Andra årets erfarenheter angående projektet Utforskning av optimala odlingsstrategier för ekomajs till mjölkgårdar från 29 Syftet Det vi i försöksuppläggningen påbörjade med i 28, fortsatte i 29. Upplägget med tre olika utsädesmängder från 75., 85. till 95. frö/ha och enbart ett gödslingsnivå på de enskilda försöksplatserna upprepades. Även i år hade vi samma två ogrässtrategier som skulle jämföras med varandra: hälften av alla försöksrutor ogräsharvades enbart längs raderna och andra hälften harvades med en ogräsharv tvärsöver raderna kompletterad av radrensningar längs radarna. Enda förändring i år var att vi upprepade tvärsöverharvningen en gång, så att man vid denna enskilda åtgärd körde både fram och tillbacka för att kunna uppnå en förhoppningsvis bättre effekt än i 28 med enbart enkel körning i sammanhanget. Eftersom ekologisk fodermajs är svår att odla och ställer höga krav på en fungerande odlingsoch ogrässtrategi i ett ekologiskt odlingssystem kan vi inte direkt överföra odlingserfarenheter från konventionella majsodlingar krävs ett helhetsgrepp. Majs konkurrerar mycket dåligt mot ogräs innan raderna täcker markytan. Därför påbörjades föreliggande försök för att undersöka sambandet mellan tre olika utsädesmängder och två ogrässtrategier. Det skulle också undersökas vilket som är en optimal utsädesmängd. Genom spridning av försöken över landet från Västerås över Öland till Kristianstad täcker vi den största delen av potentiella majsjordar. I eko-majsodling arbetar vi särskilt med hänseende till växtnäringsförsörjningen med naturliga växtprocesser. Samtidigt har majs förmågan att klarar torkan bättre än vall och ta upp organiska kväveämnen långt fram i växtsäsongen, då huvudskörden byggs upp via bildandet av kolvandelen. Majs är ett starkt alternativ till vårspannmål och även till vallodling i områden med försommartorka, där man ibland (t.ex. på Öland) riskerar att förlora delar eller hela andra vallskörden. Samtidigt kan fodermajs ersätta en del kraftfoder i foderstaten när man utgår ifrån tillräckligt proteinrikt vall i foderstaten. Majsen är även användbart som komplementärfoder i betessäsongen.
Särskilt 29 var ett växtodlingsår med en kallare vår än 28. Ändå var det tillräckt varmt vid såddtidpunkten åtminstone på Öland och i Kristianstad Det gav särskilt mycket och upprepad nederbörd i Västerås. I Västerås ställdes försöket in pga. upprepad nederbörd, som gjorde det omöjligt att blindharva och i fortsättningen även att radrensa. Kvickroten gjorde entré och tog över odlingen. I de andra områdena fick vi mer nederbörd, undslapp en försommartorka. Med andra ord hade vi mycket goda villkor för majsodlingen i Kristianstad och på Öland i 29. Upplägg 3 försöksplatser fördelad över 3 län: Öland, Kristianstad, Västerås Totalt 18 rutor Bruttoyta per ruta 12 m x 6 m, anpassad för 6 m ogräsharv Variation A 75. frö/ha B 85. frö/ha C 95. frö/ha 2 olika ogrässtrategier: a) ogräsharv enbart längs raderna b) ogräsharv tvärsöver i rätt vinkel mot raderna, 2x; utöver harvningen längs raderna Upprepningar 3 Försöksplan B C A B /// A /// C /// C B A B /// A /// C /// A B C C /// A /// B/// Såriktningen blev nerifrån och uppåt eller tvärtom. Tvärsöverharvningen kördes fram och tillbacka i de snedsträckade parceller. Platser Öland, Färjestaden Kristianstad Västerås
