Landstingsstyrelsens protokoll

Landstingsstyrelsens protokoll Sammanträdet den 1 december 2011 224-259 Kent Ögren (S), ordf Britt Westerlund (S), v ordf Anders Öberg (S) Agneta Lipkin (S) Leif Bogren (S) Ann Kristin Nilsson (S) Eivy Blomdahl (S) Monica Carlsson (V) ande Agneta Granström (MP) Kenneth Backgård (NS) Dan Ankarholm (NS) Johnny Åström (NS) Mattias Karlsson (M) Hans Swedell (M) Jens Sundström (FP), ersättare Ersättare och handläggare (hela eller delar av sammanträdet) Gunnar Persson, t f landstingsdirektör Åsa Garmager, erhetschef Mats Brännström, bitr landstingsdirektör Kurt-Åke Hammarstedt, enhetschef Stefan Svärdsudd, bitr landstingsdirektör Sekreterare Inga Gustafsson Justerat den 5 december 2011 Justerat den 7 december 2011 Kent Ögren, ordförande Mattias Karlsson, justerare Bevis Justeringen har tillkännagivits genom anslag på landstingets officiella anslagstavla den 7 december 2011. Överklagandetiden utgår den 29 december 2011. Inga Gustafsson

Val av protokolljusterare...3 Slutlig föredragningslista...3 Närvarorätt...3 För kännedom...3 Rapporter från styrelseledamöter...3 Information om regionfrågan...4 Landstingsdirektörens rapport...4 Stipendium till minne av Elisabeth Holmgren...4 Återremitterat ärende - Förutsättningar för att införa ultraljudsundersökning för att spåra oupptäckta pulsåderbråck...5 Förändringar av riktlinjer för hjälpmedelsverksamheten 2012...7 Landstingsstyrelsens regler och riktlinjer 2012...7 Delegering av beslutanderätt...8 Rätt att under år 2012 underteckna vissa handlingar...8 Subventionering av vissa preventivmedel...9 Vidarefördelning av landstingsfullmäktiges anslag Landstingsgemensamt övrigt...10 Fördelning inom ramen för kommunikationer...14 Fördelning inom ramen för näringspolitik...15 Plan för användning av 2012 års ram för folkhälsoarbete...16 Medel till långsiktigt hållbar struktur för ledning i samverkan...18 Överenskommelse om politisk samverkan inom folkhälsa, hälso- och sjukvård, skola och omsorg...19 Uppdrag att bilda Folkhälsocentrum...23 Vårdval Norrbotten införande av prestationsbaserad ersättning inom området levnadsvanor...25 Investeringar 2011...27 Försäljning av markområde i Kalix...28 Revisionsrapport Landstingets följsamhet till riktlinjer och rutiner för höftfrakturer...28 Yttrande över betänkandet Spara i goda tider- för en stabil kommunal verksamhet (SOU 2011:59)...30 Yttrande över betänkandet Kommunaliserad hemsjukvård (SOU 2011:55)...34 Projektstöd nationella minoriteter och kulturell mångfald...34 Bildande av North Sweden Datacenter Location AB...36 EuropaDirekt-kontoret 2012...38 Ägardirektiv till Norrbottens Energikontor AB...40 Ägardirektiv till BD Pop AB...42 Ägardirektiv till Filmpool Nord AB...43 Ägardirektiv till IT Norrbotten AB...46 Förändring av antalet observationsplatser mm i Arjeplogs kommun...48 Köp av observationsplatser i Haparanda kommun...49 2

224 Val av protokolljusterare Ledamoten Mattias Karlsson (M) utses till att jämte ordföranden justera protokollet. 225 Slutlig föredragningslista Föredragningslistan fastställs efter komplettering av följande ärenden: Förändring av antalet observationsplatser m m i Arjeplogs kommun. Köp av observationsplatser i Haparanda kommun. 226 Närvarorätt as att hela dagens sammanträde ska vara offentligt. 227 För kännedom Delegationsbeslut m m enligt bilaga. 228 Rapporter från styrelseledamöter Rapporterna finns redovisade i bilaga. Rapport från AER Kommitté 3: Kultur, utbildning och praktik, unga samt internationellt samarbete den (19 november 2011) (Johnny Åström, NS, Tomas Vedestig, S, samt Monica Carlsson, V) Rapport från AER kommitté 2 och 3: Konferens Kultur och hälsa (20 november 2011) (Johnny Åström, NS och Tomas Vedestig, S) Rapport från AER Generalförsamling 2011 (23-25 november 2011) (Monica Carlsson, V och Mattias Karlsson, M) 3

229 Information om regionfrågan Gruppledarna ska gemensamt diskutera det fortsatta arbetet. 230 Landstingsdirektörens rapport Dnr 17-11 Rapporten läggs till handlingarna. 231 Stipendium till minne av Elisabeth Holmgren Dnr 2426-11 Elisabeth Holmgren verkade för att öka integrationen mellan forskning och praktisk vårdverksamhet. Hon arbetade för att bygga broar och skapa kontaktytor mellan akademin och landstingets verksamhet, inte minst vad gäller den verksamhetsförlagda utbildningen. Kunskapsområdet förbättringskunskap var för Elisabeth en mycket viktig del av landstingets utvecklingsområden. Inom områdena förbättringskunskap, utbildning och forskning grundlade hon en långsiktig och fruktbar samverkan mellan landstinget och Luleå tekniska Universitet. Nyttan för patienten var alltid kärnan i den kunskapsutveckling som hon initierade. Elisabeth Holmgren var som styrelseledamot i Universitetsstyrelsen betydelsefull för universitetets utveckling. Hon utnämndes mot bakgrund av sina samlade insatser nyligen till hedersdoktor. In memorandum av landstingsdirektör Elisabeth Holmgren bör ett årligt stipendium inrättas. Stipendiet ska tilldelas en person som utfört ett studentarbete eller ett forskningsprojekt med anknytning till Luleå Tekniska Universitet (LTU) som på ett tydligt sätt kan bidra till förbättring av verksamheten inom Norrbottens läns landsting och stimulerar till samverkan mellan organisationerna. Landstingsstyrelsens föreslås fatta följande beslut: 4

1 Norrbottens läns landsting instiftar ett stipendium till en person som gjort ett studentarbete eller ett forskningsprojekt med anknytning till LTU. Arbetet ska på ett tydligt sätt kunna bidra till förbättring av verksamheten inom Norrbottens läns landsting och stimulera till samverkan mellan organisationerna. 2 Stipendiet delas ut en gång per år under tio år. Prissumman vid varje utdelningstillfälle ska uppgå till 25 000-35 000 kr. 3 Stipendiet utdelas första gången år 2012. 4 Landstingsdirektören får i uppdrag att fastställa kriterier och former för hur stipendiet ska handläggas. 5 För finansiering av stipendiet anvisas 350 000 kronor ur landstingsstyrelsens anslag för oförutsedda utgifter 2012. 6 Landstingsdirektören får i uppdrag att återrapportera till landstingsstyrelsen. 232 Återremitterat ärende - Förutsättningar för att införa ultraljudsundersökning för att spåra oupptäckta pulsåderbråck Dnr 2420-07 Tidigare behandling Björn Lundqvist (NS) och Kenneth Backgård (NS) väckte under år 2007 en motion i rubricerade fråga och föreslog att landstingsstyrelsen skulle få i uppdrag att utreda förutsättningarna för att införa masscreening i länet av män och kvinnor över 65 års ålder för spårning av livshotande bråck på stora kroppspulsådern. Vid sin behandling av motionen den 14 februari 2008 beslutade landstingsfullmäktige att bifalla motionen. Efter genomförd utredning beslutade landstingsstyrelsen ( 230-09) att remittera frågan till Norrlandstingens regionförbund för beredning av chefssamrådet i allmän kirurgi. Regionförbundets handläggning Chefssamrådets beredning av ärendet redovisades till förbundsdirektionen vid dess sammanträde den 1 december 2010. Direktionen beslutade då att ge samtliga regionlandsting tillfälle att yttra sig i ärendet innan direktionen slutligt behandlade frågan. 5

