Årsredovisning TRELLEBORGS KOMMUN Årsredovisning TRELLEBORGS KOMMUN
Ansvarig utgivare : Ekonomiavdelningen Foto: Ingrid Wall, Susanne Nilsson, Erik Roman, Johanna Wahlberg, Lena Mattsson Mårtensson (sid 2) Produktion och tryck: Printhuset Electra, Malmö Trelleborgs kommun, mars 2014
INLEDNING 2 Kommunalrådet har ordet 3 i korthet 3 Fem år i sammandrag 4 Vad används skattepengarna till? 4 Mandatfördelning 6 Omvärlden 8 Trelleborg 13 Resursfördelningsmodell 15 God ekonomisk hushållning 21 Resultaträkning 24 Balansräkning 27 Finansiella nyckeltal 29 Personalredovisning 33 Sammanställd redovisning NÄMNDERNAS REDOVISNING 36 Kommunstyrelse 38 Överförmyndarnämnd 39 Valnämnd 40 Kommunrevisionen 41 Socialnämnd 44 Bildningsnämnd 46 Kulturnämnd 48 Fritidsnämnd 49 Arbetsmarknadsnämnd 50 Samhällsbyggnadsnämnd 52 Servicenämnd 54 Teknisk nämnd 56 Balansräkningsenheter EKONOMISK REDOVISNING 59 Resultaträkning 60 Balansräkning 61 Kassaflödesanalys 62 Noter 69 Driftredovisning 70 Uppföljning av verksamhet på tre positioner 72 Investeringsredovisning 73 Kommunens värdehandlingar 74 Panter och ansvarsförbindelser 75 Redovisningsprinciper 76 Ord och begrepp REVISIONSBERÄTTELSE 78 Revisionsberättelse
INLEDNING Trelleborg, en stad och kommun som minns sin historia, utvecklar nutiden och välkomnar framtiden I FÖRORDET till Budget för Trelleborgs kommun skrev jag Bedömare från olika institut runt om i vår värld och vårt land talar ständigt om att snart sker det en ljusning. Detta har vi hört i flera år, utan att ljusningen infunnit sig. Trelleborgs kommun har klarat sig bra genom flera år av svåra ekonomiska förutsättningar och skakigheter världen över. Den som följer utvecklingen generellt sett i kommunsektorn ser också att kommuner går in med sparåtgärder och skattehöjningar för att kunna hantera sina kommande års budgetar. Trelleborg går mot strömmen och håller en stadig kurs på ett stormigt hav. Vi värnar om vår befintliga verksamhet och säkerställer den samt gör satsningar för framtiden. När vi nu ser tillbaka på året som gått kan vi konstatera att vi har klarat oss bra. Ett resultat som är något bättre än det budgeterade. Dessutom har vi fattat ett par viktiga beslut som skapar förutsättningar för ännu bättre ekonomi framöver. Våra nämnder visar på ett generellt gott ansvarstagande, där både ekonomin hålls i balans och verksamheten utvecklas med medborgarnas bästa i fokus. Ett första spadtag togs i Klagstorp för om-, ny- och tillbyggnader av skolan och förskolan. Detta, tillsam- mans med investeringarna på Pilevallskolan, innebär investeringar i bildningsverksamheten på 39,2 miljoner kronor detta år. Sista stenen lades ner för första fasen av hamnutbyggnaden samt utbyggnaden av färjeläge 10 påbörjades. Vi har även investerat i vatten- och avloppsanläggningar motsvarande 42 miljoner kronor, där dagvattenprojektet uppgår till 17,3 miljoner kronor. Andra stora investeringar under året har varit investeringar i elnätet på 10,3 miljoner samt det strategiska köpet av fastigheten Bogsprötet 1 för 17,5 miljoner, som ett första steg i förverkligandet av Sjöstaden. Under det år vi nu lägger bakom oss har flera avgörande beslut för framtiden tagits. Antagandet av detaljplanen för Region Skånes rättspsykiatriska klinik var ett viktigt beslut för Trelleborgs kommuns framtid. En stor, regionalt viktig, arbetsplats som etableras i Trelleborg. En anläggning med högt ställda ambitioner kring energi och miljö för forskning, vård och utbildning. Vi har även antagit detaljplanen för Trelleborgs Centralstation, vårt blivande resecentrum där alla trafikslag kommer kunna mötas i framtiden. Vi har som första kommun i Sverige skapat ett valfrihetssystem gällande sotning för kommunens invånare. Under året togs även beslut om att Trelleborgs kommun ska ansöka om att bli förvaltningsområde för ett av Sveriges minoritetsspråk, finska. Genom beslutet blir vi först i södra Sverige och Skåne. Först ut i Skåne är vi gällande att ha arbetat fram en lokal överenskommelse med den idéburna sektorn, Trelleborg tillsammans. Som enda plats i Norden blev Trelleborgs kommun utvald i ett världsomspännande kultur- och välgörenhetsprojekt för att skapa bokstaven C bestående av 500 barn stående i ett rapsfält. Bit för bit läggs ramverket för framtidens Trelleborg på plats. Vidare har fördjupningen av översiktsplanen för Trelleborgs stad som pekar ut utvecklingsinriktningarna för framtidens Trelleborg arbetats fram. Ett arbete som syftar till att skapa en förfinad bild av Trelleborgs stad och kommun. Trelleborgs kommun strävar efter att ständigt förbättra vår verksamhet. En strävan och vision som innebär att Trelleborgs kommun ska vara en framgångskommun med hög livskvalitet och en långsiktigt hållbar tillväxt. Trelleborg i februari 2014 Ulf Bingsgård Kommunstyrelsens ordförande 2 INLEDNING
INLEDNING INLEDNING i korthet Kommunens totala resultat blev 32,6 miljoner kronor. Ett av kommunfullmäktiges fyra finansiella mål uppfylldes under. Kommunkoncernens totala resultat blev 50,8 miljoner kronor. Återbetalning av premier från 2005-2006 av AFA Försäkring med 33,8 miljoner kronor. Nämndernas budgetavvikelse var -3,1 miljoner kronor. Under uppgick investeringarna till 189,3 miljoner kronor i Trelleborgs kommun. 80 miljoner kronor lånades upp. 22,5 miljoner kronor amorterades på gamla lån. Skatteintäkterna uppgick till 1,5 miljarder kronor. Antalet tillsvidareanställda minskade under med 18 personer. Andelen tillsvidareanställda kvinnor minskade med 0,2 % till 79,2 % under året. Under producerades totalt närmare fem miljoner arbetstimmar av 3 375 anställda. Fem år i sammandrag 2011 2010 2009 Antal invånare 42 837 42 605 42 542 42 219 41 891 Skattesats (Kr) 20,36 20,36 20,36 20,36 20,36 Nettokostnader inkl. finansnetto (mnkr) 1 927,4 1 824,6 1 768,6 1 737,8 1 659,9 Nettokostnad per invånare (Kr) 44 994 42 826 41 573 41 162 39 624 Skatteintäkter inkl. generella statsbidrag (mnkr) 1 960,0 1 894,9 1 839,5 1 780,6 1 686,3 Årets resultat (mnkr) 32,6 70,4 70,8 42,8 26,4 Avskrivningar (mnkr) 120,1 103,4 100,0 97,8 90,7 Nettoinvesteringar (mnkr) 189,3 208,5 183,8 172,3 165,8 Låneskuld (mnkr) 350,0 293,7 235,0 177,5 216,0 Låneskuld/invånare (Kr) 8 171 6 894 5 524 4 204 5 156 Eget kapital (mnkr) 1 536,7 1 504,1 1 433,7 1 362,8 1 320,0 Eget kapital per invånare (Kr) 35 873 35 302 33 701 32 279 31 510 Likvida medel (mnkr) 164,8 100,1 21,9 89,0 155,7 Soliditet (%) 59,1 60,1 60,3 60,4 59,3 Utbetalda löner (mnkr) 1 030,2 974,6 950,6 901,1 889,5 Arbetsgivaravgifter (mnkr) 310,1 291,8 287,6 274,8 269,8 Antal årsarbeten 2 925 2 905 2 917 2 838 2 834 Utförliga kommentarer finns i den ekonomiska redovisningen. INLEDNING 3
