2016-04-11 Buenos Aires Landöversikt Uruguay (april 2016) Basfakta: Huvudstad: Yta: Folkmängd: Montevideo 176,220 km² Ca 3,4 miljoner Förväntad livslängd: 76,8 år Religion: Språk: Statsskick: Romersk-katolsk (47 %), icke-katolska kristna (11 %), icke-konfessionella (23 %), ateister/agnostiker (17 %), judendom (0,3 %), övriga (1 %) Spanska Republik Statschef/president: Tabaré Vázquez (FA) (sedan 1 mars 2015) Utrikesminister: Större politiska partier: Valuta: Rodolfo Nin Novoa Frente Amplio (FA) [regeringskoalition inkluderande bl.a. Alianza Progresista (AP), Asamblea Uruguay (AU), Confluencia Frente Amplio, Movimiento de Participación Popular (MPP), Nuevo Espacio, Partido Socialista (PS), Vertiente Artiguista (VA) och Partido Comunista (PCU)], Partido Nacional Blancos (PN), Partido Colorado (PC) och Partido Independiente (PI) (Uruguayansk) Peso (UYU) Växelkurs: 1 USD = ca 30,78 peso (april 2016) BNP: 54 miljarder USD (2015)
BNP/capita: 21 337 USD (2015 PPP) BNP-tillväxt: 1,5 % (2015) Statsskuld: 61,3 % av BNP (2014) Arbetslöshet: 7,9 % (2015) Inflation: 8,7 % (2015) Export: 9,6 miljarder USD (2015) Import: 10,1 miljarder USD (2015) Största handelspartners: Brasilien, Kina, Argentina, Venezuela, USA, Ryssland Export till Sverige: 62 miljoner SEK (2015) Import från Sverige: 378 miljoner SEK (2015) POLITISK ÖVERSIKT Efter den definitiva självständigheten 1828 lyckades Uruguay bygga upp ett, i jämförelse med sina grannar, både ekonomiskt och politiskt stabilt land med fungerande demokrati och välstånd fram till och med 1900- talets första hälft. På 50-talet började dock ekonomin peka nedåt med politisk oro som följd. I konflikten mellan statsmakten och den marxistiska gerillarörelsen Movimiento de Liberación Nacional Tupamaros fick militären allt större utrymme, vilket kulminerade i tolv års militärcivil diktatur mellan 1973 och 1985. Den politiska scenen dominerades under generationer av de två liberala partierna Blancos (Partido Nacional) och Colorados (Partido Colorado). Vid valet 2004 segrade emellertid den breda vänsteralliansen Frente Amplio. Segern innebar att f.d. läkaren Tabaré Vázquez tillträdde presidentposten. Vid valet 2009 omvaldes Frente Amplio med drygt 50 procent av rösterna och med den f.d. guerillaledaren och senatorn José Mujica vid rodret. Frente Amplio behöll makten även vid det senaste presidentvalet hösten 2014. Segrade gjorde då på nytt Tabaré Vázquez, som vann med 54 procent av rösterna över utmanaren Lacalle Pou från Partido Nacional, som fick 41 procent. Frente Amplios regeringar har fört en exportinriktad marknadsekonomisk politik som kombineras med satsningar på utbildning, hälsovård och sociala program. Åtgärder för att minska fattigdomen och
klyftorna i samhället har varit regeringens övergripande prioritet. Frente Amplios tid vid makten präglades fram till 2013 av hög tillväxt i landet och sjunkande arbetslöshet. Under de senaste två åren har situationen dock varit den omvända, med sjunkande tillväxt samtidigt med stigande arbetslöshet. Frente Amplio-koalitionen består av en mängd olika politiska grupperingar vars ideologier spänner från radikal vänster till socialliberalism. Förre presidenten Mujica (idag senator) har sitt ursprung i vänsterpartiet MPP (Movimiento de Participación Popular, som i sin tur härrör från gerillarörelsen Tupamaros), medan nuvarande presidente Vázquez är ledare för Partido Socialista. Den ideologiska bredden inom koalitionen tenderar att skapa spänningar. Som ledare för Frente