TALLINN RIGA VILNIUS WARSZAWA PRAG BRATISLAVA BUDAPEST LJUBLJANA ZAGREB BUKAREST SOFIA
UPPSTART: Hur globaliserad är du? Om du tittar dig runt i din vardag inser du ganska snart att du har väldigt många kontakter med andra delar av världen. TV, kläder, musik och mat från andra länder allt är en del av det som vi kallar globaliseringen. Men hur medveten är du egentligen om de kontakter med resten av världen som du har i din vardag? UPPSTART 1. Enskilt arbete Vad har du på dig? Titta på dina kläder. Från vilka länder kommer de? Använd tvättrådslappar och logotyper för att ta reda på eller gissa vilka länder. Gör en lista över de länder som dina kläder kommer ifrån. 2. Snabbenkät i klassrummet Hur många av er är medvetna om var kläderna ni har på er tillverkas? Hur många väger in etiska aspekter när de köper sina kläder? Vad baseras i så fall valen på? 3. Grupparbete Cirka fem personer per grupp. Jämför era listor med länder och besvara frågorna nedan. a) Vad vet ni om det vanligast förekommande landet på listorna? Var ligger det? Vilket språk talar man? Hur ser levnadsförhållandena ut? Varför väljer företagen att producera där? Vad är bra med att utländska företag kommer till landet? Finns det några negativa effekter? b) Om det istället hade stått Ungern på lappen, hur tror ni att en sådan fabrik hade sett ut före kommunismens fall? Hur tror ni att en sådan fabrik hade sett ut idag? Vilka är skillnaderna? Läs artiklarna från magasinet om livet i Ungern som inspiration. c) Några stora internationella företag som exempelvis H&M och IKEA säger att de ställer hårda krav på sina underleverantörer, för att garantera både affärsmässighet men även att de klarar miljökrav och krav på arbetsförhållanden för arbetarna. Varför tror ni att storföretag väljer att göra det här? Finns det något de borde göra som de inte gör idag? Läs artikeln om företaget Medicover i Rumänien i magasinet som inspiration.
ÖVNINGAR SAMHÄLLSKUNSKAP: Globaliseringens fördelar och nackdelar ÖVNING 1: EMU OCH EURON 2003 röstade en majoritet av svenskarna nej till att Sverige skulle delta i EMU-samarbetet och införa euron. Sedan dess har totalt 13 europeiska länder infört den gemensamma valutan och många andra har anslutit sig till det första steget för att gå med, ERM2. Diskutera i grupper och anteckna vad ni kommer fram till. 1. I januari 2007 har 13 europeiska länder infört euron, den gemensamma valutan. Vilka är länderna? 2. Av länderna i magasinet Det Nya Europa har Estland, Lettland, Litauen och Slovakien anslutit sig till det första steget för att gå med i EMU - ERM2. Vad innebär ERM2? Varför tror ni att just dessa länder påbörjat processen? SAMHÄLLSKUNSKAP 3. I Sverige genomfördes under år 2003 en folkomröstning i vilken en majoritet av svenskarna röstade nej till att Sverige skulle gå med i EMU och införa euron. Vad tycker ni om beslutet idag, givet att allt fler länder går med? Vilka fördelar och nackdelar förde beslutet med sig? Vad skulle du, företagen och Sverige som land vinna och förlora om Sverige skulle ansluta sig till EMU? Diskutera och motivera era ställningstaganden.