Efter det att regionlandstingen yttrat sig beslutade direktionen för regionförbundet ( 28-11)att rekommendera landstingen att införa ultraljudsundersökning för att spåra oupptäckta pulsåderbråck. Fortsatt handläggning Den utredning som låg till grund för att ärendet remitterades till regionförbundet för yttrande byggde på förutsättningen att landstinget självt skulle bygga upp och genomföra undersökningarna. Kostnaderna per år för att genomföra screening av en ålderskohort (ca 1800 män varav ca 85 procent bedöms delta i screeningen) bedömdes i utredningen till ca 0,7 mkr vilket motsvarar ca 440 kronor per undersökning. Beredningen inom regionförbundet har utmynnat i ett förslag som innebär att Västerbottens läns landsting åtar sig, genom avtal med Norrbottens läns landsting, att utföra undersökningarna. Förutsättningarna för verksamheten har därmed förändrats och förutsätter att ett avtal upprättas mellan parterna. I jämförelse med att bedriva verksamheten i egen regi beräknas kostnaderna bli knappt 400 kronor per undersökning genom ett tjänsteköp från Västerbottens läns landsting. Mot denna bakgrund bör landstingsstyrelsen därför ta ställning till förbundsdirektionens rekommendation och om den antas ge biträdande landstingsdirektören för hälso- och sjukvårdsdivisionerna i uppdrag att ta upp förhandlingar med Västerbottens läns landsting i syfte att teckna ett avtal om verksamheten. Landstingsstyrelsen föreslås fatta följande beslut: 1 Rekommendationen antas vilket innebär att ultraljudsundersökning för att spåra oupptäckta pulsåderbråck ska införas i landstinget avseende män från och med 65 års ålder. Införandet ska ske snarast möjligt. 2 Biträdande landstingsdirektören för hälso- och sjukvårdsdivisionerna ges i uppdrag att ta upp förhandlingar med Västerbottens läns landsting i syfte att teckna ett avtal om verksamheten. 3 Kostnaderna finansieras genom att ta i anspråk 0,7 mkr av styrelsens anslag för oförutsedda utgifter år 2012. För år 2013 och framåt beaktas medelsbehovet vid beredningen av landstingsplanen. 6

233 Förändringar av riktlinjer för hjälpmedelsverksamheten 2012 Dnr 2427-11 Förslag till ändringar av riktlinjer för hjälpmedelsverksamheten år 2012 har utarbetats. Ändringarna fastställs. 234 Landstingsstyrelsens regler och riktlinjer 2012 Dnr 2428-11 Förslag till regler och riktlinjer för landstingsstyrelsen år 2012 har utarbetas. Förslaget fastställs. 7

235 Delegering av beslutanderätt Dnr 2429-11 Med utgångspunkt i kommunallagen och gällande reglemente har landstingsstyrelsen att delegera delar av sin beslutanderätt. Förslag till delegationsordning har upprättats. Förslaget fastställs. 236 Rätt att under år 2012 underteckna vissa handlingar Dnr 2430-11 Landstingsstyrelsen har att fastställa vem eller vilka som ska ha teckningsrätt för landstinget under år 2012. 1 Ordföranden Kent Ögren och t f landstingsdirektör Gunnar Persson var för sig, eller den de i sitt ställe för särskilda fall utser, ges fullmakt att för landstinget under år 2012 underteckna avtal, kontrakt, låne-, köpe-, borgens- och andra jämförbara handlingar. 2 Som villkor för fullmakten gäller att beslut i den sak respektive handling avser ska ha fattats av behörig instans inom landstinget. 8

237 Subventionering av vissa preventivmedel Dnr 2431-11 Landstingsfullmäktige beslutade den 17 november 2011 ( 122-11) om ändrade regler för vissa subventionerade preventivmedel: Alla receptbelagda preventivmedel (p-piller, minipiller, p-stav, p-plåster, p-ring, hormonspiral, p-spruta, pessar och kopparspiral) för ungdomar under 26 år subventioneras till 100 procent av kostnaden. Dagen-efter-piller (NorLevo) för ungdomar under 26 år är avgiftsfria om de ges vid ungdomsmottagningar, mödravårdscentraler och jourcentraler. Kostnaden för preventivmedel finns hos division Primärvård och är inte fördelad per vårdcentral. Förändringen medför en kostnadsökning på 3,3 mkr. 1 Merkostnaden 3,3 mkr år 2012 anvisas till division Primärvård. 2 För år 2012 anvisas medlen från landstingsstyrelsens anslag för oförutsedda utgifter. Därefter inarbetas kostnaden i landstingsplanen. Särskilt yttrande Av Kenneth Backgård (NS), Johnny Åström (NS) och Dan Ankarholm (NS): Vi har inget emot subventionering av preventivmedel till unga, men vill peka på att landstinget nu inför ny definition på "unga", dvs 26 år och yngre. I det förslag som antagits står det att ALLA receptbelagda preventivmedel skall subventioneras till 100%. Detta innebär att man riskerar att tappa kostnadskontrollen. Ett framtida läkemedel kan alltså kosta vad som helst, men skall, om det är receptbelagt ändå subventioneras. Förslaget borde ha innehållit skrivningar om läkemedel, rekommenderade av norrbottens läkemedelskommitte. 9

238 Vidarefördelning av landstingsfullmäktiges anslag Landstingsgemensamt övrigt Dnr 2432-11 Landstingsfullmäktige har avsatt 1 422,7 mkr till landstingsgemensamt övrigt. Dessa medel ska dels användas för IT-utveckling, finansiering av landstingets andel i nationella IT-strategin, VAS-utvecklingsplan, gemensamma projekt och läkemedelskommitté m m totalt 67,3 mkr. Resterande fördelas enligt nedan: 10