INLEDNING VAR KOMMER PENGARNA FRÅN? HUR ANVÄNDS PENGARNA? Generella statsbidrag 17% Finansiella intäkter 1% Försäljning, tillgångar 1% Material 8% Tjänster &köp av verksamhet 26% Taxor&avgifter 10% Hyror&arrenden 2% Finansiella kostnader1% Inköp, anläggningstillgångar2% Skatteintäkter 61% Bidrag6% Försäljning, verksamhet& entreprenad 2% Personal 60% Bidrag& transfereringar 3% MANDATFÖRDELNING I KOMMUNFULLMÄKTIGE VAD ANVÄNDS SKATTEPENGARNA TILL? 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 17 16 7 2 2 2 2 2 1 S M SD KD Fp C Mp SÖS Opol. Verksamheternas andel av kommunens nettokostnader Andel Vård och omsorg 28,92 % Grundskola 20,62 % Förskoleverksamhet & skolbarnomsorg 14,43 % Gymnasie- och vuxenutbildning 9,05 % Infrastruktur, skydd, miljö, gata, park, m.m. 7,52 % Individ- och familjeomsorg 6,39 % Kommungemensam verksamhet 4,07 % Fritidsverksamhet 2,93 % Kulturverksamhet 2,05 % Politisk verksamhet 1,43 % Integration och arbetsmarknadsåtgärder 0,86 % Övrig utbildning 1,73 % 4 INLEDNING
INLEDNING INLEDNING 5
Omvärlden Den samhällsekonomiska utvecklingen Källa: Konjunkturläget december, Konjunkturinstitutet (KI) BNP-tillväxten i Sverige var svag under tredje kvartalet, men ny information tyder på att tillväxten stiger det fjärde kvartalet. Bakgrunden är att både hushåll och företag visar tillförsikt om framtiden i sina svar i Konjunkturbarometern. Konjunkturåterhämtningen inleds det fjärde kvartalet. Hushållens konsumtion växer snabbare 2014 till följd av fortsatt låga räntor och att de disponibla inkomsterna ökar snabbt. Skattesänkningar och låg inflation bidrar till att förstärka hushållens köpkraft. Men det som framför allt driver på uppgången i BNP-tillväxten är att både investeringar och export vänder upp när efterfrågan från omvärlden tar fart. Investeringarna påverkas också av att bostadsbyggandet är på väg upp. Trenden för arbetslösheten är nu tydligt nedåtgående. De första tre kvartalen steg sysselsättningen med 45 000 personer, vilket är snabbare än ökningen av befolkningen i arbetsför ålder. När efterfrågan ökar nästa år utnyttjar företagen till en början befintlig personal effektivare. Men allt eftersom företagets personalstyrka inte räcker till kommer företagen att nyanställa fler. Sysselsättningen fortsätter därmed att stiga. Riksbankens beslut att sänka räntan till 0,75 % var väl avvägt mot bakgrund av den svaga konjunkturen och låga inflationen. Beslutet stöttar återhämtningen i ekonomin. Kommunernas ekonomi Källa: MakroNytt 1/2014, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) februari 2014 Behoven som följer av en ökande befolkning och förändringar mellan åldersgrupper tar allt mer resurser i anspråk. Omfattande investeringar i kommuner och landsting leder till ökade avskrivningar och finansiella kostnader. Under de senaste åren har behoven från demografiska förändringar inneburit kostnadsökningar på ungefär 0,5 % i kommunerna och 1 % i landstingen. Från ökar dessa behov kraftigt i kommunerna och närmar sig även där kostnadsökningar på 1 % per år. För att klara ökade behov inom till exempel grundskolan till följd av fler barn i grundskoleålder krävs att kommunerna klarar av att anpassa kostnaderna inom de verksamheter där behoven minskar, vilket är fallet inom gymnasieskolan där elevkullarna faller kraftigt. På landstingssidan fortsätter kollektivtrafik och hälso- och sjukvård att öka sina ekonomiska anspråk. Under förstärktes kommunernas intäkter med 7,6 miljarder kronor av tillfälliga återbetalningar från AFA Försäkring. Sammantaget väntas kommunernas resultat uppgå till nästan 11 miljarder, vilket motsvarar 2,4 % av skatteintäkter och statsbidrag. Landstingen väntar ett samlat underskott, på cirka 1,5 miljarder. Landstingens resultat tyngs ner av en tillfällig bokföringsmässig kostnad på drygt 8 miljarder kronor när diskonteringsräntan för pensionsskulden (Rips) ändras, medan återbetalningen från AFA Försäkring är betydligt mindre än för kommunerna, 2,8 miljarder kronor. Bostadsmarknad Källa: Bostadsmarknadsanalys Skåne län, Länsstyrelsen Skåne län är en av Sveriges tre viktigast tillväxtregioner just nu. Länet är strategiskt beläget i norra Europa och har en hög attraktivitet, vilket kan vara en av anledningarna till att inflyttningen av nya invånare till länet ökar. Att kunna tillfredsställa människors och företags behov av bra bostäder är en grundförutsättning för samhällets tillväxt och välstånd. Nyckeln till det goda boendet är att kunna erbjuda bra bostäder 6
samt fungerande städer och landsbygd, där önskemålen om trygghet, standard, service, läge, tillgänglighet och ett rikt kulturutbud uppfylls. Under senare år har Skånes bostadsmarknad präglats av bostadsbrist. Framförallt råder det brist på hyresrätter i våra större städer, vilket begränsar rörligheten på bostadsmarknaden och även slår hårt mot de socioekonomiskt svaga grupperna. Det är många olika faktorer som ligger till grund för den svåra bostadssituationen. Enligt de skånska kommunerna är det främst negativa ekonomiska förutsättningar som är orsaken till att det byggs så lite. Men också att Skåne sedan år 2000 har fått en naturlig folkökning samt den stora inflyttning som ägde rum under 2006-2009. Befolkningsökningen skapar ett ökat behov av bostäder samt ställer krav på en större rörlighet på bostadsmarknaden. Antalet bostäder som behöver byggas i Skåne har av Boverket uppskattats till cirka 5 