Växtföljd, sort, gödsling Förfrukt Majssort Gödsling Öland Fodermajs Beethoven 4 ton höns + 15 ton nötfast/ha före och (29 4:e år) (FAO 2) 3 ton nötflyt/ha efter plöjningen Kristianstad Vall Katy 5 ton nötflyt/ha förre sådd, Biofer 1-3-1 med (minst 2 år) (FAO 2) 15 kg/ha vid sådd, 3 dagar efter sådd MnSulfat 2 kg/ha Västerås Havre Revolver 25 ton nötflyt/ha innan sådd, Biofer 1-3-, 4kg/ha (FAO 16) vid sådd Gödsling (antagen klass III P + K) Tillgängligt N P K kg/ha kg/ha kg/ha Öland gödslad 87 74 269 (innan plöjning 4 ton höns fast, 15 nötdjup, efter plöjn 3 ton nötflyt/ha) Behov genomsnitt 15 64 159 13,8 ton ts/ha Gäller Öland: tidigare angiven gödsling med 6 ton nötflyt/ha ändrades, då lantbrukaren behandlade sina tre skiften fodermajs olika angående fördelning av stallgödseln Kristianstad, nötflyt 76 4 225 Biofer 1-3-1 15 11 1,5 Totalt 91 51 226 Förfrukt vall (uppskattning) 6 Behov genomsnitt 15 72 16 15,6 ton ts/ha Västerås nötflyt 38 2 112 Biofer 1-3-1 4 12 4 gödslad 78 32 116 Behov vid uppskattat 9 ton 17 4 11 Kommentar Gödsling Utifrån STANK skulle man för 13,8 ton/15,6 ton ts/ha behöver långt över 15 kg N/ha. Samtidigt vet vi från t.ex. årets 29 konventionella majstävling på Öland Tidningen Lantmannen - att N-givor med 12-13 kg N/ha var fullt tillräckligt för ännu högre majsskördar än ovan nämnda. SJV: s gödslingsrekommendationer hjälper med hänseende till majs inte heller vidare, då antagandet för en nödvändig N-gödsling är för högt. En stor osäkerhet i sammanhanget är hur mycket jordbunden N som finns i marken innan sådd.
En N-min analys skulle kanske ge en förklaring till en relativ låg total N-giva på Öland och samtidig hög avkastning. Stallgödselinnehåll beräknades efter en standardmall och 8 % N-utnyttjandet. Samtidigt får man beakta att majsen på Öland odlas för 4: e året på samma skifte. Det betyder att man gödslade 4 år efter varandra stallgödsel i storleksordningen 6 ton nötflyt/ha eller 4-5 ton hönsfastgödsel + 3 ton nötflyt. Man får bara anta att det finns en påtaglig N-min förråd i marken, i efterhand skulle man gärna ha gjord en N-min analys. Kaliumbehovet kan tillgodoses via stallgödselgivor och ligger i överskott. Fosforbehovet är enligt STANK högt och motsvaras av stallgödselgivorna, + 1 kg/ha Öland, - 21 kg Kristianstad. I Västerås kan vi bara anta en förväntad skörd, då försöket inställdes pga jordmån i förbindelse med olycklig väderlek och för högt ogrästryck. De man får anta är, att det finns ett samband mellan en mycket god P + K-försörjning i förhållande till uppnådd hög skörd i försöken på Öland och i Kristianstad. I Kristianstad var även N-försörjningen i förbindelse med eko-vall som förfrukt kanske ett snäpp för mycket. De relativ låga 31,3 % ts-halt tyder på otillräckligt avmognandet, kanske pga den höga totala N-tillgången. Samtidigt vet vi inte precis hur mycket klöver som fanns i eko-vallen inför vallbrottet, som indirekt styr N-leveransen efter vallbrott. Majsen på Öland såddes 1 dagar senare, skördetidpunkt var samma. Sådd Datum Utsädesmängd kärnor/ha Radavstånd A B C C/C Kalmar 21-5 75. 85. 95. 75 cm Kristianstad 11-5 75. 85. 95. 75 cm Västerås 14-5 75. 85. 95. 75 cm Hermann Leggedör, 21/5/29 Vi använde t.ex. på Öland en bogserad pneumatiskt precisionssåmaskin Det är ett mycket medvetet mål som ligger bakom den stora spridningen mellan de olika utsädesmängderna. Omkring 75. 83. kärnor/ha är en vanlig utsädesmängd i Kalmartrakten och på Öland och längre norrut. I Skåne, med mycket större problem med
fågelangrepp (kajorna) och tillhörande plantförluster, ligger man i eko-odling därför vid 9. och upp till 1. kärnor/ha. Betningsmedlet Mesurol (mot Fritflyga, Knäpparlarv, fågelskador) som vanligt rekommenderas och används i konventionell odling, får vi inte använda i eko-odlingen. I Kalmartrakten har vi bara mindre problem med kajorna, däremot kan det komma tranor som påtagligt kan skada nysådd majs (t.ex. i 28). På Öland använder man i konventionell odling normalt 73. 83. kärnor/ha. I skånsk ekorådgivning använder man sig gärna av erfarenheterna från Danmark och hänvisar till utsädesmängder upp till 1. 