Mkr Landstingsbidrag 2012 Förändring jämfört med 2011 exkl prisförändring Vårdval Norrbotten 1 076,8-15,6 Privatvård 66,1 65,3 Patientförsäkringen 23,8-4,0 Alarmeringstjänster 4,9 Stödpersonsverksamheten 1,8 Forskning/utveckling/utbildning inom hälso- och 29,9 4,2 sjukvård Norrlandstingens regionförbund, förbundsverksamhet 1,2 Läkemedel 25,7 Folkhälsa 2,0 Övrigt hälso- och sjukvård 14,2-1,0 Summa hälso- och sjukvård 1 246,4 48,9 Tandvård Viss tandvård för vuxna 24,4 Barntandvård, kundvalsmodellen 59,3-1,3 Summa tandvård 83,7-1,3 Övrigt Jämställdhet 1,0 Projekt skanning av journaler 0,0-8,0 Omsorgstagare i utomlänsvård 1,1 Röda korset Flyktingcenter 0,8 Framnäs Hälsokälla projekt 0,0-3,6 Landstingsstyrelsens oförutsett 8,3 Landstingsstyrelsens ordförande 0,4 Förbättringsarbete 3,1 1,0 Stipendium bästa förbättrings-/utvecklingsarbete 0,1 Avgift till Sveriges kommuner och landsting 5,8-0,2 Länsövergripande organisationer och råd 4,7 0,2 Summa övrigt 25,3-10,6 Summa totalt 1 355,4 37,0 Vårdval Norrbotten Medel avsatta för vårdvalet fördelas/utbetalas per månad till godkända vårdcentraler i Norrbotten. Förändringen avser en neddragning p g a minskad befolkning samt besparing på 2 procent, glesbygds- och avståndsersättning, laboratorieprover, ändrat kostnadsansvar för läkemedel, sjukvårdsrådgivning i Luleå samt ökning för delegerad sjukvård, utomläns vård och merkostnader för vaccinering för Hepatit B. Privatvård Anslaget (66,1 mkr) finansierar Vittangi vårdcentral, eftersom den inte ingår i vårdval Norrbotten 2012, och 50 procent av kostnaderna för dels privatpraktiserande läkare med allmänmedicinskkompetens, dels privatpraktiserande sjukgymnaster. Resterande 50 procent finansieras av vårdcentralerna i vårdval Norrbotten. 11

Patientförsäkringen Anslaget (23,8 mkr) avser skadepremie till Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag. Dessutom betalas under finansiella kostnader 5,7 mkr en reversränta. Alarmeringstjänster Gemensamt med staten och flertalet av länets kommuner ansvarar landstinget för alarmeringsverksamheten i länet. Den operativa delen av verksamheten, bl a ambulansdirigering, utförs av SOS-centralen i Luleå. Anslaget för 2012 är 4,9 mkr. Stödpersonsverksamheten Anslaget (1,8 mkr) används till arvoden och reseersättningar för stödpersoner till patienter som är tvångsintagna enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård och lagen om rättspsykiatrisk vård. Forskning och utveckling samt utbildning inom hälso- och sjukvård Landstinget avsätter 29,9 mkr för forskning och utbildning. Anslaget riktas till forsknings- och utvecklingsprojekt inom hälso- och sjukvårds- och tandvårdsverksamhet i landstinget och Norra regionen, till andra stöd för forskningen samt basfinansiering av landstingets FOU-enhet samt den regionaliserade läkarutbildningen enligt nedan. Projekten ska: Ge underlag för utvärdering av verksamheten. Ge bidrag och uppslag till utveckling och effektivisering av verksamheten samt stimulera den enskildes kompetensutveckling. Mkr Landstingsbidrag 2012 Förändring jämfört med 2011 exkl prisförändring Forskarskola (NLL/LTU) 2,0 Forskarstöd: - Andra yrkeskategorier än läkare 1,0 - Riktade medel till universitetslektorer Umeå 0,5 - Läkare kopplade till regionala läkarutbildningen 2,8 Landstingsfinansierade lektorat (läkare) 1,5 Landstingsfinansierade doktorander utanför 1,0 forskarskola (ej läkare) Stöd till Evidensbaserad vård 0,3 Sökbara forsknings och utvecklingsmedel inom NLL 1,5 Forskningsmedel i norra regionen - Visare Norr 0,7 Medfinansiering forsknings ALF-medel 0,4 Medlemskap i FOU.nu plattform 0,1 Riktade FoU insatser 0,2 FoU-enheten 4,2 Forskning och utveckling 16,2 0,0 Regionala läkarutbildningen 13,7 4,2 Summa 29,9 4,2 12

Läkemedel Anslaget för läkemedel på 25,7 mkr fördelas enligt nedan: Budget 2012 Förändring jämfört med 2011 exkl prisförändring Nya läkemedel 16,6-1,3 Läkemedelsenhet, delårseffekt 1,3 1,3 Producentobunden utbildning 0,7 Moms på receptläkemedel 4,0 Hantering av sällanläkemdel, läkemedelservice, 2,2 uppföljning mm Hyra 0,9 Summa 25,7 0,0 Folkhälsa Anslaget på 2,0 mkr fördelas senare. Övrigt hälso- och sjukvård För övrig hälso- och sjukvård avsätts 14,2 mkr fördelat på arbete med vävnadsdirektivet 1,2 mkr, vaccinering HPV 2,5 mkr, biobanken för navelsträngsblod 0,4 mkr, Tobias registret 0,1 mkr samt för särskilda insatser för utveckling av hälso- och sjukvården 10,0 mkr. Kostnadsansvar för viss vuxentandvård Anslaget på 24,4 mkr ska användas för tandvård och administration av tandvård till vissa patientgrupper. Kundvalsmodell inom barn- och ungdomstandvård För finansiering av Folktandvårdens och den privata tandvårdens åtaganden avseende barn- och ungdomstandvård anslås 59,3 mkr. Minskningen 1,3 mkr jämfört med 2011 avser färre barn. Jämställdhet Anslaget på 1,0 mkr fördelas senare. Omsorgstagare i utomlänsvård I samband med skatteväxlingen 1996 övertog länets kommuner ansvaret för omsorgstagarna inom Norrbotten. De omsorgstagare som var bosatta utanför länsgränsen har landstinget fortfarande ansvar för. Inga nya omsorgstagare tillkommer. Anslaget för 2012 är 1,1 mkr. Oförutsett till landstingsstyrelsen Anslaget för landstingsstyrelsens oförutsett är 8,3 mkr och till landstingsstyrelsens ordförandes förfogande avsätts 0,4 mkr. Förbättringsarbete Till landstingsdirektörens förfogande avsätts för förbättringsarbete 3,0 mkr och 0,1 mkr till stipendier i verksamheten. 13

Avgift till Sveriges Kommuner och Landsting Förbundsavgiften till Sveriges Kommuner och landsting är totalt 5,8 mkr för år 2012. Avgiften baseras på medelskattekraften i riket 2011 och antal invånare i länet 2010. Länsövergripande organisationer, förbund och råd Det totala anslaget är 4,7 mkr, varav länsövergripande organisationer 3,5 mkr, samordningsförbund 1,0 mkr (Activus i Piteå och Pyramis i Luleå 0,4 mkr vardera, Consensus i Älvsbyn 0,2 mkr) samt länspensionärsråd och länshandikappråd 0,2 mkr. Vidarefördelningen fastställs. 239 Fördelning inom ramen för kommunikationer Dnr 2433-11 Landstingsfullmäktige har bemyndigat landstingsstyrelsen att fördela anslaget till kommunikationer 2012. Ramen för kommunikationer enligt landstingsplan är för 2012 totalt 78 950 000 kr. Från anslaget till kommunikationer fördelas enligt nedan Ägartillskott Länstrafiken i Norrbotten AB 61 250 000 enligt ny finansieringsmodell Norrbotniabanan AB 1 000 000 Norrtåg 700 000 Medfinansiering Medfinansiering och förskottering 5 000 000 av järnvägsplan för Norrbotniabanan, delsträckan Skellefteå Piteå Tågtrafik 11 000 000 Summa 78 950 000 Ram för kommunikationer enligt LP 78 950 000 14

