VD har ordet. Norrlandsfondens utlåning under året har skapat förutsättningar för investeringar på cirka 700 miljoner kronor i de låntagande företagen, således en betydande näringspolitisk effekt. Fonden har kunnat avläsa tilltagande svårigheter för företag att finna kapital i tidiga utvecklingsfaser, både ägarkapital från riskkapitalmarknaden och lån från kreditmarknaden. Även statens insatser för s k såddfinansiering har minskat dramatiskt till följd av finansiella problem hos teknikbrostiftelserna och ett begränsat praktiskt utfall av det inledda samarbetet mellan Industrifonden och NUTEK/ALMI. Det är därför glädjande att Norrlandsfonden, trots ett svagt resultat för 2002, står finansiellt väl rustad för att svara upp mot en ökad efterfrågan. Fondens roll som kompletterande finansiär är dock avhängig en väl fungerande kreditmarknad och riskkapitalmarknad. Den svenska riskkapitalmarknaden torde även under 2003 präglas av fortsatt konsolidering och omstrukturering, där utrymmet för nya engagemang blir begränsat. På kreditmarknaden finns det anledning till oro för de konsekvenser som förslaget om ändrad förmånsrättsordning kommer att få för små företags möjligheter att finansiera utveckling och expansion. Förslaget bedöms få än allvarligare konsekvenser för företag utanför de större orterna i Norrland. Norrlandsfonden har i början av år 2003 genomfört en omfattande attitydundersökning bland kunder och samarbetspartners. Resultatet visar en mycket tillfredsställande utveckling av förtroendet för fonden och ett värdesättande av den kompetens och det engagemang som personalen representerar. Undersökningen bekräftar fondens position som Norrlands kvalitativt ledande risklånefinansiär och sporrar till fortsatt utveckling av organisationen. Det ekonomiska utfallet för 2002 blev mycket svagt och kan främst förklaras av fondens kapitalförvaltning. Sedan sju år tillbaka har fonden uppdragit åt externa förvaltare att förvalta det kapital som ännu inte är utlånat. Uppdraget bygger på en strategi för att på lång sikt ge god avkastning av förvaltat kapital och därmed möjliggöra ett uthålligt risktagande i lånerörelsen. De två senaste åren har kapitalförvaltningen givit en dålig avkastning men sett över sjuårsperioden från 1996 har den samlade årliga avkastningen överstigit fem procent, vilket bedöms som tillfredsställande. Fondens målsättning för 2003 är ökad utlåning, fortsatt tillväxt av lånestocken samt ett positivt resultat. LARS-OLOV SÖDERSTRÖM Verkställande direktör 2
ARBETSGÅNG Marknadsbearbetning Lånepropå Analys och bedömning Beslut Uppföljning Det blir inga långbänkar på Norrlandsfonden. Handläggning och beslut sker effektivt, bland annat tack vare bra rutiner och administrativt stöd. Kreditpolicy och arbetssätt har samlats i ett enda, välstrukturerat dokument som underlättar för alla medarbetare, gamla som nya. I det interna projektet Kreditpolicy analyserades under året alla rutiner och riktlinjer och gjordes tydligare. Nu finns de samlade och tillgängliga. I den nya kreditpolicyn finns ramverket med inriktning, finansieringsformer, räntesatser, bedömning av säkerheter mm, men också konkreta riktlinjer för kreditberedning, prövning och uppföljning. Kompetenta och erfarna företagsanalytiker studerar företagens styrkor och svagheter och lotsar dem framåt i finansieringsprocessen. Precis som i alla verksamheter med många år på nacken hade vi rutiner, men spridda i många olika dokument. Vi fick visserligen högt betyg när vårt arbete analyserades av utomstående konsulter men för att utvecklas ytterligare beslöt vi att strukturera och kvalitetssäkra kreditprocessen. Därför genomförde vi kreditpolicyprojektet, berättar Birgitta Cajander som var projektledare. Lånepropåns väg genom fonden Varje företagsanalytiker ansvarar för ett geografiskt område och bygger upp ett nätverk där. Efter en lånepropå från ett företag i det området gör företagsanalytikern den kvalitativa analysen av produkten/tjänsten, marknaden, idén, företaget och företagaren. Parallellt gör fondens kreditanalytiker en kvantitativ analys av ekonomiska uppgifter som årsredovisning, budget, prognos m m. Att två personer går igenom ärendet ordentligt är en kvalitetssäkring för våra kunder. Vi har kontinuerlig dialog med företaget, ofta behöver man komplettera till exempel marknadsplanen eller det ekonomiska underlaget. Ibland avbryts processen i det här skedet i överenskommelse med företagaren, om analyserna visar att förutsättningarna inte finns, men de är alltid välkomna tillbaka om förhållandena ändras. Om processen fortsätter så går lånepropån i form av ett PM vidare för ytterligare diskussion och beslut, säger Birgitta Cajander. Alla kreditärenden diskuteras i kreditgruppen som består av medarbetare och vd på Norrlandsfonden. Här nagelfars analysen och förslaget ingående innan beslut fattas. Det är ovanligt med avslag när ett ärende