11. frö/ha. I 29 års fodermajstävling på Borgeby vann en deltagare från DK med precis 13. kärnor/ha (och 147 kg N/ha). Vinnaren i kärnmajstävlingen använde 95. kärnor/ha (och 139 kg N/ha). (Källa: www.direkt.lantmannen.se). Även om det var en tävling för konventionell majsodling får man se på potentialen med högre majsutsädesmängder. Ogrässtrategi Blindharvning Oräsharvning Radrensning efter uppkomst av majs Kalmar 29/5 6/6 15-6 22-6 Direkt innan uppkomst Alla rutor längs raderna av majs hälften av rutorna tvärsöver fram och tillbaka majs 3/4-blad Kristianstad 19/5 8/6 29/5 Alla rutor längs raderna 25/6 hälften av rutorna tvärsöver 3/7 fram och tillbaka Västerås ingen 3/4 omöjligt Pga blöt mark 7/5 misslyckad 13/5 försök inställd Kort sammanfattning varför försöket i Västerås blev inställd: Mycket småregnande efter sådden gjorde det svårt att blindharva. Jordarten är Mh ML. I början av juni började kvickroten göra entré, samtidigt som det fortsatte att regna ofta. Radrensning, i ett försök att störa kvickroten gjordes, men resultatet var nedslående och beslut om att avbryta försöket togs i andra halvan juni. Inga ogräsräkningar gjordes, då knappt några örtogräs syntes pga konkurrensen från kvickrot. Odlingen nedputsad i mitten av augusti. Odlingen var då mycket ojämn och kolvbildningen knappt påbörjad. Parcellerna gick inte att urskilja och inga ledvis skillnader gick att se. I utvärderingen för 29 skriver vi nu främst om försöken i Kristianstad och på Öland. Att blindharvning ogräsharvning innan uppkomst av huvudgrödan de flesta år ger en mycket bra effekt mot ogräs, är en allmänt beprövad och nödvändig åtgärd (spannmål, ärter, bönor).
Däremot är det mindre utspritt att ogräsharva på tvären, särskilt i majsodlingen, och särskilt efter uppkomsten av majsen. I spannmålsodling praktiserar man, även där, att köra lite snett mot spannmålsraderna. Pga goda erfarenheter från en skånsk gård i tidigare år med harvningen på tvären byggde vi in det som en del av en alternativ ogrässtrategi. Ett känt problem är ogräs (t.e.x. målla, pilört) som etablerar sig i majsraderna. Även med en mycket noggrant inställd radrensare kommer man inte in i raderna, närmast är bara några cm ifrån raden i början av majsutvecklingen. Mållan, men även pilört kan kväva hela raderna. Året 28 hade vi pga en torr försommar en relativ sen groning av främst målla. 29, med god markfuktighet och ingen försommartorka grodde mållan som vanligt tidigt i samband med majsetableringen och vi fick en god effekt med blindharvningen. Det har förresten ingen betydelse vilken körriktning man väljer vid blindharvningen, bara man får det gjord. Trots lyckad blindharvning fick vi på Öland, antagligen pga förökad målla i tidigare 3 år med majs på samma ställe, ändå en senare påtaglig mållatillväxt. På alla försöksplatser användes ogräsharv och radrensare. Och räknar man in direkta upprepningar vid bekämpningstillfällen, genomfördes mellan 2-4 ogräsharvningar plus 2 3 radrensningar. Det första året 28 genomfördes tvärsöverharvningen enbart med en överfart. Då vi knappt såg någon synlig effekt, ökade vi till sammanlagt två körningar (fram och tillbaka vid samma dag). Hastigheten låg då kring 4 5 km/h. Om nu någon skulle undra hur man ställer in ogräsharven till de små rutorna (6x12 m). På Öland låg försöksrutorna i ett befintligt majsfält (6,9 ha), så man provkörde i runtomkringliggande fältet för att sedan börjar de konkreta körningar i försöksrutorna. Även i Kristianstad låg försöket i ett befintligt majsfält. Sammanfattning av ogräsåtgärderna Försöksplatser Blindharvning harvning radrensning efter uppkomst Kalmar 1 2 tvärs raderna 2 1 längs raderna Kristianstad 1 2 tvärs raderna 3 1 längs raderna Västerås försök inställd
Hermann Leggedör, 6/6/29 6 m ogräsharv Einböck i insats. Hermann Leggedör 6/6/29 Ogräsharvning vid 3-4 bladstadiet Ogrässammanställning Öland och Kristianstad I varje försöksruta har totalt en kvm ogräsräknats och vägts. Öland Diagram 1. Visar fördelningen i % mellan de olika ogräsen på Öland vid ogräsräkningen 31 augusti. Mållan dominerar totalt och utgör 92 % av den totala ogräsvikten i hela försöket. De två nästa ogräsen i vikt är Veronika och Nattskatta med 2,4 och 2,3 % av totalvikten ogräs.