Återstår att fördela 0 240 Fördelning inom ramen för näringspolitik Dnr 2434-11 Landstingsfullmäktige har bemyndigat landstingsstyrelsen att fördela anslaget till näringspolitik för 2012. Ramen för näringspolitik enligt landstingsplan är totalt 73 211 497 kr. Från anslaget till näringspolitik fördelas enligt nedan Ägartillskott Almi Företagspartner Nord AB 6 022 997 Filmpool Nord AB 13 400 000 BD Pop AB 3 000 000 Norrbottens Energikontor AB 1 000 000 North Sweden European Office 1 025 000 ehealth Innovation Centre (EIC) vid Luleå 5 000 000 tekniska universitet Network of Excellence in Energy Technology 1 000 000 vid Luleå tekniska universitet Verksamhetsbidrag till organisationer Teknikens Hus 1 100 000 Coompanion Norrbotten 300 000 Ung Företagsamhet i Norrbotten 260 000 Hushållningssällskapet 175 000 Norrbottens Forskningsråd 1 000 000 Swedish Lapland Tourism 2 500 000 Medlemsavgifter Medlemsavgifter till AER, CPMR och 210 000 SERN. Centrum för Riskanalys och Riskhantering vid Luleå tekniska universitet 100 000 Norrlandsförbundet 35 000 Norrtåg 10 000 Projekt Hälsa, innovationer och tillväxt 2 800 000 15

Kompetensförsörjning och generationsväxling 1 200 000 Kraftsamling 1 500 000 Regionala utvecklingsmedel Regionala utvecklingsmedel 17 765 440 Regionala utvecklingsmedel riktat till 4 441 360 unga Kontor EU-projektkontor 2 916 900 Näringslivskontor 2 449 800 Summa 69 211 497 Ram för näringspolitik enligt LP 73 211 497 Återstår att fördela ur ramen 4 000 000 241 Plan för användning av 2012 års ram för folkhälsoarbete Dnr 2435-11 Landstingsfullmäktige beslutade i juni 2011 att avsätta 2 mkr per år under perioden 2012-2014 till landstingets folkhälsoarbete. Landstinget arbetar på flera fronter för en bättre folkhälsa i Norrbotten. I divisionerna pågår ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete som en integrerad del av ordinarie verksamhet. Landstinget samverkar också med andra aktörer för att främja folkhälsan i länet. Samverkan sker t ex med länsstyrelsen i frågor om alkohol och droger och med de lokala folkhälsoråden i kommunerna i olika konkreta aktiviteter. I samband med genomförandet av kommunernas och landstingets gemensamma folkhälsopolitiska strategi är samverkan med kommunerna, främst genom de lokala folkhälsoråden, en viktig framgångsfaktor. Även nationellt och internationellt deltar landstinget i olika sammanhang för att främja folkhälsan, bl a genom arbete i Assembly of European Regions. Mot bakgrund av pågående arbete föreslås att landstingets särskilda ram för folkhälsoarbete under 2012 används till följande prioriterade områden. 16

Samverkan för en bättre hälsa i Norrbotten Kommuner och landsting är motorer i det breda lokala och regionala arbetet och viktiga aktörer för att intentionerna i målområdena i den nationella folkhälsopolitiken ska kunna uppnås. Ingenstans kan så många olika folkhälsoområden påverkas som i kommunernas och landstingens dagliga arbete. Med denna bakgrund har landstinget och Kommunförbundet Norrbotten arbetat fram en gemensam plattform för det folkhälsopolitiska arbetet i Norrbotten. Arbetet har utformats som en strategi som syftar till att dels ge hälsoaspekterna möjlighet att vägas in i beslut på alla nivåer, dels fungera som inspirationskälla i det konkreta folkhälsoarbetet. Kommuner och landsting har under 2007 ställt sig bakom strategin och nu pågår arbetet med att genomföra och förverkliga innehållet i praktiskt arbete. Två prioriterade områden i genomförandet är tobak och övervikt/fetma. Tillsammans med landstinget i Västerbotten bedriver landstinget projektet Tobaksfri Duo, som genom kontraktsskrivning mellan vuxna och ungdomar ska stimulera till tobaksfrihet. Metoden är från hösten 2011 en del av ordinarie verksamhet, men arbetet behöver förstärkas med en informatör i tobaksfrågor till deltagande skolor. Under 2010 startade landstinget tillsammans med två pilotkommuner projektet Livsviktigt, en kraftsamling mot övervikt och fetma genom ett systematiskt förebyggande arbete på såväl lokal nivå som i landstingets egna verksamheter. Arbetet bedrivs i lärandenätverk tillsammans med landstingen i Kalmar och Jönköping. För att ytterligare stärka verksamhetens hälsoorientering genom en tydligare målinriktning mot förbättrad hälsa för patienter, medarbetare och befolkning är landstinget medlem i nätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer. Resurser behövs för: Gemensamma aktiviteter med framförallt de lokala folkhälsoråden, till exempel utbildningar, konferenser och projekt. Fortsatt utveckling av en hälsofrämjande hälso- och sjukvård i form av till exempel metoder, stöd till uppföljning, erfarenhetsutbyte och informationsinsatser. Förstärkt arbete med uppföljning, enkäter och fakta om hälsoläget, samt utökat stöd till kommunerna för spridning och användning av dessa fakta. Systematiskt förebyggande arbete mot övervikt och fetma. Medlemskap i nätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer. Medverkan i nationella och internationella projekt i syfte att främja folkhälsan. Bidrag Folkhälsoarbetet i Norrbotten är under utveckling. För att stimulera aktiviteter som kan ge kunskap och nya erfarenheter har landstinget de senaste åren avsatt en del av ramen för folkhälsoarbete till bidragsgivning. Landstingets bidragsgivning har från och med år 2010 riktats till att stärka det förebyggande arbete som kan ske genom folkbildningens verksamheter. 17

