ems nr 32010., r, Ann-Sofie Sångberg e Bo Hejlskov e Viljan En härlig helg e Kalendarium
Innehåll nr 3 2010 2 Ordföranden har ordet 3 Redaktion och styrelse 4 Ann-Sofie Sångberg Ordföranden har ordet 5 Höstföreläsningen Bo Hejlskov 6 "Viljan" i Ramnäs. Amanda Agestav 7 En härlig helg 8 Kalendarium. Bo Hejlskov Ett nytt arbetsår i föreningen pågår för fullt. I början av september träffades ett tiotal medlemmar ur föreningens styrelse samt aktiva medlemmar för en arbetsdag där vi jobbade fram ett antal ideer/fokusområden att arbeta med fram till nästa sommar. Några av dem var temakvällar, fortsätta med träffgrupper, lokalt arbete med hemmasittarenkät, utdelning av stipendier samt stärka stödet för kontaktpersonerna/ombuden i föreningen. Till alla ni som var med på höstens badträff på Vallmobadet: Är det något vi i styrelsen kan bli bättre på när det gäller en badträff? Ris eller ros mottages tacksamt Ex. Hur många personer skulle vara lagom att ha på träffen? Mejla era synpunkter ejelaka.@gmail.com till: I slutet av september träffades ordförandena för landets alla föreningar i Gävle och viktig diskussion rörde sig kring konstaterandet att djup kunskap om autismspektrum och dess konsekvenser börjar bli alltmer sällsynt i Sverige bland professionella, exempelvis inom skolan, försäkringskassan, kommuner. Dock känner fler än förr till begreppet autism, men det är bara på ytan och innebär inte någon djupare kunskap. Hur vi ska arbeta för att djup kunskap om autism ska bli vanligare hos de som fattar beslut och möter våra medlemmar är ett aktuellt ämne som vi behöver arbeta för att hitta lösningar på. 10 november höll Bo Hejlskov en mycket uppskattat föreläsning för ca 200 personer. Det finns en sammanfattning av den inne i medlemsbladet. Julen är snart här, och den innebär glädje men även en hel del utmaningar. Jag önskar er en god jul/christer Nygren 2.
Redaktion och föreningsstyrelse Autism- och Asoeraerföreninaen Västmanland Redaktion och föreningsstyrelse i Väst Autism och Aspergerföreningen manland Ansvarig utgivare: Christer Nygren chnygren@telia.com Redaktion: Britta Selin Monica Ejelid Eva Bergqvist Föreningens hemsida: www.autism.se/vastma nland Kontaktperson för Autism och Aspergerföreningen i Västmanland Lars-Åke Ejelid 021-184684 Kontaktperson för kommuner: Hannele och Krister Johansson, Fagersta-Norberg 0223-22402 Maria Ekstedt Arboga-Köping-Kungsör 0589-182 82 Stefan Karlsson Sala 0224-251 91/070-5772761 Föreningens styrelse: Christer Nygren, ordförande Eva-Ull Glenberg, sekreterare Paul Adrup, kassör Carola Brännlund Stefan Karlsson Britta Selin Monica Ejelid Erik Dahlquist Rolf Nöstdal Lars-Åke Ejelid Föreningens adress: Autism och Aspergerföreningen Västmanland c/o Christer Nygren Sikgatan 8 723 49 Västerås Tel: 070-62182 55 Kontaktperson för föräldrar till barn/ungdomar med Aspergers Syndrom/högfungerande autism: Gunmari Palmqvist 021-181624 Helene Arvidsson 073-591 81 51 Kontaktperson för föräldrar till barn/ungdomar/ vuxna med autism: Ann-Charlott Widlund 021-35 98 34 Ingela Lundin 0224-213 24 Skolombud: Eva-Ull Glenberg 073-78 20 124 3.
Ann-Sofie Sångberg ~.- f 'bo m;fi ~ ~~ -...,'l\ ~ I' I t.l "Hur länge är en timme?"... Diskmaskinen Väntar... En timme är för kort. Får klocka " Jag kan tid" - " Det är ni som ha fel tideräkning" 4.