Amplio åtnjuter Vázquez en fördelaktig majoritet i parlamentets bägge kamrar, men p.g.a. interna motsättningar från koalitionens mer vänsterinriktade falang är det trots det parlamentariska övertaget svårt för Vázquez att få igenom några större reformer. Ett tydligt exempel på detta var i september förra året när Vázquez tvingades besluta att Uruguay skulle dra sig ur förhandlingarna om TISA-avtalet (ett stort internationellt handelsavtal), efter att stora delar av representanterna för Frente Amplio motsatt sig Uruguays medverkan. Hos delar av befolkningen finns ett växande missnöje över vad de uppfattar som uteblivna resultat efter över tio år med Frente Amplio i regeringsställning. President Vázquez opinionssiffror dalade också under andra halvan av 2015. En förbättrad infrastruktur är nödvändig om landet ska kunna ta emot investeringar och företagsetableringar i större skala. 2011 antogs en ny lag om privat-offentligt partnerskap, PPP (Participación Pública Privada), som innebär att regeringen kan kontraktera och delfinansiera privata företag för satsningar inom olika infrastrukturprojekt såsom vägar, hamnar, flygplatser, järnvägar etc. Sedan lagförslaget kom har man endast antagit ett PPP-projekt, byggandet av ett fängelse. I slutet på 2015 och början på 2016 meddelade dock transportministeriet att man projekterat för ett antal nya väg- och järnvägsbyggen via PPPinvesteringar. Satsningarna befinner sig just nu i anbudsprocessen. Ett ständigt återkommande problem är den ökande kriminaliteten och hur den ska stävjas. Regeringen har försökt förbättra säkerheten i landet genom byggandet av fängelser, höjda polislöner och utökade resurser till inrikesministeriet dock utan önskvärda resultat i flera väljares ögon.
Under 2015 ökade antalet mord och väpnade rån kraftigt. Denna typ av brottslighet är ofta kopplad till droghandel och gängkriminalitet, och man fruktar att det rör sig om en ny våg av organiserad brottslighet som träffat landet. Enligt rapporter använder narkotikasmugglare ifrån hela den latinamerikanska kontinenten i allt större utsträckning Uruguay och i synnerhet hamnen i Montevideo som transitpunkt för drogtrafiken. Under 2015 beslagtog uruguayanska myndigheter 73 procent mer cannabis än under föregående år. I december 2013 genomdrevs en lag som legaliserar konsumtion av cannabis i landet. Motiveringen var just att lagen på ett effektivt sätt skulle minska brottsligheten och narkotikahandeln i landet. Tanken är att såväl produktion som försäljning ska ske under statlig kontroll, där staten ska använda mellan 20 och 30 hektar mark för att odla cannabis för vidareförsäljning via apotek till registrerade användare. Emellertid har det visat sig svårt att genomföra lagen och ännu två år efter att lagen undertecknades har den lagliga produktionen ännu inte kommit igång. Den ökade brottsligheten är även kopplad till det som många menar kanske på sikt är landets allvarligaste problem, nämligen bristande framsteg inom utbildningssektorn. Så gott som samtliga barn avslutar grundskolan medan avhoppen från gymnasieskolan är omfattande. På landsbygden ligger andelen avhopp på 27 procent och bland stadsbor 13 procent. Regeringen har visserligen gjort ambitiösa satsningar på området, till exempel utbildningsprogrammet Plan Ceibal som syftade till att jämna ut digitala kunskapsklyftor och resulterade i att skolbarn från åldrarna sex till tolv år och deras lärare tillhandahålls en billig och specialproducerad bärbar dator. Kritikerna