Landstinget ska ha möjlighet att stödja folkbildande aktiviteter som genomförs i länet och som är av värde för utvecklingen av folkhälsoarbetet. Aktiviteterna ska, liksom tidigare, vara väl förankrade hos folkhälsorådet eller motsvarande i kommunerna. Det finns också behov av ytterligare en bidragsform som möjliggör mindre bidrag till folkhälsoinitiativ, vilka kräver snabb hantering. En del av ramen avsätts därför för sådana initiativ. Regler för bidragsgivningen framgår i landstingsstyrelsens regelverk. Bidragshanteringen ska utvärderas under 2012. Budget Följande fördelning av landstingets särskilda ram till folkhälsa föreslås: Målområde Budget 2012 2011 Samverkan 1 500 tkr 1 500 tkr - Informatör till skolorna i Tobaksfri Duo 200 tkr - Medlemskap Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer 50 tkr - Övrig samverkan 1 250 tkr Bidrag 500 tkr 500 tkr - Förebyggande genom folkbildning 400 tkr - Snabba ryck 100 tkr Summa 2 000 tkr 2 000 tkr 1 Ramen för folkhälsa används till ovanstående ändamål. 2 Åt landstingsdirektören uppdras att under året besluta om användning av medel inom ramarna för samverkan och bidrag. 3 Rapportering sker löpande till styrelsen. 242 Medel till långsiktigt hållbar struktur för ledning i samverkan Dnr 2436-11 I budgetpropositionen för 2011 aviserade regeringen en fortsatt satsning på de mest sjuka äldre med syfte att utveckla en mer effektiv och bättre organiserad sammanhållen vård och omsorg. Under kommande tre år (2012-2014) 18

avser regeringen att satsa sammanlagt 3,6 miljarder kronor för att förbättra vården och omsorgen om de mest sjuka äldre. Stimulansmedel kommer att utbetalas till kommuner och landsting i förhållande till antal prestations- och resultatbaserade mål/indikatorer. Medlen är avsedda att fördelas i förhållande till de gemensamma resultat i form av bättre liv för sjuka äldre som man vill uppnå. För 2011 har Norrbottens län fördelats 998 000 kronor till en hållbar struktur för ledning i samverkan. Medlen som nu ställs till förfogande avses finansiera och ge stöd till en gemensam ledningsstruktur med syfte att fördjupa samverkan och stå rustade inför det kommande prestationsbaserade statsbidraget på äldreområdet. Enligt den överenskommelse som finns mellan staten och SKL ska landstinget och kommunerna i länet tillsammans beskriva på vilket sätt man avser att organisera ledning i samverkan samt vilka mål och planerade aktiviteter man avser att genomföra i den fortsatta utvecklingen av samordnade insatser för vård och omsorg om de mest sjuka äldre. Förslag till en gemensam beskrivning för ledning i samverkan inom området mest sjuka äldre är upprättad. Mot bakgrund av ovanstående föreslås landstingsstyrelsen anta handlingsplanen för ledning i samverkan inom området mest sjuka äldre. 243 Överenskommelse om politisk samverkan inom folkhälsa, hälso- och sjukvård, skola och omsorg Kommunerna och landstinget i Norrbotten Dnr 2437-11 Behovet av samverkan mellan kommun och landsting har blivit allt tydligare under senare år. Ett gemensamt ansvarstagande för den enskildes hälsa genom samverkan inom hälsofrämjande arbete, hälso- och sjukvård, skola och socialtjänst är angeläget och nödvändigt. Sammansatta behov, inte minst bland de mest sjuka äldre, men även bland personer med missbruksproblem, personer med funktionsnedsättning och särskild problematik kring barn och unga, kräver god samordning och samverkan mellan landstinget och kommunerna för att säkra en god hälsoutveck- 19

ling samt en kvalitetssäker vård och omsorg utifrån individfokus. En bristande kontinuitet i samhällets insatser skapar otrygghet för den enskilde. Otydliga uppdrag och en oklar ansvarsfördelning riskerar att skapa osäkerhet, diskussioner och tvister. Det finns stora behov att uppnå en mer jämlikt fördelad hälsa i befolkningen. Hänsyn behöver då tas till befolkningens olika levnadsförhållanden och sårbara grupper behöver särskilt uppmärksammas. Nuläge I Norrbotten finns en länsstyrgrupp som är en samverkansgrupp mellan länets kommuner och landstinget. I den ingår fyra socialchefer, fyra barnoch utbildningschefer från kommunerna samt fyra chefer från hälso- och sjukvårdens divisioner och staben samt samordnare. Länsstyrgruppen tar initiativ till och fungerar som styrgrupp för samtliga arbetsgrupper för alla gemensamma frågor. Länsstyrgruppen fastställer länsövergripande överenskommelser och rekommendationer som därefter ligger till grund för lokala avtal. Två gånger per år genomförs gemensamma samverkanskonferenser med olika teman. Länsstyrgruppens arbete är organiserat i fyra områden: Hälsosam uppväxt Bra liv mellan ungdom och ålderdom Trygg ålderdom Övriga samverkansarenor Områdena överensstämmer med den folkhälsopolitiska strategins uppdelning och utgår från människans livscykel och inte ur ett organisatoriskt perspektiv vilket gör den hållbar över tid. Landstinget och länets kommuner antog en folkhälsopolitisk strategi för Norrbotten 2007. En politisk länsgrupp, Norrbottens folkhälsopolitiska råd, har sedan dess initierat, samordnat och samrått kring folkhälsosatsningar och kunskapsspridning i länet. Fortlöpande samverkan sker med lokala folkhälsoråden i kommunerna men också med andra länsorgan med beröring till folkhälsa. I nuläget finns överenskommelser mellan regeringen och Sveriges kommuner och landsting inom flera utvecklingsområden. Det har föranlett ett närmare samarbete mellan huvudmännen med gemensamma anställningar av utvecklingsledare inom prioriterade utvecklingsområden. Mål för samverkan Aktiv samverkan och samarbete mellan huvudmännen skapar goda förutsättningar för att främja en positiv, jämställd och jämlik hälsoutveckling i Norrbotten. Målet för samverkan är att: skapa goda förutsättningar för olika samhällsgrupper till en bra hälsa säkerställa de enskilda individernas behov av trygghet, kontinuitet, samordning och säkerhet i vård, skola och omsorg tillgodoses av huvudmännen. 20

enskilda med behovsanpassade insatser får möjlighet att leva självständigt och under trygga förhållanden och bli bemötta med respekt för sitt självbestämmande och sin integritet. Samverkan mellan landstinget och kommuner ska ge effekter i form av god hälsa och trygghet för den enskilde och bättre nyttjande av de totala resurserna, personalens kompetens och ekonomiska mede. Samverkan med länsstyrelsen, polisen eller andra länsorgan sker i särskilda frågor. Fortlöpande samarbete sker med de lokala folkhälsoråden. Utgångspunkter För att kunna uppfylla de gemensamma målen krävs att samverkan mellan kommuner och landsting fungerar väl. Därför ska verksamheten hos respektive huvudman kännetecknas av: ömsesidig respekt för varandras ansvars- och kompetensområden. revirtänkande ska motverkas. prestigelöshet i samarbete och umgänge. vilja att erbjuda optimala tjänster i varje enskild situation. insatser som ges med utgångspunkt i lokala förutsättningar. Politisk styrgrupp för folkhälsa, hälso- och sjukvård, skola och omsorg Idag saknas en politisk styrgrupp för gemensam ledning i samverkan inom folkhälsa, hälso- och sjukvård, skola och omsorg. Istället finns flera politiska styrgrupper för olika verksamhetsområden. I takt med ökad statlig styrning i form av prestations- och resultatinriktade mål och indikatorer krävs en sammanhållen politisk styrgrupp för att utveckla en mer effektiv och ändamålsenlig vård och omsorg. Den politiska styrgruppen utgör ett gemensamt styrorgan för gemensamma frågor inom folkhälsa, vård, skola och omsorg och fastställer länsövergripande överenskommelser och rekommendationer som därefter ligger till grund för lokala avtal. Styrgruppen har möjlighet att behandla andra gemensamma frågor med anknytning till ansvarsområdet. Den politiska styrgruppen ska ta ansvar för och säkerställa att samverkansformerna mellan parterna fungerar och ytterligare förbättras. Den politiska styrgruppen ersätter tidigare gemensamma politiska styrgrupper inom olika sakområden som varierat över tid. Framtida politisk samverkan Kultur och utbildning Folkhälsa, hälso- och sjukvård, Regional utveckling skola och omsorg 21

