Vattenfall Värme Uppsala. Säkerhet, hälsa och miljö 2015

Vattenfall Värme Uppsala Säkerhet, hälsa och miljö 215

Innehåll Förord 3 Våra produkter 4 Utsläpp till luft 5 Verksamheten i Uppsala 6 Bränslemix i Uppsala 7 Anläggningarna i Uppsala 8 Knivsta nästan helt koldioxidneutral värme 9 Verksamheten i Storvreta 1 Bränslen och aska 11 Fjärrvärme i Sverige 12 Vi arbetar för ökad säkerhet och hälsa 13 Vi arbetar för att minska vår miljöpåverkan 14 Utsläpp och miljövillkor 16 Våra mål inom säkerhet, hälsa och miljö 17 Miljöbegrepp 19 Vattenfall Värme Uppsala värmer Uppsala stad med fjärrvärme. Vi producerar och distribuerar även fjärrkyla och ånga. Kraftvärme producerar el och värme samtidigt, vilket utnyttjar resurserna effektivare och därför leder till minskad miljöpåverkan. Läs mer om fjärrvärme på www.vattenfall.se Ledningssystem för säkerhet, hälsa och miljö samt energi och kvalitet Ledningssystem strukturerar arbetet och flera områden gränsar mot varandra. Det är därför en fördel med ett integrerat ledningssystem för säkerhet, hälsa och miljö samt energi och kvalitet. Illustrationen visar vårt ledningssystem med de moment som planeras, styrs och följs upp i vår dagliga verksamhet. Ledningssystemet utvecklas ständigt. Då förbättras vårt arbete med att minska miljöpåverkan, inklusive energianvändningen, förbättra säkerheten och arbetsmiljön samt kvaliteten för våra kunder inom våra avfallsförbränningstjänster. Vårt integrerade ledningssystem är certifierat enligt miljöledningsstan darden ISO 141 och registrerat enligt EMAS. Det innebär att miljöredovisningen är granskad av en oberoende miljörevisor. Systemet är också certifierat för säkerhet och hälsa OHSAS 181 som är den internationella standarden för arbetsmiljöarbete. Vi var det första energibolaget i Sverige med certifierat energiledningssystem enligt ISO 51. Kvalitetssystemet för avfallsförbränning är certifierat enligt ISO 91. Ledningens genomgång SHM-redovisning Intern revision Avvikelser Övervakning och mätning Dokumentation Säkerhet och skydd Nulägesanalys Policy Verksamhet Drift och underhåll Inköp Entreprenörer Kemikalier Lagar och andra krav Aspekter/risker/ energikartläggningar Kommunikation Handlingsplan Mål och målprogram Organisation Utbildning och kompetens Kontrollorgan Intertek AB är ett av SWEDAC ackrediterat organ för certifiering av miljöledningssystem och ledningssystem för arbetsmiljön som under 215 har granskat Heat Swedens certifierade ledningssystem. Vattenfall Generation Sweden Uppsala ingår i detta ledningssystem. Intertek AB har bedömt att ledningssystemet uppfyller kraven enligt standarderna SS-EN ISO 141 och OHSAS 181. Registreringen omfattar anläggningarna i Uppsala: Kraftvärmeverket, Avfallsförbränningen, Bolandsverket, Gasturbinen, Husbyborgsverket, Stallängsverket, kylanläggningarna i Ultuna och Ångström, distributionsnätet i Uppsala samt anläggningarna i Knivsta och Storvreta med tillhörande distributionsnät. 2 Vattenfall Värme Uppsala Säkerhet, hälsa och miljö 215

Din lokala värmeleverantör Vattenfall Värme i Uppsala är en lokal leverantör av fjärrvärme, ånga och fjärrkyla. Samtidigt producerar vi el och tar hand om brännbart avfall så det inte behöver läggas på soptippen. Genom att utnyttja detta uttjänta material som en resurs behöver vi inte använda så mycket av andra bränslen som torv, trä och olja. Energiåtervinningstjänster Sverige har gjort en fantastisk resa de senaste 1 åren när det gäller hur vårt hushållsavfall tas om hand. Vi har kunnat stänga våra soptippar för brännbart avfall och istället energiåtervinna det som inte längre kan materialåtervinnas. Avfallstrappan berättar om hur vi får ut mesta möjliga nytta av varor och material: först minimering och återanvändning, därefter materialåtervinning. Sedan energiåtervinning och först därefter deponering. Den här resan behöver hela världen också göra av miljöskäl. Fortfarande deponeras mer än en tredjedel av hushållsavfallet i Europa, 72 miljoner ton. Alla länder har inte avfallsförbränningsanläggningar och fjärrvärmenät, vilket gör att det finns ett stor behov av förbränning i Europa. Sverige importerar egentligen inte avfall, vi säljer energiåtervinningstjänster för ca 1,4 miljoner ton sorterat brännbart avfall per år som används som bränsle till fjärrvärme och el. Med vår svenska avfallsförbränning som är kopplade till fjärrvärmenät kan vi med hög verkningsgrad och bra reningsteknik, nyttja en resurs i samhället som annars skulle gå till spillo. Så jämfört med alternativet är det klokt att importera avfall. Goda miljövärden och en säker arbetsmiljö Utsläppen av klimatpåverkande koldioxid och försurande ämnen som kväveoxider och svavel går glädjande nog åt rätt håll, läs mer på sidorna 5 och 6. Även kundernas val bidrar till minskade utsläpp: försäljningen av produkterna Koldioxidneutral Värme och Kyla minskade utsläppen med mer än 1 ton koldioxid under 215. Det är inte bara den yttre miljö som ska må bra, även arbetsmiljön är viktig. Vi är stolta över att det inte inträffade någon olycka som gav allvarliga skador under 215 och vi fortsätter arbetet med att bli ännu bättre. Det är viktigt att få reda på inträffade olyckor och nästan-olyckor, så kallade tillbud, för att kunna arbeta förbyggande. Läs mer på sidan 12 och om målen på sidan 17. Det viktiga distributionsnätet Vår viktigaste anläggning är den som ligger under jord. Våra distributionsledningar för fjärrvärme, och det separata nätet för fjärrkyla, ligger dolt under marken och märks kanske mest när det grävs upp för att repareras. Vi jobbar liksom våra kunder med att energieffektivisera, t ex ser vi till att upptäcka läckor så fort som möjligt med hjälp av så kallade larmtrådar i isoleringen runt fjärrvärmerören. Tråden ger en signal som visar när och var i nätet som isoleringen blir blöt av ett vattenläckage, t. ex. från en gammal sönderrostad svetsfog. Det är inte så lätt att hitta vattenläckor eftersom den samlade vattenförlusten från fjärrvärmenätet faktiskt bara motsvarar läckaget från ett hål av en lillfingernagels storlek. Utveckling och samarbete Det finns många spännande utvecklingsmöjligheter med fjärrvärme. Några steg kan vi ta själva, som att ersätta torv med trä i våra anläggningar, medan andra steg bäst görs tillsammans med staden. Vi deltar sedan starten i samarbetet Uppsala Klimatprotokoll som nu är uppe i över 3 medverkande verksamheter i Uppsala. En nystartad grupp är Jakten på plasten som vill uppmärksamma frågan om plasten - behöver den göras av olja, när övriga delar av samhället avvecklar det fossila? Plast kan tillverkas från förnybara råvaror och gå in i plaståtervinningen i ett långt liv, innan den energiutvinns. Fråga gärna efter förnybar plast nästa gång du behöver handla något med plast. Om vi sätter igång nu, kommer omställningen att gå fortare! Adrian Berg von Linde Affärsutvecklingschef Värme Johan Siilakka Anläggningschef Uppsala Säkerhet, hälsa och miljö 215 Vattenfall Värme Uppsala 3