000 per år. År byggdes cirka 3 800 nya bostäder i Skåne. Det som bidrar till att bostadsbyggandet går trögt är enligt kommunerna lågkonjunkturen, som gör den framtida utvecklingen osäker. Bostadsfrågorna är ett brett och komplext område, som berör många olika områden och aktörer. Bostadsbyggandet i Skåne står idag inför en mängd svåra utmaningar. Trelleborgs geografiska läge vid Östersjön och med en kvarts resväg till bron över Öresund gör kommunen attraktiv för såväl boende som näringsliv. Kommunen är attraktiv som hemort och fortsätter att locka till sig nya invånare. Cirka 350 personer står för närvarande i den kommunala tomtkön. Efter utbyggnaden av E6/E22 så pågår nu planeringen av persontågstrafik på Trelleborgsbanan. Enligt planerna kommer persontågstrafiken igång 2015 och då finns möjligheten att låta trafiken stanna vid två hållplatser i Trelleborg. Arbetsmarknad Enligt Arbetsförmedlingens rapport över arbetsmarknadsåret fick 374 000 inskrivna arbetslösa jobb under. Sammantaget visar rapporten en viss återhämtning, men det är fortsatt kärvt för dem som saknar gymnasieutbildning. Under året började arbetslösheten vända nedåt. Varslen minskade och fler lediga platser kom in till Arbetsförmedlingen. Det var också något fler inskrivna som lämnade arbetslösheten för jobb eller studier. Sysselsättningen i åldersgruppen 16-64 år steg till i genomsnitt 43 000 personer till 4,55 miljoner personer. Det innebär en sysselsättningsgrad på 75,5 %. Samtidigt fylldes arbetskraften i samma åldersgrupper på med 53 000 fler personer. Det här innebär att konkurrensen om jobben är fortsatt stor. Det är framför allt korttidsutbildade, utomeuropeiskt födda och personer med funktionsnedsättning som har svårare att hävda sig på arbetsmarknaden, bland dessa grupper fortsätter arbetslösheten att öka. Premiär för kommunens nya och modernare webbplats En gemensam nämnare bland många arbetslösa är att man saknar gymnasieutbildning. I den gruppen var i medeltal 118 000 personer inskrivna som arbetslösa under förra året. Bland ungdomar sjönk dock arbetslösheten. Under varslades sammanlagt 59 000 personer om uppsägning. Det är 13 000 färre än under. Utvecklingen ser väldigt olika ut i olika branscher. Medan industriföretagen fortsatte minska sin personal, vände det uppåt i branscher som transport, hotell- och restaurang samt personliga tjänster och företagstjänster. I Trelleborg uppgick arbetslösheten (öppet arbetslösa plus antalet personer i program med aktivitetsstöd som andel av den registerbaserade arbetskraften 16-64 år) den 31 december enligt arbetsförmedlingen till 10,0 %. Det är lägre än Skåne län (10,8 %) men högre än riket som helhet (8,6 %). Det är dock lägre än vid förra årsskiftet då arbetslösheten i Trelleborg var 10,2 %. I Trelleborg var 23,2 % av arbetskraften i åldern 18-24 år arbetslösa den 31 december och 21,5 % av dem var utrikes födda. 7
Trelleborg Trelleborgs utveckling I januari beslutade kommunfullmäktige om strategiska inriktningsmål, befolkningsmål och finansiella mål för -2015. År var det första året då alla nämnder hade beslutade effektmål att följa upp. En samlad bild av kommunfullmäktiges mål finns i under rubriken God ekonomisk hushållning. Nämndernas detaljerade uppföljningar av effektmålen finns i deras beslutade årsanalyser, vilka publiceras på www. trelleborg.se. Arbetet med en fördjupad översiktsplan för centrala Trelleborg fortsatte under året med dialogmöten och workshops. Detaljplaner som färdigställdes under året är Centralstationen och Rättspsykiatriskt centrum. Även detaljplaner som medgav förtätningar i Trelleborg och i Beddingestrand slutfördes under året, Pågående detaljplaner är Skegrie, Trygghetens hus och Albäcksskogen. Kommunstyrelsen beslutade att införa en kommunal kundtjänst. Under gjordes en utredning som beskrev hur införandet av en kundtjänst skulle ske. En säkerhets-, tillgänglighets- och sekretessutredning genomfördes också. De första uppdragen för kundtjänst drogs igång 1 januari 2014 och är Aktualisera nytt ärende, Komplett ansökan, Dödsboanmälningar, När kommer pengarna? samt Skriva intyg till andra myndigheter (CSN med flera). Samtliga är processer som arbetsmarknadsnämnden överlåtit. Under 2014 kommer processer från fler förvaltningar att överlåtas till kundtjänst. Befolkningen ökade i en högre takt än förväntat under året. Den 31 december var antalet trelleborgare 42 837, en ökning med 232 personer. Infrastrukturministern Catharina Trelleborgs ekonomi Budgeten för utgår från de mål kommunfullmäktige fastställt för god ekonomisk hushållning för åren -2015. Det innebär ett budgeterat resultat på +30,5 mnkr. Driftramarna för byggde på driftbudgeten för samt befolkningsprognosen -32, som kommunfullmäktige fastställde i mars. Andra viktiga förutsättningar var de finansiella målen och en oförändrad skattesats. För att kunna besluta om tillskott för investeringar och andra angelägna beslut, budgeterades 20 mnkr i budgetmarginal och kommunstyrelsens anslag för oförutsedda behov. Av dessa har beslut om tillskott på 18,1 mnkr till nämndernas budget fattats under året. Elmsäter-Svärd lägger sista stenen i de nya vågbrytarna i Trelleborgs hamn För vissa nämnder beräknades driftbudgeten utifrån beräknat invånarantal. Befolkningen har ökat något mer än vad som förväntades i befolkningsprognosen. Analys över hur detta påverkade nämndernas fördelningsnyckeltal finns i avsnittet resursfördelningsmodell. Nämnderna fick kompensation för löneökningar men inte för prisökningar. års bokslut gav ett överskott på 32,6 mnkr. Årets resultat innehåller ett par jämförelsestörande poster på totalt +18,5 mnkr. En återbetalning från AFA på 33,8 mnkr har ökat resultatet och sänkningen av diskonteringsräntan gällande pensionsavsättningar innebar en kostnad på 15,3 mnkr. Totalt sett blev pensionskostnaderna, inklusive löneskatt, 23,7 mnkr högre än budgeterat. Under året gjordes nedskrivningar på ett antal objekt vilket sänkte resultatet med 13,1 mnkr. Bland objekten fanns Centralskolan och Köpingeskolan. Medfinansiering av väg 9 innebar en kostnad på 6 mnkr. Särskilda satsningar De medel som uppkommer genom att Trelleborgs kommun ställer utdelningskrav på de kommunala bolagen användes till särskilda satsningar samt förstärkning av budgetmarginalen. Totalt uppgick tillskottet till verksamheterna till 1,4 mnkr och ingick i kommunstyrelsens budgetförslag. Vidare beslöt kommunfullmäktige -06-21 om ytterligare särskilda satsningar på totalt 2,1 mnkr. De särskilda satsningarna utgör ingen permanent utökning av ramarna för nämnderna. Kommunstyrelsen tillfördes totalt 960 tkr varav 400 tkr avsattes till evenemang av engångskaraktär. Under året var några av evenemangen ett uppträdande av Yohio, en unik ABBA-utställning i samband med 8
