Samråd om framtiden för europeisk bolagsrätt EU:s bolagsrätt är en av den inre marknadens hörnstenar och har utvecklats mycket under de senaste 40 åren. EU:s harmonisering på bolagsrättsområdet täcker områden som skydd av aktieägare och andra parter, bildande av aktiebolag och bevarande av aktiebolags kapital, uppköpsbud, offentlighet i filialer, fusioner och uppdelningar, minimiregler för enmansbolag med begränsat ansvar, aktieägares rättigheter och besläktade områden som finansiell rapportering och redovisning. Mycket har också åstadkommits när det gäller olika juridiska former, till exempel europabolag (SE-bolag), europeiska ekonomiska intressegrupperingar (EEIG) och europeiska kooperativa föreningar (SCE-föreningar). Under de senaste åren har det dock blivit svårare att driva igenom initiativ på bolagsrättsområdet i EU. Dessa svårigheter märks bland annat på att det har varit svårt att få igenom vissa förenklingsinitiativ och förslaget om en stadga för europeiska privata aktiebolag (SPE-bolag). Samtidigt har näringslivet blivit alltmer gränsöverskridande, både ur företagens och ur konsumenternas perspektiv. Mot denna bakgrund inledde generaldirektoratet för den inre marknaden i slutet av 2010 en diskussion om dessa frågor genom att inrätta en tillfällig arbetsgrupp av framstående akademiker på området. Arbetsgruppen lade fram en ett antal rekommendationer om lämpliga åtgärder. Rapporten diskuterades vid en rapport för kommissionen med public conference in Brussels ffentlig konferens i Bryssel den 16 17 maj 2011. Nu vill kommissionen inleda ett offentligt samråd för att inhämta åsikter från alla intressenter på området europeisk bolagsrätt. Samrådet kommer att löpa från 2012 och framåt. I mitten av 2012 kommer kommissionsledamot Michel Barnier sedan att presentera de alternativ på bolagsstyrnings- och bolagsrättsområdet som han kommer att arbeta med under andra hälften av sitt mandat. Efter att alla frågor vid samrådet har besvarats har du möjlighet att lämna in ett dokument med ytterligare kommentarer. Vänligen använd detta alternativ endast för kommentarer som du inte redan har framfört under samrådet. Questions marked with an asterisk * require an answer to be given. I BAKGRUNDSINFORMATION Detta samråd riktas till en så bred publik som möjligt eftersom det är viktigt att få in synpunkter från alla berörda parter och intressenter. För att kunna analysera svaren på detta samråd vill vi gärna att du som svarar lämnar vissa bakgrundsuppgifter om dig själv.
1. Vilken kategori tillhör du?:* Företag (inte finansinstitut) Konsult Privat investerare Försäkring Andra fria yrken Myndighet Bank Branschsammanslutning Forskningsinstitut/Tankesmedja Andra finansiella tjänster Fackförening/Arbetsgivarorganisation Universitet/Högskola Advokat/notarie Organisation från civilsamhället Privatperson Revisor Institutionell investerare Annan Ange vilken (högst 500 tecken) 2. Vilket land är du etablerad/bosatt i?:* Österrike Finland Polen Belgien Frankrike Portugal Bulgarien Ungern Rumänien Tjeckien Irland Slovakien Cypern Italien Slovenien Tyskland Litauen Sverige Danmark Luxemburg Storbritannien Estland Lettland EU-omfattande organisation Grekland Malta Land som inte är EU-medlem Spanien Nederländerna Annan
Ange vilket (högst 500 tecken) Ange vilket (högst 500 tecken) 3. Kontaktuppgifter (namn, adress och e-postadress) * 4. Är din organisation registrerad i registret över intresseorganisationer? * Ja Nej Du kan registrera din organisation innan du skickar in ditt bidrag.