Om föreläsningen Bo Hejlskov hette årets föreläsare. Bo är en dansk psykolog som arbetar i Sverige, han inriktar sig på hur man bemöter folk med autism och Aspergers syndrom när det krisar. Wenströmska skolans aula var så där lagom fullsatt. Mycket folk från olika verksamheter, ville väl lära sig några nya "grepp': Bos grepp är att framförallt förebygga svåra situationer, att inte försätta sig i en situation där fasthållning är en utväg. Det gamla institutionaliserade ordet "brukare" speglar enligt Bo hur exempelvis personal på ett gruppboende bör förhålla sig. De boende är i grunden brukare aven assistanstjänst och en professionell personal ska inte ta över bestämmandet. Han demonstrerade hur ett proffs bör bete sig i olika situationer, viktigt att inte söka för mycket ögonkontakt, att inte stå rakt framför brukaren med armarna i kors. Han jämförde med hur folk beter sig i en överfylld buss. Vartefter folk troppar av ökar den privata sfären genom att folk backar och ställer sig så att de slipper se varandra i ögonen, den här umgängeskoden finns i ännu högre grad implementerad hos ex as. brukarna på ett elevhem. Kroppsspråket är viktigt: Bo raljerade över sin egen fysionomi. Han berättade om en flaskhals ad dansk psykolog, Bo själv kantänka, som ger sig ut på turne för att föreläsa. Då tar han på sig en kavaj med extra mycket axelvadd för att synas och höras så mycket som möjligt, detta till skillnad från den professionella personalen på ett boende eller ett dagcenter, som ska synas och höras så lite som möjligt. Om man ändå måste greppa handgripligt: Bo släpade upp föreningens ordförande Christer på scenen och visade hur man kan avleda ett slag. Inte genom ett statiskt fasthållande grepp utan man suger tag i slagarmen och fortsätter rörelsen i något som påminner om dans. Tas det strypgrepp, lirka dej bakåt och gå därifrån istället för att slå dig fri: Våld föder bara mer våld. Bo pratade också om självskadande beteende: Han berättade om en flicka han kände som fick en kick av att skära sig i armen. Hon tyckte det var ett alldeles utmärkt sätt att förlösa lite ångest, det går snabbt, sår läker, och man slipper baksmällan av antidepressionsmedicinen, som dessutom verkar alldeles för långsamt. Bo menar att man ska lyssna och inte fördöma. Till flickan gav han rådet: -Du får skära dig, men ta en liten promenad först och sen ser du ett avsnitt av din favoritserie, om du sen fortfarande känner att du måste skära dig, gör det! Bo hade också erfarenhet av att man bakbundit folk som haft för vana att bita sig i händerna, följden blev att personen istället dunkade huvudet i väggen och ådrog sig svåra skallskador. Bo körde en teorigenomgång också, kompendiet finns att hämta http://www.autism.se/vastmanland/ Han har b1.a.gjort en modell där han visar hur en händelse kan utlösa kaos, och hur kaos kan förhindras. forts. Bo Hejlskov sid 8. 5.
V i Ij a n I Ramnäs Deras profil är: * Små elevgrupper * Tydliggörande pedagogik * Individuell planering * Individuella målsamtal * Undervisning i det egna funktionshindret * ART som ökar... Studiebesök på Viljan i Ramnäs Då jag är mamma till en 14-åring börjar tankarna kring val av gymnasium. I Oktober 2009 gjorde jag därför ett första studiebesök på Viljan i Ramnäs för att se deras verksamhet. På skolan går cirka 15 elever belägen i lugn, fin naturmiljö. Det finns även 5 rum i separat byggnad för elever som önskar vara inneboende under studietiden. Det finns även ett rum för friskvård/massage. Bild och form finns på schemat minst en gång/vecka. Mitt intryck av verksamheten är positiv och atmosfåren kändes hemtrevlig och trygg. Utbildningen på Viljan - Friskola riktar sig speciellt till ungdomar i behov av att utveckla sin kommunikativa förmåga, förståelse av socialt samspel och sin upplevelse av sammanhang. Det sociala programmet är special utformat inom ramarna för gymnasieskolan och lägger tyngdpunkten på att utveckla förmågor som leder till ökad självkänsla i samvaro med andra människor.... elevens möjligheter att fullfölja sin utbildning och få behörighet till fortsatta studier på universitet och högskola.... elevens möjligheter att klara samhällets förväntningar på individen.... elevens känsla för sammanhang och gör tillvaron mer begriplig. Mer finns att läsa på hemsidan: www.viljan.se /Monica Ejelid Tänkte berätta att efter ca 1,5 års diskussion med Västerås kommun så finns det nu äntligen en nystartad verksamhet för förskoleklassbarn med högfungerande autism/asperger syndrome. Inriktningen är förskoleklassbarn, men de tar emot barn från 4 år. Kvadraten heter gruppen som finns på Almens Förskola på Malmaberg. Vi som föräldrar har som sagt kämpat länge för att vår 6 åring skulle få en anpassad verksamhet. Motargumenten har varit, nej det finns ingen efterfrågan. Fast man kan fråga sig hur skall föräldrar kunna efterfråga något som inte finns? I alla fall nu finns det och om du har barn som har behov av detta så kontakta Birgitta Olofsson på Västerås stad. Vår kille är jättenöjd. Mvh: Amanda Agestav 6.