Våra produkter Fjärrvärme är vår största produkt Fjärrvärmen sprids till hushåll och lokaler genom att hett vatten transporteras i väl isolerade rör under högt tryck och leds till en fjärrvärme central i varje fastighet. I fjärrvärmecentralen finns värmeväxlare som utnyttjar det heta vattnet för att värma upp husets element och varmvattnet till kranarna. Det avkylda fjärrvärmevattnet leds tillbaka till fjärrvärmeverket för att åter värmas upp och pumpas ut i fjärrvärme systemet igen. Fjärrvärme är flexibelt eftersom flera olika bränslen kan användas. Genom att använda avfallsbränslen tillvaratar man resurser som annars skulle gå förlorade. Fjärrvärme är leveranssäkert och frigör utrymme i bostaden. Kunden får en låg underhållskostnad och kan få snabb hjälp när så behövs. Uppvärmt fjärrvärmevatten från värmeverket 75 12 C. Avkylt fjärrvärmevatten 4 6 C går tillbaka till värmeverket för att värmas upp på nytt. Fastighetens värmesystem I fastighetens slutna värmesystem pumpas vattnet runt. Det värms i värmeväxlaren av fjärrvärmevattnet. Värmeväxlare Element Kallvatten från vattenverket. Fastighetens värmeväxlare I värmeväxlaren överförs fjärrvärmen till husets värmesystem. De två vattensystemen är helt skilda från varandra. Fjärrvärmevattnet värmer upp kran- och duschvattnet. Fjärrkyla Fjärrkyla bygger på samma princip som fjärrvärmen men med kallt vatten och ersätter ett stort antal lokala kylanläggningar. Miljöfördelarna är många. Framför allt minskar elförbrukningen och läckage av köldmedia till atmosfären. Dessutom slipper man bullret från lokala maskiner. På sommaren har vi ledig kapacitet på avfallsförbränningen eftersom Uppsalas värmebehov minskar. Då kan vi använda den befintliga anläggningen för att producera fjärrkyla. För kunder som inte har tillgång till vårt fjärrkylanät kan vi erbjuda lokala lösningar. Kyla kan till exempel produceras med hjälp av fjärrvärme i en så kallad absorptionskylmaskin. Ånga I Uppsala har vi även ett separat nät för ånga till industrier. Ångan används till exempel i processer för att framkalla kemiska reaktioner och för sterilisering. El Vi producerar fjärrvärme och el samtidigt med hög verkningsgrad, vilket är ett exempel på bra resursutnyttjande. Vår producerade el säljs inte direkt till slutkund, utan ingår som en del i Vattenfalls totala elproduktion. Förbränningstjänst Det brännbara avfallet som inte längre kan återanvändas eller materialåtervinnas får av miljöskäl inte gå till soptipp utan ska gå till avfallsförbränning. Avfallet tas om hand och energin i det blir till fjärrvärme, el, fjärrkyla och ånga. Vi kan även ta emot specialavfall t.ex. sekretesshandlingar i form av papper och DVD-skivor etc. samt riskavfall som exempelvis avfall från sjukhus. Serviceavtal för fjärrvärmecentral Serviceavtal för din fjärrvärmecentral för regelbundna genomgångar av kompetent personal och hjälp om det ändå skulle hända något med centralen. Mer information finns på hemsidan, se även kontaktuppgifter på sista sidan. 4 Vattenfall Värme Uppsala Säkerhet, hälsa och miljö 215

Utsläpp till luft från anläggningarna i Uppsala Utsläpp av koldioxid 1 ton 8 7 6 5 4 3 2 1 198 1985 Fossilt + torv Mindre olja, ombyggnad kraftvärmeverket 199 Kraftvärmeverket på kol 1995 Kraftvärmeverket på torv 2 Fossilt (olja + plast) Lite torv p.g.a varm vinter 25 Utsläpp av kvävedioxider och svaveldioxid ton 1 6 1 4 Mindre torv p.g.a. mer avfall 21 Lite torv p.g.a. renovering kraftvärmeverket Trendlinje 215 Ökad träinblandning 22 Nytt biobränsleeldat verk 225 23 23 Planerad utveckling Klimatpåverkande koldioxid Under 215 minskade våra koldioxidutsläpp jämfört med 214. Den prickade linjen i diagrammet visar vår långsiktiga plan för att nå koldioxidneutral produktion 23. Åtgärderna består huvudsakligen av ökad träinblandning fram till dess att torven helt ersätts med träbränslen av olika slag. Den torveldade hetvattenpannan konverteras till träpellets under 218. Den torveldade kraftvärmeverkspannan ersätts med en ny anläggning, som troligen kommer att använda träflis och grot (grenar och toppar) som bränsle, men slutligt investeringsbeslut är ännu i skrivande stund inte taget. Vi erbjuder våra kunder möjligheten att medverka till minskade koldioxidutsläpp, utöver den budgeterade minskningen, genom att välja vår produkt Koldioxidneutral Värme och/eller Koldioxidneutral Kyla. Försäljningen av dessa produkter minskade utsläppen av koldioxid med nästan 1 143 ton under 215, jämfört med om ingen kund hade valt detta erbjudande. Du kan läsa mer om produkterna på sidan 6 och på vår hemsida. 1 2 1 8 6 4 2 199 1992 1994 Kvävedioxider 1996 1998 2 Svaveldioxid 22 24 26 28 21 212 214 215 Försurande ämnen Kväveoxider (NO X ) och svaveldioxid (SO 2 ) har störst påverkan av våra försurande utsläpp och under 215 fortsatte vår goda prestanda med låga utsläpp. Våra anläggningar finns med i det nationella systemet för kväveoxidavgift. Våra totala kväveoxidutsläpp på 138 ton, som visas i diagrammet nedan, blir 81 mg NO X per producerad kwh. Detta ligger betydligt under medel för Sverige som är 159 mg/kwh för kraftvärmeverk och 144 mg/kwh för avfallsförbränning. Utsläpp av stoft ton 8 7 6 5 4 3 2 Stoft Stoftutsläppen 215 samma låga nivå som de senaste åren. Historiskt sett har minskningen från 25 och framåt berott på minskad torveldning och ökad avfallsförbränning. Avfallsförbränningen har den mest omfattande rökgasreningen av alla våra produktionsanläggningar. Avfall är det bränsle som innehåller mest tungmetaller. Det är därför viktigt med bra prestanda för denna rökgasrening och anläggningen har god marginal till gällande miljö villkor, se sidan 16. 1 199 1992 1994 1996 1998 2 22 24 26 28 21 212 214 215 Säkerhet, hälsa och miljö 215 Vattenfall Värme Uppsala 5

