1,3% Minskningstakt av koldioxidintensiteten sedan år 2000

Relevanta dokument
Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM65. Vägen från Paris. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. 1 Förslaget. Miljö- och energidepartementet

Regeringskansliet Faktapromemoria 2014/15:FPM47. Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket. Dokumentbeteckning

Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

EU-nämnden Miljö- och jordbruksutskottet

Var går gränsen? REMISSVAR

EN EFFEKTIV KLIMATPOLITIK

Ägarstyrningsrapport. Utland 2015

Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter

CHECK AGAINST DELIVERY

Visitas näringspolitiska 10-punktsprogram

Svenskt Näringslivs syn på den svenska energipolitiken. Maria Sunér Fleming

Yttrande från Stockholmsregionen angående EU-kommissionens samråd om bredbandsbehoven efter 2020

3 Den offentliga sektorns storlek

Riksbankens Företagsundersökning MAJ 2014 SMÅ STEG MOT STARKARE KONJUNKTUR OCH STIGANDE PRISER

Tillväxt och klimatmål - ett räkneexempel

Industrin är grunden f

Småföretagare i Västra Sverige tycker om skatter

Utländska företag: Nej till euron ger lägre investeringar

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik

SwedPower:s integrerade ledningssystem

Strategi för Sveriges samarbete med. Afrikanska utvecklingsbanken

6 Sammanfattning. Problemet

Företagarens vardag i Örebro

Företagarens vardag i Luleå

Rapport om Europeiska rådets möte Göteborg

Strategisk plan skelett

REK:S OCH OECD:S SAMRÅD 2015 OM

Statsrådets meddelande till Riksdagen om klimatmötet i Köpenhamn

Vad vill Moderaterna med EU

De europeiska arbetsmarknadsparternas arbetsprogram PARTNERSKAP FÖR TILLVÄXT OCH SYSSELSÄTTNING FÖR ALLA

Svensk finanspolitik 2016 Sammanfattning 1

TCO granskar De arbetslösas tappade köpkraft #4/14

ungdomsjobb hotas i Västra Götaland. - Så slår förslaget om höjda arbetsgivaravgifter mot unga i Västra Götaland och Göteborg

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-28

Företagarens vardag i Kristianstad 2015

Ekonomirapport från SKOP om Hushållens löneförväntningar, 28 januari 2016

socialdemokraterna.se WORKSHOP

Sverige tåget - Vem kör lok och vem åker vagn? Innehållsförteckning. All data avser år 2004

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖREBRO

Öppna gränser och frihandel. - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker

14 SEPTEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD ALLA VÄNTAR PÅ FED

1.1 En låg jämviktsarbetslöshet är möjlig

4 av 5 rapport. Göteborgsregionen. Småföretagen håller krisorterna under armarna

Detta vill vi att partierna i Västerås stad åstadkommer under mandatperioden

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖSTERGÖTLAND

Nuteks sektorsansvar för miljömålsarbetet i svenskt näringsliv rapportering av sektorsansvaret 2006

sektorprogram Miljö Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2008

Mot en eko-effektiv ekonomi

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna och 148.4,

Lär dig mer om de. kulturella näringarna!

Klimatpakten Nyhetsbrev. April 2015

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Så drabbar Stockholmsskatten

MP DET NYA VÄNSTERPARTIET. Rapport, Almedalen

Europeiska unionens officiella tidning. (Lagstiftningsakter) DIREKTIV

Ett hälsosammare arbetsliv en avsiktsförklaring från s, v och mp

Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning för Skåne-Blekinge Sara Persson, Region Skåne

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄRMLAND

en urvalsundersökning. en undersökning av företagsklimat eller av var företagen är störst eller mest lönsamma. en utmärkelse till kommunalpolitiker.