Eurovision i Malmö, konstprojektet Bokstaven C, Trelleborg Triatlon och firandet av nationaldagen den 6 juni. 560 tkr avsattes till politiskt administrativt stöd åt Femklövern, Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna som numera har politiska sekreterare inom ramen för den särskilda satsningen. Socialnämnden tillfördes 100 tkr för fritidsaktiviteter och sommarkollo för unga och funktionshindrade. Satsningen har inte fallit ut till fullo då överinskrivning av barn med utåtagerande beteende gjort att fokus legat på att möta barnens behov. Aktiviteter och utflykter har genomförts men inte i den omfattning som satsningen kunnat ge utrymme för. Kulturnämnden tillsköts 200 tkr för att ytterligare kunna stimulera de föreningar som är aktiva inom kultursektorn i Trelleborgs kommun. Tillskottet har gått till föreningar som skapar kultur med eller för barn och ungdomar, samt för äldre. Fritidsnämnden tillsköts 200 tkr för att ytterligare kunna stimulera de föreningar som är aktiva inom fritidssektorn i Trelleborgs kommun. Dessa medel har använts till flickidrotten samt till funktionshindrades idrottsverksamhet. 2 mnkr avsattes för att starta fritidsgårdsverksamhet i de västra stadsdelarna eller i Skegrie, men också för att förbättra verksamheterna i Anderslöv/Smygehamn. Verksamheten i Skegrie startade i februari och föreståndare och fritidsledare är tillsatta. Personalförstärkningar har även gjorts i Anderslöv, Smyge och på Tjejloftet. Samhällsbyggnadsnämnden tilldelades 50 tkr för att avsätta 100 kronor per varje nyfödd kommuninvånare för att plantera träd inom kommunens gränser, vilket genomförts under året. 9
Skatteunderlag Kommunens eget skatteunderlag, räknat som skattekraft, understiger fortfarande medelskattekraften i riket, d.v.s. antalet skattekronor per invånare i riket. För budgetåret (inkomståret 2011 uppräknat med de av regeringen fastställda uppräkningsfaktorerna) blev skattekraften 90,1 % av riksgenomsnittet, vilket ska jämföras med 90,8 % för. Således ökade kommunens eget skatteunderlag totalt sett mindre än riksgenomsnittet. Detta framgår också tydligt av taxeringen för inkomståret 2011 där utvecklingstakten för kommunen är 2,6 % mot 3,0 % för riket. Detta har dock förändrats i taxeringen för inkomståret där utvecklingstakten för kommunen är 4,2 % mot 4,0 % för riket. Den för kommunen lägre skattekraften kompenseras liksom under tidigare år via inkomstutjämningsbidraget. Detta bidrag uppgår till totalt 387,9 mnkr för och ska förutom att utjämna skillnader i skattekraften kommuner emellan, även ge kommunerna ett statligt stöd för en del av de verksamheter som man ålagts att utföra. Dessa avser i huvudsak basverksamheterna inom vård, skola och omsorg. För nya tillkommande regleringar av riksdagsbeslut och förändringar i skattelagstiftningen sker de finansiella justeringarna via en särskild regleringspost. Denna regleringspost används också för att justera de förändringar i rikets skattekraft som påverkar nivån på inkomstutjämningssystemet. Fastighetsskatt Från och med 2008 infördes en särskild kommunal fastighetsavgift som ersatte den tidigare statliga fastighetsskatten. Denna intäkt som därigenom tillfördes kommunerna beräknades vid införandet till 12 miljarder kronor för 2008. Då införandet av fastighetsavgiften skulle vara kostnadsneutralt mellan staten och kommunerna reducerades det generella statsbidraget med motsvarande belopp. För åren efter införandet har kommunernas intäkt från fastighetsavgiften påverkats av dels framtida indexeringar av avgiften dels förändringar av taxeringsvärdena. De senare kan komma att såväl öka som minska intäkten. Under åren 2009 och 2010 har en preliminär avgift betalats ut till kommunerna med samma belopp som gällde för 2008. Därefter har avräkningar utbetalats från och med 2011. För år redovisas i bokslutet totalt 74,2 mnkr inklusive slutavräkning för och prognos för. Befolkning Befolkningen i Trelleborgs kommun ökade med 232 invånare under och var vid årsskiftet /2014 42 837 invånare. Befolkningsökningen under blev därmed mer än dubbelt så stor som befolkningsprognosen angav. De största ökningarna skedde i åldersgrupperna 6-15 år och 65-84 år som blev 99 respektive 191 fler under, ökningar med cirka 2 %. I jämförelse med befolkningsprognosen, blev barnen fler än beräknat medan befolkningen i arbetsför ålder och de som uppnått pensionsålder blev ungefär lika många som var beräknat i befolkningsprognosen. Befolkningsförändringen under berodde på ett födelseöverskott, fler födda än avlidna under året, på 29 invånare, att 128 fler invandrade än utvandrade och att 74 fler invånare flyttade till Trelleborg från övriga Sverige än som flyttade ifrån Trelleborg. Barnbokslut Barnens bästa i fokus - det är målsättningen för alla beslut som fattas i kommunens nämnder och kommunstyrelse i Trelleborg. Den barnchecklista som infördes för flera år sedan bygger på FN:s barnkonvention. Nämndernas och kommunstyrelsens olika verksamhetsområden speglas i på vilket sätt barnchecklistan används. För vissa beaktas barnperspektivet i så gott som varje beslut, medan för andra innebär det ett mer övergripande synsätt. Ett speciellt barnbokslut görs där varje nämnd redovisar sitt arbete för kommunfullmäktige. Kommunstyrelsens uppsiktsplikt över nämnder och bolag Kommunstyrelsen ansvarar för att hålla uppsikt över kommunens samlade verksamhet, vilket omfattar såväl nämnder som kommunala bolag. Ålder vid Befolknings- Befolknings- Utfall årets slut förändring prognos mot prognos 0 460 473 13 476-3 1-5 2 509 2 542 33 2 489 53 6-15 4 646 4 745 99 4 694 51 16-18 1 534 1 487-47 1 472 15 19-64 24 656 24 584-72 24 578 6 65-84 7 641 7 832 191 7 804 28 85-1 159 1 174 15 1 191-17 Totalt 42 605 42 837 232 42 704 133 10