ÖVNING 2: DEBATTÖVNING OM GLOBALISERING Det finns många som tycker och tänker kring frågor som rör globaliseringen och med olika utgångspunkter argumenterar de för eller emot en mer globaliserad värld. För att förstå frågornas komplexitet är det viktigt att lyssna på olika perspektiv och ställningstaganden samt att testa sina egna teser om vad som är rätt väg i framtiden. Läs igenom magasinets inledande text Shanghai, Peking eller Sofia? som handlar om på vilka sätt man kan se på globaliseringen. Gör en lista på ämnen och frågor som är viktiga när man talar om globalisering. SAMHÄLLSKUNSKAP 1. Dela upp er i grupper två grupper för och två grupper emot globaliseringen samt en mindre grupp (cirka fyra personer) som ska agera debattledare. 2. Varje grupp väljer ut en person som ska företräda gruppen i den avslutande debatten. Gruppens uppgift är sedan att göra research och stötta sin företrädare med olika typer av argument som han eller hon kan använda för att övertyga sina motståndare i debatten. Gruppen bör också se till att de har insikt i vilka teser motståndarna kan komma att driva och förbereda sin företrädare på hur han eller hon bemöter detta. Mycket information går att hitta i magasinet (i artiklar och genom länktipsen på baksidan), på nätet och i aktuella debattböcker. Söktips ord som kan ge information om globalisering: internationalisering, frihandel, Kyotoprotokollet, tillväxt, World Economic Forum, World Social Forum, Världsbanken, IFC. 3. Parallellt med debattörernas förberedelser förbereder sig även debattledarna. De läser på om globaliseringen och identifierar frågor till debatten. De bör också läsa på lite om olika för- och motargument, så att de kan vara beredda att bryta, styra och be personer utveckla sina resonemang. 4. Genomför debatten och ha roligt.
ÖVNING 3: EU:S UTVIDGNING EU växer, men alla länder får inte vara med på samma villkor. Vissa måste avvakta för att de inte uppfyller de uppsatta kraven för medlemskap. Andra länder får gå med men under särskilda förhållanden, så kallade övergångs regler. Vad innebär detta för det framtida EU-samarbetet? Välj en av frågeställningarna nedan. Gör reserach om området genom att söka i läroböcker, leta ledtrådar i magasinet (Rumänien och Bulgarien) samt söka information på Internet och på biblioteket. Inhämta kunskap och svara på frågorna under det område du valt. Redovisa vad du kommit fram till i en uppsats på två-tre A4-sidor. a) Turkiet vill gå med i EU men uppfyller inte kraven för medlemskap på ett antal punkter. På vilka sätt uppfyller inte Turkiet EU:s medlemskrav? Vilka signaler sänder det om landet skulle få gå med ändå? Vilka signaler sänder det om landet skulle få fortsätta stå utanför? Tycker du själv att Turkiet bör få gå med? Varför/varför inte? b) Rumänien och Bulgarien är medlemmar i EU, men man har ställt särskilda krav på dessa länder, så kallade övergångsregler. Vad innebär övergångsreglerna? Varför låter EU länder som inte uppfyller kraven gå med i unionen? Finns det risk för ett A och ett B-lag i Europa? Vad tror och tycker du själv? SAMHÄLLSKUNSKAP c) EU spelar en stor roll i det forna Jugoslavien. Vilka länder utgjorde det forna Jugoslavien, och vad har EU betytt hittills för till exempel Kroatien och Slovenien (se magasinet) jämfört med övriga länder? Vilken roll spelar EU i ett land som Serbien? Sök likheter och olikheter i attityd och inställning till EU mellan de olika länderna.
ÖVNING 4: ÖPPENHETENS MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR Inledning Samhällsproblem som ibland kopplas till flödet mellan länder är jobbflytt och ungdomsarbetslöshet, miljö - problem, trafficking, vapen och droghandel. Vissa menar att globaliseringens ökade kontakter mellan länder bidrar till att lösa den här typen av problem. Andra menar att det är just den ökade kontakten mellan länder som skapar problemen. 1. Välj ett land ur magasinet och jämför det med Sverige utifrån ett av de problem områden som nämns i inledningen. Vilka likheter finns det? Vilka är de stora skillnaderna? SAMHÄLLSKUNSKAP 2. Utifrån analysen i fråga 1, hur tror du att globaliseringen har bidragit eller motverkat problemet? Vilken väg tror du är bäst att gå för att lösa problemen?
