Byggnadsarkeologisk undersökning av Malmöhus - norra fasadens västra del Grupp 4, 7 okt 2008 Innehållsförteckning Inledning 2 Presentation av resultatet i kronologisk följd Fas 1: Strandmuren, 1400-tal 2 Fas 2: Erik av Pommerns kastell, 1400-1500-tal 2 Fas 3: Malmöhus, 1500-tal 3 Fas 4: 300 år 3 Fas 5: 1900-tal 3 Utvärdering av bevaringsförhållanden Dokumentation av fas 1 (Grupp I) 4 Dokumentation av fas 2 (Grupp II och III) 4 Dokumentation av fas 3 (Grupp IV) 5 Dokumentation av fas 4 (Grupp V) 5 Dokumentation av fas 5 (Grupp VI, VII, VIII och IX) 6 Referenser 6 Bilagor 1. Kontextlista 2. Gruppindelning Ritning över västra delen av norra fasaden Matris Kontextblanketter - 1 -
Inledning Nedan följer en redogörelse över den genomförda förundersökningen på Malmöhus. Den del som redovisas här är den västra halvan av den Norra fasaden (se bilaga). Undersökningen har inneburit att vi identifierat de tydligaste kontexterna i form av olika partier i tegelmuren, tydliga omfogningar och öppningar. Dessa har dokumenterats genom kontextblanketter, en ritning över väggen där kontexterna är utritade och en matris. Allt detta följer med denna rapport som bilagor. Vår gruppindelning av kontexterna har vi gjort utifrån att gruppera dem som har likheter i tegel och murbruk och är tolkade som uppförda i samma sammanhang. När vi sedan delat upp grupperna i faser har vi utgått ifrån tolkningen av våra grupper och utifrån dessa placerat in grupperna i olika historiska faser av nyttjandet av Malmöhus. Presentation av resultatet i kronologisk följd Fas 1: Strandmuren, 1400-tal Den ursprungliga strandmuren i Malmö löpte mellan Drottningtorget i öster och Västerport i väster. Bygget omtalas första gången 1419 då Malmö stad lånade pengar av S:t Petri kyrka för denna förstärkning, vilken avslutades i och med Erik av Pommerns kastellbygge vid västerport 1434. Strandmuren skall ha varit 5 meter hög och tre tegelstenar tjock (Rosborn 1984:37) och det gula teglet murades i munkförband. Fas 2: Erik av Pommerns kastell, 1400-1500-tal Strandmuren kom från och med år 1434 att utgöra den norra delen av det nya kastellet. Fästningen var av mindre mått med en större rektangulär borggård. Den muromslutna borggården var ett tecken på tidens moderna befästningsteknik. Kastellet var byggt i rött tegel och murat i munkförband och det dekorativa kritstensförband, som löper i fem rader längs kastellets norra fasad, var en vanlig dekoration på själländska kyrkor. Fasadens övre parti var konstruerad med krenelering. Mellan åren 1444 och 1526 var kastellet en plats för rikets centraliserade mynttillverkning och således benämns platsen under denna tid som Myntergården (Björklund 1998:12). Myntergården förlorade sin ställning som plats för myntslagning år 1526 då verksamheten förflyttades till det centrala Malmö, närmare bestämt till Jörgen Kocks hus. Mellan åren 1524 och 1529 kom fästningen att utvidgas, eftersom det bland annat skulle inkvarteras en bostad för länsherren. Dock härjades slottet av en brand 1529, vars skador idag är svåra att urskilja efter all ombyggnation och renovering (Björklund 1998:15). - 2 -
Under denna politisk mycket oroliga tid, d v s under den s k Grevefejden mellan 1534-1536, kom kastellet att stå i centrum då motståndsmän bland Malmös borgerskap attackerade och rev delar av både kastellet och muren. Under det tvååriga inbördeskriget stod kastellet herrelöst och förföll (Rosborn 1977: 50). Fas 3: Malmöhus, 1500-tal Efter en tid av förfall inleddes ett nytt och avgörande skede för det befästa Malmö då byggnationen av försvarsverket Malmöhus påbörjades 1536. Byggnaden stod färdig 1542. Det nya Malmöhus byggdes på resterna av det gamla kastellet, men fick formen av en större och mer modern fortifikation. Det nya slottet byggdes av återvunnet tegel från de, efter reformationen, rivna kyrkorna i Lund. Det nybyggda Malmöhus uppfördes i för tiden moderna stilar såsom renässans, men även äldre stilar såsom sengotik. Den nya byggnaden bestod