Budget, flerårsplan, verksamhetsplaner, delårsrapporter, årsanalyser och intern kontroll utgör viktiga styrdokument som ger underlag för kommunstyrelsens arbete med uppsikten. Nämnderna och bolagen kallas årligen till möte med kommunstyrelsen. De kan också kallas vid ytterligare tillfällen om det anses befogat. De årliga budgetdialogerna samt mål- och investeringsdialogerna är viktiga verktyg för uppsiktsplikten. Varje nämnd lämnar en prognos vid delårsrapporten efter första tertialet. Efter augusti månad görs ett delårsbokslut där nämnderna följer upp såväl verksamhet som ekonomi samt lämnar en prognos för verksamhet och ekonomi för året. Vid årets slut rapporterar alla nämnder, via sina årsanalyser, om året som gått. Bolagen rapporterar via delårsrapport och årsbokslut. Bolagen ska även en gång om året lämna in en rapport om sin verksamhet under kalenderåret utifrån bolagets ändamål och de kommunala principer som gäller för bolaget. Förutom detta kallas bolagen till ägardialog, Trelleborgs Hamn AB och AB Trelleborgshem två gånger om året och övriga bolag en gång om året. Under påbörjades arbetet med en ny policy för styrning och ledning som ska förbättra ledningssystemet i Trelleborgs kommun. Förslaget förväntas behandlas politiskt i början av 2014. Intern kontroll Kommunfullmäktige beslutade om ett reglemente för intern kontroll. Av reglementet framgår bland annat att kommunstyrelsen har ansvaret för att se till att det finns en god intern kontroll. I det ligger att en intern kontrollorganisation upprättas inom kommunen. Nämnderna har det yttersta ansvaret för den interna kontrollen inom respektive verksamhetsområde. Enligt kommunens reglemente ska nämnderna varje år besluta om en särskild plan för den interna kontrollen. Planen ska följas upp av nämnderna och nämnden ska senast i samband med upprättandet av årsanalysen rapportera om resultatet från uppföljningen till kommunstyrelsen. Dessa rapporter sammanställs i ett särskilt dokument som beskriver både nämndernas granskning och resultatet av denna. Utifrån detta resultat sker en bedömning om nämnderna uppfyllt kontrollmålen. Budget 2014 I årets budget väljer Trelleborgs kommun att göra en storsatsning på att lyfta livskvaliteten i Trelleborgs kommun. En satsning kommer att göras för att säkerställa och möjliggöra utvecklingen av fritidsgårdarna, framför allt den nystartade i Skegrie. Vi kommer att satsa på att få igång en dygnet runt verksamhet på Anderslövs bibliotek, samt öka medieanslagen till biblioteksverksamheten i stort. I budgeten gör vi även en storsatsning på Trelleborgen. Den handlar om att säkerställa verksamhet året runt samt att göra det möjligt att lyfta verksamheten under turistsäsongen. Dessutom säkerställer vi ett antal evenemang som lockar både turister och trelleborgare till Trelleborgen. Vi genomför satsningen Räkna med behörighet för att öka andelen behöriga till gymnasiet samt satsar på fler läsplattor i våra skolor. Med både stora och små medel åstadkommer vi förändringar och förbättringar i vår kommun. Ett ständigt pågående arbete för att skapa framgångskommunen, med hög livskvalitet och en långsiktigt hållbar tillväxt. Ett arbete som bygger på vår värdegrund öppenhet, respekt och ansvar. Kommunfullmäktige beslutade den 19 juni om budget 2014 med flerårsplan 2015-2016. I den uppgick kommunens budgeterade resultat till 24 mnkr för år 2014. Miljöprojekt för att minska övergödningen i Östersjön börjar 11
12
Resursfördelningsmodell TRELLEBORGS KOMMUNS resursfördelning baseras på fördelningsnyckeltal. Fördelningsnyckeltalen är ett framräknat pris med kronor per invånare för olika befolkningsgrupper. Detta pris multipliceras med invånarantalet för befolkningsgruppen för att ta fram budget för respektive verksamhet. Till exempel beräknas budget för förskolan genom att multiplicera invånarantalet i åldern 1-5 år med priset per invånare. I bokslutet stäms fördelningsnyckeltalen av mot det faktiska antalet invånare i respektive kategori. I nedanstående kommentarer är det ett årsgenomsnitt som redovisas. Fördelningsnyckeltalet förskola/ barnomsorg innebär ett underskott på 2,6 mnkr till följd av färre barn i åldern 1-5 år, samtidigt som verksamheten redovisar ett underskott på 1,1 mnkr. Höga vikariekostnader, dyrare lokalvård än budgeterat samt resurskrävande barn på förskolorna ger negativa avvikelser. Nyttjandegraden är fortsatt hög och barnantalet sjunker inte i verksamheten, trots att befolkningsprognosen visar färre barn i åldern 1-5 år. För fritidshem (skolbarnomsorg) visar en avstämning av fördelningsnyckeltalet ett oförändrat resursbehov i jämförelse med budget. Inom verksamheten har nyttjandegraden under varit hög. Fler elever i interkommunala skolor och på fristående enheter har ökat de interkommunala kostnaderna för verksamheten. Vad gäller verksamheten inom förskoleklass/grundskola visar en avstämning av fördelningsnyckeltalet ett i stort sett oförändrat resursbehov jämfört med budget. Vid en jämförelse med budget redovisar verksamheten ett underskott på 2,4 mnkr. Ökade interkommunala kostnader och underskott till följd av beslutet om skolskjuts för alla ger upphov till negativa avvikelser. Färre elever skrivs in i särskolan till följd av förändrad antagning, men stödbehovet kvarstår och överskottet i särskolan motsvaras av underskott i grundskolan. Inom befolkningsgruppen 16-18 år, som är underlaget för gymnasieverksamhetens budget, visar befolkningsutfallet sju färre ungdomar än prognos, vilket ger ett i princip oförändrat behov av ekonomiska resurser. I en jämförelse med budget så visar