LEKTIONSUPPLÄGG FÖRETAGANDE/FÖRETAGSAMHET/ INTERNATIONELL EKONOMI: Företagsvillkor, tillväxt och frihandel ÖVNING 1: FÖRETAGENS VILLKOR Olika samhällen ger olika förutsättningar för företag. Det ger effekter på var företagen i sin tur väljer att lokalisera sig och hur de väljer att investera. För att förstå företagens beslut behöver man förstå vilka förhållanden de tycker är viktiga i ett samhälle. Läs artiklarna nedan i magasinet Det Nya Europa och besvara frågeställningarna gruppvis. Läs styckena Entreprenörskap att ta chansen, Nationell + global = glokal på sidan 4 och Miljö och ekonomi i samspel på sidan 5. Läs artiklarna Ett drömklimat ekonomiskt kaos har blivit hög tillväxt, på uppslaget om Estland, Om tio år är lönerna desamma som i Sverige, på uppslaget om Lettland samt Svenskar förnyar ledarskapet, på uppslaget om Slovakien. 1. I artiklarna från Estland och Lettland pratar man om ett lågt löneläge och låg företagsbeskattning som viktiga anledningar till varför samhällsklimatet i de länderna är gynnsamma för företagare. Av vilka andra anledningar flyttar svenska företag till andra länder? FÖRETAGANDE/FÖRETAGSAMHET/INTERNATIONELL EKONOMI 2. Vad är bra och dåligt med svenska företagarvillkor? Vad kan Sverige konkurrera med? Varför borde företag vilja stanna kvar här eller flytta hit? 3. Vad kan vi i Sverige tillföra internationellt? Vad är vi bra på?
FÖRETAGANDE/FÖRETAGSAMHET/INTERNATIONELL EKONOMI ÖVNING 2: TILLVÄXT I FOKUS Tillväxten har fört mänskligheten ur stenåldersgrottorna och in i moderna lägenheter. Men tillväxten är omdiskuterad. Vissa menar att det är tillväxt som kommer att fortsätta lösa mänsklighetens problem också i framtiden, även problem som svält och miljöförstöring. Samtidigt menar andra att tillväxten suger ut jordens resurser och skapar nya problem. Förbered er för övningen genom att gå igenom stegen nedan. 1. Läs magasinets inledande text Shanghai, Washington eller Sofia? som innehåller mycket information om globalisering och tillväxt. Bläddra och låt er inspireras till att fundera över olika vinklar på globaliseringsfrågan genom att titta på övriga artiklar om företagen i de olika länderna. 2. Sök på Internet. Hitta en hemsida eller en artikel på Internet som illustrerar ett perspektiv på tillväxt som du anser är viktigt. Använd gärna länksamlingen längst bak i magasinet för att börja ditt sökande på nätet. Printa ut hemsidan eller artikeln så att du har den på ett papper som du kan ta med till lektionen. Motivera ditt val av Internetbild genom att skriva cirka en A4 om varför du valde just denna
ÖVNING 3: HUR PÅVERKAR FRIHANDEL DIN ORT? Arbeta gruppvis med att ta reda på företag på hemorten som handlar med andra länder samt kontakta dem för en intervju. Ett företag per grupp. 1. Fundera över viktiga frågor att ta ställning till om man som företagare handlar internationellt. Använd magasinets innehåll och dess länksamling som inspiration. Komplettera eventuellt era egna frågor med nedanstående frågeställningar. Svaren redovisas skriftligen i en rapport samt genom en gemensam diskussion i klassen på temat Hur påverkas orten av företagens internationella handel? Kompletterande frågeställningar Hur kommer det sig att man handlar internationellt? Vad är utmaningen med att handla internationellt? Hur skulle företaget påverkas om det var lättare att handla med omvärlden? Hur skulle de påverkas om det blev svårare? Hur påverkas företagens motparter i andra länder av deras handel? FÖRETAGANDE/FÖRETAGSAMHET/INTERNATIONELL EKONOMI