Var femte väljare ignoreras tunt med handikappolitiska ambitioner

#4av5jobb. Skapas i små företag. FYRBODAL

Utbildningspolitiskt program

Klimatkommunernas svar på Naturvårdsverkets remiss Underlag till en färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050 (Rapport 6537)

IT-chefen 2011 Rapport om IT-chefens vardag på svenska företag

Vad valdebatten 2010 bör handla om! Riksdagsfrågorna

Mindre buller

Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION. om Maltas nationella reformprogram 2016

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna

Effektivare användning av energi

Budgetprognos 2004:4

Klimat- bokslut 2010

DRÖMMEN OM SKÅNE Valplattform för Centerpartiet i Skåne 2010

med att göra Sverige till världens bästa land att leva i

Kommittédirektiv. Översyn av energipolitiken. Dir. 2015:25. Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015

Frågor & svar om a-kassan. inför 7 september

OKT/2015 ALLT OM DÖRRAR. Nyhetsbrev Arkitekter

Ekologisk hållbarhet och klimat

Nytt program för energi och klimat i Örebro län Dialogträff 2, om mål och uppföljning

Europeiska unionens råd Bryssel den 17 juni 2016 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

Underlag till kongressutbildning

RAPPORT. (S)-förslag hotar minst 1700 ungdomsjobb i Skaraborg

Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen

Vi bygger ut fjärrvärmen i Täby

SÅ GICK DET FÖR KOMMUNEN 2012

1:6. Hur Sverige ska nå energi- och klimatmålen inom bebyggelsen

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV

Yttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020

Remissvar EU-kommissionens meddelande Mot en modernare och mer europeisk ram för upphovsrätten (Ju2016/00084/L3)

GRUNDSKOLA FÖR ÅRSKURS 4 9. Kunskap och personlig utveckling

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN

Vårt övergripande miljömål är att minska utsläppen av fossila koldioxider samt effektivisera energianvändningen.

Företagarens vardag i Borås

Förord. Vi har ett bra och effektivt miljöarbete

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition

EN RÄTTVIS SJUKVÅRD VÅ R D S K A F Ö R D E L A S E F T E R B E H O V, I N T E E F T E R T J O C K L E K PÅ P L Å N B O K

Byta fasad? Tilläggsisolera med Klimatskivan och spara energi.

Ekonomirapport från SKOP om Hushållens ränteförväntningar, 4 april 2016

JÖNKÖPING 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET

SYLF:s remissvar på: Guldgruvan i hälso- och sjukvården - Översyn av de nationella kvalitetsregistren Förslag till gemensam satsning

Transkript:

Koldioxidindex 2015 Trendbrott mellan klimatutsläpp och tillväxt November 1,3% Minskningstakt av koldioxidintensiteten sedan år 2000 3% Den minskningstakt av koldioxidinstensitet som länder åtagit sig inför klimatmötet i Paris 6,3% Minskningstakt som behövs för att vi ska begränsa jordens uppvärmning till 2 grader #PwChållbarhet www.pwc.se/hallbar-utveckling

2 Koldioxidindex 2015

Inledning Fredrik Franke Ansvarig för hållbarhetsrådgivning, PwC Sverige I december träffas regeringsföreträdarna i Paris för att diskutera åtgärder mot klimatförändringarna och ett nytt klimatavtal.områden som kommer att diskuteras är begränsningar av utsläpp, finansiering, anpassningar till ett förändrat klimat samt tekniköverföring. Ett nytt klimatavtal väntas leda till långtgående konsekvenser för en rad sektorer, bland annat energi-och transportsektorerna, den tunga industrin, fastighetsbranschen och finanssektorn. Ett avtal kommer att påverka både investerarnas och företagens investeringsbeslut liksom den privata konsumtionen. 0709-29 12 97 fredrik.franke@se.pwc.com Om vi ska kunna undvika de värsta effekterna av klimatförändringarna måste vi snabbt bryta sambandet mellan utsläpp och ekonomisk tillväxt. PwC:s första koldioxidindex togs fram efter klimatkonferensen i Köpenhamn 2009 för att illustrera ländernas framsteg i fråga om att göra sina ekonomier mer koldioxidsnåla. 2015 års index visar att arbetet går framåt, i allt snabbare takt. Detta är det första året som vi kan se tecken på att sambandet mellan ekonomisk tillväxt och utsläpp bryts, och den globala koldioxidintensiteten 1 minskar i den snabbaste takten sedan 2000. Det finns med andra ord skäl för optimism. Manegen är också krattad inför förhandlingarna i Paris för nationella åtaganden som syftar till att minska koldioxidutsläppen ännu mer. Jämte de föreslagna nationella utsläppsmålen måste både investerare och företagen framöver också ta hänsyn till och integrera ett pris på koldioxid, göra investeringar för utsläppsminskningar och beakta koldioxidreglering i sitt beslutsfattande. Kristofer Dreiman Rådgivare hållbara investeringar, PwC Sverige 0725-84 94 88 kristofer.dreiman@se.pwc.com 1. Koldioxidintensitet mätt som tco2/$m BNP Koldioxidindex 2015 3