1 9 8 7 6 5 4 antal ogräs % av totalvikt 3 2 1 Målla Veronika Viol Våtarv Lomme Maskros Nattskatta Som visas i diagram 1 dominerade mållan på Öland. Mållan väljs därför ut för närmare studier för hur de olika behandlingarna har påverkat detta ogräs. Beskrivning över vad förkortningarna innebär i diagrammen. A = 75 kärnor/ha B = 85 kärnor/ha C = 95 kärnor/ha 1 = Ogräsharvning enbart längs raderna 2 = Ogräsharvning tvärsöver i rät vinkel mot raderna Diagram 2 Mållans variation i de olika leden på Öland 12 1 8 6 antal ogräs vikt i gram 4 2 A1 A2 B1 B2 C1 C2 Snittet för mållan i C-leden med högst utsädesnivå ligger 176 g under snittet för A-leden med lägst utsädesmängd. Det finns dock en avvikelse i B2 med mycket höga mållavikter.
På Öland går det inte att hävda en förbättrad ogräseffekt mot mållan med tvärsogräsharvning. Både i B och C-leden ökar vikten målla när körning gjorts på tvären mot raderna. Kristianstad Diagram 3. Ogräsräkning den 9 juli i Kristianstad. Även här är mållan det dominerande ogräset och utgör 5 % av den totala ogräsvikten vid räkningen. Höga vikter har också åkerbinda och lomme samt örtogräs som inte gick att artbestämma då de var för små. 6 5 4 3 antal ogräs % av totalvikt 2 1 Målla Åkerbinda Lomme Viol Örtogräs Ogräs ospec Diagram 4. Resultat av ogräsräkning målla (g/kvm) i Kristianstad relaterat till de olika behandlingarna i respektive led. 8 7 6 5 4 antal ogräs vikt i gram 3 2 1 A1 A2 B1 B2 C1 C2
I detta försök syns en tydlig skillnad mellan om ogräsharvning gjorts längs raderna eller tvärs raderna. Vid samtliga utsädesmängder A-B-C har ogräsharvning tvärs raderna reducerat ogräsvikten rejält. Led A tvärsharvning har sänkt mållavikten 74,6 g/kvm Led B tvärsharvning har sänkt mållavikten 363, g/kvm Led C tvärsharvning har sänkt mållavikten 118,7 g/kvm Den högre utsädesmängden i led C har tenderat att sänka mållavikten jämfört med led A och B med lägre utsädesmängder. Det kan då vara intressant att se om samma tendenser finns för Lomme i Kristianstad som har någorlunda jämn fördelning över försöket liksom mållan. Åkerbindan är svårare att utvärdera då dess fördelning inte är lika jämn. Diagram 5. Ogräsräkning i Kristianstad för lomme (g/kvm) 25 2 15 1 antal ogräs vikt i gram 5 A1 A2 B1 B2 C1 C2 Även för lomme är det klart att tvärsharvning har sänkt ogräsvikten vid de tre olika utsädesmängderna. Däremot går det för lomme inte att se något samband mellan reducerad vikt på ogräset vid högre utsädesmängder.