av fyra plan, inklusive källarplan och vindsvåning, och skulle fungera dels som kunglig bostad, dels som försvarsanläggning. Således tillkom vall, vallgrav och fyra runda kanontorn, ett i vardera hörn, varav två är bevarade till våra dagar (Björklund 1998:18-19). Tillkom gjorde även ett nytt porttorn till väster om kastellets ursprungliga strandtorn. Strandtornet, Västerport och det nya porttornet samexisterade under en tidsperiod. Det är okänt när strandtornet revs, och idag finns dess forna existens bevisat som en spricka i den norra fasadens västra del. Delar av strandtornets vägg är således en del av den senare fasaden. Västerport, som revs på 1550-talet, stod under tornens samexistens mitt på den nya borggården (Rosborn 1977:53) Fas 4: 300 år Under det tidiga 1600-talet restes vid Malmöhus ett par mindre byggnader, bland annat en flygelbyggnad. Nästa stora förändring kom i och med försvenskningen av Skåne 1658 och slottet förstärktes med nya bastioner (Björklund 1998: 25, 28). Härefter följde en längre tid av förfall då slottet endast användes som förvaring av spannmål och krut. Under 1700-talet kom Malmöhus att börja användas som fängelse, om än i en liten skala, för att sedan övergå till att bli officiellt fängelse 1828. Under denna tid upplevde huset många förändringar i arkitekturen såsom tillbyggnader och nya fönster och dörrar. Den ovannämnda flygeln brann ned efter ett fånguppror 1870 och även andra delar av slottet eldhärjades (Björklund 1998: 29-32). Fas 5: 1900-tal Under 1900-talets tidiga skede utrymdes fängelset och länge stod det oklart vilken funktion Malmöhus skulle ha. Efter att Malmö stad hade beslutat att flytta sitt museum till platsen skedde en omfattande renovering av slottet. Byggnader som tillkommit under fängelsetiden revs och arkitekter - 3 -
anlitades för att rekonstruera det ursprungliga 1500-talsslottet. Den stora rekonstruktionen under Erik Lundberg varade mellan 1928 och 1936 och fönster och dörrar från fängelsetiden togs bort för att ersättas med medeltida rekonstruktioner. Tillkom gjorde även den nuvarande museibyggnaden där entrén finns idag samt ett par byggnader till. Inga större förändringar har skett sedan 1930-talet förutom mindre restaureringar och lagningar. Utvärdering av bevaringsförhållanden Dokumentation av fas 1 (Grupp I): Idag återstår inte mycket av den forna strandmuren på Malmöhus slott. De bevarade delar som finns går att skönja i det nedre partiet av slottets norra fasad såsom gult och vittrat tegel tillsammans med ett otal lagningar, bestående av rött tegel. Fogbruket på detta parti är grovt med grå till vit färg, vilket kan vara ett resultat av århundraden av omfogningar. Även på andra platser i fasaden kan gult tegel återfinnas, men i dessa sparsamma fall tolkas det vara återanvänt tegel från just strandmuren. Den gängse tolkningen av strandmuren i Malmöhus grundar sig på att det var endast denna byggnadsfas som byggdes med detta gula tegel (Reisnert, muntligt 2008-10-21), och således kan det tyckas vara relativt enkelt att spåra den ursprungliga fasen. Även om inte denna tolkning skulle stämma är det intressant att gult tegel endast har använts vid resandet av byggnaden och inte vid senare faser. Slutligen kan nämnas att spår av det gamla Västertorn går att finna öster om dagens porttorn på den norra fasaden i form av en spricka. Denna fas har delats in i en grupp, grupp I, vilken består av det gula teglet. Som tidigare nämnts återfinns enstaka gula tegelstenar på andra platser på den norra fasaden, men dessa tolkas som återanvända stenar och ingår således inte i denna grupp. Dokumentation av fas 2 (Grupp II och III): Av naturliga skäl finns det idag inte mycket spår kvar av det gamla kastellet, men det som tydligast vittnar om dess existens är det bevarade kritstensförbandet på den norra fasaden. Även detta parti har fått utstå senare tiders renoveringar och rekonstruktioner, vilket gör att förbandet endast delvis är ursprunglig. Som exempel kan nämnas de fönster och dörrar som både har satts dit och tagits bort, vilket gör att området har blivit omrört sedan uppförandet av kastellet. Rester av röd puts samt den tuktade ytan indikerar att fasaden en gång varit dekorerad med puts, men under vilken fas går inte att urskilja. Bevarandegraden av kastellet är inte stor, men kritstenarna utgör ändock ett tacksamt arkitektoniskt element eftersom de underlättar för en uppskattning av det forna kastellets utbredning. - 4 -
