Exkludering, assimilering eller utrotning? "Tattarfrågan" i svensk politik 1880-1955 Martin Ericsson LUNDS UNIVERSITET DOCTORAL DISSERTATION by due permission of the Faculties of Humanities and Theology, Lund University, Sweden. To be defended at LUX:C121. Date 13/3 2015 and time 13.15. Faculty opponent Karin Kvist Geverts
Innehållsförteckning Förord 11 Kapitel 1. Utgångspunkter 13 Avhandlingens syfte 14 Terminologiska vägval 15 Antiziganism 19 Avgränsningar 20 Om källmaterialet 22 Forskningsetiska val 23 Forskningsläge och frågeställningar 24 Deportation, lösdrivarpolitik, assimilering 26 När uppstod tattarfrågan? 28 Vilka var de drivande aktörerna? 29 Hur bör tattarfrågan kontextualiseras? 30 Hur konstruerades och avgränsades termen tattare? 31 Relationerna mellan Sverige, Norge och Finland 32 Kapitel 2. Makt, vetande, särskiljning 35 Makt är en verksamhet som utövas i ojämlika relationer 36 Vetande möjliggör maktutövning, makt producerar vetande 37 Vetandetekniker och särskiljning 38 Särskiljningsgrunder och rasifiering 39 Biologiskt arv och miljö 41 Särskilj ningsanomalier 43 Maktrationaliteter 44 Maktrationaliteternas mångfald och förändring 46 Tre socialpolitiska maktrationaliteter 47 Territoriell exkludering 48 Liberal styrning 51 Rashygien 55 Förhållandet mellan makttekniker och maktrationaliteter 57
Steriliseringspolitiken som exempel 57 En maktteknik för många maktrationaliteter 59 Kapitel 3. Landsbygdskommunerna och exkluderingen 61 Makttekniker i Halland 62 Vitesförbud 64 Riktad polisiär övervakning 65 Fastighetsköp 67 Maktteknikernas osäkra effektivitet och paradoxala följder 68 Hysningsförbuden i mötet med statsmakten 68 Halländska särskiljningsprocesser 71 Gränsen mellan termerna "tattare" och "lösdrivare" 71 Föreställningar om det oriktiga arbetet 73 Särskiljning utan rasifiering? 74 Kommunala makttekniker i övriga Sverige 77 Vitesförbud, riktad polisiär övervakning och preventiva fastighetsköp 77 Kapitel 4. Försök att initiera en statlig politik 1886-1903 83 Gustaf Ludvig Björcks första initiativ 1886 83 Domkapitlet radikaliserar Björcks initiativ 86 Initiativet från Lindbergs församling 1895 89 Petitionen 90 Särskilda reservat? 91 Riksdagsdebatten 1897 93 Styrning av barnen 93 Genombrott för liberal styrning 95 Tvångsuppfostringskommitténs förslag 1900 97 Varför Tvångsuppfostringskommittén? 99 Björcks och Strömqvists andra initiativ 1902-03 101 Strömqvists upprop 102 Varför gick Sverige och Norge olika vägar? 104 Kapitel 5. Fattigvårdslagstiftningskommitténs utredningsarbete 1907-23 107 Den första fasen 1907-1908 107 Kommittén, fattigvårdsfolket och den liberala styrningen 108 Vintern 1908 110 Opinionsbildning och initiativ 1908-1921 112 Osbergs riksdagsmotion 1921 114 Den andra fasen 1921-23 116
Inspiration västerifrån 117 Särskiljningsanomalier i 1922 års inventering 119 Polismyndigheternas politiska önskemål 122 Kommitténs kontakter med Herman Lundborg 127 Graden av rasifiering i kommitténs betänkande 129 Vad kommittén föreslog och inte föreslog 130 Kapitel 6. Initiativ och utredningar 1924-37 133 Ragnar von Kochs betänkande 1926 133 Planeringsarbete för att förverkliga Ragnar von Kochs förslag 134 Fattigvårds- och barnavårdsförbundets initiativ 1927-29 137 G H von Kochs eget initiativ 1934 140 Von Koch och socialdepartementets politiska ledning 142 Remisserna på von Kochs förslag 1935-37 143 Det första polisregistret? Malmöpolisens utredning 1935 148 Vetandeteknik 1. Register och personakter 150 Vetandeteknik 2. Genealogiska undersökningar 152 Vetandeteknik 3- Fotografering av registrerade personer 153 Vetandeteknik 4. Utlåtanden från lärare och präster 158 Kommissarie Steens slutrapport 160 Kapitel 7. Tattarfrågan och stadskommunerna 1924-44 163 Skolmyndigheterna i Göteborg under 1940-talet 163 Sture Skogsbergs Göteborgsundersökningar 1941-45 168 Utredningarna i Jönköping 1924-44 171 Det första utredningsförsöket 1924 172 Beslutet 1937 173 Utredningen om utpekade fattigvårdsklienter 176 Utredningen om alla utpekade personer i Jönköping 177 Jacobssons särskiljning 179 Jacobssons politiska förslag 183 Försök att implementera Jacobssons politiska förslag 186 Kapitel 8. Den stora inventeringen 189 Bakgrunden till regeringsbeslutet 1942 189 Initiativen från Skuttunge och Asker 190 Socialstyrelsens yttrande 192 Rasbiologiska institutets yttrande 194 Regeringen fattar beslut 196 Socialstyrelsens planering 199
Den rasbiologiska undersökningen 201 Danielssons resa 205 Mätningarna i Jönköping 207 Dahlbergs rapport 210 Inventeringen 212 Kvalitativ analys av inventeringsblanketterna 214 Socialstyrelsen och särskiljningsanomajierna 219 Kapitel 9. Tattarfrågans sociologiska vändning 1945-55 223 Socialmedicinen och tattarfrågan 224 Gunnar Inghes arbetshemsundersökning 1946-49 226 Sociologin och tattarfrågan 229 Bertil Pfannenstills Boråsundersökningar 230 Torgny T Segerstedt 233 Adam Heymowskis licentiatavhandling 235 Vetandeteknik 1. Genealogiska undersökningar 236 Vetandeteknik 2. Intervjuresor 238 Heymowskis motsägelsefulla rasifieringskritik 241 Långt farväl till tattarfrågan 243 Kapitel 10. Avslutande diskussion 247 Tattarfrågans uppkomst och drivande aktörer 248 Kontextualisering av tattarfrågan 251 Särskiljningens komplexitet och anomalier 255 Tattarfrågan i ett nordiskt och europeiskt perspektiv 258 Summary 265 Referenser 271 Arkivmaterial 271 Internetresurser 273 Intervjuer 274 Tidningar 274 Offentligt tryck 274 Övriga tryckta referenser 275 Förkortningar använda i avhandlingen 287