det ekonomiska resultatet på ett överskott med 1,9 mnkr. Överskottet härleds främst till gymnasiesärskola, där elevunderlaget minskat samtidigt som interkommunala ersättningar ökat. Även för fördelningsnyckeltalet för vuxenutbildning ger det verkliga befolkningsutfallet en obetydlig behovsminskning i förhållande till budget. Det ekonomiska utfallet redovisar ett positivt resultat på 2,2 mnkr i jämförelse med budget. Bidragsintäkter från Skolverket för vuxenutbildning är den största orsaken till överskottet och dessa intäkter överstiger de motsvarande kostnaderna genom att verksamheten har bedrivit en effektiv utbildning. För verksamheten inom äldreomsorgen finns två åldersgrupper, nivå 1 (65-84 år) och nivå 2 (85 år och äldre). För nivå 1 redovisar verksamheten ett överskott med 2 mnkr, medan avstämning av fördelningsnyckeltalen visar att nämnden skulle fått 0,5 mnkr mer, totalt +2,5 Avstämning fördelningsnyckeltal bokslut Nettokostnader tkr exkl. nämndskostnader och fastighetskostnader Slutjustering fördelningsnyckeltal Antal inv. Tilldelad resurs Antal inv. Beräknad resurs Behovs- Åldersgrupper Volymfaktor enl. budget inv. enl. budget enligt utfall inv. enl. utfall förändring Förskola/Barnomsorg 1-5 år 2 558 209 295 2 526 206 677-2 618 Skolbarnomsorg 6-12 år 3 417 33 556 3 424 33 625 69 Förskoleklass/Grundskola 6-15 år 4 699 331 689 4 696 331 477-212 Gymnasie 16-18 år 1 518 150 065 1 511 149 373-692 Vuxenutbildning 19-64 år 24 840 12 125 24 620 12 018-107 Äldreomsorg nivå 1 65-84 år 7 712 142 692 7 737 143 155 463 Äldreomsorg nivå 2 85 år - 1 190 202 997 1 167 199 074-3 923 Ekonomiskt bistånd 0 år - 43 006 39 905 42 721 39 641-264 Arbete och etablering 0-64 år 34 103 18 277 33 818 18 124-153 Vård av unga 0-19 år 9 794 57 437 9 720 57 003-434 Vård av vuxna, inkl. Psykiatri 20-64 år 24 310 35 625 24 099 35 316-309 LSS/Handikappomsorg 0-64 år 34 103 128 607 33 818 127 532-1 075 13
Avstämning fördelningsnyckeltal bokslut Nettokostnader tkr exkl. nämndskostnader och fastighetskostnader Avstämmning budget mot redovisning Volym- Budgeterad Redovisad Avvikelse Åldersgrupper faktor nettokostnad nettokostnad +/ Förskola/Barnomsorg 1-5 år 209 295 210 417-1 122 Skolbarnomsorg 6-12 år 33 556 33 941-385 Förskoleklass/Grundskola 6-15 år 331 689 334 120-2 431 Gymnasie 16-18 år 150 065 148 212 1 853 Vuxenutbildning 19-64 år 12 125 9 941 2 184 Äldreomsorg nivå 1 65-84 år 142 692 140 729 1 963 Äldreomsorg nivå 2 85 år - 202 997 204 318-1 321 Ekonomiskt bistånd 0 år - 39 905 40 595-690 Arbete och etablering 0-64 år 18 277 15 573 2 704 Vård av unga 0-19 år 57 437 64 546-7 109 Vård av vuxna, inkl. Psykiatri 20 64år 35 625 31 309 4 316 LSS/Handikappomsorg 0-64 år 128 607 124 919 3 688 mnkr. För nivå 2 visar avstämningen ett underskott på 3,9 mnkr och verksamheten redovisar ett underskott på 1,3 mnkr, totalt ett underskott på 5,2 mnkr. Totalt sett för äldreomsorgen innebär detta -2,7 mnkr. Underskott finns i hemtjänstverksamheten som följd av att produktion av måltider övergått i egen regi i Trelleborgs kommun. Hemtagning av vårdtagare utanför kommunen samt positivt resultat för äldre- och korttidsboende ger överskott. Budgeten för ekonomiskt bistånd baseras på den totala folkmängden, men faktorer som konjunktur och arbetslöshet påverkar i högre grad utfallet. Beräkningarna enligt modellen redovisar ett i stort sett oförändrat resursbehov vid en jämförelse mellan befolkningsprognos och utfall. Budgetavvikelsen är något större, 0,7 mnkr i underskott. Arbete och etablering tilldelas resurser baserat på åldersgruppen 0-64 år. Beräkningarna enligt modellen redovisar ett i stort sätt oförändrat resursbehov vid en jämförelse mellan befolkningsprognos och utfall. Vid budgetavstämningen redovisas ett överskott med 2,7 mnkr vilket motsvarar 17,4 %. Avvikelsen grundar sig på tre parametrar; relativt hög arbetslöshet, minskade kostnader för introduktionsersättning (-1,9 mnkr) samt minskade kostnader för svenska för invandrare (-0,7 mnkr). Inom individ och familjeomsorgen finns vård av unga respektive vård av vuxna inklusive psykiatrin, var och en med sin befolkningsgrupp. Både åldersgruppen 0-19 år och 20-64 år har minskat i förhållande till den ursprungliga prognosen, vilket innebär en behovsminskning med totalt ca 0,7 mnkr. Nämnden har fortsatt höga kostnader för vård av unga. Trots minskade kostnader för hem för vård och boende (HVB) visar verksamheten fortfarande en negativ budgetavvikelse och utgör tillsammans med kostnader för familjehemsverksamhet underskottet på 7,1 mnkr. Vård av vuxna, inklusive psykiatri visar för perioden ett överskott med 4,3 mnkr. Avvikelser är främst lägre kostnader än budgeterat för HVB och högre kostnader för externa placeringar inom psykiatrin. För LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade)/handikappomsorg innebär befolkningsutfallet ett minskat resursbehov med -1,1 mnkr. Den redovisade avvikelsen mot budget visar ett överskott med 3,7 mnkr. Det positiva resultatet beror bland annat på minskade kostnader för externa placeringar. Medel för nytt LSS-boende har ej utnyttjats då byggprocessen försenats, vilket genererar ett överskott på 1,5 mnkr för LSS-boendeverksamheten. Vidare har fem beslut avseende personlig assistans enligt LSS överförts från kommunala till statliga beslut, vilket innebär att försäkringskassan står för kostnaden för de timmar som överstiger 20 timmar per vecka. Slutligen har verksamheten för personlig assistans enligt LSS resulterat i ett överskott med 3,1 mnkr medan personlig assistans enligt SFB gjorde ett underskott med 3,5 mnkr. Ytterligare kommentarer till verksamhetens ekonomiska utfall i förhållande till fördelningsnyckeltalen finns under respektive nämndsbeskrivning. Trelleborgsbrandman vann Gladiatorerna 14