II MÅL FÖR EU:S BOLAGSRÄTT 5. Vilket/vilka mål bör EU:s bolagsträtt ha?* Förbättra företagsklimatet för europeiska företag och deras rörlighet inom EU. Göra det lättare att starta företag i EU. Skapa en lämplig ram för konkurrenslagstiftningen, med stor flexibilitet och valfrihet. Förbättra skyddet av de anställda. Förbättra skyddet av borgenärer, aktieägare och medlemmar. Annan. Ange alternativ. (högst 500 tecken) III RÄCKVIDD FÖR EU:S BOLAGSRÄTT Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) utgör den rättsliga grunden för att anta direktiv om harmonisering av EU:s bolagsrätt (artikel 50). Denna rättsliga grund har använts för att anta direktiv om offentlighet för företag och deras filialer, om giltigheten av bolagens förpliktelser och om bolagens ogiltighet, om bevarande och ändring av aktiebolags kapital, om fusioner och delningar av aktiebolag samt om enmansbolag med begränsat ansvar. Samma rättsliga grund har också använts för antagandet av direktiv om uppköpserbjudanden, gränsöverskridande fusioner av företag och vissa av aktieägares rättigheter i börsnoterade företag.
6. Anser du att EU bör prioritera att förbättra den befintliga harmoniserade rättsliga ramen, eller anser du att man bör överväga att harmonisera nya områden? * Ja, följande befintliga rättsakter om harmonisering av bolagsrätten skulle kunna moderniseras ytterligare Ja, det finns nya områden som skulle kunna harmoniseras ytterligare, till exempel... Ja, båda alternativen kan kombineras och i framtiden skulle man kunna inrikta sig på Nej, det behövs ingen ytterligare harmonisering. Arbetet bör snarare inriktas på: Ange vad. * Icke-bindande instrument, t.ex. rekommendationer. Ökat administrativt samarbete och utbyte av god praxis. Ange vad. * Direktiven om offentlighet för företag och deras filialer samt giltigheten av bolagens förpliktelser och om bolagens ogiltighet. Direktivet om att bilda ett aktiebolag samt att bevara och ändra dettas kapital. Direktiven om fusioner och delningar av aktiebolag. Direktivet om enmansbolag med begränsat ansvar. Direktivet om uppköpserbjudanden. Direktivet om gränsöverskridande fusioner. Direktivet om vissa av aktieägares rättigheter i börsnoterade företag. Ange vad. Flyttning av ett företags säte över gränserna. Gränsöverskridande delningar. Koncerner. Gränsöverskridande omvandling av företagsform.
Ange vad Direktiven om offentlighet för företag och deras filialer samt giltigheten av bolagens förpliktelser och om bolagens ogiltighet. Direktivet om att bilda ett aktiebolag samt att bevara och ändra dettas kapital. Direktiven om fusioner och delningar av aktiebolag. Direktivet om enmansbolag med begränsat ansvar. Direktivet om uppköpserbjudanden. Direktivet om gränsöverskridande fusioner. Direktivet om vissa av aktieägares rättigheter i börsnoterade företag. Flyttning av ett företags säte över gränserna. Gränsöverskridande delningar. Koncerner. Gränsöverskridande omvandling av företagsform. EU:s bolagsrätt har utgått från en åtskillnad mellan offentliga och privata aktiebolag. Vissa EU-direktiv gäller alla bolagstyper medan andra inriktas på särskilda typer av bolag. Förhållandena har emellertid förändrats under de senaste åren, särskilt när det gäller skyddet av offentliga aktieägare. En tendens i vissa medlemsstater är att aktiebolag ofta används som juridisk form för börsnoterade företag, medan andra stora och medelstora företag är privata aktiebolag. Därför har en del av medlemsstaterna utformat nya hybridbolagsformer för att öka flexibiliteten. Dessutom skiljer inte alla medlemsstater mellan offentligt och privat.