Yttrande och förslag till beslut Landstingsstyrelsen ställer sig positiv till att ingå en överenskommelse om politisk samverkan inom folkhälsa, hälso- och sjukvård, skola och omsorg med länets kommuner enligt ovanstående förslag. För närvarande pågår för- Kulturberedningen En styrgrupp för hela området med fokus på: - Folkhälsa som horisontellt område - Hälsosam uppväxt - Bra liv mellan ungdom och ålderdom - Trygg ålderdom - Övriga samverkansarenor Samrådsgrupp naturbruksutbildningarna Tillväxtberedningen Kommunikationspolitiska rådet Norrbottenskonferensen Den politiska styrgruppen föreslås ha följande sammansättning: Landstinget utser fyra ledamöter. Kommunerna genom Kommunförbundet styrelse utser fyra ledamöter. Ordförandeskapet och sekreterarfunktionen ska växla årsvis mellan parterna. Vid styrgruppsmötena ska protokoll föras. Den politiska styrgruppen ska hålla sammanträden minst fyra gånger per år. Respektive part har därutöver möjlighet att begära extra sammanträde vid behov. Den politiska styrgruppen utgör uppdragsgivare för länsstyrgruppen. Tvister Eventuella framtida tvister mellan parterna rörande samverkansfrågor ska lösas i följande steg: I första hand inom verksamheten på tjänstemannanivå Länsstyrgruppen på tjänstemannanivå Politisk styrgrupp för folkhälsa, hälso- och sjukvård, skola och omsorg. Ikraftträdande Denna överenskommelse träder i kraft när den godkänts av kommunförbundets styrelse och landstingsstyrelsen. Överenskommelsen gäller tills vidare med en ömsesidig uppsägningstid på tolv månader. 22

ankring av överenskommelsen inom och mellan kommunerna. Det är i dagsläget inte möjligt att bedöma när förankringsprocessen är slutförd. Mot bakgrund av detta föreslås landstingsstyrelsen fatta följande beslut: Landstingsstyrelsens ordförande bemyndigas att ingå överenskommelsen när den kommunala förankringsprocessen är slutförd. 244 Uppdrag att bilda Folkhälsocentrum Dnr 2438-11 En god hälsa i befolkningen lägger grunden för en positiv utveckling i länet. Det nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Landstingets folkhälsoarbete ska därför baseras på ett helhetsperspektiv, d v s de livsvillkor, miljöer och levnadsvanor som påverkar hälsan. Som länsorgan och sjukvårdshuvudman är landstinget en av de viktigaste aktörerna i arbetet för en bättre folkhälsa. Landstinget ska därför aktivt samverka och samarbeta med andra för att främja en positiv, jämställd och jämlik hälsoutveckling i länet. Trots en utveckling mot en bättre folkhälsa kvarstår stora sociala skillnader i hälsa och levnadsvanor. När Norrbotten jämförs med omvärlden blir det tydligt att det är av stor vikt att det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet förstärks. En bättre hälsa i befolkningen är också avgörande för möjligheterna att finansiera sjukvården i framtiden. Ohälsosamma levnadsvanor kostar samhället betydande summor och bidrar starkt till sjukdomsbördan. Landstinget bör därför bilda ett folkhälsocentrum inom ramen för sin organisation. Ett folkhälsocentrum ska ansvara för att: Vara landstingets kunskapscentrum inom folkhälsa, samordna och leda landstingets strategiska folkhälsoarbete, skapa förutsättningar för och genomföra insatser i syfte att uppnå målen i folkhälsopolitisk strategi och landstingsplan. Följa, analysera och kommunicera information om norrbottningarnas hälsa, levnadsvanor, livsvillkor och vårdkonsumtion för att öka kunskapen om norrbottningarnas hälsa och behov utifrån kön, ålder och perspektivet jämlik hälsa. Stödja och delta i planering av hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete, inom hälso- och sjukvården och i dess samverkan med andra aktörer. 23

Sprida kunskap och erfarenheter om evidensbaserade metoder. Samverka nära med landstingets FoU-verksamhet för att bidra till forskning, utbildning och förbättringsarbete inom folkhälsoområdet. Nära samverka med kommunerna i strategiska utvecklingsfrågor kring förverkligandet av den folkhälsopolitiska strategin. Finansiering ska ske i huvudsak genom samordning av befintliga resurser och tillgängliga medel inom folkhälsoområdet. Arbetet bör ske med en tidsplan som möjliggör konkretisering av uppdraget och parallell dialog med kommunerna fram till april månad 2012. Därefter tas beslut om formell start av Folkhälsocentrum så att verksamheten kan vara i drift senast 1 oktober 2012. 1 Landstingsdirektören ges i uppdrag att etablera ett folkhälsocentrum enligt angiven inriktning. 2 Arbetet ska bedrivas så att centrumbildningen kan vara i drift senast 1 oktober 2012. 3 Uppdraget ska återrapporteras till styrelsen när verksamhetens innehåll och organisation konkretiserats. - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - Agneta Granström (MP): Yrkande och propositionsordning sförslaget bifalls. Yrkande Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på yrkandet och finner att det vinner majoritet. - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - 24

245 Vårdval Norrbotten införande av prestationsbaserad ersättning inom området levnadsvanor Dnr 2439-11 Bakgrund Landstingsfullmäktige beslutade den 15-16 juni 2011 ( 62-11) om reviderade förutsättningar för Vårdval Norrbotten. Dessa reviderade förutsättningar träder i kraft den 1 januari 2012. En av de förändringar som beslutades var följande: Prestationsbaserad ersättning sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande verksamhet: Inom området sjukdomsförebyggande verksamhet kommer nationella riktlinjer att fastställas under 2011. Ett utvecklingsarbete pågår inom länet för att exakt fastställa hur arbetet inom primärvården ska utformas som en anpassning till dessa riktlinjer. Avsikten är att insatserna inom området aktivt ska bidra till att utjämna skillnaderna i ohälsa mellan olika grupper i samhället. Utvecklingsarbetet är inriktat mot att i området införa en prestationsbaserad ersättning för att stimulera genomförandet. Ett genomförande kommer att ske under verksamhetsåret 2012. Förslaget kommer att innebära att 1 procent av vårdpengen då kommer att omfördelas till en prestationsbaserad ersättning. Den slutliga utformningen av ersättningen samt effekterna i vårdpengen ska fastställas av landstingsstyrelsen. Förslag Utifrån fullmäktiges beslut har ett förslag till prestationsbaserad ersättning utarbetats för tillämpning i Vårdval Norrbotten. Förslaget bygger på de nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder som Socialstyrelsen fastställer i december 2011. Riktlinjerna syftar till att lyfta fram evidensbaserade metoder inom hälso- och sjukvården för att förebygga sjukdom genom att påverka levnadsvanor. Områden som berörs är tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor levnadsvanor som kan tillskrivas cirka en femtedel av den samlade sjukdomsbördan. Vidare bygger förslaget på de övriga styrdokument som finns för området: Riksdagens Mål för folkhälsan 2007/08:110 som består av elva målområden. Folkhälsopolitisk strategi för Norrbotten Landstingsplan 2012-2014 25

