Ostra Arkeologisk utredning RAÄ 47, 48 och 49 Ostra 10:1 Eskilstuna kommun Sundby sn, Södermanland Ann Lindkvist SAU rapport 2008:19.
Innehållsförteckning Inledning 1 Syfte, metod och genomförande 2 Topografi och naturmiljö 3 Fornlämningsmiljö och tidigare undersökningar 3 Historiska förhållanden och äldre kartor 4 Resultat 6 Sammanfattning 11 Referenser 12 Tekniska och administrativa uppgifter 13 Bilagor Bilaga 1. Karta med resultat (på mittuppslag) Bilaga 2. Förteckning över schakt Bilaga 3. Förteckning över anläggningar och lager
Inledning Med anledning av planerad bostadsbebyggelse har en arkeologisk utredning utförts i Ostra som är beläget en knapp mil NÖ om Eskilstuna (fig 1). Uppdraget har utförts av Societas Archaeologica Upsaliensis (SAU) under augusti 2008, på uppdrag av markägarna Birgitta och Sten Hellmark. Ansvarig för projektets genomförande har varit Ann Lindkvist. Figur 1. UO (blått) är beläget NÖ om Eskilstuna. Skala 1:80 000. Ur Terrängkarta Lantmäteriverket Gävle 2007. Medgivande MS2007/04080. 1
Syfte, metod och genomförande Syftet med utredningen var att fastställa förekomst av ytterligare eventuella ej registrerade fornlämningar inom undersökningsområdet (UO). Fältarbetet har genomförts i form av en fältinventering och sökschaktning. För utredningen har det också gjorts en genomgång av material i arkiv och studier av historiska kartor samt en genomgång av litteratur. Vid fältinventeringen avsöktes terrängen systematiskt och GPS fanns tillgänglig för inmätning av ev påträffade objekt. Även de tidigare kända fornlämningarna utanför UO besöktes. Sökschakt lades ut i lämpliga lägen och mättes in med GPS. Fältarbetet genomfördes delvis i soligt väder och delvis i regn. Figur 2. Det ursprungliga UO, det faktiska UO samt delområden. Skala!:7500. Ur Fastighetskarta Lantmäteriverket Gävle 2007. Medgivande MS2007/04080. När fältarbetet skulle påbörjas konstaterades det vid en diskussion med beställarna och tillika markägarna att det område som angivits i länsstyrelsens kravspecifikation inte tillhörde dem i sin helhet. Detta gällde de i området insprängda mindre villatomterna i Stensätter, växthustomten i det östligaste hörnet samt fastigheten 5:10 vilken till en del ingår i den SV delen av det anvisade området. Eftersom det inte var lämpligt att göra markingrepp annat än i fastigheten 10:1 och den planerade bebyggelsen endast berörde denna fastighet togs beslutet att utesluta 5:10 samt de mindre tomterna 5:37, 5:11, 5:36 och 5:8 från UO (fig 2). Länsstyrelsens handläggare befann sig dessutom på semester och kunde inte konsulteras. Vad gäller de övriga mindre villatomterna har de kunnat besiktigas översiktigt utan att behöva beträdas och detta bedömdes som fullt tillräckligt. De obebyggda delarna av växthustomten i öster var helt täkta av 2
grus samt singel och var sannolikt helt omgrävda. Sökschaktning har endast gjorts inom fastigheten 10:1. Topografi och naturmiljö Byn Ostra ligger i utkanten av ett slättområde, Kafjärden, vilket som framgår av namnet en gång varit en saltsjö- och mälarvik. Någon gång framemot 1000 e Kr har den dock snörts av och övergått till att vara en sjö. Landskapet utgörs av en flack lerslätt med enstaka mindre moränimpediment. Ett par kilometer mot norr ligger mälarstranden. Där finns lite högre skogklädda moränhöjder. Själva UO ligger på 10-15 m ö h (fig 3). Marken utgörs av hagmark, åker som huvudsakligen var bevuxen med vall och åkerholmar med blandskog. Ett mindre område öster och sydöst om den s k Kaffebacken (bilaga 1) är bevuxet med högt gräs, ogräs och sly. Trädgårdsmästeriets verksamhet påbörjades 1907 och aktiviteterna knutna till detta har påverkat den nordöstra delen av området en del (se nedan). I hela området finns mycket röjningssten utmed åkerkanterna. På många ställen kan flera äldre åkerkanter med diken urskiljas inom nuvarande impedimentsmark. Den underliggande jordarten är varierad. Höjderna utgörs av morän och på de högre belägna delarna av åkermarken i söder finns ett tunt lager av sand och silt som vilar på lera. Lägre partier utgörs av post-glacial lera. Fornlämningsmiljö och tidigare undersökningar Den kända fornlämningsbilden antyder att platsen varit i bruk åtminstone under yngre järnålder men bosättning har, åtminstone i någon utsträckning, varit möjlig redan under äldre järnålder. Inom själva UO finns före utredningen inga kända fornlämningar. Kring området finns dock ett flertal fornlämningar (fig 3). På ett impediment just norr om UO finns en mindre stensättning (RAÄ 39). En relativt stor stensättning (RAÄ 24) ligger på den s k Källarbacken, öster om UO. Söder om UO på ett impediment finns flera lämningar. I söder ligger en mindre hög (eller möjligen ett röse) (RAÄ 16). NÖ om denna finns fler gravar. Det rör sig om en högliknande stensättning (RAÄ 18:1) samt tre