7. Bör EU slopa åtskillnaden mellan aktiebolag och andra bolag med begränsat ansvar inom bolagsrätten och i stället skilja mellan börsnoterade/icke börsnoterade företag för att se till att aktieägarna ges tillräckligt skydd? * Ja, för alla rättsliga instrument för harmonisering av EU:s bolagsrätt. Ja, men endast för rättsliga instrument som är kopplade till Nej Ange vad * Offentlighet för företag och deras filialer samt giltigheten av bolagens förpliktelser och om bolagens ogiltighet. Bevara och ändra kapital. Fusioner och delningar. Enmansbolag med begränsat ansvar. Uppköpserbjudanden. Gränsöverskridande fusioner av företag. Vissa av aktieägares rättigheter i börsnoterade företag. IV EN ANVÄNDARVÄNLIG RAM FÖR EUROPEISK BOLAGSRÄTT EU:s bolagsrätt betraktas ibland som svår att använda eftersom den är uppdelad i ett antal olika direktiv. Detta innebär även att det finns en risk för inkonsekvenser, luckor eller överlappningar. En lösning för att komma till rätta med det problemet skulle kunna vara att ändra och kodifiera de befintliga direktiven, och antingen ha en enda rättsakt eller ett mycket begränsat antal direktiv genom att
omgruppera närstående områden. 8. Anser du att en kodifiering av EU:s befintliga direktiv om bolagsrätt för att minska eventuella inkonsekvenser, överlappningar eller luckor är ett förslag som är värt att gå vidare med? * Ja, alla befintliga direktiv bör ersättas med en enda rättsakt för EU:s bolagsrätt. Ja, bolagsrättsdirektiv med liknande räckvidd bör slås ihop. Nej, det är inte ett bra förslag. Ange vad (högst 500 tecken) V BOLAGSFORMER I EU-LAGSTIFTNINGEN Förutom harmoniering har EU:s bolagsrätt även inriktats på att inrätta särskilda bolagsformer, till exempel europabolag (SE-bolag), europeiska kooperativa föreningar (SCE-föreningar), europeiska ekonomiska intressegrupperingar (EEIG) och mer nyligen, förslaget om ett europeiskt privat aktiebolag (SPE-bolag). Sådana instrument kallas ofta den 28:e ordningen, eftersom de syftar till att införa nya juridiska bolagsformer som inte innebär att de befintliga nationella juridiska bolagsformerna harmoniseras, ändras eller ersätts, utan erbjuder kompletterande och alternativa juridisk former.
9. Vilket mervärde, om något, tillför EU:s juridiska bolagsformer det europeiska näringslivet? * Att dessa bolagsformer har en EU-profil. Deras EU-märke ( SE, SCE ). Att de är fullständiga juridiska personer. Kostnadsbesparingar vid gränsöverskridande transaktioner. En temporär lösning på gränsöverskridande problem. De är praktiska alternativ till befintliga nationella juridiska bolagsformer. Man slipper obligatoriska nationella krav (formen europabolag ger till exempel aktiebolag möjligheten att välja mellan ett bolagsstyrningssystem med en tredjedel eller två tredjedelar). Möjligheten att till exempel flytta ett företags säte över gränserna. Skatteskäl. Arbetsrättsliga skäl. Inget mervärde. 10. Vilka, om några, är de största bristerna i EU:s lagstiftning om europeiska juridiska bolagsformer? * De många korshänvisningarna till relevant nationell lagstiftning är krångliga. Det skapas osäkerhet till följd av att olika nationella lagstiftningar tillämpas samtidigt. Skillnaderna när det gäller hur EU:s juridiska bolagsformer uppfattas och används på nationell nivå. De europeiska bolagsformerna är inte lika attraktiva i alla medlemsstater. En beslutsprocess som kräver enhällighet har sina begräsningar. Det finns inga större brister.