Utifrån fullmäktiges beslut avsätts 1 procent av vårdpengen till ett prestationsbaserat ersättningssystem för området levnadsvanor. Detta motsvarar 6,8 mkr. Genom att integrera relevanta hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande aspekter i sin verksamhet bidrar hälso- och sjukvården till att individerna får ökad kunskap och bättre förutsättningar till hälsosamma val. För att stödja implementeringen av nationella riktlinjer vidtas följande åtgärder inom Vårdval Norrbotten år 2012: Det prestationsbaserade ersättningssystemet bygger på dels en fast ersättning och dels en rörlig ersättning enligt följande: En strukturersättning införs under 2012 för att ge vårdgivarna ett tydligt incitament att se över och komplettera sitt arbetssätt och därmed organisera en struktur/funktion för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet. Detta innebär att varje enhet ska arbeta fram en handlingsplan för hur man kommer att arbeta med de fyra områdena: tobak, alkohol, fysisk aktivitet och kost. Beställarsektionen ska ta fram särskilda riktlinjer/kravspecifikation för handlingsplanen och godkänner handlingsplanerna. En särskild ersättning på 15 kr per listad individ på vårdenheten, dock lägst 100 tkr/enhet, utgår för godkända handlingsplaner. Ersättningen utgår upp till ett tak motsvarande 4,2 mkr vilket motsvarar att alla enheter får ersättning. En rörlig ersättning införs inom områdena tobak och fysisk aktivitet: - För dokumenterad identifikation och åtgärd som innebär en kvalificerad rådgivning avseende tobaksbruk utgår en ersättning om 750 kr per individ. Beräknad volym i år 2012 är ca 1200. - För dokumenterad identifikation och åtgärd inom området fysisk aktivitet som är rådgivande samtal med tillägg (FAR-recept/stegräknare/ motsvarande) och med särskild uppföljning utgår en ersättning om 750 kr per individ. Beräknad volym i år är ca 1200. - Registrering och dokumentation ska enligt anvisningar ske i VAS och vara i överensstämmelse med benämningar i de nationella riktlinjerna. För de rörliga ersättningarna tillämpas inget ekonomiskt tak. För finansiering justeras vårdpengen med 1% vilket motsvarar en sänkning med i genomsnitt 28 kr per invånare, från 2786 kr till 2758 kr. Prestationsbaserad ersättning inom Vårdval Norrbotten avseende sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande verksamhet införs från och med 1 januari 2012 enligt redovisat förslag. 26

246 Investeringar 2011 Dnr 16-11 I Landstingsplan 2011 har fullmäktige angett den totala nivån för investeringar i inventarier och fastigheter, inklusive investeringar för externa hyresgäster, till 415 000 tkr samt bemyndigat landstingsstyrelsen att besluta om investeringar upp till denna nivå. Styrelsen har tidigare beslutat om investeringar för 275 633 tkr för år 2011. Vid beslut om nedanstående förslag har styrelsen beslutat om investeringar för 284 083 tkr, varav 23 983 tkr avser Sunderby sjukhus. Följande fastighetsinvesteringar föreslås: Avbrottsfri kraft, (UPS) i Piteå och Kalix Ett inriktningsbeslut avseende avbrottsfri kraft på länets sjukhus fastställdes av landstingsdirektören den 25 augusti 2010. I dagsläget åligger funktionsansvaret för lokala UPS-anläggningar den verksamhet som äger utrustningen. Detta innebär att det inhandlas och servas en mängd olika typer av anläggningar inom verksamheterna. Ur säkerhetssynpunkt och ur ekonomisk synpunkt är detta inte tillfredställande. I Piteå och Kalix har representanter från verksamheten, länsteknik och fastigheter arbetat med att se över prioriterad utrustning för att erhålla en central UPS-anläggning. Projektering och infordrande av anbud har skett. Den totala investeringskostnaden i Piteå beräknas uppgå till 4 500 tkr och i Kalix till 3 950 tkr. Investeringen finansieras med en ökad hyra till berörda verksamheter. Objekt Fastighets- Totalt Investeringar Avbrottsfri kraft (UPS) Piteå och Kalix 8 450 8 450 Summa 8 450 8 450 Angivna objekt får igångsättas. 27

247 Försäljning av markområde i Kalix Dnr 2440-11 Landstinget äger ett större skifte i Kalix, Näsbyn 28:3, som har en total areal av ca 517 hektar. I anslutning till landstingets markområde har BDX Företagen AB sin sorterings- och upparbetningsanläggning för avfall (Vallen 7:38). BDX är i behov av mer utrymme för sin verksamhet och har ett önskemål om att förvärva en mindre del mark av landstinget. Naturbruksskolan i Kalix avverkar den massaved som finns på markområdet och har gjort en värdering av industrimarken om 10 kr/m2. Den blivande fastighetsregleringen från fastigheten Näsbyn 28:3 utgör ett markområde om ca 3 950 m2 som överförs till Vallen 7:38. Samtliga förrättningskostnader, exempelvis avstyckning och lagfart åligger köparen. 1 Del av fastigheten Näsbyn 28:3 (ca 3 950 m2), som ägs av landstinget, ska genom fastighetsreglering överföras till Vallen 7:38 som ägs av BDX Företagen AB. 2 BDX ersätter landstinget för markområdet med 10 kr / m2. 248 Revisionsrapport Landstingets följsamhet till riktlinjer och rutiner för höftfrakturer Dnr 1855-11 Landstingets revisorer har uppdragit till PricewaterhouseCoopers att granska om landstinget bedriver en ändamålsenlig vård för patienter med höftfraktur. Granskningen har utförts vid ortopediska kliniken Gällivare och Sunderby sjukhus. 28