Stora framsteg 2014 - men det räcker inte Globalt sett fortsätter utsläppen att öka men många länder har lyckats göra sina ekonomier mer koldioxidsnåla sedan 2000. Till följd av åtgärder för att öka energieffektiviteten och en övergång till mindre koldioxidintensiva tjänstesektorer har den globala ekonomins koldioxidintensitet i genomsnitt minskat med 1,3% per år sedan 2000. Den rekordstora minskningen av koldioxidintensiteten med 2,7% 2014 kan betyda att utvecklingen går i rätt riktning. Trots denna utveckling visar vår analys att det fortfarande finns en stor klyfta mellan dagens framsteg och de åtgärder som krävs för att nå det mål om högst två graders temperaturhöjning som har fastställts av FN:s klimatpanel (IPCC). IPCC spår att en uppvärmning på mer än 2 grader kommer att medföra allvarliga globala konsekvenser för både natur och människor. Om vi fortsätter att minska koldioxidintensiteten med enbart 1,3% per år (som under perioden 2000 2014) slår vår tvågradersbudget i taket redan 2036. Den årliga minskningstakt av utsläppen som krävs för att begränsa uppvärmningen till 2 C är 6,3%, den högsta nivån någonsin. Denna minskningstakt behöver uppnås varje år fram till 2100. De nationella utfästelser som har gjorts inför Pariskonferensen skulle enligt analysen i vårt index för 2015 öka minskningstakten till 3% om året fram till 2030. Detta räcker alltså inte till för att begränsa den globala uppvärmningen till 2 C. Vägen till 2 C Koldioxidintensitet (tco 2 /$mbnp 2014) 6,3% per år För att uppvärmningen inte ska överskrida 2 C måste instensiteten minska med 6,3% per år fram till 2100. 1,3% Dagens minskningstakt Den globala koldioxidintensiteten minskade med i genomsnitt 1,3% per år mellan 2000 och 2014. I den takten kommer koldioxidbudgeten att räcka till 2036. Parismålen 3% per år De genomsnittliga nationellt fastställda bidragen i G20-gruppen skulle leda till minskningar med 3% per år. 4 Koldioxidindex 2015

Djupdykning EU EU:s koldioxidintensitet har minskat med i genomsnitt 2,6% per år sedan 2000, och hör till de lägsta bland de större ekonomierna. 2014 minskade intensiteten i EU-länderna särskilt kraftigt, med 6,7%. Detta berodde delvis på minskad kolanvändning, men också på den varma vintern. Den senaste tidens snabbare minskningstakt tyder på att EU:s mål om en minskning med 40% till 2030 (jämfört med 1990) kan uppnås. Utsläppen i EU härrör främst från energisektorn (40%). Därefter följer transporterna med 29%, byggnader med 19% och industrin med 13%. Andelen förnybar energi i EU:s energimix har ökat från 6% 2000 till 13,5% 2014, huvudsakligen till följd av ökad vindkraftskapacitet. Sverige har störst andel förnybar energi och hämtar 38% av sin energi från vatten, vind och biomassa. Inför Pariskonferensen Inför Pariskonferensen har regeringar världen över föreslagit en rad utsläppsmål 2. I vår fullständiga rapport beräknar vi vilken minskningstakt av koldioxidintensitet dessa mål skulle leda till och bedömer hur ambitiösa målen är jämfört med andra länder och regioner. Totalt sett ligger den globala takten för utsläppsminskningar, baserat på de presenterade utfästelser och mål, närmast IPCC:s scenario om en tregradig uppvärmning. För att kunna överbrygga utsläppsklyftan måste Parisavtalet innehålla en process för avstämning av framsteg mot utsläppsmålen och en mekanism som höjer ambitionsnivån i framtiden. EU har inför förhandlingarna enats om att driva en process där målsättningarna skruvas upp vart femte år. De nationella utsläppsmål som föreslagits inför Parisförhandlingarna kommer enbart begränsa den globala uppvärmningen till 3 grader. 2. Intended Nationally Determined Contributions INDCs Koldioxidindex 2015 5