11. Bör EU:s befintliga juridiska bolagsformer ses över?* Ja, särskilt när det gäller:... Nej Ange vad. * Förenkling och rationalisering av befintliga förfaranden. Ökad enhetlighet genom ett minskat antal korshänvisningar till nationell lagstiftning. Minskning av det obligatoriska minimikapitalkravet. Radering av kraven för gränsöverskridande aspekter. Möjlighet att ha registrerat säte och huvudkontor i två medlemsstater. En konkret lösning på problemet med brevlådeföretag. * Målet med en europeisk bolagsrättslig modellakt (European Model Company Act, EMCA), som akademikerna för närvarande arbetar med, är att skapa en modern och flexibel modellakt för att ta hänsyn till den senast utvecklingen i medlemsstaterna. Syftet med detta initiativ är inte att harmonisera den nationella bolagsrätten, utan snarare att göra särdragen i de olika nationella systemen mer förståeliga. Modellakten är alltså tänkt att tjäna som en flexibel och valfri modell.
* För närmare upplysningar, se: http://law.au.dk/forskning/forskningscentre/europeanmodelcompanyactemca/overview-over-the-emca-project/ Kan valfria modeller som EMCA eller liknande projekt vara ett lämpligt alternativ till traditionell harmonisering? * Ja Nej Förklara närmare. (högst 500 tecken) Förklara närmare. (högst 500 tecken) VI DET SÄRSKILDA FALLET MED EUROPABOLAG SOCIETAS PRIVATA EUROPAEA, SPE) TFörslaget om europabolag har diskuterats i över tre år utan att man kunnat enas. Efter de utdragna diskussionerna var det särskilt två frågor som medlemsstaterna inte var överens om, nämligen om det ska finnas möjlighet att dela på företagens registrerade säte och huvudkontor och systemet för de anställdas deltagande. Kommissionen är emellertid fortfarande övertygad om att de små och medelstora företagen i EU behöver stöd på EU-nivå, särskilt under de rådande ekonomiska förhållandena.
13. Bör kommissionen överväga alternativa sätt för att stödja de små och medelstora företag i EU som bedriver gränsöverskridande verksamhet?* Ja Nej, mer bör göras för att nå en överenskommelse om förslaget om stadga för ett europeiskt privat aktiebolag. Finns det andra möjligheter som bör utforskas? till exempel: * Kommissionen skulle kunna utarbeta ett nytt lagstiftningsförslag för att främja små och medelstora företag i EU genom en EU-märkning av befintliga nationella bolagsrättsliga instrument som uppfyller ett antal på förhand fastställda harmoniserade krav. Det tolfte bolagsrättsdirektivet skulle kunna ses över för att införa en förenklad företagsstadga med målet att underlätta organisationen av koncerner (enmansbolag med begränsat ansvar skulle undantas från vissa harmoniserade regler som inte är absolut nödvändiga för denna bolagstyp). Tillämpningsområdet för europabolag skulle kunna ändras så att mindre EU-företag kan dra fördel av denna bolagsform genom mer flexibla krav.