har kommit så här långt, däremot kan man behöva diskutera villkoren för ett engagemang. Det kan vara krav på styrelseförstärkning i företaget eller andra förändringar i upplägget. Man ska inte behöva vänta i månader på ett beslut från Norrlandsfonden, det är viktigt att företagen snabbt får veta vad som gäller så att de kan gå vidare med sina planer eller tänka i nya banor. Tre fjärdedelar av alla ärenden klarar vi inom fyra veckors handläggningstid. Uppföljning förhindrar fall Om fonden beslutar sig för att gå in i ett engagemang följs företaget regelbundet upp av kundansvarig företagsanalytiker. Uppföljningen skräddarsys för varje företag med periodrapporter och årsbokslut. Kunden får också regelbundna besök av sin företagsanalytiker. En del i utvecklingen inom kreditpolicyprojektet var att vi införde en uppföljningsgrupp. Där diskuteras företag som råkar i svårigheter för att vi tidigt ska kunna hitta konstruktiva lösningar och ta fram en handlingsplan. Vid behov tar vi in konsulter eller andra experter som kan hjälpa till. Vi har få enkla ärenden i Norrlandsfonden. De flesta kräver omfattande analys och aktiv uppföljning för att minska kreditrisken. Tack vare kreditpolicyprojektet har vi fått bättre stöd i den processen, säger Birgitta Cajander. NORRLANDSFONDENS PRODUKTER Lån Villkorslån Garantier 3
MATS ÖBERG Ω Ekonom. Ω Norrlandsfonden sedan 2001. Ω Tidigare olika befattningar inom Nordea i flera Norrlandskommuner. Ω E-POST: mats.oberg@norrlandsfonden.se 4
En blandning av stora och små kommuner mitt på Sveriges midja är Mats Öbergs marknadsområde. Han kör ibland 150 mil per vecka för att besöka företag och samarbetspartner. Det är vidsträckt och det tar tid att sätta sig in i allt, men det är roligt! Jag möter en positiv attityd och en utvecklingsinriktad inställning. Allt är inte vad det synes vara i det här området. Härjedalen som borde vara en typisk inlandskommun visar sig ligga tvåa i den norrländska kommuntoppen för företagsstarter. Där startades 4,16 bolag per tusen invånare under 2002. Den starkast lysande stjärnan i området är turismen. Näringen utvecklas från levebrödsföretag till turism som industri. Anläggningarna växer och signalerar ökande beläggning. Alpina VM 2007 i Åre kommer att ge avtryck i hela vintersportbranschen. Planeringen för VM pågår för fullt redan nu och man studerar hur fler kommuner i området kan dra nytta av evenemanget, säger Mats Öberg. Från skidbacke till kung Chulalongkorn Redan på 1880-talet etablerades den svenska skidturismen i Åres stationssamhälle. Turismen har varit viktig ända sen dess men först på 1950-talet började den växa till vad man kan kalla massturism. Men det finns mer udda inslag än skidbackar i det här området. Den thailändska paviljongen i Ragunda till exempel. Det är en märklig historia! 1897 kom den siamesiske kung Chulalongkorn på besök till Sverige och Oskar II hade arrangerat en tur norrut i landet för sällskapet: Ångermanälven upp och Indalsälven ner. Minnet av det celebra besöket har varit levande i bygden. 1992 kom en dansgrupp från Thailand till Ragunda kommun för att uppträda. Idén om en minnespaviljong för deras populäre kung föddes och kommunen var positiv. Pengar samlades in i Thailand och Sverige, och munkar välsignade den plats som valts ut. Nu står den där. En traditionell thailändsk paviljong, med en 26 meter hög guldförgylld spira och en bronsstaty av kungen som väger nästan 800 kg. Strömsund Ett annat udda inslag är Krokom Gränsfors bruk i Nordanstig, konstnärernas och Åre Östersund småföretagarnas Ragunda Berg Bräcke Härjedalen Ånge Ljusdal Sundsvall Nordanstig Hudiksvall kommun enligt hemsidan. Gränsfors är den sjunde största privata arbetsgivaren i kommunen med 23 anställda. Där tillverkas den yxa som belönats med Utmärkt Svensk Form och som spelade en viktig roll i årets Robinsonomgång på TV. I samma kommun tillverkas också en sälsäker laxfälla, berättar Mats Öberg. Hilsen fra Norge Norrmännens goda ekonomi och starka valuta märks i Sverige också. Handeln i de gränsnära kommunerna har fått ett uppsving och även så långt in i landet som Bräcke köper norrmän fastigheter och lägenheter. Åre är hett för norrmännen och där stiger bostadspriserna, men närliggande kommuner står på tur och är också attraktiva. Trä och telefoner Träindustrin har stark tradition i många av kommunerna. Målsättningen är att öka vidareförädlingsgraden. Många intressenter har ambitionen att förädla så nära råvaran som möjligt. Callcenter har betytt nya arbetstillfällen för många inlandskommuner. Ljusdal är en av dem som profilerat sig starkt inom området. Här finns bland annat support för Microsoft och Byggfakta. Basindustri och universitet Och hela hamnen som en spegel låg. Och såg vid såg jag såg, vart helst jag såg. Så formulerade sig skalden Elias Sehlstedt för 130 år sedan när han stod på Södra Stadsbergets topp i Sundsvall. Träindustrin går fortfarande bra även om den inte ger så mycket ringar på vattnet hos kommunens mindre företag. Det kommer förhoppningsvis Mitthögskolan att göra i ökande grad, särskilt nu när regeringen har beslutat att Mitthögskolan får universitetsstatus från 2005. 5