God ekonomisk hushållning GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING innebär att verksamheten i Trelleborgs kommun drivs ändamålsenligt och kostnadseffektivt samt med en långsiktig finansiering. För att möjliggöra detta är det viktigt med ett väl fungerande styrsystem. Så här styrs Trelleborgs kommun Trelleborgs kommun har valt att styra verksamheterna utifrån ett beslutat ledningssystem med fokus på resultatstyrning. Ekonomistyrningen integreras med verksamhetsstyrningen i syfte att erbjuda kommuninvånarna bästa möjliga service utifrån givna resurser. En levande vision, tydliga mål, en gemensam värdegrund och en tydlig arbetsfördelning mellan politiker och tjänstemän utgör grunden för styrningen i Trelleborgs kommun. Det är politikerna i kommunfullmäktige som beslutar vad som ska göras och formulerar direktiv i form av vision, verksamhetsidé, strategiska inriktningar och inriktningsmål. Nämnderna konkretiserar inriktningsmålen i nämndsspecifika effektmål. Dessa ska verksamheterna sträva efter att uppnå genom förvaltningarnas genomförandeplaner. Nämndernas effektmål, resurser och särskilda uppdrag bygger på ett resursfördelningssystem. Detta baseras på ekonomiskt utrymme, jämförelser med andra kommuner, demografisk utveckling och prioriteringar. I figuren bredvid illustreras ledningssystemet i Trelleborgs kommun. Kommunfullmäktige fastställer budgeten för nämnderna. Nämnderna beslutar om effektmål, som ska rymmas inom budgetramarna och som styr förvaltningarnas genomförandeplaner. Resurserna, personalen och ekonomin är de tillgångar som finns för att nå målen. För att skapa goda möjligheter att styra mot bra resultat ska alla mål som beslutats vara mätbara och indikera om verksamheten utvecklas i önskad riktning. Genom kontinuerlig uppföljning säkerställs att verksamheterna följer de mål som politikerna beslutat om. På så vis skapas en kontinuerlig verksamhetsutveckling. Kommunens vision, verksamhetsidé och värdegrund Trelleborgs kommun har en uttalad vision som är vägledande för alla insatser och allt arbete som bedrivs i verksamheten: Trelleborg ska vara en framgångskommun med hög livskvalitet och en långsiktigt hållbar tillväxt. Kommunen har också en tydlig verksamhetsidé: Vi ska i nära dialog med kommunmedborgarna, utifrån våra gemensamma resurser, erbjuda Trelleborgs kommuns ledningssystem Värdegrund Vision Verksamhetsidé Kommunfullmäktigesstrategiska inriktningar Kommunfullmäktiges inriktningsmål Nämndernaseffektmål Förvaltningarnas ochverksamheternas åtagande,arbetssätt, resursanvändning trygghet och god service i livets olika skeden i ett hållbart samhälle. Utöver detta omfattas all verksamhet som bedrivs i Trelleborgs kommun av en tydlig värdegrund. Varje medarbetare ska veta vad Trelleborgs kommun står för. Varje medarbetare förväntas dela denna värdegrund oavsett roll, funktion och position. Mål och förhållningssätt ska vila på denna värdegrund både utåt och inåt. Värdegrunden ska i alla lägen avspeglas i vårt agerande. Vår värdegrund vilar på tre nyckelbegrepp; öppenhet, respekt och ansvar (ÖRA). Kommunens strategiska inriktningar och inriktningsmål Kommunfullmäktige beslutade om tre strategiska inriktningar och fem strategiska inriktningsmål som ska vara uppnådda senast 2015. För uppföljning av kommunens mål- Uppföljning Uppföljning Uppföljning 15
uppfyllelse används för respektive mål ett antal indikatorer med fasta målvärden. I nedanstående tabell redovisas måluppfyllelsen för de stra- tegiska inriktningarna; livskvalitet (hälsa, trygghet, boende, upplevelser), arbete (näringsliv, utbildning, självförsörjning) och långsiktig hållbar tillväxt (miljö, ekonomi, infrastruktur). För några indikatorer saknas utfallsmått för vissa år. Det kan fin- Måluppfyllelse för kommunens strategiska inriktningar och inriktningsmål. Strategisk Inriktningsmål Indikator Utfall Utfall Utfall Mål inriktning 2011 2015 Trelleborgs kommun ska upplevas som en trygg och attraktiv plats att leva och bo i med hög livskvalitet. Upplever medborgarna att kommunen är en attraktiv plats att leva och bo i? (SCB Nöjd Region Index - Helhet) - 1 61-1 >64 Hur trygga känner sig medborgarna i kommunen? (SCB Nöjd Region Index - Trygghet - 1 54-1 >53 Livskvalitet Upplevelsen av Trelleborgs kommun ska hos invånare och besökare förstärkas utifrån kommunens genuina värden. Hur nöjda är medborgarnas upplevelse av det kommersiella utbudet i kommunen? (SCB. Nöjd Region Index) Hur nöjda är kommunens medborgare med kulturutbudet i kommunen? (SCB, Nöjd Region Index) - 1 64-1 >63-1 57-1 >58 Hur nöjda är kommunens medborgare med fritidsutbudet i kommunen? (SCB, Nöjd Region Index) - 1 58-1 >63 Hur upplever medborgarna äldreomsorgen? (SCB. Nöjd-Medborgar-Index) - 1 57-1 >52 Trelleborgs kommun ska verka för att alla barn och ungdomar stimuleras och erbjuds rätt förutsättningar för att lyckas i vuxenlivet. Andel barn totalt som finns i ekonomiskt utsatta hushåll (%) Vilket resultat uppnår kommunens grundskolor? Andel behöriga till gymnasieskolans nationella program (%) 13-2 - 2 <8,4 88,3 86,9 86,6 >90 Hur många är etablerade på arbetsmarknaden eller studerar 2 år efter avslutad gymnasieutbildning? (%) 66,0 66,0 66,6 >67,8 Arbete Trelleborgs kommun ska arbeta för att andelen kommuninvånare som är självförsörjande ökar genom eget arbete. Senast år 2015 ska Trelleborgs kommun tillhöra de åtta kommunerna med högst självförsörjningsgrad i Skåne. Hur hög är kommunens sysselsättningsgrad av totala antalet invånare mellan 20 och 64 år? (%) Hur många nya företag har startats per 1000 invånare i kommunen? Andelen invånare (20-64 år) med eftergymnasial utbildning. (%) 76,4 76,6-3 >77,5 6,4 6,1 4,9 >7,1 27,2 27,7-4 >38 Vad ger företagarna för sammanfattande omdöme om företagsklimatet i kommunen? (SKL, Nöjd kund index) 68-68 >68 Långsiktig hållbar tillväxt Trelleborgs kommun ska utvecklas utifrån en god miljömässig samhällsplanering och senast år 2015 ska Trelleborgs kommun tillhöra de åtta kommunerna i Skåne med lägst påverkan på miljön. Kommunens andel återvunnet hushållsavfall (%) Antal resor med kollektivtrafik (tusental) Kommunens andel miljöbilar av totala antalet bilar (%) 30 45-5 >46 602 591 649 >100 32 31-6 >39 1) Trelleborg deltog ej i SCB:s medborgarundersökning detta år. Nästa mätning görs under våren 2014. 2) Denna statistik har tidigare sammanställts av Statens folkhälsoinstitut. Mätningarna har upphört. 3) Denna statistik sammanställs av SCB med ett års fördröjning. Siffrorna för redovisas i december 2014. 4) Denna statistik sammanställs av data hämtad från SCB vilken presenteras i mars (befolkningsstatistik) respektive april (utbildningsnivå) för föregående år. 5) Denna statistik sammanställs av Avfall Sverige och presenteras i mars. 6) Denna statistik sammanställs av Miljöfordon Syd och presenteras i mars. 16