Verksamheten i Uppsala 1 2 8 6 4 2 Tillförd energi 61 % Avfall (1 89 GWh) 19 % Torv (337 GWh) 6 % Trä (112 GWh) 3 % Olja (51 GWh) 3 % Spillvärme (46 GWh) 8 % El (144 GWh) Verkningsgrad: 96 % Produktion 89 % Distribution Total verkningsgrad 85 % 15 1 5 Levererad energi Fjärrvärme (1 251 GWh) El (netto, 114 GWh) Processånga (15 GWh) Fjärrkyla (41 GWh) Det har även levererats 15 GWh kyla i så kallade ö-lösningar, d.v.s. fristående från fjärrkylanätet. Andelen förnybart i bränslemixen för fjärrvärmen är 69 % med torv räknat som (långsamt) förnybart. Om torven inte räknas med blir det 5 %. Avfall räknas här som förnybart till 6 % energimässigt sett, resterande är då icke förnybart, det vill säga plast med fossilt ursprung. Nyckeltal för levererad fjärrvärme, i kg/mwh = g/kwh 215 214 213 212 211 CO2 enligt ETS 182 197 226 26 223 CO2 enligt VMK 136 181 235 216 254 NO,9,9,1,12,15 SO2,15,17,21,14,22 För redovisade utsläpp har avräknats de avfallsproducerade fjärrvärme- och fjärrkylavolymer som omfattas av kundspecifika avtal (Koldioxidneutral Värme respektive Kyla). Vi redovisar utsläppen av koldioxid enligt två olika system, dels som tidigare år enligt utsläppshandelssystemet ETS, dels enligt Värmemarknadskommittén, VMK. Den senare redovisningen presenteras mer utförligt på Svensk Fjärrvärme hemsida, www.svenskfjarrvarme.se. Dessa data omfattar förutom koldioxidutsläpp från anläggningen, även schabloner för utsläpp av växthusgaserna metan och lustgas, omräknat till koldioxidekvivalenter. Det har även lagts till en emissionsfaktor för den el som köps in till anläggningen. Utsläppen fördelas också mellan producerad fjärrvärme respektive el med den så kallade alternativproduktionsmetoden. I korthet innebär det att mer utsläpp belastar elen jämfört med den samtidigt producerade värmen, eftersom alternativt framställningssätt för elproduktionen skulle kräva mer bränsle. Svensk Fjärrvärme använder högre schabloner. För torv använder vi värden som är kontrollerade i systemet för utsläppshandel, medan Svensk Fjärrvärme använder högre schabloner. Vi ingår i utsläppshandeln för koldioxid Våra anläggningar omfattas av EU:s handel med utsläppsrätter för koldioxid. För Sveriges del ingår avfallsförbränningsanläggningar i den handelsperiod som började 213. Vi erbjuder även Koldioxidneutral Värme och Kyla Vi erbjuder större kunder koldioxidkompenserad fjärrvärme och -kyla från vår avfallsförbränning i Uppsala. Det är fjärrvärme och -kyla som är koldioxidneutral eftersom vi kompenserar för den del av avfallet som inte är förnybar, det vill säga den fossilbaserade plasten i avfallet. Detta gör vi genom att öka mängden biobränsle i vår totala bränslemix, utöver den redan inplanerade mängden*. Som grundplanering ökar vi andelen biobränsle varje år och försäljningen av Koldioxidneutral Värme och Kyla innebär att andelen biobränsle ökar ytterligare. Väljer kunderna Koldioxidneutral Värme och/eller Kyla kan de alltså tillsammans med oss minska koldioxidutsläppen ännu snabbare i Uppsala, än den plan som redan finns, se sidan 5. * Kompensationen är avgränsad till de direkta koldioxidutsläppen i vår fjärrvärmeproduktion. 6 Vattenfall Värme Uppsala Säkerhet, hälsa och miljö 215

Bränslemix i Uppsala Bränsletillförsel samt värme- och elproduktion i Uppsala GWh 25 2 15 Värmeproduktion Olja Kol Torv 1 El Trä Spillvärme 5 Avfall Elproduktion 198 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 199 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 229 21 211 212 213 214 215 Bränsletillförsel Vår blandning av bränslen har förändrats genom åren. I början av 198-talet var vi helt beroende av olja. Sedan dess har oljan aktivt ersatts med framför allt avfall och torv. I den framtida bilden kommer torven att ersättas av trä. Värmeproduktionen i Uppsala GWh/månad 3 25 Uppsalas värmebehov styr produktionen Det är stor skillnad på Uppsalas värmebehov under sommar och vinter och vi anpassar vår produktion i enlighet med detta. Stapeldiagrammet visar användningen av olika anläggningar under ett normalt år. Avfallsförbränningen värmer Uppsala under hela året, men under vintern behövs även kraftvärmeverket. 2 15 1 5 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Avfallsförbränning Kraftvärmeverk, torv/trä Hetvattenpanna, torv/trä Oljepannor Sep Okt Värmepump Nov Dec Säkerhet, hälsa och miljö 215 Vattenfall Värme Uppsala 7