Från fjäll till kust löper Sören Olssons marknadsområde. Inlandskommunerna i Västerbotten är gamla samiska områden. Befolkningsantalet ökade under skogsavverkningarnas tilltagande från 1880, bygget av Inlandsbanan 1918 och vattenkraftsutbyggnaden på 1950-talet. I Vilhelmina finns det omskrivna Marsfjället som blev riksbekant i romanen I Marsfjällets skugga av Bernhard Nordh, äkta vildmarksromantik som vunnit många läsares hjärta. I Åsele frodas ung företagsamhet med många nya etableringar. Dorotea och Vilhelmina är typiska inlandskommuner med några större företag som är motorer och ger sysselsättning, direkt och indirekt. Här finns skogs- och verkstadsindustri, callcenter och sist men inte minst turismen som har stor potential. Kommunernas regionala samverkan och Inlandsbanan är viktiga, liksom den traditionella vinterturismen, säger Sören Olsson. Fjädrande jordskorpa Den hisnande vackra Höga Kusten mellan Härnösand, Kramfors och Örnsköldsvik är världsarv på Unescos lista. Här pågår världens största landhöjning. Jordskorpan fjädrar tillbaka efter att ha blivit nedtryckt av istäcket under istiden. Kommunerna jobbar tillsammans för att locka turister till världsarvet Höga Kusten. Kramfors med Höga Kustenbron har positiv inflyttning och en bra infrastruktur. Dessutom finns det företagsintensiva öar med tillverkning av allt från båtar, bröd och kablage till verkstadsprodukter och träprodukter. Härnösand fortsätter med att attrahera tjänsteproducerande företag inom tillväxtområden som till exempel miljö/energi. Örnsköldsvik fick sitt namn efter Per Abraham Örnsköld, landshövding i Västernorrland 1762-69. Han var en reformivrig herre som bland annat förespråkade avskaffande av det bottniska handelstvånget, som innebar att fartyg med varor från Vilhelmina norra Sverige inte fick gå till hamnar söder om Stockholm. Exportaffärer var alltså förbehållet Stockholms köpmän. Dorotea Åsele Örnsköldsvik började bebyggas på 1840-talet Sollefteå och Sundsvall Örnsköldsvik Kramfors Härnösand Timrå blev stad 1894. Som mest fanns det sex ångsågar vid Örnsköldsviksfjärden. Örnsköldsvik har vind i ryggen. Exportföretagen mår bra. Bygget av Botniabanan genererar jobb för byggentreprenörer, fraktföretag m fl. I Arkenområdet vid hamnen byggs lokaler för högskola/universitet och högteknologiska tjänsteföretag. Man ser byggkranar i Örnsköldsvik, det är en positiv signal. Pusselbitar Sollefteå kommun består till 80 procent av skog och har sexton större kraftstationer som producerar närmare 15 procent av landets vattenkraft. Basnäringarna skogsbruk och vattenkraft är naturliga basnäringar i Sollefteå, dessutom finns det två större tillverkningsindustrier. Sollefteå har drabbats av en del bakslag men det finns också många intressanta pusselbitar i form av ersättningsetableringar, Hälsådalen inom boende, friskvård och rehabilitering, samt Energidalen där Sollefteå satsar på teknikutveckling och kompetenshöjning inom bioenergi och energiteknik. Universitet, ja visst! I Sundsvall har man hoppats mycket på Mitthögskolans utlovade universitetsstatus. Nu blir det verklighet 2005 vilket kommer att underlätta student- och forskarrekrytering. Samarbetet med grannkommunerna Timrå och Härnösand utvecklas kontinuerligt, området betraktas numer som en gemensam arbetsmarknad med goda förbindelser mellan tätorterna. Sundsvall är en stad med många statliga verk som CSN, SPV, Riksförsäkringsverkets ADB-avdelning och PRVs bolagsavdelning. Detta har bidragit till att bygga upp starka och kompetenta konsult- och ITföretag. Sedan tidigare finns unik kompetens inom cellulosa- och fiberteknik, telekom, försäkring, musik och media. 6
SÖREN OLSSON Ω Civilekonom. Ω Norrlandsfonden sedan 1998. Ω Tidigare länsstyrelsen Västernorrland och vd vid Västernorrlands Traktor- och Grävmaskinsförening. Ω E-POST: soren.olsson@norrlandsfonden.se 7
8 PER-ERIK PERSSON Ω Civilekonom. Ω Norrlandsfonden sedan 2002. Ω Tidigare AB Svenska Shell. Ω E-POST: per-erik.persson@norrlandsfonden.se