VII GRÄNSÖVERSKRIDANDE FLYTTNING AV ETT FÖRETAGS REGISTRERADE SÄTE Förutom reglerna i stadgan för europabolag och europeiska kooperativa föreningar (SCE föreningar) föreskriver de gällande EU-reglerna ingen allmän rättighet att flytta ett företags registrerade säte över gränserna, vilket skulle innebära att företaget behåller sin juridiska form. För närvarande tillåter endast ett fåtal av medlemsstaterna flyttning av säte utan att företaget avvecklas och sedan bildas på nytt. I de flesta medlemsstaterna måste företagen därför etablera en ny juridisk enhet i den nya medlemsstaten, slå samman de berörda företagen och därefter registrera det företag som bildas genom fusionen i den medlemsstaten. 14. Bör EU agera för att underlätta flyttningar av företags registrerade säte över gränserna?* Ja, genom ett direktiv som harmoniserar bestämmelserna. Ja, genom någon annan åtgärd. Nej, den befintliga EU-ramen (stadgan för europabolag, direktivet om gränsöverskridande fusioner) ger tillräckliga verktyg för flyttning av företags registrerade säte över gränserna. Nej Förklara din åsikt närmare (högst 500 tecken) Förklara din åsikt närmare (högst 500 tecken)
Förklara din åsikt närmare (högst 500 tecken) 15. Vilka villkor bör gälla för flyttning av ett företags registrerade säte över gränserna?* En flyttning bör inte vara möjlig om ett förfarande för avveckling, likvidation, insolvens, inställda betalningar eller liknande har inletts mot företaget i fråga. Medlemsstaterna bör själva få bestämma om de ska kräva att ett företag som vill flytta sätet även måste flytta sitt huvudkontor eller sin huvudsakliga verksamhet. Alla medlemsstater bör godta en flyttning av säte, även om företaget inte flyttar sitt huvudkontor eller sin huvudsakliga verksamhet. En flyttning av säte bör endast vara tillåten om företaget också flyttar sitt huvudkontor och sin huvudsakliga verksamhet. 16. Vilka konsekvenser bör en flyttning av säte över gränserna få?* Företaget ska inte behöva avveckla sin verksamhet i hemmedlemsstaten. Företaget ska inte förlora sin juridiska form. Flyttningen bör vara skatteneutral enligt bestämmelserna i direktiv 90/434/EG om fusioner, delningar, flyttningar, överföringar av tillgångar och utbyten av aktier mellan företag i olika medlemsstater. En flyttning ska inte leda till att aktieägare, ledamöter, borgenärer och anställda i det berörda företaget förlorar de rättigheter de redan har. VIII Cross-border mergers Direktivet om gränsöverskridande fusioner av bolag med begränsat ansvar innehåller regler om fusioner mellan företag från olika medlemsstater. Genom direktivet inrättas en harmoniserad ram för gränsöverskridande fusioner, nationella regler för fusioner och beslutsprocesser samt regler för gemensamma områden, till exempel borgenärers rättigheter. * Direktiv 2005/56/EG. Direktivet i fulltext finns att läsa på http://eur-lex.europa.eu/lexuriserv/lexuriserv.do?uri=oj:l:2005:310:0001:0009:sv:pdf
17. Anser du att fusiondirektivets bestämmelser bör harmoniseras ytterligare?* Ja Nej Ange vilka områden. * Bolagsstämmans godkännande av gränsöverskridande fusioner. Tidsfristerna för de nationella myndigheternas behandling av ansökningar om gränsöverskridande fusioner. Värderingsmetoderna av tillgångar vid gränsöverskridande fusioner. Datumet för inledandet av skyddsperioden för borgenärers rättigheter. Varaktigheten för skyddsperioden för borgenärers rättigheter. Konsekvenserna av borgenärernas rättigheter för slutförandet av en gränsöverskridande fusion. Ange vad. * Det finns inget behov av ytterligare harmonisering av gränsöverskridande fusioner. Uppdelningen mellan EU-lagstiftning och nationell lagstiftning utgör inte ett problem. De områden som för närvarande inte omfattas av EU-lagstiftning behandlas bättre i nationell lagstiftning. IX GRÄNSÖVERSKRIDANDE DELNINGAR Delningar på nationell nivå är för närvarande harmoniserade genom direktivet om delningar *, men EU:s bolagsrätt innehåller inga
bestämmelser om gränsöverskridande delningar. * Direktiv 82/891/EEG. Direktivet i fulltext finns att läsa på: http://eur-lex.europa.eu/lexuriserv/lexuriserv.do?uri=dd:17:01:31982l0891:sv:pdf 18. Anser du att lagstiftning om gränsöverskridande delningar bör införas på EU-nivå?* Ja Nej Ange varför. * Dessa områden behandlas bäst på nationell nivå. Uppdelningen mellan EU-lagstiftning och nationell lagstiftning utgör inte ett problem. De harmoniserade reglerna bör ha följande syften:* Reglerna bör bygga på den ram för gränsöverskridande delningar som fastställs i direktivet om gränsöverskridande fusioner. Ange varför. Gemensamt ansvar för de berörda företagen när det gäller befintliga fordringar vid tidpunkten för delningen.