Anläggningarna i Uppsala Distributionsnätet Ackumulatorer Fjärrvärme och fjärrkyla distribueras till fastigheternas egna värme- och kylsystem i form av varmt respektive kallt vatten, som cirkulerar i slutna rörsystem. Vårt fjärrvärmenät är 46 km och fjärrkylanätet är 14 km. Vi har också ett nät för ånga, som är 7 km. För att kunna möta svängningar i behovet av fjärrvärme finns en hetvattenackumulator inne på produktionsområdet i Boländerna som rymmer 3 m3 vilket ger energimängden 1 2 MWh och effekten 1 MW kan levereras ut på fjärrvärmenätet. Även för fjärrkylanätet finns det en ackumulator, den står vid Stalllängsverket och syns tydligt från Kungsängsleden. Den rymmer 3 m3, 3 MWh och kan leverera 1 MW. Kraftvärmeverket Produkter: Fjärrvärme och el. Kapacitet och bränsle: 235 MW värme och 12 MW el med 8 ton torv/träbriketter per timme. Olja och kol används som reservbränsle. Rökgasrening: Svavel kalktillsats i eldstad och i ett fuktigt steg, före textilfilter. Kväveoxider urea- och ammoniakinsprutning samt katalysator. Stoft elektrofilter och textilfilter. Bolandsverket Produkter: Fjärrvärme och ånga. Kapacitet och bränsle: Torveldad hetvattenpanna (HVC) 1 MW, elpanna 1 och 5 MW (ångreserv), oljepannor 4 x75 MW (reserv). Rökgasrening HVC: Svavel kalktillsats i eldstad. Kväveoxider ureainsprutning. Stoft elektrofilter och textilfilter. Avfallsförbränningen Produkter: Fjärrvärme, el, ånga och fjärrkyla. Kapacitet och bränsle: Totalt 17 MW värme + 1 MW el + 11 MW kyla med 55 ton avfall per timme. Rökgasrening: Kväveoxider urea- och ammoniakinsprutning samt katalysator. Stoft elektrofilter och textilfilter. Svavel- och saltsyrarening rökgasskrubber/kondensering med energiutvinning och textilfilter med kalktillsats. Organiska ämnen textilfilter med aktivt kol. Rening av rökgaskondensat genom kalk tillsats och komplexbildare för tungmetaller, därefter fällningssteg samt sandfilter och kolfilter. Husbyborgsverket Spetslast och produktionsreserv. Produkt: Fjärrvärme. Kapacitet och bränsle: Oljeeldade hetvattenpannor 3 x5 MW. Stallängsverket Produkter: Kapacitet: Kylanläggning Ultuna Produkt: Kapacitet: Värmepumpanläggning lokaliserad vid Uppsalas reningsverk. Fjärrvärme och fjärrkyla. 3 x15 MW värme och 3x 8 MW kyla från el och spillvärme. Lokaliserad på Campus Ultuna. Fjärrkyla. Fjärrvärmedriven absorptionskyla 1,5 MW, kyltorn 1 MW, kompressorkylmaskiner 1,3 MW. Gasturbinen Beredskap för elproduktion. Produkt: El för start av kraftvärmeverket vid elavbrott. Kapacitet och bränsle: 16 MW el, lättolja. Rökgasrening: Tillsatsämne i oljan ger mindre stoftbildning genom mer fullständig förbränning. Kylanläggning Ångström Produkt: Kapacitet: Lokaliserad vid Ångströmlaboratoriet. Fjärrkyla. Fjärrvärmedriven absorptionskyla 2,5 MW, kyltorn 2,7 MW, kompressorkylmaskiner 8 MW. 8 Vattenfall Värme Uppsala Säkerhet, hälsa och miljö 215

Knivsta nästan helt koldioxidneutral värme 1 8 6 4 2 I Knivsta, söder om Uppsala levererar vi fjärrvärme från biobränsle genom vårt värmeverk och fjärrvärmedistributionsnät. Värmeverket har två biobränsleeldade pannor, på 8 respektive 15 MW och oljepannor för reserv- och spetslast. Bränslet som används är grönflis (grenar, toppar med mera från parkskötsel och villaträdgårdar) samt bark och flis. Hela 99 procent av bränslet till anläggningen är biobränsle, vilket gör att fjärrvärmen i Knivsta i stort sett är koldioxidneutral. Knivsta har haft fjärrvärme sedan 1976 och vi har cirka 7 kunder här. Kunderna är både stora som skolor och flerbostadshus, samt små, som villor. Tillförd energi 1 96% Biobränsle (66, GWh) 1 % Olja (,9 GWh) 3 % El till pumpar och fläktar etc (2, GWh) 8 6 4 2 1 Levererad energi Fjärrvärme (45,3 GWh) 8 6 Verkningsgrad: 84 % Produktion 8 % Distribution Värmeförluster uppstår både under produktion och vid distribution. Mindre fjärrvärmenät och nät med många villakunder får lägre verkningsgrad än större distributionsledningar. 4 Nyckeltal för levererad fjärrvärme, i kg/mwh = g/kwh Anläggningen i Knivsta Fastbränslepannor Produkt: Kapacitet och bränsle: Rökgasrening: Oljepannor Produkt: Kapacitet och bränsle: 215 214 213 212 CO2 enligt ETS 5 5 15 7 CO2 enligt VMK 19 18 NO,36,34,37,42 SO2,18,26,26,26 Utsläppen av koldioxid redovisas enligt två olika system, dels enligt det europeiska utsläppshandelssystemet ETS, dels enligt det svenska system som tagits fram av Värmemarknadskommittén, VMK. Den senare redovisningen presenteras mer utförligt på Svensk Fjärrvärme hemsida, www.svenskfjarrvarme.se. Dessa data omfattar förutom koldioxidutsläpp från anläggningen även schabloner för utsläpp av växthusgaserna metan och lustgas, omräknat till koldioxidekvivalenter. Det har även lagts till en emissionsfaktor för den el som köps in till anläggningen. Fjärrvärme 8+15 MW träflis, grönflis och bark Stoft elfilter Spetslast och produktionsreserv Fjärrvärme 14 MW lättolja Säkerhet, hälsa och miljö 215 Vattenfall Värme Uppsala 9

Verksamheten i Storvreta nästan ingen olja under 215 Nyckeltal för levererad fjärrvärme, i kg/mwh = g/kwh I Storvreta norr om Uppsala levererade vi värme nästan enbart från trä som bränsle under 215, nästan ingen olja behövdes. 215 214 213 212 CO2,4 12 13 CO2 enligt VMK 9 9 NO,36,7,7,7 SO2,3 <,3 <,3,4 1 8 6 4 2 Värmeverket har två pannor som eldas med biobränsle, på 2 MW vardera och en oljepanna i Ärentunaskolan för reserv- och spetslast. Bränslet som används är träpellets med lättolja som reserv och spetslast. Ett stort vattenfyllt bergrum används som värmelager och kan leverera 8 MW. Tillförd energi 1 99 % Biobränsle (21 GWh) % Olja 8 1 % El till pumpar och fläktar etc., (,2 GWh) 6 4 2 Levererad energi Fjärrvärme (13,6 GWh) Verkningsgrad: 85 % Produktion inkl. bergrumslager 75 % Distribution Vi redovisar utsläppen av koldioxid enligt två olika system, dels som tidigare år, dels enligt Värmemarknadskommittén, VMK. Den senare redovisningen presenteras mer utförligt på Svensk Fjärrvärmes hemsida, www.svenskfjarrvarme.se. Dessa data omfattar förutom koldioxidutsläpp från anläggningen, även schabloner för utsläpp av växthusgaserna metan och lustgas, omräknat till koldioxidekvivalenter. Det har även lagts till en emissionsfaktor för den el som köps in till anläggningen. Anläggningarna i Storvreta Fastbränslepannor Produkt: Fjärrvärme Kapacitet och bränsle: 2 x2 MW träpellets Rökgasrening: Stoft cyklon Bergrum Kapacitet: Stort bergrum för lagring av varmvatten 2 x4 MW lagervolym 1 m3 (kan lagra 5 GWh värme) Ärentunaskolan Spetslast och produktionsreserv Produkt: Fjärrvärme Kapacitet och bränsle: 4 MW lättolja 1 Vattenfall Värme Uppsala Säkerhet, hälsa och miljö 215