En härlig helg _ En härlig helg i en familj med autism "Åh äntligen fredag"! utbrister alla kollegor. "Nu ska jag slappa, vila upp mig och SOVA, äta, njuta och ta dagen som den kommer': "Hjälp" tänker jag. Ännu en helg. Kommer vi att överleva? Tills måndag, då jag återigen kan åka till jobbet för att vila ut. Men jag försöker, tänker att i helgen blir det nog bra. Jag ska planera, förbereda, varenda sekund, och min son ska må bra hela helgen utan utbrott och jag ska inte bli stressad eller arg och vi ska bara vara glada och trevliga mot varandra och inte skrika. Inte i vårt hem inte. Nu ska vi ha helgmys. Det går inte så bra som jag har tänkt. Det börjar redan vid middagen. Min man och jag vill sitta kvar och prata en stund, medan ungarna i lugn och ro kan titta på Hotell Kantarell med varsin skål mys, jag menar chips. Exakt 5 minuter är det tyst, sedan häller sonen ut lillasysterns alla chips och börjar flyga runt i vardagsrummet till syrrans stora protester. "Sätt dig ner! Jag hör inget! Jag ser inget"! Och det är bara att konstatera att jag och min man får ge upp försöket att prata vuxenprat, "hurharveckanvaritfördigdä: Jag tar tag i sonen, mutar med ännu en skål chips och det är riktigt lugnt igen, där vi sitter hela familjen, jag med sonen i tryggt förvar fastklämd mellan mina ben och med en chipsskål i ansiktet och pappan och dottern i soffan bredvid. Så ljuder Amigo-Olas hysteriska röst i vårt hus och sonen blir alldeles galen och börjar flyga runt en gång till, stimma, flaxa med armar och tjuta hysteriskt i kapp med Amigo-Ola. Jippy tänker jag och står ut en kvart till. Sedan är det phu, äntligen dags för läggning och i köket står fortfarande middagsdisken och blänger argt på oss. Jag biter ihop och tänker att nu ska jag inte bli irriterad och sur, när min son vägrar att tvätta sig och klä av sig och borsta tänderna. Jag ska ha sådant stort tålamod och berömma och bekräfta och uppmärksamma allt bra han gör. "Heja! Vad bra att du kissar. Vad bra att du drar ner kalsongerna:' Det är nästan överdrivet. Jag hjälper honom att plocka ihop hans leksaker och tänker inte ge honom för stora krav. I stället för "städa" uppmanar jag:"lägg giraffen i lådan". Det ska han väl ändå klara av. Allt går bra faktiskt och till slut efter nattning och saga och han har sprungit upp l O gånger och jag har stoppat om la gånger är det lillasyster som får lida för att hon råkar gnälla om att tandborsten har fel färg. Nu tog tålamodet slut för ikväll och jag känner mig redan misslyckad. En halvtimme senare sover jag också gott i soffan, min man suckar och tycker att jag är sådär lagom rolig. Med trötta ben släpar jag mig uppför trappan och tänker att imorgon ska allt bli jättebra, då får jag en ny chans att visa min goda föräldrarall. Jag får sova ända till klockan 5 när sonen vaknar och är arg för han har drömt fel dröm. Jag försöker få honom att somna om, "det är natt en timme till': försäkrar jag. "Nej': säger sonen som pratar och vill leka och jag försöker blunda med öronen för jag vill sova mera. Till slut sitter han i sitt rum och leker tyst och snällt. Jag somnar nästan om, när sonen springer ner och jag hör ett kras från skafferiet. Flingburken. Glömde ju låsa skafferiet i går. Hela köket fullt med flingor och sonen glad mumsades i mitten. Nu ska jag inte bli hysterisk, tänker jag och hämtar dammsugaren, och säger, "nu får du dammsuga'. Vilket sonen tycker är jättekul, speciellt när han börjar testa vad som går att suga upp eller inte. "Stopp" ropar jag när orkidens blad är på väg att hamna i dammsugarens slang. Sedan dammsuger jag upp resten av