nas olika orsaker till detta, men det specifika skälet anges i en fotnot för respektive mått. Indikatorer som uppnått målvärdet markeras med grön färg. Indikatorer där målvärdet ännu inte är uppnått men ändå uppvisar en positiv trend har orange markering. Indikatorer som är oförändrade över åren eller uppvisar en negativ trend markeras med röd färg. Bedömningen görs utifrån det senast kända värdet. Kommentar till måluppfyllelsen Såväl bedömning som analys av måluppfyllelse försvåras av att Trelleborgs kommun inte deltagit i SCB:s medborgarundersökning. Detta har nämligen inneburit att det saknas uppgifter för flera indikatorer kopplade till kommunfullmäktiges strategiska inriktningsmål samt nämndernas effektmål. Det finns dock tillräckligt med underlag för att ge en övergripande analys och kommentar till måluppfyllelsen för kommunens tre strategiska inriktningar. Strategisk inriktning - livskvalitet När det gäller den strategiska inriktningen livskvalitet kan de två inriktningsmålen ännu inte anses helt uppfyllda. För hälften av indikatorerna uppnåddes målvärdena redan. Det saknas dock underlag för att bedöma trenden för samtliga indikatorer. De flesta nämnderna har uppnått uppsatta effektmål inom den strategiska inriktningen livskvalitet. Flertalet av nämndernas aktiviteter har också genomförts som planerat under. En slutsats är därför att bågen generellt sett kan spännas ännu högre framöver och nya effektmål bör formuleras i nämnderna för att kommunfullmäktiges båda inriktningsmål inom livskvalitet ska kunna uppnås 2015. 17
Strategisk inriktning - arbete När det gäller den strategiska inriktningen arbete kan de två inriktningsmålen ännu inte anses uppfyllda. Även om det saknas aktuell statistik för tre av sju indikatorer kan det konstateras att få målvärden är uppnådda. För några indikatorer konstateras till och med en negativ trend. Det är inom den strategiska inriktningen arbete som nämnderna generellt sett har svårast att nå uppsatta effektmål. Trots att planerade aktiviteter i de allra flesta fall genomförts som planerat under, är det flera uppsatta effektmål som nämnderna endast uppnår till viss del. Slutsatsen är därför att de nämnderna med tydligast ansvar för inriktningen arbete (arbetsmarknadsnämnden, bildningsnämnden och socialnämnden), bör se över sina planerade aktiviteter så att uppsatta effektmål kan nås under kommande år. Strategisk inriktning - långsiktig hållbar tillväxt När det gäller den strategiska inriktningen långsiktig hållbar tillväxt kan inriktningsmålet inte anses uppfyllt. Inget av målvärdena är uppnådda även om två av tre indikatorer påvisar en positiv trend. Flertalet nämnder har genomfört planerade aktiviteter och helt eller delvis uppnått uppsatta effektmål för. Att inriktningsmålet likväl inte nås visar därför att nämndernas målsättningar inte tillräckligt tydligt bidrar till kommunfullmäktiges målsättningar. Det kan också konstateras att enbart ett fåtal nämnder kan påverka utfallet av de indikatorer som idag används för att mäta måluppfyllelse inom långsiktig hållbar tillväxt. En slutsats är därför att i första hand tre nämnder (samhällsbyggnadsnämnden, servicenämnden och tekniska nämnden) bör se över aktuella effektmål och aktiviteter. Sammanfattande kommentar Den samlade slutsatsen är att Trelleborgs kommun utvecklas positivt, men inte i den takt som planerats. Verksamheten har sett till att några indikatorer redan uppnår eller till och med överträffar de målvärden som angetts för 2015. Flera andra indikatorer uppvisar en positiv trend. Men för hälften av indikatorerna kan det inte påvisas någon positiv förändring. Eftersom nämnderna till största del genomfört planerade aktiviteter och uppnått uppsatta effektmål för är det tydligt att ytterligare insatser behöver vidtas för styrning och ledning mot uppsatta inriktningsmål. För ännu tydligare uppföljning och styrning kommer ett betydande utvecklingsarbete att göras kring aktiviteter och effektmål. Under 2014 behöver kopplingen mellan aktiviteter, effektmål och inriktningsmål förtydligas ytterligare. Kommunstyrelsen kommer under 2014 även att utveckla kommunens övergripande ledningssystem. Nya system och en total översyn av uppföljningsrutiner kommer att förenkla och förtydliga resultatstyrningen i hela kommunens verksamhet. Jämförelse med andra kommuner Trelleborgs kommuns resultat kan jämföras med andra kommuners. Om kommunens effektivitet och attraktionskraft beskrivs på ett objektivt sätt bildar det underlag för att förbättra service och kvalitet i de tjänster som levereras åt invånare och företag. Sedan ett antal år tillbaka deltar Trelleborgs kommun i KKiK (kommunens kvalitet i korthet). Detta är ett nationellt samarbetsprojekt där deltagande kommuner jämför sig med varandra och beskriver kommunens kvalitet ur ett medborgarperspektiv. Kommunens kvalitet i korthet drivs av Sveriges kommuner och Landsting. I års undersökning deltog 220 kommuner i resultatmätningen. KKiK undersöker kommunernas kvalitet årligen utifrån fem perspektiv: Kommunens tillgänglighet Trygghetsaspekter i kommunen Delaktighet och kommunens information Kommunens effektivitet Kommunen som samhällsutvecklare I nedanstående tabell redovisas hur Trelleborgs kommun under placerar sig i jämförelse med andra kommuner. Jämförelsemått där Trelleborg uppnår eller överträffar det genomsnittliga resultatet för deltagande kommuner markeras med grön färg. FN-skolan Söderslättsgymnasiet tar emot Emerichfondens Skolornas fredspris mot våld för medmänsklighet 18