Bränslen och aska Bränslen i Uppsala Avfallet utgörs till hälften av hushållsavfall och till hälften av industriavfall. Huvudsakligen kommer avfallet från Uppland, Södermanland och Västmanland, men sammanlagt 29 procent importerades under 215 från Storbritannien, Irland, Norge och Åland. Torven kommer i form av briketter från Härjedalen och Vitryssland. Torvbränslet blandas med träpellets och träbriketter. Kol och olja utgör reservbränslen vid eventuella leveransproblem av ordinarie bränslen och vid otillgänglighet i ordinarie anläggningar. Olja kan även behövas som topplast under de allra kallaste vinterdagarna. Det är skillnad på aska och aska Askor från avfallsförbränning Från avfallsförbränningen kommer två olika typer av aska samt ett vattenreningsslam. Den ena typen av aska är bottenaska från pannorna, även kallad slagg. Metallerna i slaggen sorteras ut och skickas till återvinning. Resten delas upp i två olika grovlekar. Finfraktionen används som tätskikt och grovfraktionen som dräneringsskikt för sluttäckning av deponier. Den andra typen av aska är flygaska från rökgasreningen. Den askan innehåller det som avskiljts från rökgaserna och lämpar sig inte till vägar etc. Den hanteras istället på deponi för farligt avfall. Rökgaserna renas också i våta reningssteg. Vattnet från dessa reningssteg tas om hand i en vattenreningsprocess där bland annat en organisk sulfid tillsätts, som binder tungmetaller. Föroreningarna fälls ut som ett slam som går till deponi för farligt avfall. Det innebär att de tungmetaller som kommer in till anläggningen via avfallet förs ut ur samhällets kretslopp. För att mängden tungmetaller i avfallet ska minska måste produkter framställas utan dessa tillsatser eller så måste de som använder till exempel batterier och lågenergilampor noga sortera ut dem, så att de inte kommer med det brännbara avfallet. Askor från torvförbränning Från torven får vi aska som lämpar sig väl för konstruk tion av vägar och andra ytor. Vi har skogsvägar i Uppsala och ett motionsspår i Storvreta där torvaska använts som konstruktionsmaterial. Även uppfartsrampen i Librobäcks återvinningsstation är uppbyggd med torvaska. Det finns även projekt där torvaskan ersätter cement och då sparas ett kilo koldioxidutsläpp per kilo ersatt cement. Att torvaskan kan komma till nytta på det här sättet beror bland annat på att kalk tillsätts vid förbränningen för att binda svavel. Kalkinnehållet i askan gör den hård, men samtidigt lätt. Säkerhet, hälsa och miljö 215 Vattenfall Värme Uppsala 11

Fjärrvärme i Sverige Mer än hälften av alla bostäder och lokaler värms med fjärrvärme. Fjärrvärme finns i 27 av Sveriges 29 kommuner och svarar för hälften av all uppvärmning av bostäder och lokaler, cirka 5 TWh per år. Fjärrvärme är den viktigaste förklaringen till att Sverige lyckats reducera utsläppen av växthusgaser. Fjärrvärmevolymen har fördubblats i Sverige sedan 1982 och under samma tid har oljan i fjärrvärmesystemet ersatts av trä, torv och avfall. Uppsalas förändrade bränsleanvändning framgår på sidan 7. Mer information om fjärrvärme: www.svenskfjarrvarme.se Avfall som bränsle Diagrammet nedan från Avfall Sverige visar hur hanteringen av hushållsavfall utvecklats genom åren. Den totala mängden hushållsavfall är 4,5 miljoner ton eller 466 kg per person och år. Utökad materialåtervinning, biologisk behandling och avfallsförbränning med energiutvinning, har gjort det möjligt att minska mängden avfall till deponier (soptippar) till endast,7 procent år 214. Mer information om svensk avfallshantering: www.avfallsverige.se Torv som bränsle En fjärdedel av Sveriges landareal består av torv (myrar och mossar). Torv används både som jordförbättring och som bränsle. Den årliga skörden är mindre än 25 procent av den årliga tillväxten i Sverige. Mellan,1,2 procent av torvmarkerna bryts. Internationella klimatpanelen (IPPC) definierar torv som en egen kategori, vare sig fossil som olja och kol, eller biobränsle som trä. Torv ingår i det europeiska systemet för handel med koldioxid, men är i Sverige godkänt för gröna elcertifikat och belastas inte heller med koldioxid skatt. Till dess att en gemensam syn finns på torvens klimateffekter, redovisar vi koldioxidutsläppen både med och utan bidrag från torv, se sidan 5. Mer information om torv: www.svensktorv.se Behandlad mängd hushållsavfall Hushållsavfall i Sverige 1975 213* Totala mängder (tusen ton) 3 25 2 15 1 5 1975 198 1985 199 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 Förbränning med energiutvinning Materialåtervinning Biologisk behandling Deponering * www.avfallsverige.se 12 Vattenfall Värme Uppsala Säkerhet, hälsa och miljö 215

7 6 Vi arbetar för ökad 4 säkerhet och hälsa 3 5 2 "Vi strävar efter att alla våra interna och externa medarbetare ska arbeta i en säker, hälsosam och motiverande miljö. Vårt långsiktiga mål är noll skador och ingen arbetsrelaterad ohälsa." Säkerhet är ett av våra kärnvärden. Vattenfall har en uppförandekod för leverantörer som finns på vår hemsida. Vi arbetar målmedvetet för att minska risker med arbeten på hög höjd, med rörliga maskindelar, el och ånga samt för att förebygga bränder och explosioner. Eftersom en del av vår verksamhet bedrivs i trafikerad miljö jobbar vi också aktivt för att minska riskerna genom till exempel trafikavstängningar och varselkläder. Under flera år har vi varit förskonade från allvarligare olyckor (dödsfall eller svåra men) och den trenden fortsatte glädjande nog även under 215. Tyvärr hade vi dock under 215 tre olyckor som orsakade sjukskrivningsdagar för våra entreprenörer, samtliga av kategorin halk- och snubbelolyckor. För att identifiera risker och kunna vidta förebyggande åtgärder använder vi oss bland annat av tillbudsrapportering, som är information om nästanolyckor. Det sker betydligt fler tillbud än olyckor, vilket ger möjlighet att vidta förebyggande åtgärder och därmed förhindra framtida olyckor. 1 Förutom tillbudsrapporter har vi andra viktiga verktyg för att identifiera risker, till exempel riskbedömningar, arbetsmiljöronder och interna revisioner. Antal rapporterade ohälsa/olyckor och tillbud i Uppsala Antal 7 6 5 4 3 2 1 27 28 29 21 211 212 213 214 215 olyckor Det är viktigt att det kommer in många tillbudsrapporter om nästan-olyckor för att vi ska kunna förebygga verkliga olyckor. Statistiken omfattar olyckor med och utan sjukfrånvaro för anställda och entreprenörer. tillbud Säkerhet, hälsa och miljö 215 Vattenfall Värme Uppsala 13