Den nya snabbtågsförbindelsen med Stockholmsregionen har betytt mycket för Per-Erik Perssons marknadsområde. Med pendlingsavstånd till huvudstaden blir regionen hetare och nya möjligheter uppstår för både kommuninvånarna och företagen. Mycket har hänt sedan Gävle fick stadsprivilegier 1446 och var en av landets viktigaste hamnstäder där borgarna hade monopol på allt sommarfiske längs norrlandskusten. I Gävle har det funnits varv och rederier, sockerbruk, väverier, tobaksfabriker och porslinstillverkning. Det är en gammal stad som överlevt mycket. Nu senast var det neddragningarna inom telekom som ställde till svårigheter. Högskolan i Gävle spelar en stor roll för framtidstron och för tillgången på välutbildad arbetskraft, säger Per-Erik Persson. Strukturomvandling Söderhamn är inne i en strukturomvandling efter flera större nedläggningar. Det som i dag utmärker näringslivet i Söderhamn är tillkomsten av en mängd små och medelstora verkstadsoch serviceföretag. Från kommunens sida förklarar man att det nya mångsidiga näringslivet är ett resultat av söderhamnarnas egen idérikedom och kreativitet. Vi går vidare till Bollnäs, som till stora delar låg under havsytan efter istiden. Flera stora rullstensåsar löper genom landskapet. Hälsingehambon är en nutida folkfest som låter höra talas om sig och de dansande paren startar vid Horgaberget och dansar genom Bollnäs under tävlingen. Offentlig verksamhet och tjänstesektor dominerar i Bollnäs, men det tillverkas också sågar, släpvagnar och maskiner. Länsarbetsnämndens statistik visar att just Bollnäs har länets bästa överlevnad för företag startade av personer som gått startaeget-utbildning. Här förverkligas idéer Näringslivet i Ovanåker domineras av skogsbruk och träindustri. Det är av tradition en företagarkommun och ses gärna som Gävelborgs Gnosjö. Det finns en diversifierad träförädlingsindustri som producerar fönster, dörrar, möbler mm, kombinerat med avknoppning efter tidigare produktion av skogsmaskiner. Bandy är den dominerande idrotten och Edsbyns IF har fyra SM-guld. Nu planeras det för en ny bandyarena som ska byggas i trä! Det finns en positiv anda i det, man lyckas ofta förverkliga idéer i Ovanåker. Ovanåker tappade nästan hälften av sina arbetstillfällen under kort tid för tio år sedan men sedan dess har entreprenörsandan vuxit sig stark. Ockelbo för tankarna till den klassiska snöskotern som inte längre tillverkas. I Ockelbo hittar man många minnen från den gamla bruksepoken, bevarade fäbodsmiljöer och en mycket stark idrottsrörelse med basket och orientering som flaggskepp. Från Ockelbo kommer också en kvinnlig världsmästare i styrkelyft (Susanne Tjernell-Formgren, 1991) Ockelbo är en liten kommun med starkt engagemang i näringslivsfrågorna och samarbetet med närliggande kommuner är bra. En spännande trend är att det verkar skapas ett livsmedelskluster i området med tillverkning av pizzasåser, ost och pannkakor. Stål som tål Vid det gamla stålverket i Hofors tillverkas numera specialstål. Stålverket genererar även en del verkstadsindustri. Den nya tiden märks i bruksorten i form av pajtillverkning och callcenter. Sandviken växte upp under industrialiseringen och från brukskontoret styrdes byggandet av bostäder, skolor, samlingslokaler och idrottsanläggningar. Det gamla bruket ritades om till bostäder på 70- talet av arkitekten Ralph Erskine. Sandviken är fortfarande en stålstad och världsledande Sandvik Steel är en viktig motor för den småskaliga verkstadsindustrin. Ovanåker Bollnäs Söderhamn Ockelbo Gävle Hofors Sandviken 9
En spännande gräns får vara ingången till Jan-Olov Johanssons marknadsområde. Nationsgränsen genom Tornedalen drogs 1809 när Sverige förlorade Finland. Eftersom vi också blev av med Torneå, staden vid älvmynningen, utfärdades privilegier för en ny stad, Karl Johans stad, bredvid Nikkala by. Men ingen ville bosätta sig där och i stället tillkom Haparanda friköping intill Haparanda by 1821. Haparanda fick stadsrättigheter 1842. Under första världskriget var Haparanda Rysslands enda förbindelse västerut, här passerade post, varor, diplomater, spioner, krigsfångar, flyktingar, affärsmän och journalister. Med EU-inträdet har Tornedalen åter blivit en gemensam marknad. Kommunerna längs finska gränsen har till viss del gemensam arbetsmarknad med grannlandet, och här finns redan vanan inne att räkna om kronor till Euro och tvärtom. Haparanda har karaktären av en handelsstad och har livligt utbyte med Torneå. Satsningen på att växa ihop och skapa Eurocity sa väljarna nej till i en folkomröstning men samarbetet mellan de två städerna kommer säkert att utvecklas på andra sätt, säger Jan-Olov Johansson. Vintersugna fransmän Tornedalen i stort drabbas hårt av utflyttning. Överkalix har tappat mest i Sverige, Pajala ligger på tredje plats och Övertorneå på tionde. Alla tre har mer eller mindre halverat sitt invånarantal sedan 1950. Pajala har dubbelt så många män som kvinnor i åldern 20-24 år. Visst är det besvärligt i många kommuner men det finns ljusglimtar också. Ur den gamla jordbrukstraditionen har det utvecklats storskalig potatisodling till exempel, och i Pajala har man lyckats bra med charterturism från Frankrike. Det är små grupper som får exklusiva upplevelser, en satsning som tycks växa och genererar investeringar i hotell och anläggningar. Flygplatsen i Pajala är viktig i det sammanhanget. En annan intressant affärsföreteelse i Pajala som väcker intresse är Vindeln elektronikföretaget som förlägger Vännäs legotillverkning av komponenter i