Skörd Datum skördad areal i rutorna Kalmar 13-1-29 7,5 kvm Kristianstad 16-1-29 7,5 kvm Västerås ingen skörd Skörderesultat 29 Hermann Leggedör, juli 29 Eko-Majsfält ovanifrån, Öland A. 75 kärnor/ha 2=ogräsharv tvärs raderna 1=ogräsharv längs B. 85 kärnor/ha rader C. 95 kärnor/ha Medel av harvning+utsädesmängd Öland Harvning Uts.mängd Ts % Avk kg ts/ha Stärkelse g/kg ts Stärkelse kg/ha Öland A1 1 A 35 13221 268 3459 A2 2 A 34 12763 249 2951 B1 1 B 35 1355 24 3265 B2 2 B 34 145 26 3753 C1 1 C 35 1469 275 44 C2 2 C 23 1464 265 392 32,6 Genoms 13.872 26 3561 Kristianstad Kristianstad A1 1 A 31 15131 237 3693 A2 2 A 3 14465 298 4291 B1 1 B 32 16237 258 4181 B2 2 B 32 1628 314 515 C1 1 C 32 1628 328 531 C2 2 C 31 1555 34 4764 31,3 Genoms 15.63 29 454 Skillnad d mellan Öland och Kristianstad +1.731 d -3 d+979
Det fanns ingen försommartorka som under 28, vilket återspeglar sig tydligt i en högre avkastningsnivå i 29 Genomsnittlig avkastning över alla rutor jämfört mellan 28 och 29 28 29 Ton ts/ha ton ts/ha Öland 1,68 13,87 Kristianstad 13,87 15,6 Öland TS-skörden låg i genomsnitt över alla rutor på 13.872 kg ts/ha Med 75. kärnor/ha leder en tvärsöverharvning (A2) till 542 kg mindre avkastning, som tyder på att även en del nödvändiga majsplantor försvann, även stärkelsehalt och skörd minskade Avkastningen vid 85. kärnor ökade däremot från enbart längsharvning till tvärsharvning med 995 kg ts/ha. Däremot har vi vid 95. kärnor/ha nästan ingen skillnad mellan C1 och C2 i avkastning ts/ha Från A2 till B2 höjs avkastningen med 1.737 kg ts/ha som styrker den positiva effekten av ökad utsädesmängd till 85. kärnor/ha och skillnad stärkelseskörden är +82 kg/ha Mellan B1 och C1 (längsharvning) ökar avkastningen med 1.14 kg ts/ha, däremot finns knappt någon ökning längre mellan B2 och C2. Mycket tyder på att en ökande utsädesmängd har här den största avkastningshöjande effekt. Tvärsöverharvningen får man ser som en försäkring, eller också som ovan beskriven som en minskning av ogräsmängden Lantbrukaren som har odlat fältet omkring (totalt 6,9 ha), genomförde tvärsöverharvningen på sitt fält en vecka senare och med ännu bättre effekt mot mållan, däremot uppkom i hans fält i stället för första gången påtaglig nattskatta Sådden skedde sent den 21/5 pga att man inte fick tillgång till såmaskinen, man sådde 1 dagar senare än i Kristianstad; skulle man ha fått tillgång till såmaskinen tidigare, skulle en 2 veckor tidigare sådd har varit fullt möjligt med goda groningsbetingelser och kanske en antagligen högre stärkelseskörd som följd (skördetidpunkt skedde samma dag på både försöksplatser), ändå var majsen skördemogen i den meningen att tillräckligt höga tshalter uppnåddes (34 35 % ts, undantagsvärd med 23 %) Jordmånen här är mindre vattenhållande än i Kristianstad och därmed mer torkkänsligt, det är en varm jord var avkastningen begränsas främst av vattentillgång Växtföljden kunde ha varit bättre än att ha tre år majs som förfrukt