Vi arbetar för att minska vår miljöpåverkan För att minska vår miljöpåverkan arbetar vi med det som vi har identifierat som våra betydande miljöaspekter.* Kärnindikatorer för vår miljöpåverkan anges dels som total förbrukning och dels som förbrukning per levererad kwh. Klimatpåverkan Utsläpp av koldioxid, se diagram sidan 5 och utsläpp per levererad fjärrvärme på sidan 6. Uppsala har även utsläpp av andra växthusgaser. Lustgasutsläppen (N 2 O) uppgår till cirka 12 ton per år vilket med omräkningsfaktorn 29 ger ett bidrag på mindre än 1 procent jämfört med koldioxidutsläppen. Vi använder även köldmedia R134a som normalt bidrar med mindre än 1 procent jämfört med koldioxidutsläppen trots den stora omräkningsfaktorn 143. Vid den vägning som sker vart tredje år upptäcktes att 142 kg köldmedia läckt ut sedan den senaste mätningen, vilket motsvarar ca 2 ton koldioxidekvivalenter, d.v.s. mindre än 1 procent av de totala utsläpen av växthuspåverkande koldioxid under 215. Försurande utsläpp till luft Utsläpp av försurande ämnen som kväveoxider och svaveldioxid, se diagram sidan 5 och utsläpp per levererad fjärrvärme på sidan 6. Kvävedioxid utsläppen sammantaget för Uppsalaanläggningarna ligger under Sverigemedel i kväveoxidavgiftssystemet. Mer om kväveoxidavgiften finns på naturvårdsverkets hemsida www.naturvardsverket.se Utsläpp till vatten Utsläpp sker till vatten från rökgaskondenseringen vilket redovisas på sidan 16, men också via regnvatten till dagvattenbrunnar. Regnvattnet för med sig partiklar av olika slag från asfaltsytorna runt anläggningen, t. ex. färgflagor från containrar, bränsle- och askdamm osv. Vi mäter regelbundet halterna av tungmetaller i dagvattnet och ett projekt pågår för att inrätta ett sedimenteringsmagasin för dagvatten så att partiklar skiljs av. * Kontakta oss gärna för mer information om vår bedömning. Kontaktuppgifter finns på sista sidan. Energieffektivitet Total energiomsättning Vår totala energiomsättning finns på sidorna 6, 9 och 1. Där visas verkningsgraden från bränsle till leverans hos kund. Vi arbetar systematiskt för ökad energieffektivitet, till exempel har tryckluft använts effektivare genom nya munstycken i Uppsalaanläggningen och genom att en kompressor installerats i Knivsta. Elförbrukning Värme Uppsala (kwh/producerad MWh) 55 5 45 4 35 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 Elförbrukningen är lägre än tidigare år, med undantag av kalla år som 21 då elförbrukningen blir lägre per producerad MWh eftersom tomgångsförbrukningen då fördelas på en stor produktionsvolym. Intern elförbrukning I Uppsala använder vi 75,7 GWh el (44,3 kwh/producerad MWh) per år till pumpar, fläktar och annan utrustning, vilket är lägre än förra året och fortsätter trenden med en lägre elförbrukning. För Knivsta användes 1,9 GWh el (43 kwh/producerad MWh) och för Storvreta användes,2 GWh (14 kwh/ MWh) vilket är jämförbara siffror med förra året. Kundens energianvändning påverkar också miljön Våra kunders energianvändning påverkar sam hällets resursanvändning och mängden utsläpp. Nedan följer exempel på hur vi bidrar till god energihushållning hos kunden: - Gratis energistatistik på Mina Sidor via www.vattenfall.se för alla våra kunder ger möjlighet att se trender och förändringar. - Flödestaxa gynnar större kunder om deras fjärrvärme centraler är effektivare än genomsnittet. - Förändring av taxan i en effektdel och en energidel gynnar effektminskning som isolering. Då minskar värmebehovet även under de kallaste vinterdagarna då olja kan behövas som spetslast. 14 Vattenfall Värme Uppsala Säkerhet, hälsa och miljö 215

- Vi rekommenderar olika typer av energioptimering anpassade till kundens situation. Vi har kunskap, kompetens och erfarenhet att erbjuda till exempel service och värmeväxlarbyten, för att hjälpa kunderna att uppnå en hög effektivitet i sina värmesystem. Resurseffektivitet Vår bränsleanvändning i Uppsala har avfall som bas, vilket är en spillresurs och därmed resurseffektivt att använda istället för andra bränslen. Hela vår bränsle användning framgår av sidan 6. Användning av ändliga resurser kol och olja Kol används nu endast som reservbränsle och olja vid mycket kall väderlek samt vid driftstörningar. Andelen olja i vår bränslemix var 3 procent i Uppsala, 1 procent i Knivsta och nästan procent i Storvreta. Vatten För Uppsalaanläggningen använde vi 528 m 3 vatten under 215 (37 liter per levererad MWh), vilket är mer än för 214 och beror på större läckor som nu åtgärdats. För Knivsta använde vi 6 7 m 3 vatten (11 liter/mwh) vilket var mer än 214 och också beror på större läcka som nu lagats. För Storvreta använde vi 3 3 m 3 (18 liter/mwh) vilket också var mer än för 214, men mindre än åren före det. Avfall Metallskrot sorteras ut från slaggen från avfallsförbränningen och återvinns. Torvaskan återanvänds för vägbyggen. Flygaska och slam från avfallsförbränning Årligen uppkommer cirka 1 ton flygaska och slam från avfallsförbränningen. Det är cirka 5 kg per levererad MWh, vilket inte förändras över åren. Metallinnehållet i avfallet styr metallmängderna i askan från avfallsförbränningen. Kvicksilverhalterna har minskat betydligt i avfallet under 199-talet. För kadmium och bly ligger nivåerna som förut, utan att minska. Slammet som avskiljs vid avfallsförbränningens vattenrening behandlas med en organisk sulfit, som binder metaller som kvicksilver och kadmium. Slammet och flygaskan räknas som farligt avfall och behandlas enligt gällande regler, vilket gör att urlakningen blir ytterst liten. God förbränning minskar halten av organiska ämnen i flygaska och slam. Biologisk mångfald Bränsleleverantörerna kan påverka miljön och arbetsmiljön i olika länder. Oljeutvinning ger miljöpåverkan och vid oljetransporterna finns risk för oljeutsläpp. Vid brytning av torv är både miljö och arbetsmiljö viktiga. Vi har besökt både vår svenska och vår vitryska leverantör för att försäkra oss om att förhållandena är tillräckligt bra. Vi följer även utvecklingen kring hållbarhetskriterier för biobränsle och gör leverantörsbedömningar. Risk för miljöolyckor Förebyggande arbete mot olyckor som oljeutsläpp och bränder är en viktig del av vårt arbete. Detta sker till exempel genom underhåll, ronderingar, riskanalyser och avvikelserapporter. Inga större olyckor inträffade under 215, dock upptäcktes ett större läckage än normalt av köldmedia från våra värmepumpar, se sidan 14. Risk för störningar i närmiljön Vi förebygger störningar i närmiljön, som damm från torv och aska, genom att hantera bränslen och askor inomhus i största möjliga utsträckning. Störningar kan också uppstå genom lukt från avfallsbränslet. Där förebygger vi genom ett aktivt arbete med leveransplanering, avfallskontroller och styrning av luftflöden vid avfallsmottagningen. Under 215 inkom ett klagomål på lukt från vår verksamhet i Boländerna, som kan ha kommit från avfallsbränslet. Klagomålet har besvarats och luktstörningen upphört. "En viktig del av Vattenfalls vision är att vara ett av de företag som leder utvecklingen mot en miljömässigt hållbar energiproduktion. Läs vår miljöpolicy på vår hemsida www.vattenfall.se Säkerhet, hälsa och miljö 215 Vattenfall Värme Uppsala 15