Ange varför. * Alla berörda intressenter är väl insatta i hur ramen fungerar. Ramen har visat sig vara hållbar. Ramen är den bästa strukturen för att hantera denna typ av gränsöverskridande verksamheter. Bör detta gemensamma ansvar baseras på fördelningen av tillgångar vid delningen? Ja Nej *
Ange varför. (högst 500 tecken) Ange varför. (högst 500 tecken) X KONCERNER Företagskoncerner eller holdingföretag är en realitet i dagens näringsliv. Alla nationella rättssystem innehåller emellertid inte särskilda rättsliga ramar för koncerner. Många medlemsstater har infört skyddsbestämmelser för att täcka de viktigaste rättsliga frågor som kan uppstå i detta sammanhang. På EU-nivå har man tidigare försökt ta fram en omfattande EU-ram för koncerner, det så kallade nionde bolagsrättsdirektivet. Detta initiativ lyckades aldrig. Arbetsgruppen har lagt fram rekommendationer, men syftet med * rekommendationerna är inte att inrätta en heltäckande ram, utan de inriktas på särskilda aspekter där det behövs åtgärder. Vi vill gärna få in åsikter om dessa aspekter. * För närmare upplysningar se arbetsgruppens rapport, s. 59 75, http://ec.europa.eu/internal_market/company/docs/modern/reflectiongroup_report_en.pdf 19. Anser du att EU bör ingripa på detta område?* Ja, EU bör ingripa Nej, det finns inget behov av ett ingripande från EU:s sida.
Ange vad. * Kommissionen bör rekommendera att koncernernas intresse erkänns. EU bör kräva att koncerner lämnar information om sin struktur i ett sammanfattande och lättläst dokument som är lätt tillgängligt för investerarna. XI KAPITALSYSTEM År 2008 beställde kommissionen en extern studie för att undersöka om det finns några genomförbara alternativ till systemet för * bevarande av kapital i det andra bolagsrättsdirektivet (77/91/EEG) och effekterna av införandet av IFRS-standarden om vinstfördelning. I studien dras slutsatsen att de nuvarande minimikapitalkraven och reglerna för bevarande av kapital inte utgör några större hinder för vinstfördelning. I studien hävdas också att IFRS-standarden inte har påverkat vinstfördelningen i någon större grad. Mot bakgrund av resultaten av denna studie beslutade kommissionen att inte vidta några omedelbara åtgärder i form av en uppföljning eller en ändring av det andra bolagsrättsdirektivet. * Se http://ec.europa.eu/internal_market/company/docs/capital/feasbility/study_en.pdf. Anser du att det andra bolagsrättsdirektivet bör ses över?* Ja Nej
Ange vilka syften du anser att översynen bör ha * * Förutom räckvidden privat-offentlig, se fråga nr 7. * Upphäva eller ändra minimikapitalkravet. Ersätta balansräkningstestet med ett solvenstest. Kumulativ användning av balansräkningstestet och solvenstestet. Alternativ användning av balansräkningstestet och solvenstestet. Användning av IFRS-standarder för fastställande av vinstfördelning. Klargöra systemet för röstnedläggning. Ange varför * De gällande reglerna är flexibla och ger medlemsstaterna handlingsutrymme.. Current rules have stood the test of time. Företagens efterlevnadskostnader är inte för höga.
XII YTTERLIGARE KOMMENTARER 21. Vill du lägga upp ett dokument med ytterligare kommentarer? Om du har ytterligare kommentarer kan du lämna in dessa här, i ett separat dokument. Vänligen använd detta alternativ endast för kommentarer som du inte redan har framfört. Ja Nej