Öland 18 16 14 12 1 8 6 4 2 A1 A2 B1 B2 C1 C2 35 3 25 2 15 1 5 Avk kg ts/ha Stärkelse kg/ha Stärkelse g/kg ts Avkastning kg ts/ha: Stärkelse kg/ha: Stärkelse g/kg ts: röd blå gul Bokstav A, B, C + 1 = enbart ogräsharvad längs raderna Bokstav A, B, C + 2 = ytterligare harvad 2 x tvärs mot raderna (fram/tillbaka) Utsädesmängd A = 75. kärnor/ha B = 85. kärnor/ha C = 95. kärnor/ha Hermann Leggedör, juli 29, i försöket på Öland
Hermann Leggedör, juli 29, nattskatta kom upp påtaglig för första gången i omgivande fältet. Här lyckades man mot mållan. Det talar bl.a. emot 4 år majsodling efter varandra Kristianstad Med 75. kärnor/ha leder en tvärsöverharvning till 666 kg mindre avkastning, som tyder på att även en del nödvändiga majsplantor försvann, stärkelsehalt och skörd ökade däremot med 61 g/kg ts resp + 598 kg stärkelse/ha Men även vid 85. och 95. frö/ha leder den tvärsöverharvningen till minskningar i avkastningen med 29 resp. 658 kg/ha Däremot ökar stärkelsehalten från B1 till B2 med 56 g resp. 834 kg stärkelse/ha Totalt sett har man en jämnt hög avkastningsnivå (ts) vid B1 + 2 och C1, högsta TSskörd vid B1. Med nästan lika TS-skörd har C1 den högsta stärkelseskörden med 328 g och 5.31 kg stärkelse/ha I år hade det inte behövts en tvärsöverharvning för bättre ogräskontroll, det motsvarar bilden från 28. Det beror antagligen också på vall som förfrukt. Jordmånen är en mellanlera lättlera, dessutom mycket bra vattenhållande. Ingen bevattning genomfördes jämfört med 25 mm vid rätt tidpunkt i 28 var vi hade en påtaglig försommartorka TS-skörden låg i genomsnitt av alla 18 rutor på 15.63 kg ts/ha Man får anta att vall som förfrukt ger ett betydligt lägre ogrästryck, jämfört med tre år majs som förfrukt på Öland
Kristianstad 18 16 14 12 1 8 6 4 2 A1 A2 B1 B2 C1 C2 35 3 25 2 15 1 5 Avk kg ts/ha Stärkelse kg/ha Stärkelse g/kg ts Kg ts/ha: röd Stärkelse kg/ha: blå Stärkelse g/kg ts: gul Bokstav A, B, C + 1 = enbart ogräsharvad längs raderna Bokstav A, B, C + 2 = ytterligare harvad 2 x tvärs mot majsraderna (fram/tillback) A = 75. kärnor/ha B = 85. kärnor/ha C = 95. kärnor/ha Harvningsmetod Medel av harvningsmetod 18 16 14 12 1 8 6 4 2 35 3 25 2 15 1 5 Avk kg ts/ha Stärkelse kg/ha Stärkelse g/kg ts Kr-stad längs Kr-stad tvärs Öland längs Öland tvärs I Kristianstad var ogrässtrategin med enbart harvning längs raderna den effektivaste metoden med hänseende till ts/ha
På Öland återspeglar medeltalen ett mer jämnt resultat mellan längs- och tvärsöverharvad, däremot har vi set vid 85. kärnor/ha att tvärsöverharvningen gav en meravkastning med 995 kg ts/ha och ett negativ utslag vid låga 75. kärnor/ha och ett jämnt resultat vid 95. kärnor Följande förtydligar bara diagrammet och tolkningen innan, däremot ser man också stärkelseskörden ökas i Kristianstad ett snäpp (+298 kg/ha) Samtidigt ser man att ts-halten sjunker i tvärshavade rutorna, mer på Öland än i Kristianstad. Siffran får däremot tas med förbehåll, då ts-halterna på Öland egentligen ligger mellan 34 35 % (genomsnitt 34,6%, A1 till C1), då i C2 uppnås enbart 23 %, som kan verka ligger utanför de andra rutorna Förhållande ogräsharvning längs eller tvärs till