Utsläpp och miljövillkor Nedan presenteras ett urval av ämnen och villkor som är av intresse ur miljösynpunkt. Utsläpp till luft från avfallsförbränningen Utsläppsvillkor Resultat 215 Årsmedelvärde Stoft, mg/m3, som dygnsmedelvärde, mäts kontinuerligt 1 Inga dygn över 1,25 Kvicksilver, µg/m3, mäts två gånger per år 25,2,4 Dioxiner, ng/m3, mäts två gånger per år,1 <,2 Vissa värden under detektionsgränsen Totalt organiskt kol, mg/m3, som dygns medelvärde, mäts kontinuerligt 1 Inga dygn över 1,52 Stoft är intressant ur miljösynpunkt eftersom det kan bära på både tungmetaller och kolväten (oförbränt). Det är därför viktigt att hålla nere stoftutsläppen. Kvicksilver är däremot en tungmetall som huvudsakligen inte är stoftburen och redovisas därför separat. Förklaring mg milligram tusendels gram µg mikrogram miljondels gram ng nanogram miljarddels gram Utsläpp till vatten från avfallsförbränningen Utsläppsvillkor Resultat 215 Kvicksilver, kg per år, gränsvärde, kontinuerlig mätning Bly, kg per år, gränsvärde, kontinuerlig mätning Kadmium, kg per år, gränsvärde, kontinuerlig mätning Dioxiner, ng/l, mäts två gånger per år, riktvärde,5 <,9 12,5 2,6,75,36,1 <,5 Vissa värden under detektionsgränsen Vissa värden under detektionsgränsen Under året har ett begränsat antal driftstörningar inträffat och dessa meddelas till tillsynsmyndigheten. En fullständig redovisning av utsläpp och miljövillkor finns i vår miljörapport till myndigheterna, som kan beställas från Vattenfall Värme Uppsala. 16 Vattenfall Värme Uppsala Säkerhet, hälsa och miljö 215

Våra mål inom säkerhet, hälsa och miljö Mål 215 Utfall 215 Hur jobbar vi vidare 216? Arbetsmiljö och hälsa Minst 8 förebyggande rapporter per olycka för egen personal och minst 5 för entreprenörer. Målet uppfylldes delvis, Produktion hade 14,5 för egen personal och 3,5 för entreprenörer. Minst 1 förebyggande rapporter per olycka. Ökat fokus på entreprenörer. Minskad klimatpåverkan Minskad klimatpåverkan genom minst 13 % träinblandning i torven, förutom den träinblandning som sker med försäljningen av Koldioxidneutral Värme och Kyla. Målet uppfylldes, träinblandningen blev 18,6 % förutom 6,4 % genom försäljningen av Koldioxidneutral Värme och Kyla. Minskad klimatpåverkan genom minst 14 % träinblandning i torven, förutom den träinblandning som sker med försäljningen av Koldioxidneutral Värme och Kyla. Minskade utsläpp av tungmetaller via dagvatten. Projektet har haft svårt att hitta en placering för ett sedimenteringmagasin och drabbades därför av förseningar. Arbetet fortsätter under 216. Minskad intern elanvändning. Målet uppfylldes. Fortsatt arbete med energieffektivisering, bl. a. kylackumulator och tryckluftsåtgärder. Ökad resurshushållning genom att undersöka möjligheterna att höja avfallsslaggens kvalitet. Målet uppfylldes, ett projekt har startats för anläggande av en väg med slagg. Fortsatt arbete i projektet. Uppfyllda mål Delvis uppfyllda mål Säkerhet, hälsa och miljö 215 Vattenfall Värme Uppsala 17

Så här bidrar vi till att uppfylla de svenska miljömålen Begränsad klimatpåverkan Uppsala kommuns mål är att till 22 ska utsläppen av växthusgaser minska med 5 procent jämfört med 199 års nivå. Vattenfall Värme Uppsala har minskat koldioxidutsläppen 33 procent jämfört med 199. Koldioxidut släppen kommer att minska ytterligare till 22 genom att vi ersätter torv som bränsle med trä. Vi deltar i Uppsala Klimatprotokoll, som är ett samarbete startat av Uppsala kommun för minskad klimatpåverkan. Frisk luft Länsstyrelsen anger att den största källan till utsläpp av partiklar och kväveoxider i Uppsala län är utsläppen från trafiken. Vårt produktionsbidrag till innerstadsluften av partiklar är som mest,4 μg/m3 av miljökvalitetsnormen 5 per dygn. För kväveoxider är vårt bidrag till innerstadsluften som mest 1,5 μg/m3 av miljökvalitetsnormen 9 per timme. Bara naturlig försurning Våra utsläpp av försurande ämnen har minskat betydligt genom åren, se graferna över försurande ämnen på sidan 5. God bebyggd miljö Fjärrvärme bidrar till att städer och tätorter kan utgöra en god och hälsosam livsmiljö och medverkar till en god regional och global miljö. Fjärrvärme passar utmärkt som uppvärmningsform för städer och tätorter. Utsläpp till luft kvicksilver kg/år 6 5 4 3 2 1 Giftfri miljö Våra utsläpp till luft av kvicksilver och dioxiner har minskat dramatiskt sedan 198-talet, se diagrammen härintill. Våra utsläpp till vatten bidrar endast i begränsade mängder till transporten av tungmetaller i Fyrisån. Våra utsläpp till vatten från avfallsförbränningens rökgaskondensering finns redovisade på sidan 16. 198 1985 199 1995 Utsläpp till luft dioxiner 15 g/år 2 25 21 215 Ingen övergödning Fyrisån har måttlig ekologisk status enligt Vatten direktivet, vilket beror på kväve- och fosfortransporten, främst från jordbruk men även från stora och små reningsverk. Vattenfall Värme Uppsalas samlade utsläpp av kvävehaltiga ämnen har minskat genom åren som nämns ovan och sker framförallt i form av kväveoxider till luft, cirka 5 ton per år räknat som kväve, eller 4 procent av utsläppen i länet. Utsläppen till vatten är cirka 5 ton per år räknat som kväve, vilket utgör 1 procent av de totala kväveut släppen till Fyrisån. 12 9 6 3 198 1985 199 1995 2 25 21 215 18 Vattenfall Värme Uppsala Säkerhet, hälsa och miljö 215