Murmansk. Kanske är det Bjurholm en aspekt av den nya ryska Nordmaling marknaden som ofta förbises? I Övertorneå tillverkas trähus som säljs i Norden, men också exporteras till andra länder. Marknaden utanför regionen och Sverige är viktig och den distansöverbryggande tekniken är en stor tillgång för företag i glesbygden. I Kalix är elektronikindustrin stark. Det finns mycket intressanta produkter, till exempel en mobil sändningsutrustning som kan sända från vilken plats på jorden som helst eftersom den nyttjar satellitteknik. Kalix kommun har också gjort sig känd som föregångare för e-demokrati. Det finns vilja och go i Kalix och det blir spännande att följa utvecklingen. Umeå är motor Jan-Olov har sitt marknadsområde i två väl samlade områden i Norrbotten och i Västerbotten. Vi försöker lägga upp det så att alla företagsanalytiker arbetar i två län, det är ett bra sätt att bygga upp kontaktnät och ta vara på olika erfarenheter. I Nordmaling finns de två kända varumärkena Masonit och Nyåkers Pepparkakor och i Bjurholm, som är Sveriges minsta kommun, rankades företagsklimatet högt bland norrlandskommunerna enligt Svenskt Näringslivs undersökning bland 30 000 företagare. Bjurholm gick från 39:e plats i 2001 års undersökning till 22:a plats i landet 2002. Området kring Umeå präglas starkt av Pajala Umeå som magnet och motor. Det är en tjänstestad med universitetet och Övertorneå universitetssjukhuset i centrum, men det tillverkas också lastbilshytter, Kalix skogsmaskiner och papper där. Haparanda Umeå är en av Norrlands få växande städer. Enligt Norrländsk Uppslagsbok är 54 procent av Umeborna födda i annan kommun Robertsfors eller annat land. Även kranskommunerna får Umeå del av utvecklingen i Umeå och många pendlar till arbete där. 10
JAN-OLOV JOHANSSON Ω Jurist. Ω Norrlandsfonden sedan 1994. Ω Tidigare marknads- och exportchef på Älvsbyhus. Ω E-POST: jan-olov.johansson@norrlandsfonden.se 11
BIRGITTA CAJANDER Ω Civilekonom och beteendevetare. Ω Norrlandsfonden sedan 1995. Ω Tidigare ledningskonsult på Enator. Ω E-POST: birgitta.cajander@norrlandsfonden.se 12
Birgittas geografiska område går som ett bälte från norska gränsen och fjällvärlden ner mot kusten. Vi börjar i väster, i Arjeplog, med bara 3 316 invånare men med 8 727 sjöar och vattendrag enligt kommunens hemsida. Men det är inte vattnet, eller ens turismen, som är Arjeplogs största framgång. Det är biltestverksamheten. Ända sedan 1972 har utländska företag testat bilar och komponenter här. Verksamheten har vuxit i lokala företag, och nu investerar tyska Bosch 250 miljoner kronor i en ny testanläggning. När vintersäsongen börjar kommer biltestarna från hela Europa, från Japan och Korea. Då förändras Arjeplog. Det sjuder av liv, matbutikens sortiment blir internationellt, engelska blir det gemensamma språket och en positiv stämning ger framtidstro. Boschs stora investering är en viktig markering som ger eko i form av fler lokala investeringar, till exempel i hotell och utbildning. Biltestverksamheten ger arbetstillfällen, inte bara i Arjeplog utan också i grannkommunen Arvidsjaur. Även andra kommuner i Västerbotten börjar dra nytta av testverksamheten, säger Birgitta Cajander. Höga ribbor i Arvidsjaur I Arvidsjaur har biltestningen lett till att behovet av hotell och mat ger fler goda affärsmöjligheter. Skogsindustrin och besöksnäringen är starka branscher, även om här också tillverkas kastspjut, hoppribbor och skoteroveraller. Alla kommuner med tjänster för biltestverksamheten måste också erbjuda effektiva IT-lösningar. Kunderna ska helst kunna arbeta som om de var hemma på sitt eget kontor. Dessutom är ledtiderna för komponenttillverkare korta. De nyttjar ofta dygnets alla timmar och överför dagens testdata för bearbetning på andra sidan jordklotet, där dagen börjar när det är läggdags här. Det gäller all testverksamhet, och förhoppningsvis kan Arjeplog det här testklustret utvecklas till att omfatta andra områden än bilar. I Malå finns urskog med träd som är äldre än 500 år och minst 100 Malå stenåldersboplatser. Även här Norsjö satsar man på boendekapacitet för världens biltestare. Den georelaterade verksamheten är en annan nisch, eftersom gruvnäring finns sedan gammalt liksom Sveriges Geologiska Undersöknings riksarkiv för malmgeologisk data. Dessutom är träindustrin stark, Malå har till exempel en av landets största limfogtillverkare. Även Norsjö med sin långa skogsbrukshistoria har duktiga träföretag som tillverkar bland annat fönster och trappor. Näringslivsklimatet i Skellefteå är omtalat och sägs ha sin grund i det starka föreningslivet som uppstått tack vare väckelserörelsen. Starka sociala nätverk och gemensamma etiska ideal främjar samverkan även i näringslivet. Och samverkan ger framgång. I Skellefteå finns en stabil företagsflora och ett bra näringslivsklimat. Det är den kommun där Norrlandsfonden har flest engagemang. I