medelavkastningen Medel av harvning Harvning Avk kg Ts % ts/ha Stärkelse g/kg ts Stärkelse kg/ha Kristianst Kr-stad längs 32 15859 274 4392 Kristianst Kr-stad tvärs 31 15348 35 469 Öland Öland längs 35 13626 261 3588 Öland Öland tvärs 3 13559 257 3489 Radrensning Det är särskilt viktigt att använda skyddsplåtar eller skyddstallrikar vid första körningen med radrensaren. Majsplantorna får aldrig täckas med jord då de inte återhämtar sig. Först i 3 4 blad stadiet får man våga köra enbart med hackaggregaten och anpassad hastighet för att får en redan kupande effekt mot små ogräsplantor, men samtidigt inte en täckande effekt av majsplantorna. Med tilltagande storlek av majsplantorna får man kupa mer aggressivt (ökad hastighet) in i raderna, som ger den önskade ogräsbekämpande effekt. Utsädesmängd Medel av utsädesmängd 18 16 14 12 1 8 6 4 2 35 3 25 2 15 1 5 Avk kg ts/ha Stärkelse kg/ha Stärkelse g/kg ts Öland 95 Öland 85 Öland 75 Kr-satd 95 Kr-stad 85 Kr-stad 75
På Öland tydligt ökande ts-mängd med ökande utsädesmängd Ökande stärkelseskörd med ökande utsädesmängd Stärkelsehalt ökar med tilltagande utsädesmängd Avkastningsoptimum med ts/ha nås i K-stad med 85. kärnor/ha Förhållande utsädesmängd till medelavkastning Medel av kärnor/ha Ort Led Ts % Avk kg ts/ha Stärkelse g/kg ts Stärkelse kg/ha Kriststad Kr-stad 75 31 14798 268 3992 Kriststad Kr-stad 85 32 16133 286 4598 Kriststad Kr-satd 95 32 15879 316 533 Öland Öland 75 34 12331 259 325 Öland Öland 85 34 142 25 359 Öland Öland 95 29 14621 271 3985 Över lag ser man tydligt en ökande avkastning från 75. till 85. kärnor/ha, i Kristianstad är skillnad + 1.335 kg ts/ha och på Öland + 1.671 kg/ha Vid 95. kärnor sjunker ts-avkastningen i Kristianstad igen ett snäpp men kompenseras av den högsta stärkelseskörden. På Öland når man högsta avkastningen ts vid 95. kärnor och uppnår samtidigt högsta stärkelseskörden Sammanfattning och perspektiv på 21 Föreliggande mellanresultat för 29 bekräftar trenden vi sett i 28 mellan ökad utsädesmängd och ökad skördemängd i ts/ha och även stärkelseskörd Försöket i Västerås ställdes in pga upprepad nederbörd, stort ogrästryck av i senare skedet främst kvickrot. Det bekräftar en gång till att val av odlingsplatsen särskilt för fodermajs är avgörande för att kunna genomföra alla nödvändiga mekaniska ogräsåtgärdar. Effekten av tvärsöverharvningen var 28 inte tillräckligt tydlig. I 29 såg vi i alla fall en tydlig effekt av tvärsöverharvning på Öland när man använder 85. frö/ha. Dessutom fördubblade vi tvärsöverharvningen, som antagligen gav en bättre effekt mot ogräset. På Öland gav tvärsöverharvningen B2 en meravkastning med 995 kg ts/ha, jämfört med B1 enbart harvad längs raderna och 85. kärnor/ha. Även lantbrukaren, som körde tvärsöverharvningar på sina olika fält däremot 1 vecka senare hade en bättre effekt mot målla, men fick en påtaglig tillväxt av nattskatta på två skiften av fyra för första gången, i försöket var det omvänt. Kanske skulle en ytterligare harvning ha varit effektivare särskilt när man skulle ha missad rätt tidpunkt.