menar att det ovanligt starka lärarfacket i kombination med den uruguayanska grundlagen, som ger skolor stor självständighet, är en av orsakerna till problemet. Uruguay klättrade ned från plats 82 (av 142) till 93 (av 145) i World Economic Forum s Gender Gap Index år 2015. Landet är ett av två länder i Latinamerika där aborter är tillåtet (Kuba är det andra landet). År 2012 infördes en lag som ger alla kvinnor rätt till laglig abort under graviditetens första 12 veckor. Trots förhållandevis stora framsteg på jämställdhetsområdet så är den kvinnliga representationen i samhällets beslutsfattande positioner fortfarande bristfällig. Man har infört en kvoteringslag som är tänkt att säkerställa att åtminstone 33 procent av ledamöterna i parlamentet utgörs av kvinnor genom att var tredje kandidat på partiernas listor måste vara en kvinna. Lagen prövades för första gången i valet 2014, där den önskade effekten dock uteblev. Endast i senaten nådde man 33 procent kvinnlig representation, i
underhuset enbart 19 procent. Det finns vissa kryphål i lagstiftningen som gör att partierna kan komma runt kravet på kvinnliga kandidater på vallistorna och det har inträffat att kvinnor som väl blivit valda till parlamentet i ett senare skede gett upp sin plats till förmån för en manlig ersättare. Som i många andra länder i Latinamerika är det könsrelaterade våldet utbrett i Uruguay. Våld i hemmet är vanligt förekommande, och i förhållande till landets befolkning är antalet kvinnor som mördas av sin partner jämförelsevis högt. Uruguay var efter Argentina och Brasilien det tredje landet i Latinamerika att tillåta samkönade äktenskap. EKONOMISK ÖVERSIKT Uruguay har ett fördelaktigt investeringsklimat med ett fungerande rättssystem och öppna finansiella marknader. Landet har i allt större utsträckning blivit ett regional finansiellt centrum, särskilt för kapital från Argentina och Brasilien. Uruguay lider inte av svår korruption på samma sätt som många andra länder i regionen och rankades på 21:a plats av 168 länder i Transparency Internationals ranking år 2015. Uruguay är också det ekonomiskt minst ojämlika landet och det land med minst fattigdom i Latinamerika. Enligt det nationella statistikinstitutet uppmättes fattigdomen under 2015 till 6,4 procent (jämfört med 24,2 procent år 2006), den extrema fattigdomen till 0,2 procent (1,4 procent år 2006) och ginikoefficienten till 38,0 (46,0 år 2006). Uruguay har medvetet satsat på att locka till sig utländska investeringar, inte minst genom inrättandet av 17 stycken frizoner med skatteförmåner till industrin. Direkta utländska investeringar uppgick under 2015 till 4,5 procent av landets BNP, vilket var en minskning med några procentenheter jämfört med senaste åren då andelen legat runt 5 procent. Emellertid ligger siffran över de 2,6 procent som är genomsnittet för hela Latinamerika. Direkta utländska investeringar har bidragit till att andelen industriellt förädlade varor i Uruguays annars jordbruks- och råvaruorienterade ekonomi har ökat. Den uruguayanska ekonomin klarade sig i genomsnitt relativt väl under de globala finanskriserna och hade enligt IMF en genomsnittlig BNPtillväxt på 5,3 procent mellan 2004 och 2014. Dock har utvecklingen av BNP-tillväxten varit fallande under de två senaste åren. Under 2014 uppgick BNP-tillväxten till 3,5 procent och under 2015 beräknar IMF att den uppgick till endast 1,5 procent. Att förhindra en fortsatt inbromsning av ekonomin under innevarande år är en utmaning.