Skellefteå är det ganska många pensionerade företagare som är mentorer för de yngre. Till tonerna av havet Piteå är havsbadens och musikens stad, där en av Sveriges fyra nationalälvar flyter fram. Turismen och handeln är framträdande i Piteå. Och företagsbyn Acusticum vid Musikhögskolan är en spännande möjlighet. Där kan helt nya affärsidéer i musikoch underhållningsindustrin ha sin grogrund. Både Piteå och Skellefteå har ju nischer inom det området, som dessutom sägs vara Sveriges snabbast växande. Älvsbyn har sina två framgångssagor; Älvsbyhus med anor sedan 1944 och Polarbageriet som säljer sina midnattssolsprydda brödpåsar i hela landet och även har betydande export. Älvsbyn Mitt område präglas av de vanliga skillnaderna mellan inland och kust. Det är tufft att Piteå hitta finansiering för många kreativa företagare Skellefteå som vill satsa, speciellt i inlandet. Men det finns spännande tecken som visar att marknaden för en produkt eller en tjänst har blivit så mycket större tack vare modern informationsteknik och effektiva transporter, säger Birgitta Cajander. Arvidsjaur 13
Sveriges stadsväsende utsträcktes till övre Norrland först på 1600-talet. Här fanns sedan tidigare en blomstrande handel, och rikskansler Axel Oxenstierna ville reglera den så att staten skulle få del av överskottet. Sveriges nordligaste kommun ingår i Mikael Backgårds marknadsområde. Regelverket på 1600-talet motarbetade handel på landsbygden till förmån för städerna. Och uppstäderna norr om Stockholm fick bara bedriva inrikes handel medan stapelstäderna fick lov att bedriva utrikes handel. Vem vet hur det hade sett ut i övre Norrland om handeln hade fått utvecklas friare? I Kiruna byggdes den första gården först 1890 och i takt med att järnvägen färdigställdes närmare sekelskiftet växte ett samhälle fram här. Ett av de första barnen föddes i samhället 1899, det var en flicka som döptes till just Kiruna, med efternamnet Söderberg. Gruvdriften är naturligtvis central i hela Malmfälten, men turismen är en växande industri. Under Dundret i Gällivare finns bergrum för äventyrslekar. Ett femtontal företag är delägare och kunderna är både turister och företag. På Dundret, i Riksgränsen, Abisko och Björkliden är skidåkningen stora dragplåster. Och stjärnan som lyser starkast över världen är förstås Ishotellet i Jukkasjärvi. Det finns potential för ytterligare utveckling inom turismen och även inom andra nischer som exempelvis rymdverksamhet, säger Mikael Backgård. Sveriges kraftkommun I Jokkmokk produceras en tiondel av Sveriges elkraft. Vattenfall är också en av delägarna i utvecklingsbolaget Strukturum i Jokkmokk AB, tillsammans med Jokkmokks kommun, Företagarna Jokkmokk samt Sparbanken Jokkmokk Nords näringslivsstiftelse. Bolaget arbetar för att stärka och vitalisera närings- Sorsele livet i kommunen. Boden har en tradition av utbildning, service och kommunikation. Storuman Boden bygger vidare på sina styrkor och har utmärkt sig som Lycksele populär etableringsort för bl a kundserviceverksamhet. Boden I Överkalix märks inlandsproblematiken tydligare men där finns ändå drygt 300 företag, och särskild energi ägnas åt att utveckla verksamheter inom IT, turism, småskalig livsmedelsproduktion och tillverkningsindustri. Kustkommunen Luleå är den folktätaste och fungerar som motor i länet. Från att ha varit en stålstad har näringslivet diversifierats, mycket tack vare etableringen av Luleå tekniska universitet. Telekomkrisen har satt sina spår i Luleå liksom i övriga landet, men IT, data och telekom sysselsätter ändå lika många personer som stålindustrin, cirka 3 000 personer. Dessutom kan man se spännande utveckling i lite mer udda branscher som filmproduktion och musik. Luleå har landets högsta tillväxt av nya företag enligt den redovisning som Jobs and Society s nyföretagarbarometer presenterat för 2002. De ä bar å åk Sorsele och Storuman gränsar båda till Norge, och turismen från grannlandet är viktig. I Storuman går verkstadsindustrin bra, den har både egna produkter och legoproduktion. Mest känt är kanske Storuman för Tärnaby, Ingemar Stenmark och Anja Pärson. Kiruna Lycksele djurpark hyser björnar, vargar, järvar, lodjur och andra djur från regionen. Gällivare Renskötsel bedrivs av sex samebyar. Turismen är viktig. Överkalix Lycksele har ett IT-företag som utvecklar och säljer system för rutinerna Luleå kring CE-märkning, ett annat företag tillverkar tryckluftsystem för att höja och sänka fordon. Ytterligare exempel är tillverkning av ventilation till industrilokaler, gruvverksamhet samt sylt och saft till ICA-handlarna. Det är rätt bra fart i Lycksele. 14
MIKAEL BACKGÅRD Ω Civilingenjör, Executive MBA. Ω Norrlandsfonden sedan 2003. Ω Tidigare managementkonsult inom Andersen. Ω E-POST: mikael.backgard@norrlandsfonden.se 15