ÖVNINGAR HISTORIA: Europa då och nu HISTORIA ÖVNING 1: TIDEN FÖRE FÖRSTA VÄRLDSKRIGET Under åren före första världskriget påminde Europa mycket om Europa i dag. Teknikutvecklingen gick mycket snabbt och de första flygplanen lyfte. Liberala politiska strömningar några årtionden tidigare hade rensat bort många lagar som hämmade ekonomin, och tillväxten och handelskontakterna mellan länder blomstrade. Studenter och konstnärer reste mellan olika länder och utbytte tankar och erfarenheter. Ändå slutade allt detta tvärt när första världskriget bröt ut och satte hela Europa i brand. Och det ena världskriget ledde vidare till nästa som i sin tur ledde till nära 50 år av kommunistiskt förtryck av hela östra Europa. Arbeta i grupp med nedanstående frågeställningar genom att söka information i böcker och på Internet. Skriv ner era slutsatser. 1. Kan historien upprepa sig? Vad i dagens snabba utveckling av internationell integration och ekonomiska utveckling talar för att historien skulle kunna skulle kunna upprepa sig, i Europa eller i någon annan del av världen? Vad talar för att det inte kommer att inträffa igen? 2. Frihandel för 100 år sedan Hur såg frihandeln ut för 100 år sedan? Vilka var de viktigaste produkterna man handlade med i Europa och världen? Varför? Vilka länder var för och emot frihandel för 100 år sedan? Är det samma länder som är positiva/negativa till frihandel idag? 3. Sverige i Europa för 100 år sedan För 100 år sedan hade Sveriges union med Norge precis upplösts, och ett hotande krig mellan länderna undanröjts. Vilken roll hade Sverige i Europa vid tiden för unionsupplösningen? I vilka frågor och konflikter spelade Sverige en aktiv roll? Vilka länder handlade vi med? Hur fördes debatten om internationalisering?
ÖVNING 2: UPPRORET I UNGERN 1956 Inledning Hösten 1956 blev en ödesstund för Ungern, som då var ett lydrike till Sovjetunionen. Ungrarna krävde frihet och ett uppror bröt ut när den kommunistiska säkerhetspolisen sköt ned obeväpnade demonstranter. Sovjetiska stridsvagnar rullade in i Ungern och krossade motståndet. Över 20 000 ungrare dödades, tusentals fängslades och 200 000 människor flydde från landet. Läs artikeln om upproret i Ungern 1956 på sidan 9 i magasinet Det Nya Europa. Läs även övriga artiklar om Ungern för att förstå hur landet ser ut idag. Sök ytterligare information om upproret och Ungern i historieböcker och på Internet. Arbeta i grupp och redovisa era slutsatser i en uppsats på cirka 2-3 A4-sidor. 1. Vad var det som ledde fram till ungrarnas krav på frihet? Hur såg händelseförloppet ut inför och under upproret? 2. Hur reagerade västvärlden på det som hände i Ungern 1956? Hur reagerade de andra länderna i östblocket, och vad blev konsekvenserna för relationerna länderna emellan? HISTORIA 3. Varför valde Sovjetunionen ett så våldsamt svar på demonstranternas krav på frihet? Hur tror ni att historien hade utvecklats om Sovjetunionen hade valt ett annat sätt att hantera situationen? Exempelvis om man valt att förhandla fram en fredlig lösning.
ÖVNING 3: BERLINMURENS FALL Berlinmurens och järnridåns fall i november1989 blev slutet för sovjetdiktaturen i östra Europa. Muren var en viktig symbol för förtrycket och att känna till vad den stod för är viktigt för att förstå livet under kommunisttiden. Arbeta gruppvis med att inhämta information och besvara frågeställningarna nedan. Det finns flera artiklar i magasinet Det Nya Europa som berör järnridån, Berlinmuren och det kommunistiska förtrycket, till exempel: HISTORIA Den inledande texten: Shanghai, Washington eller Sofia? Bakom fasaden torterades partisaner på sidan 23 i avsnittet om Litauen Ungernrevolten 1956 i avsnittet om Ungern på sidan 9 Politik och musik trängs i radion på sidan 26 i avsnittet om Kroatien Internet och historieböcker har också mycket information om ämnet. 1. Vad var Berlinmuren? Varför byggdes den? Av vem? 2. Fyllde muren sitt syfte? På vilket sätt? 3. Vad föranledde murens fall? Varför föll den slutligen? Vad fick det för konsekvenser? 4. Vad finns det för spår kvar av Berlinmuren idag? Vilka fysiska spår av själva muren? Vilka mentala spår finns i folks medvetanden?