Orsaker bakom den stagnerade tillväxten är en minskad inhemsk konsumtion i kombination med avtagande exportinkomster, främst ifrån landets viktiga handelspartners Argentina och Brasilien. Inflationen, som är ett tilltagande problem, har legat över centralbankens inflationsmål på 3-7 procent sex år i rad och uppmättes under 2015 till 8,7 procent. Den stigande inflationen har lett till fackliga stridigheter med krav på ökade reallöner. Även arbetslösheten är på uppåtgående sedan två år tillbaka, från 6,5 procent under 2014 till 7,9 procent under 2015. Regeringen behöver stimulera sysselsättningen samtidigt som en inflationsdämpande politik krävs för att inte köpkraften ska urholkas. Under 2015 deprecierade den uruguayanska peson kraftigt i förhållande till dollarn, vilket bidrog till att bromsa in fallet i exportinkomsterna. En svagare peso kan även stärka turismnäringen och hejda den tilltagande arbetslösheten. Dock riskerar deprecieringen att leda till ytterligare inflationsökningar. IMF klassar Uruguay som ett jämförelsevis stabilt land sett till regionen, men understryker att en utav de viktigaste prioriteringarna inför närmsta framtiden bör vara att hålla just inflationen i schack. INTERNATIONELLA RELATIONER OCH HANDEL Uruguay utgör tillsammans med Argentina, Brasilien, Paraguay och Venezuela handelsblocket Mercosur. Ett av huvudmålen med Mercosur är att främja frihandel inom blocket men i praktiken finns det många undantag och försvårande regelverk medlemmarna emellan. Uruguay hör till de mest pådrivande i förhandlingarna om ett associeringsavtal mellan EU och Mercosur. Tack vare bl.a. Argentinas nya hållning har parterna under Uruguays innevarande ordförandeskap i Mercosur kommit överens om att utbyta förhandlingsbud senast före maj månads utgång. Man har även enats om en färdplan för förhandlingarna fram till årets slut. Mercosurländerna förblir sammantaget Uruguays största handelspartner men de kommersiella relationerna med Kina har stärkts alltmer. Avtal har tecknats om uruguayansk export till Kina av bl.a. soja, ull, mjölkprodukter och jordbruksteknologi, där sojabönor är en nyckelvara. Landets areal av sojaodlingar har sedan år 2000 kontinuerligt ökat från nära noll till totalt 900 000 hektar, vilket utgör ca 50 procent av landets odlingsareal. Från kinesisk sida finns intresse för investeringar i olika infrastrukturprojekt såsom vägar, järnvägar och en planerad djuphavshamn.
Den totala exporten under 2015 uppgick till ett värde av 9,6 miljarder USD där viktiga exportvaror är köttprodukter, ris, mjölkprodukter och sulfatmassa. Övrig export utgörs i huvudsak av jordbruks- och boskapsprodukter såsom ull, skinn, grönsaker och spannmål. Turistindustrin och servicesektorn är också näringar i tillväxt. Uruguay exporterar även till en viss del plast, textilier, verkstadsprodukter, bilar och leksaker. Det fortsatt stora beroendet av jordbruksprodukter gör landets ekonomi mycket känslig för prissvängningar på världsmarknaden liksom för klimatpåverkan och boskapssjukdomar. Importen uppgick under 2015 till 10,1 miljarder USD. Importen består i första hand av råolja, bränslen, bilar, lastbilar, verkstadsprodukter samt reservdelar till fordon. Importen sker företrädesvis från Brasilien, Argentina, Kina, Venezuela och USA. De bilaterala kommersiella relationerna med Argentina har förbättrats efter att Argentinas nya president Mauricio Macri besökte Uruguay i början av året. Importrestriktioner som särskilt har drabbat bil-, textiloch verkstadssektorerna kommer så småningom att lyftas bort. En tidigare konflikt mellan länderna uppstod efter att Uruguay tillät en lokal tillverkare att utöka pappermassaproduktionen. Argentina motsatte sig Uruguays beslut med hänvisning till miljöpåverkan, vilket ledde till att Argentina förbjöd vidareexport av argentinska varor via