Revisorernas bedömning är sammanfattningsvis att vården och behandlingen vid höftfraktur inte är ändamålsenlig i alla delar: I dagsläget nyttjas inom landstinget inte geriatrisk läkarkompetens för konsultation, varken före eller efter operation av frakturen. Landstinget saknar länsövergripande vårdprogram för att underlätta och säkerställa hela patientflödet för denna patientkategori. Landstinget saknar även aktualiserade riktlinjer och rutiner för att förebygga, upptäcka och behandla benskörhet. Landstinget deltar sedan 2009 i det nationella kvalitetsregistret Rikshöft. Tillämpningen av rutiner för registrering av uppgifter till registret fungerar emellertid inte tillfredsställande. Därför har landstingets ortopedverksamhet svårigheter att kunna jämföra vården av patienter med höftfraktur mellan olika vårdenheter nationellt och inom landstinget och därigenom kunna vara en bas för verksamhetsutveckling och kvalitetsarbete. Rapporten läggs till handlingarna med följande kommentarer: Revisorernas granskning kommer tillsammans med de kommande Nationella riktlinjerna för rörelseorganens sjukdomar att utgöra underlag för förbättringar av förebyggande insatser mot benskörhet och vårdprocessen för höftfrakturer. Biträdande landstingsdirektören med ansvar för berörda divisioner får i uppdrag att förbättra följsamheten till riktlinjer och rutiner för höftfrakturer genom att tillse: att den nyligen genomförda översynen av medarbetare från geriatrik och ortopedi som rekommenderar att de ortopedgeriatriska patienterna bör opereras av ortoped men vårdas av geriatriskt team och som resulterat i ett påbörjat förändringsarbete genomförs. att det i anslutning till de nationella riktlinjerna för rörelseorganens sjukdomar upprättas ett länsövergripande vårdprogram för höftfrakturer liksom ett vårdprogram för diagnostik och behandling av osteoporos. att de administrativa problem som föranlett att rutinerna för registrering till Rikshöft inte fungerar åtgärdas. 29

249 Yttrande över betänkandet Spara i goda tider- för en stabil kommunal verksamhet (SOU 2011:59) Dnr 2081-11 Finansdepartementet har gett landstinget tillfälle att yttra sig över betänkandet, Spara i goda tider för en stabil kommunal verksamhet SOU 2011-59. Kommuner och landsting svarar för en stor del av samhällets välfärd i form av vård, skola och omsorg. Kommunsektorn utgör därtill en betydande del av samhällsekonomin. Sektorn både påverkar och påverkas av den samhällsekonomiska utvecklingen och måste anpassas till den. Samtidigt gagnas sektorns omfattande välfärdsuppdrag av stabilitet i de ekonomiska förutsättningarna eftersom behoven till stor del är oberoende av hur konjunkturen varierar. Finanskrisen 2008 drabbade hela samhällsekonomin hårt, och därmed även den kommunala ekonomin. Kommuner och landsting mötte krisen genom att dra ner i verksamheten för att klara kravet på balans i ekonomin. Staten gick in med ett särskilt konjunkturstöd till sektorn för att motverka neddragningar i verksamhet och sysselsättning. Utifrån det som hände under krisen konstaterades att det finns behov av förändringar som förbättrar förutsättningarna för kommuner och landsting att möta starka nedgångar och kriser i samhällsekonomin utan att panikbromsa något som annars riskerar att slå tillbaka på såväl verksamheten som sysselsättningen och samhällsekonomin. Utredningen om kommunsektorn och konjunkturen har haft i uppdrag att presentera analyser och förslag som förbättrar förutsättningarna för en kommunal verksamhet som är stabil över konjunkturcykeln och som inte förstärker konjunkturvariationerna i samhällsekonomin. En viktig fråga för utredningen har varit att utröna om kommunsektorn bidrar till att förstärka konjunktursvängningarna genom förändringar av utgifter och skatter. En annan viktig fråga har varit om det kommunala balanskravet har förstärkt denna utveckling. Utredningen har också haft i uppdrag att redovisa hur en stabiliseringsmekanism över tid kan utformas. Utifrån de genomförda undersökningarna och analyserna presenteras flera förslag som syftar till att öka kommunsektorns sparande för att bättre klara konjunkturnedgångar utan att verksamheten ska behöva dras ner. Dels föreslås förbättrade möjligheter att bygga upp resultatutjämningsreserver på lokal nivå, dels föreslås ett centralt system som ska förhindra ett stort intäktsfall vid en ekonomisk kris. Analys av de kommunala finansernas konjunkturkänslighet Utredningens analyser av de kommunala finansernas konjunkturkänslighet visar att det finns samband mellan konjunktursvängningarna i ekonomin och 30

utvecklingen av kommunsektorns finanser, dvs. konjunktursvängningarna leder till en mindre stabil kommunal verksamhet som också kan motverka en stabil samhällsekonomi. Analyserna har dock inte kunnat belägga att det finns starka och stabila samband mellan konjunkturvariationerna och variationer i utvecklingen av den kommunala verksamheten, ekonomin och sysselsättningen. Man kan därmed inte påstå att sektorn bidrar till att kraftigt förstärka konjunkturvariationerna i samhällsekonomin. Det kommunala balanskravet i ett konjunkturperspektiv Det kommunala balanskravet har stor betydelse för en ansvarsfull ekonomisk förvaltning i kommuner och landsting. Konjunkturanalyserna visar också att variationer i kommunsektorns ekonomiska resultat och sparande kan vara en av flera stötdämpare som motverkar konjunkturvariationer i verksamheten. Kommuner och landsting kan således själva i viss utsträckning hantera variationer. De ekonomiska resultaten i kommunsektorn som helhet har förbättrats avsevärt efter balanskravets införande 2000. År 2010 redovisade i stort sett alla kommuner och landsting positiva resultat. Soliditeten har dock inte förbättrats nämnvärt under perioden om den beräknas inklusive de kommunala pensionsåtagandena. God ekonomisk hushållning ska skapa en långsiktigt hållbar ekonomi och balanskravet ska förhindra en urholkning av ekonomin genom att de löpande intäkterna måste täcka löpande kostnader. Enligt utredningens undersökningar har balanskravet bidragit till att de ekonomiska frågorna har kommit mer i fokus i kommuner och landsting. Därmed har det också bidragit till en bättre ekonomisk styrning. Det stärker därigenom förmågan att hantera ekonomin men det kan också leda till åtgärder som visserligen ger snabba men i vissa fall oönskade samhällsekomiska effekter på kort sikt. Utredningens undersökningar visar att tillämpningen av god ekonomisk hushållning i kommuner och landsting varierar relativt mycket. Det finns i många fall tendenser till kortsiktighet genom att man fokuserar mer på att klara balanskravet i ett ettårsperspektiv än på att åstadkomma en god ekonomisk hushållning på längre sikt. Det finns en asymmetri i balanskravet genom att överskott ska konsolideras in i det egna kapitalet medan underskott i princip ska återställas inom tre år. Asymmetrin riskerar att motverka ett sparande och kan leda till att kommuner och landsting i stället väljer att använda kreativ redovisning i syfte att fördela om intäkter och kostnader mellan olika år för att hantera variationer i intäkter som bl.a. kan ha orsakats av konjunktursvängningar. Det nuvarande regelverket för balanskravet uppfattas inte som helt transparent och tydligt. En samlad bedömning är att balanskravet har bidragit till att stärka god ekonomisk hushållning genom att sätta mer fokus på ekonomin och förbättra de ekonomiska resultaten. Samtidigt kan kravet sägas ha bidragit till en begränsning av möjligheten till god hushållning genom att inte klart medge ett sparande i goda tider som kan användas för att täcka underskott i lågkonjunktur. Det kan leda till kortsiktiga neddragningar i kommunsektorn i lågkonjunktur och till överhettning i högkonjunktur, vilket påverkar samhällsekonomin negativt. 31