Miljöbegrepp Svavel, kväveoxider, klorväte och ammoniak Dessa ämnen orsakar försurning. Det leder till att marken urlakas på näringsämnen och metaller frigörs som normalt är bundna. Svavelutsläppen har minskat i hela landet, tack vare minskad användning av kol och olja. Kväveoxider bildas vid all förbränning och påverkar miljön på fyra olika sätt genom att de leder till försurning, övergödning, förstärkning av växthuseffekten och bildandet av marknära ozon. Klorväte, eller väteklorid, är en frätande gas och tillsammans med vatten bildar den saltsyra, som är försurande. Vanliga salter kan bilda klorväte vid avfallsförbränning. Klorvätet renas ur rökgasen genom kondensering. Även ammoniak verkar försurande genom att den lätt bildar ammoniumjoner, som är svaga syror. Stoft Stoft är partiklar av aska som släpps ut i luften från industrier och bilar. Stoftet kan bära på tungmetaller och kolväten. Vi renar rökgaserna från stoft med el- och textilfilter. Stoftet från avfallsförbränning (flygaska) är farligt avfall. Flygaska från torv och trä innehåller endast låga halter föroreningar och kan användas för till exempel vägbyggen och som ersättning för cement. Koldioxid Koldioxid är en gas som finns naturligt i luften och är ett av de viktigaste ämnena i fotosyntesen. Men man skiljer på den koldioxidmängd som ingår i det naturliga kretsloppet och det överskott som tillkommer genom användningen av fossila bränslen. Överskottet förstärker växthuseffekten. Ökningen som rubbar balansen orsakas främst av trafiken och förbränning av fossila bränslen som olja och kol. Den mängd koldioxid som uppstår när man eldar med biobränslen tas däremot upp av växterna igen. Det råder delade meningar om torv ska betraktas som biobränsle (långsamt förnybart) eller inte. Den årliga tillväxten av torv i Sverige är större än uttaget, men den torv som bryts kan vara tusentals år gammal. Torvmossar avger koldioxid om det finns lufttillförsel i torvlagren (aeroba förhållanden). Om lufttillförsel saknas bildas metangas, som är en starkare växthusgas än koldioxid, (anaeroba förhållanden). Det blir därför en ganska svår ekvation att väga samman klimatpåverkan från torvbrytning och förbränning. Dioxin Dioxiner är en grupp av över 2 olika klorerade kolväten. Vissa av varianterna är mycket giftiga. Dioxin uppkommer i princip vid all förbränning, värst är tippbränder (deponibränder). En enda kortvarig tippbrand ger större utsläpp av dioxin till luft än vad Värme Uppsalas förbränning av avfall gör på tio år, vilket är en bakgrund till förbudet mot att deponera brännbart avfall. Tungmetaller De tungmetaller som påverkar miljön mest är kvicksilver, bly och kadmium. De finns naturligt i alla djur och växter, men bara i små mängder. Ökar halten onaturligt, är dessa tungmetaller mycket starka miljögifter. I Sverige har utsläppen av många tungmetaller minskat kraftigt under senare år, bland annat tack vare ny processteknik, bättre reningsteknik, förbud mot kvicksilver, ökad batteriinsamling och förbud mot bly i bensin. De största utsläppskällorna för kvicksilver är krematorier och kloralkaliindustrier. För kadmium är det metallindustrier. Avfallsförbränningen i Sverige står för mindre än en procent av totalutsläppen av tungmetaller till luft. Mer information Branschföreningen Avfall Sverige har information om avfallshantering: www.avfallsverige.se Svensk fjärrvärme: www.svenskfjarrvarme.se Svensk torvproduktion: www.svensktorv.se Energimyndigheten har statistik över energianvändningen i Sverige och information om energi och energieffektivisering: www.energimyndigheten.se Energirådgivning och miljöprogram, Uppsala kommun www.uppsala.se där även länk till Uppsala Klimatprotokoll finns Uppföljning av Sveriges miljömål finns på www.miljomal.nu Vill du veta mer om Vattenfall, besök gärna vår hemsida www.vattenfall.se Säkerhet, hälsa och miljö 215 Vattenfall Värme Uppsala 19

Värme Uppsala är en affärsenhet i Vattenfall AB. Fjärrvärme är den största delen av vår verksamhet och våra kunder är fastighetsbolag, bostadsrätts föreningar, villaägare, industrier och offentliga lokaler till exempel skolor, simhallar och bibliotek. Verksamheten omfattar hela värdekedjan: produktion, distribution och försäljning. Vi erbjuder även fjärrkyla och ånga, den senare används i industriella processer. Att producera el och värme samtidigt ger hög verkningsgrad. Uppsala är Vattenfalls största anläggning för fjärrvärme i Sverige. Våra större anläggningar i Sverige, inkl dotterbolag 1 Volym värme: 4 GWh Volym el: 38 GWh Omsättning: 3 Mkr2 Anställda: 4 st Haparanda Ludvika Fagersta Uppsala Vänersborg Motala Södra Storstockholm Nyköping Visby 1. Västerbergslagens Energi AB (VB Energi), Gotlands Energi AB (Geab), och Haparanda Värmeverk. 2. Denna uppgift inkluderar intäkter från energiförsäljningen (el, värme, kyla och ånga) samt vissa andra intäkter, främst avfall och reservkraft. Har du frågor är du välkommen att kontakta oss: Vattenfall Värme Uppsala Kundfrågor: Vattenfall kundservice Box 13 88 3 Näsåker Telefon: 2-82 e-post: kundservice@vattenfall.com www.vattenfall.se/uppsala Besöksadress: Vattenfall Värme Uppsala Bolandsgatan 13 216, maj. Blomquist & Co. varme@vattenfall.com