Samtidigt ger utvärderingen av ogräsgraderingen en mycket spridd bild på Öland. Delvis ökar mållan vid 85. kärnor och tvärsöverharvning. Men jämför man A1 (75. kärnor) och C1 (95. kärnor) både enbart längsharvat, ligger C1 med 175 g Måla/kvm under vägningen på A1, som tyder på bra ogräskonkurrerande effekt av högsta utsädesmängd. I Kristianstad var sambandet mellan graderad vikt av målla och tvärsöverharvningen mycket tydligare. Vid samtliga utsädesmängder A-B-C har ogräsharvning tvärsöver raderna reducerat ogräsvikten rejält. Även lomme reduceras tydligt med tvärsharvningen. Ännu säkrare får man tolka resultat därhän att en ökad utsädesmängd med 85. kärnor/ha och mer har en höjande effekt på avkastningen och stärkelseavkastningen och kan ses som en försäkring för en hög skördepotential. Den högsta utsädesmängden med 95. kärnor/ha har största ogräskonkurrerande förmågan. Man skulle kunna säga också att det antagligen är lämpligare med 85. kärnor/ha på Öland med hänseende till vattenförsörjningen och risk för försommartorkan och att på en bra vattenhållande jordmån som Kristianstad vid försöksstället en utsädesmängd med 95. kärnor är mer lämpad för att kunna utnyttja avkastningspotentialen. I övrigt verkar 95. frö ger en mycket konkurrenskraftig majsgröda. Både försöket och lantbrukarens odling på Öland gav mycket bra avkastning, däremot får man avråda från majsodling flera år i sträck, som producerar ett högt ogrästryck (målla + nattskatta). I försöket hade vi högt tryck med målla. Hade man haft tillgång till såmaskinen, kunde sådden ha skedd tom 2 veckor tidigare under goda groningsbetingelser. Försöket i Kristianstad lyckades perfekt. Vid ett besök i höstas (1-9-21) kunde vi bara konstatera att ogräsåtgärderna lyckades mycket bra, majsbeståndet var frodig. En viktig förutsättning var vall som förfrukt. Vi fick med enbart 1 blindharvning + 1 harvning längs raderna + 3 radrensningar ett mycket bra resultat. Ytterligare 2 körningar tvärsöver med ogräsharvning gav inte mer avkastning, däremot mer stärkelsskörd, men tydlig sänkt ogrästryck (målla, lomme) På Öland fick vi trots fjärde året av majsodling en bra avkastning. Här behövdes tvärsöverharvningen. Totalt 1 blindharvning + 1 harvning längs och 2 harvningar tvärs + 2 radrensningar. Då man ville utnyttja ett gammalt miljöstöd för fånggrödor blev vi tvungna att ha den sista radrensningen ungefär i mitten av juni. En senare efterföljande, kompletterande radrensning som i Kristianstad hade varit bättre. Skördepotentialen bekräftas av följande siffror, dessutom ser man tydligt att 28 hade vi ett år med mycket (för-) sommartorka, 29 hade vi god vattentillgång 28 29 ton ts/ha ton ts/ha Öland 1,68 13,87 Kristianstad 13,87 15,6 Att man har lyckats 29 på de två försöksplatserna, och i praktiken hos majsodlande ekobönder beror inte på användandet av avancerad teknik. Istället styrs framgången av rätt tidpunkt, lämplig väderlek, anpassad inställning av befintliga ogräsredskap som långfinger-/ogräsharv och radrensare och att inte spara på utsädet. Dessutom är jordmån, skiftesläge en viktig framgångsfaktor, eller rentav begränsande som i Västerås. En fungerande växtföljd med flera grödor, men främst vall underlättar hanteringen av ogräset. Majs kan vara en lyckad gröda när man prioriterar ogräsåtgärderna som oftast krockar med första vallskörden. Är man tveksam angående en lyckad ogräshantering är en körning med ogräsharv/radrensare för mycket bättre än en för lite.
21 Förutsatt att projektet beviljas även 21 kommer vi att fortsätta med försöksupplägget och kanske kan få en ytterligare bekräftelse av årets resultat. På Öland får vi försöka att få in en sista senare radrensning trots stöd för fånggrödor för att får en bättre ogräseffekt. Det vore intressant att undersöka N-min om våren för att få en bättre koll på N- försörjningen åtminstone på Öland och i Kristianstad och för att få en bättre förståelse varför ett teoretiskt underskott på kväve på Öland ändå räcker så långt (13,8 ton ts/ha) Vi måste hittar ett lämpligt ställe i Västerås som tillåter alla nödvändiga ogräsåtgärder i majsodlingen. I slututvärderingen efter tredje året vore en statistisk utvärdering av försöksresultaten önskansvärd. Författare, Hermann Leggedör, HS Rådgivning Agri AB, Flottiljvägen 18, 392 41 Kalmar 78 156 76, hermann.leggedor@hush.se, i samarbete med Gösta Roempke, HS Konsult och Stefan Lundmark, HS Kristianstad. Ett stort tack till försöksavdelningar på HS i Kristianstad, Kalmar och Västerås och till lantbrukarna som ställer upp för försöksmöjligheten. Finansierat av EU och Svenska Staten via Landsbygdsprogrammet.