Denna fas har indelats i två grupper, grupp II och III. Den första inbegriper ett mindre parti, under kritstensförbandet, av vittrat tegel i rött och orange med grått fogbruk, och den andra gruppen innehåller kriststensförbandet. Dokumentation av fas 3 (Grupp IV): Idag ser man bäst 1500-talets tillbyggnad ovanför den synliga gesimsen på den norra fasaden, d v s ovanför kritstensförbandet. Murningstekniken har övergått från munk- till renässansförband. Teglet är av en mörkrödare nyans än det som tidigare använts och fogbruket är i en klarare vit nyans. Malmöhus' fasader var under 1500-talet täckta med en röd puts och gluggarna med en vit puts, i engelsk stil. Idag är detta bäst synligt på de två bevarade kanontornen, men även som fragment på den norra fasaden. Även kritstensförbandet på den norra fasaden har varit täckt av puts, vilket indikeras av att somliga stenar är tuktade samt att det bär rester av röd puts. Takets skyttegång, vilken visserligen till stor del idag är rekonstruerad, tillkom under denna tid. Kvar står också det stora porttornet, till synes i sin ursprungliga skepnad. Denna fas består av endast en grupp; IV, vilken karaktäriseras av rött tegel med vitt fogbruk i renässansförband. Detta parti är beläget ovanför kritstensförbandet, vilken i sig fungerar som en markör mellan det ursprungliga kastellet och dess munkförband, och det yngre Malmöhus med renässansförband. Dokumentation av fas 4 (Grupp V): Denna fas är den som är svårast att tyda i dagens fasad eftersom dokumentationen av denna långa tidsperiod är dålig och lagningarna är ibland så omfattande att de är svåra att datera, även relativt sett. De synligaste förändringarna är de partier som finns utspridda längs med strandmursfundamentet och som kännetecknas av smala röda tegelstenar med tjocka vita fogar. Detta dåligt bevarade parti är murat i renässansförband och har rester av röd puts. Detta tegel är en trolig import från Holland under 1600-talet (Reisnert, muntligt 2008-10-21). Fängelsetidens arkitektur är inte längre synlig i dagens fasade på grund av de stora renoveringarna och restaureringarna på 1930-talet. Av de tre hundra år som finns inbegripna i denna fas, är det endast 1600-talets arkitektur som återfinns i gruppindelningen. Orsaken till detta är svårigheten med denna tidsperiod och dess dåliga bevarandegrad. Den grupp som urskillts, grupp V, innehåller det smala röda tegelbruk som påträffas i fasadens nedre partier och som tolkas som importerat tegel under 1600-talet. - 5 -
Dokumentation av fas 5 (Grupp VI, VII, VIII och IX): Den genomgripande rekonstruktionen av Malmöhus är väl synlig idag och i synnerhet när det gäller det välbevarade röda teglet som återfinns i mörkt och ljust rött samt orange. Huvudsakligen är fogbruket grått, men vita fogar återfinns också. Vad beträffar fönster och dörrar kan det vara svårt att avgöra om de är rekonstruktioner eller original då de som oftast är innefattade i den ursprungliga, medeltida, innefattningen. Murningstekninken har anpassats efter behov, d v s munkförband har använts på de ytor där munkförband funnits sedan tidigare och detsamma gäller för ytorna med renässansförband. Slutligen kan nämnas förändringar har tillkommit efter Lundberg, såsom lagningar i fogbruket med cementblandningar. Eftersom vi inbegriper hela 1900-talet i denna fas har blir den indelad i flera grupper. Grupp VI består av mörkrött tegel, tillhörande Lundbergs rekonstruktioner på 1930-talet. Följande grupp, VII, innehåller ett mer brunt tegelbruk, men