flingorna på golvet, tittar på DN som hånler mot mig, och inser att den får jag väl läsa när jag blir pensionär. Helgfrukost och äta länge och prata i lugn och ro. Inser ironin. Klockan 9 är sonen rastlös och vill ut. Fast nu tar min man över. Fram med cykelhjälm och jacka. Nu ska vi cykla. En timme går fort när jag i lugn och ro kan plocka undan frukosten innan mannen och sonen är tillbaka igen. Vad ska vi göra nu? undrar sonen. Han vill veta exakt hur hela lördagen ska se ut från morgon till kväll, men min man och jag har inte fått en sekund över att planera vår lugna hemmahelg. Och schemat över dagen med bilder har jag inte hunnit sätta upp. Hur gör alla andra föräldrar? Sätter i bilderna fram till lunch och bestämmer mig för att i lugn och ro prata med mannen om resten av dagen. Men det är inte lätt att hitta en aktivitet som är lagom stimulerande, lagom utmanande, inte för mycket folk, inte för lite folk, något som sonen tycker om och helst något som lillasyster vill göra också. Sonen är nöjd med sin cykeltur och leker en lång stund på sitt rum, jag hinner hämta andan innan det är dags att förbereda lunchen innan blodsockret är nere på noll. För alla ifamiljen. När kvällen kommer och barnen sover är jag glad för vår skinnsoffa som man lätt kan torka av. Jag är glad för vår hasp på dörren, så länge man kommer ihåg att haspa, så inte sonen rymmer. Jag är glad för vår höga hylla i badrummet, så inte sonen når alla schampoflaskor och tvålar som han älskar att hälla över sina leksaker. Jag är glad för att mormor och morfar finns som bryr sig och avlastar. Jag är glad för alla vänner som förstår precis hur vi har det. Jag är glad för att Kortis finns. Jag är glad för att min son hela tiden får mitt tålamod att växa. Jag är glad för det lilla som en tyst stund. Jag är glad när allt bara flyter. Jag är glad för att min son finns. En trött, men glad mamma 7.
Kalendarium 1 1 Föreläsningar nära Västerås 2011 2 februari Sala Kl. 17.30-20.00 Stefan Widerlöv Asperger 10 februari - Helt enkelt Västerås, Högskolan Kl. 9.00-16.00 Gunilla Gerland Arbeta med Aspergers syndrom April månad, Dag?, Bad Kolbäck, Vallmobadet 4 april Västerås Kl. 18.00-21.00 Lotta Abrahamsson Aspergers syndrom och ADHD 3 maj Västerås Kl. 18.00-21.00 Lisbeth Pipping Att förebygga och stoppa mobbning 28 mars Fagersta Kl 17.30-20.15 Åsa Gravander På egna ben 15 november Sala Kl 17.30-20.15 Åsa Gravander På egna ben 16 november Västerås Kl 17.30-20.15 Åsa Gravander På egna ben Forts. från sidan S. Slutligen vill jag ge mina styrelsekollegor beröm för en väl genomförd Höstföreläsning. Tycker vi har ett ovanligt samspelt lag i år, ett lag där alla jobbar. Lars-Åke och Monica som fixar, Eva-Lill och Carola som står för kompetensen, Christer och Stefan som styr upp det hela, Britta som ser till att det här medlemsbladet kommer ut, Rolf som är handlingarnas man och ringer upp Bo mitt under ett styrelsemöte när vi andra sitter och spånar om vem vi ska tordas fråga. Själv gör jag väl inte mycket väsen av mig men nu har jag i alla fall skrivit det här reportaget. IPaul Adrup, kassör i Autism- och Aspergerföreningen Västmanland Att mötet blev så välbesökt kan vi tacka vår. samarbetspartner på Folkuniversitetet Birgitta Sjöström för. Hon såg genom sitt stora kontaktnät till att alla med ett potentiellt intresse för Bo Hejlskov blev inbjudna. Många kom och det ekonomiska utfallet bör bli ett lysande bidrag till föreningen. A~ / 1 I 1 / l 1/ /.--t,, Ingen kontroll '\ Självkontroll '",~ Till sist ett citat från förelösningen: "Människor som kan uppföra sig gör det" (Ross W. Green) Tid 8.