uruguayanska hamnar. Efter Macris möte med Uruguays president Vázquez uppges konflikten vara löst och de bilaterala relationerna länderna emellan syns överlag ut att tinas upp. På den regionala scenen är Uruguay en förkämpe i sitt arbete med mänskliga rättigheter. Ett uttryck för detta var beslutet att i oktober 2014 som första land i Latinamerika ta emot 114 syriska kvotflyktingar. En konflikt uppstod dock när flyktingarna krävde att få åka till Europa med argumentet att de inte kunde anpassa sig till det lokala samhället. Den nya regeringen under Vázquez ledning initierade planer på att ta emot en andra grupp syriska flyktingar under 2015, ett mottagande som dock har skjutits upp. FÖRBINDELSER OCH HANDEL MED SVERIGE Relationerna mellan Sverige och Uruguay är goda och omfattar bl.a. samarbete i FN-frågor, där Uruguay delar svenska positioner i flertalet frågor, i synnerhet inom området mänskliga rättigheter. Mellan 1949 och 1993 hade Sverige en ambassad i Montevideo. Därefter blev Uruguay, tillsammans med Paraguay, sidoackrediteringsland för
ambassaden i Buenos Aires. Sverige har ett honorärt generalkonsulat i Montevideo under ledning av generalkonsul John-Christian Schandy (även norsk konsul). Uruguay har en ambassad i Stockholm. Uruguays import från Sverige uppgick under 2015 till 378 miljoner SEK, och den uruguayanska exporten till Sverige uppgick samma period till 62 miljoner SEK. Den svenska exporten utgjordes främst av verkstadsprodukter, fordon och telekomutrustning medan Sverige framförallt importerade livsmedel samt råvaruprodukter. Tillsammans med chilenska Arauco har svensk-finska skogsindustrikoncernen Stora Enso investerat i en pappersmassafabrik i den västra delen av Uruguay. Fabriken invigdes i september 2014 och är den största privata investeringen någonsin i landet. Under 2008 omvandlades den finsk-uruguayanska handelskammaren till en nordisk-uruguayansk. Några svenska företag har kontor och anläggningar i Uruguay, t.ex. Ericsson, SKF, Securitas, ABB, DeLaval, Scania, Linde Gas och Aarhus Karlshamn (AAK). Den svenska kolonin i Uruguay uppskattas till drygt 1000 personer varav det stora flertalet är f.d. flyktingar under diktaturtiden som har återvänt från Sverige och har dubbelt medborgarskap. Tillsammans med barn och barnbarn kan gruppen antas vara omkring 5000 personer. En grupp svensk-uruguayaner driver ett mycket aktivt svenskturuguayanskt kulturinstitut i Montevideo. Tack vare att många uruguayaner fann en fristad i Sverige undan diktaturen finns det fortfarande en djup tacksamhet, som återkommande uttrycks i de bilaterala kontakterna. På Olof Palmes dödsdag den 28 februari invigdes 2005 en byst till dennes ära i Montevideo. I december samma år namngavs en park i Montevideo efter f.d. ambassadören Harald Edelstam, som i samband med militärkuppen i Chile 1973 bidrog till att många politiskt aktiva uruguayaner som befann sig i Chile kunde ta sin tillflykt till Sverige. Det bedöms att uppemot 4000 uruguayaner är bosatta i Sverige. Bland kända personer med uruguayanskt ursprung som bor eller har bott i Sverige kan nämnas den framträdande alzheimerläkaren och forskaren Henry Engler, författaren och skribenten Ana Valdés samt sångaren Andrés Esteche. Följande besök har ägt rum sedan 2002:
Till Sverige: - Bostadsminister Carlos Cat, maj 2002. - Presidentens rådgivare Ariel Bergamino, oktober 2005. - Handelsdelegation ledd av miljöminister Graciela Muslera, oktober 2010. - President José Mujica med ministerdelegation, oktober 2011. Till Uruguay: - Statssekreterare Gunnar Wieslander, december 2008. - En delegation från MIV och Arbetsmarknadsdepartementet, besökte och ledde en två dagars workshop om mottagande och integrering av flyktingar, september 2014. - Regeringens särskilda sändebud för den svenska säkerhetsrådskandidaturen Pierre Schori, oktober 2015.