ingår också i Lundbergs reparation och även rekonstruktion. Det röda teglet har varit underlag för diskussion då det varit osäkert om huruvida det tillhör Lundberg eller inte. Efter att ha studerat fasadritningar av Berlin från 1920-talet har vi kunnat sluta oss till att Lundberg har använt sig av olika nyanser på sitt tegelbruk, d v s både brunt och rött tegel. Fasen är ytterligare indelad i två grupper, varav grupp VIII också består av Lundbergs röda tegel, men i detta fall utgörs tegelbruket av större stenar. Den sista gruppen, IX, innehåller omfogningar som tolkas som yngre är 1930-tal då de är i cement. Referenser Litteratur Björklund, E. 1998. Malmöhus En vandring genom slottet och dess historia. Malmö museer. Rosborn, S. 1977. Från 1400-talets kastell till 1900-talets museum. Årsbok från Malmö museum. Rosborn, S. 1984. Malmö den medeltida staden och dess omnejd. Sotckholm Muntligt Reisnert, Anders 21 okt 2008-6 -
Bilaga 1: Kontextlista Kontext nr. Grupp 4, 7 okt 2008 Strategrafiskt objekt Typ av kontext Grupp Kontextblankett 400 Tegelmur Ommurat parti 7 Ja 401 Öppning/omfattning Dörr 7 Ja 402 Öppning/omfattning Glugg 7 Ja 403 Sammanfogad med nr 421 404 Tegelmur Ommurat parti 7 Ja 405 Öppning/omfattning Dörr 7 Ja 406 Tegelmur Ommurat parti 7 Ja 407 Öppning/omfattning Dörr 7 Ja 408 Öppning/omfattning Glugg 7 Ja 409 Öppning/omfattning Glugg 4 Ja 410 Öppning/omfattning Fönster 4 Ja 411 Ytbehandling Murbruk 9 Ja 412 Tegelmur Ommurat parti 7 Ja 413 Borttaget 414 Tegelmur Ommurat parti 8 Ja 415 Öppning/omfattning Dörr 7 Ja 416 Tegelmur Ommurat parti 8 Ja 417 Tegelmur Ommurat parti 9 Ja 418 Tegelmur Ommurat parti 7 Ja 419 Tegelmur Ommurat parti 5 Ja 420 Tegelmur Ommurat parti 2 Ja 421 Tegelmur Ommurat parti 6 Ja 422 Tegelmur Ommurat parti 2 Ja 423 Tegelmur Ommurat parti 7 Ja 424 Borttaget 425 Öppning/omfattning Fönster 2 Ja 426 Öppning/omfattning Fönster 7 Ja 427 Öppning/omfattning Fönster 4 Ja 428 Öppning/omfattning Glugg 4 Ja 429 Öppning/omfattning Glugg 4 Ja 430 Tegelmur Ommurat parti 1 Ja 431 Naturstensmur Fasad 3 Ja 432 Tegelmur Ommurat parti 7 Ja 433 Arkitektoniska/tekniska detaljer Burspråk 7 Ja 434 Ytbehandling Murbruk 9 Ja 435 Arkitektoniska/tekniska detaljer Gavelrest 9 Ja 436 Tegelmur Ommurat parti 7 Nej 437 Tegelmur Ommurat parti 5 Nej 438 Tegelmur Ommurat parti 5 Nej 439 Tegelmur Ommurat parti 5 Nej 440 Tegelmur Ommurat parti 7 Nej 441 Borttaget 442 Tegelmur Ommurat parti 6 Ja 443 Tegelmur Ommurat parti 8 Ja 444 Tegelmur Fasad 4 Ja 445 Öppning/omfattning Glugg 4 Nej - 7 -
446 Öppning/omfattning Glugg 4 Nej 447 Öppning/omfattning Glugg 4 Nej 448 Öppning/omfattning Glugg 4 Nej 449 Öppning/omfattning Glugg 4 Nej 450 Öppning/omfattning Glugg 4 Nej 451 Öppning/omfattning Fönster 4 Nej 452 Öppning/omfattning Glugg 4 Nej 453 Öppning/omfattning Fönster 2 Nej 454 Öppning/omfattning Glugg 4 Nej 455 Öppning/omfattning Fönster 7 Nej 456 Öppning/omfattning Fönster 4 Nej 457 Tegelmur Ommurat parti 6 Nej 458 Tegelmur Ommurat parti 6 Nej 459 Ytbehandling Puts 4 Ja 460 Tegelmur Ommurat parti 4 Nej 461 Tegelmur Ommurat parti 6 462 Tegelmur Ommurat parti 6 463 Tegelmur Ommurat parti 4 Ja 464 Tegelmur Ommurat parti 7 Nej 465 Tegelmur Ommurat parti 4 Ja 466 Ytbehandling Puts 4 Nej 467 Ytbehandling Puts 4 Nej 468 Tegelmur Ommurat parti 4 Ja - 8 -
Bilaga 2: Gruppindelning Fas Grupp Beskrivning Kontexter Strandmur I Dominerande gult tegel, vittrad 417, 430 Kastell II Rött/orange tegel med röda putsrester 415, 420, 422, 425, 453, 465 III Kritstensförband 431 Malmöhus IV Rött tegel med vit fog 409, 410, 427, 428, 429, 444, 445, 446, 447, 448, 449, 450, 451, 452, 456, 459, 460, 461, 462, 463, 466, 467, 468 1600-tal V Tunt tegel, varierande färger 419, 437, 438, 439 1900-tal VI Reparation m. rött tegel 421, 442, 457, 458 VII Reparation/rekonstruktion m. brunt tegel VIII Större rött tegel 414, 416, 443 IX Cementfogar 411, 434, 435 400, 401, 402, 404, 405, 406, 407, 408, 412, 415, 418, 423, 426, 432, 433, 436, 440, 455, 464-9 -