Konsekvenserna för näringslivet De nationella målens utformning innebär ökade ansträngningar för att motverka klimatförändringarna. Denna mer ambitiösa klimatpolitik kommer att påverka företag. En del av de nationella målen håller redan på att omvandlas till nationella bestämmelser. Vi kommer att få striktare regleringar av utsläppen, ett pris på koldioxid och fler incitament till investeringar i energieffektiv teknik och förnybar energi. Många av de nationella målen innehåller också uttryckliga delmål för olika sektorer, såsom energi, transport och stål (sektorer som svarar för cirka 90% av de energirelaterade utsläppen). Ökad reglering är ett av de största orosmomenten för företagsledarna enligt vår färska vd-enkät om klimatförändringar. Å andra sidan ses regelverken också som motiv för att verkligen hantera utmaningen. Företag har och kommer i ökad uträckning se klimatutmaningen som ett sätt att förbättra tillväxt-möjligheterna, förändra sättet att hantera risker och kostnader, göra investeringar och utveckla nya produkter. Ökad reglering är ett av de största orosmomenten för företagsledarna enligt vår färska vd-enkät om klimatförändringar. Den finansiella sektorn kommer att spela en avgörande roll i klimatomställningen genom dess investeringar och finansiering. Finansiella institutioner måste också själva börja se över sin exponering mot klimatrisker. De bör analysera vilka tillgångar som riskerar att stranda (bli värdelösa) genom energiomställning och en strängare klimatpolitik, ta hänsyn till koldioxidkostnaderna i sina investeringsbeslut, bedöma hur koldioxidprissättningen påverkar deras kunders kreditvärdighet och hur de tillgångar som de har finansierat eller försäkrat påverkas fysiskt av klimatförändringarna. PwC:s hållbarhetsrådgivning Klimatförändringarna har blivit en av de viktigaste frågorna i vår tid, såväl inom politiken som för näringslivet. Vi samarbetar med investerare, företag, offentlig sektor och politiska beslutsfattare för att bidra till att sätta agendan, analysera frågorna och ta fram praktiska lösningar. Vi kan hjälpa er organisation att se vilka hållbarhetsfrågor som kommer att ha störst påverkan, utforma en konsekvent strategi för att ta itu med dem och sedan stödja er i de organisatoriska förändringar som krävs för att genomföra strategin. Följ vårt hållbarhetsteam på Twitter: @PwC_Swe_Sustain 6 Koldioxidindex 2015

Mer läsning Ni kan läsa hela rapporten (Low Carbon Economy Index 2015) och få mer information om resultaten, vår analys av de mål som länderna har satt upp för 2030, de så kallade planerade nationellt fastställda bidragen, vilka konsekvenser dessa mål får för företagen samt vilka investeringar som krävs för att nå dem: www.pwc.se/hallbar-utveckling Koldioxidindex 2015 7

Kontaktuppgifter Fredrik Franke Mail: fredrik.franke@se.pwc.com Mobil: +46 (0)70 929 12 97 Twitter: @ffranke003 Kristofer Dreiman Mail: kristofer.dreiman@se.pwc.com Mobil: +46 (0)72 584 94 88 Twitter: @kdreiman PwC Sverige är marknadsledande inom revision, redovisning, skatte- och affärsrådgivning med 3 600 medarbetare och verksamhet på 100 orter runt om i landet. Med erfarenhet och unik branschkunskap utvecklar vi värden för våra 60 000 kunder vilka utgörs av globala företag, svenska storföretag och organisationer, mindre och medelstora, främst lokala företag samt den offentliga sektorn. PwC Sverige drivs som en självständig och oberoende juridisk enhet. Vi ingår i det globala nätverket PwC och delar våra kunskaper, erfarenheter och lösningar med 208 000 medarbetare i 157 länder för att utveckla nya perspektiv och praktiska råd.