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE INRIKTNING AV VERKSAMHETEN Norrlandsfondens uppdrag är att främja norrländska företags utveckling. Detta sker genom att fonden erbjuder tillverkande och tjänsteproducerande företag i Norrland lån för nyetablering, utveckling och expansion. Lånen är främst avsedda för små och medelstora företag. Norrlandsfonden kan också ta initiativ till och finansiera insatser för att utveckla förutsättningarna för näringslivet i Norrland. Verksamhetens inriktning och målsättningar fastställs av styrelsen i en årlig verksamhetsplan. LÅNEVERKSAMHETEN Tre procents ökning av lånestocken. Året resulterade i en tillväxt med tre procent av fondens utestående lån och villkorslån. Under 2002 beviljade fonden krediter till 74 (91) företag med totalt 123 (130) mkr. Av låntagarna var 54 procent eller 40 företag nya kunder för fonden. Årets utlåning beräknas generera investeringar i norrländskt näringsliv med cirka 700 mkr. Vid årets slut hade fonden totalt 345 kunder med ett totalengagemang om 502 mkr. Norrlandsfonden kan i huvudsak erbjuda företagen tre former av finansiering: lån, villkorslån och garantier. Lån. Företag kan få lån för att investera i anläggningar, utveckla produkter samt för marknadsinsatser. Dessutom kan lån ges för att tillgodose företags behov av rörelsekapital. Under 2002 beviljade fonden 70 lån (85) till ett totalt belopp av 110 (117) mkr. Villkorslån. Villkorslån lämnas främst till företag som investerar i nya produkter. Syftet med villkorslånet är att reducera en del av företagets risktagande. Under 2002 har 4 villkorslån (2) beviljats till ett belopp av totalt 5 (4) mkr. Garantier. Norrlandsfondens garantier avser normalt enskilda affärsuppgörelser. I praktiken betyder det att fonden garanterar förskott och åtaganden som kundföretag tagit på sig. Under 2002 har fonden beviljat 4 (7) sådana garantier på totalt 8 (9) mkr. De olika finansieringsformernas fördelning på olika branscher framgår av tabellen överst på nästa sida. 16
OLIKA FINANSIERINGSINSATSER 2002 Fördelade efter bransch (belopp mkr) FINANSIERINGSFORM Lån Villkorslån Garantier Summa Bransch Antal Belopp Antal Belopp Antal Belopp Antal Belopp Metall- och verkstadsindustri 23 35 2 3 3 7 28 45 Tjänsteproduktion 14 29 1 1 15 30 Data och elektronik 10 13 2 2 12 15 Trä- och snickeriindustri 7 10 7 10 Livsmedelsindustri 2 5 2 5 Turism 5 5 5 5 Övrigt 9 13 9 13 Summa 70 110 4 5 4 8 78 123 Förvärv av regionala utvecklingslån/lokaliseringslån. Den 1 januari 1999 förvärvade Norrlandsfonden av staten samtliga fordringar beträffande regionala utvecklingslån/lokaliseringslån. Vid utgången av 2002 återstår fordringar på 103 mkr, vilket motsvarar 27 procent av förvärvad lånestock. Förvärvet har hittills bidragit positivt till fondens resultat. INTRESSEBOLAG Emano AB. Riskkapitalbolaget Emano AB ska som minoritetsägare och aktiv partner medverka till att skapa värdetillväxt i utvecklingsbara små och medelstora företag i Norrland. Bolaget bildades 1998 med ett eget kapital om 100 mkr. Efter genomförd nyemission på 50 mkr under år 2001, ägs Emano AB av Industrifonden till 40 procent och med 27 procent av Norrlandsfonden samt med 16,5 procent av vardera Teknikbrostiftelserna i Luleå respektive Umeå. Vid utgången av 2002 hade Emano AB tolv portföljföretag i vilka bolaget investerat 90 mkr. Norrland Center AB. Norrland Center ABs uppgift är att på uppdrag av norrländska kommuner främja etablering och lokalisering av främst tjänsteproducerande företag i Norrland. Bolaget hade vid utgången av år 2002 samarbetsavtal med 15 kommuner. Bolaget ägs till en tredjedel av vardera Norrlandsfonden, Norrvidden Delägare Norr AB och Näringsdepartementet. Norr Sådd Holding AB. Bolaget, som bildades i slutet av 2000, ska som delägare och aktiv partner bidra till tillkomsten av s k såddkapitalbolag i anslutning till universitets- och högskoleorterna i Norrland. Norr Sådd Holding AB ägs till en tredjedel av vardera Norrlandsfonden, Industrifonden och Sjätte AP Fonden. Bolaget har för närvarande ett eget kapital på 15,3 mkr och ambitionen är att bolaget på sikt ska kapitaliseras med ytterligare 45 mkr. Bolagets första investering genomfördes under 2001 i Lunova AB i Luleå med 15 mkr. Övriga delägare i Lunova AB är Teknikbrostiftelsen vid Luleå tekniska universitet och Holding AB vid Luleå tekniska universitet. Aktietorget Norrland AB. Aktietorget Norrland AB ska på kommersiella grunder hjälpa företag i regionen att skaffa ägarkapital via emissioner riktade till den aktieintresserade allmänheten (publika emissioner) eller till en mindre krets av investerare (private placements). Bolaget har genom avtal med Aktietorget i Norden AB tillgång till ett aktiehandelssystem. Bolaget ägs av Norrlandsfonden till 47,5 procent, de fem norrländska Länsförsäkringsbolagen till 47,5 procent och av Handelskamrarna i Västerbotten och Västernorrland/Jämtland till fem procent. PROJEKT North Sweden European Office. North Sweden European Office är Norrbottens och Västerbottens läns gemensamma EU-kontor. Syftet med verksamheten är att verka för att 17
länen skall bli en aktiv och kompetent region inom ramen för europasamarbetet. North Sweden är ett samverkansprojekt mellan Norrlandsfonden, kommunförbunden, landstingen och länsstyrelserna i Norrbotten och Västerbotten, Företagarna och Handelskamrarna i länen samt Luleå tekniska universitet och Umeå universitet. Verksamheten drivs i projektform med Norrlandsfonden som formell huvudman. Projektet har under 2002 haft sammanlagt fyra anställda i Bryssel, Umeå och Luleå. Innevarande projektperiod löper ut den 31 december 2003. North Sweden Inward Investment Agency. Norrlandsfonden har slutit ett samarbetsavtal med Invest in Sweden Agency (ISA) som innebär att fonden utgör ISAs regionala samarbetspartner för Norrbottens och Västerbottens län. Projektet leds av en särskild styrgrupp. Under året har rekrytering av en projektledare genomförts. Projektet har finansiering till den 31 december 2005 från fonden, ISA och Mål 1 norra Norrland. FÖRVALTNING AV NORRLANDSFONDENS LIKVIDA MEDEL Fonden har uppdragit åt två externa förvaltare att sköta fondens kapitalförvaltning avseende räntebärande värdepapper och aktier noterade på Stockholms Fondbörs. STYRELSEARBETET Norrlandsfondens styrelse har nio ledamöter utsedda av regeringen. Under 2002 lämnade Tore Erkén styrelsen och ersattes av Kenneth Eriksson. Styrelsens arbete följer en arbetsordning. Under året har styrelsen haft sex ordinarie styrelsesammanträden och därutöver tre extra möten föranledda av enskilda låneärenden. Fondens ekonomichef upprätthåller funktionen som sekreterare vid styrelsesammanträdena. Styrelsens instruktion till verkställande direktören och arbetsordningen för styrelsen ses över och fastställs varje år. RESULTAT Årets underskott uppgår till 70 (36) mkr. Det försämrade resultatet förklaras av väsentligt lägre avkastning från fondens kapitalförvaltning med anledning av börsutvecklingen. UTSIKTER FÖR 2003 Norrlandsfondens ambition för år 2003 är att uppnå en ökad utlåning och att lånestocken skall fortsätta att växa. Resultatet bedöms bli bättre. Vad beträffar stiftelsens resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar samt kassaflödesanalys med tillhörande bokslutskommentarer. NORRLANDSFONDENS STYRELSE, fr v: Karl-Gunnar Holmqvist, Karl Gustav Abramsson (ordförande), Harriet Svaleryd, Bertil Hammarstedt, Anne-Marie Fransson, Renate Hedung och Kenneth Eriksson. Saknas på bild: Toivo Hofslagare och Ingrid Liljegrääs. 18
RESULTATRÄKNING (KKR) Not 2002 2001 Intäkter Ränteintäkter lån 32 496 34 585 Övriga intäkter 1 5 298 308 37 794 34 893 Kostnader Personalkostnader 2 11 105 11 556 Externa kostnader 3 7 207 8 549 Kostnader för egna projekt 2 264 2 519 Avskrivningar av inventarier 4 578 445 Resultat 16 640 11 824 Resultat från finansiella poster Resultat från värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar 9 3 360 4 593 Ränteintäkter och liknande resultatposter 5 34 829 12 285 Räntekostnader och liknande resultatposter 6 3 527 4 091 Resultat före låneförluster 25 076 15 425 Låneförluster 7 45 138 51 484 Årets resultat 70 214 36 059 19
BALANSRÄKNING (KKR) TILLGÅNGAR Not 2002-12-31 2001-12-31 ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Materiella anläggningstillgångar Inventarier 8 1 422 1 617 1 422 1 617 Finansiella anläggningstillgångar Andelar i intresseföretag 9 40 543 43 903 Andra långfristiga värdepappersinnehav 10 30 000 Fordringar lån 11 381 261 371 950 Fordringar villkorslån 11 8 483 8 499 Fordringar lokaliseringslån 11 102 602 158 601 Andra långfristiga fordringar 12 998 532 889 613 951 Summa anläggningstillgångar 534 311 615 568 OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Kortfristiga fordringar Fordringar 17 241 15 482 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 13 2 355 13 791 19 596 29 273 Kortfristiga placeringar 14 575 040 621 872 Kassa och bank 35 622 14 674 Summa omsättningstillgångar 630 258 665 819 SUMMA TILLGÅNGAR 1 164 569 1 281 387 20
EGET KAPITAL OCH SKULDER Not 2002-12-31 2001-12-31 Eget kapital FRITT EGET KAPITAL Belopp vid årets ingång 923 168 959 227 Årets resultat 70 214 36 059 852 954 923 168 Reserv för befarade förluster Lån 7 118 716 106 949 Villkorslån 7 5 333 5 940 Lokaliseringslån 7 31 753 54 489 155 802 167 378 Långfristiga skulder Reversskuld staten 15 109 875 143 093 109 875 143 093 Kortfristiga skulder Reversskuld staten 15 33 230 33 228 Leverantörsskulder 1 370 1 218 Övriga skulder 9 935 10 104 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 16 1 403 3 198 45 938 47 748 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 1 164 569 1 281 387 STÄLLDA SÄKERHETER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER 2002-12-31 2001-12-31 Ställda säkerheter Inga Inga Ansvarsförbindelser Tecknade garantier och borgensåtaganden 9 832 13 535 21