stensättningar (RAÄ 18:2-4) för vilka bedömningen är osäker och vilka möjligen också är skadade. På samma impediment som gravarna finns också en runristning (RAÄ 15:1). Det är en ristning med runor i en runslinga på ett markfast block som är vänt mot söder. Texten lyder på modern svenska: Önd lät resa minnesvården efter Björn och Gud hjälpe anden. Runorna har huggits under 1000-talet. I anslutning till gravarna finns också en större grop vilken är registrerad som fångstgrop (RAÄ 35 övrig kulturhistorisk lämning). I litteratur finns ytterligare uppgifter om fornlämningar vid Ostra. I en beskrivning från 1904 räknas runstenen samt totalt tio gravar på vad som verkar vara skilda ställen i anslutning till byn upp (Lundborg 1904:71). Beskrivningen av var de ligger utgår bl a från vid tiden gällande fastighetsbeteckningar och då dessa inte varit tillgängliga är det svårt att följa med i texten. En av gravarna kan dock identifieras som RAÄ 16 och några av de andra motsvaras sannolikt av RAÄ 18. Bland gravarna nämns en hög som förr betydande men numera utgrävd. Detta är dock det enda stället där uppgiften finns varför den får anses vara mycket osäker. Hursomhelst kan informationen om de tio gravarna kanske visa på att fler, numera försvunna, gravar funnits i området. 3
Figur 3. Fornlämningar i anslutning till UO samt förstärkta höjdkurvor. Skala 1:10 000. Ur Fastighetskarta Lantmäteriverket Gävle 2007. Medgivande MS2007/04080. Det har tidigare inte företagits några arkeologiska undersökningar inom UO eller i dess närhet. Mycket få insatser har över huvud taget gjorts i Sundby socken. Vid anläggandet av Sundbyholms golfbana (ca 1,5 km mot NV) gjordes ett par smärre undersökningar (ATA dnr 3752/89 utredning, 7358/89 provgrävning) och vid och i anslutning till Sundbyholms slott och den närbelägna Sigurdsristningen (RAÄ 39, Jäders socken) (ca 2,5 km mot NÖ) har också några mindre antikvariska kontroller etc gjorts (ATA). Vad som möjligen kan ha varit resterna av en skadad grav i närheten av Ostra knall undersöktes 1953 (ATA dnr 5333/53). Inga lösfynd från UO eller Ostra finns registrerade i Historiska museets databas. Historiska förhållanden och äldre kartor Det äldsta skriftliga beläggen för Ostra är från 1314 då ett brev och ett testamente bevittnas av en person som benämns gårdsförvaltare i Ostra (Svenskt diplomatarium: DS 1950, 1951). Uppgiften om en gårdsförvaltare visar att åtminstone en av gårdarna i byn ägdes av en frälseperson. Sannolikt är också Ostra platsen för det slag år 1229 då Knut Långe besegrar kung Erik Erikssons (Läspe och halte) här och därmed tar makten (Nordisk famlijebok: Olustra). Det 4
medeltida Ostra är värt att uppmärksamma ifall ytterligare antikvariska insatser skall göras i området. Här finns inte utrymme för detta. Den äldsta kartan över Ostra är en skattläggning från 1717 (Akt: C73-5:1). Den omfattning som byn har då har i stort sett varit densamma ända in i modern tid. Byn är 1717 mycket stor och består av nio gårdar vilka är belägna på samma plats som dagens bybebyggelse. Byns ägor sträcker sig från Mälaren i norr och tangerar i den södra änden den då ännu existerande Kafjärden (ca 2,5 km från från bytomten). Åkergärdena ligger samlade runt om byn och det framgår av dikena att de i söder belägna ängsområdena och tidigare sjömarkerna, belägna omkring 5 m ö h, håller på att odlas upp. Vägen genom byn har samma sträckning som på Häradskartan (fig 4). UO motsvaras av en stor del av byns Västra gärde. En körväg löper från den södra kanten av det senare trädgårdsmästeriet i riktning mot ett impediment (det senare Stensättra) i SV. Från de följande kartorna från 1700- och 1800-talet (Akt: C73-5:2, C73-5:5, C73-5:10, C73-5:11) framgår att inga förändringar görs vad gäller grundstrukturen för markens arrondering. I det Västra gärdet syns en successiv men ganska begränsad utökning av åkermarken. Impedimenten blir allt mindre och mer sönderskurna i kanterna. Det blir alltfler gårdsbruk i byn och 1819 finns 16 gårdar. Häradskartan (Akt: J112-74-12) visar att gårdar börjat flyttas ut ur byn och några har placerats i det som då blir Stensätter. Körvägen mot väster har flyttas något mot norr och sin nuvarande sträckning. Den stora vägen genom byn är dock ännu densamma och den gamla bygatan är än idag intakt. Det anges inget tillkomstår för Häradskartan men trädgårdsmästeriet finns med på den varför den måste ha gjorts strax efter 1907 då verksamheten skall ha startat (muntlig uppgift Sten Hellmark). Figur 4. Häradskartan med UO (enligt undersökningsplan) (svart markering) (Akt: J112-74-12). Copyright Lantmäteriet 2003-10-20. Ur Häradsekonomiska kartan på DVD. I denna rapport används namnen Källarbacken för den åkerholme där RAÄ 24 är beläget och Kaffebacken för impedimentet som ligger mellan Stensätter och byn. Dessa namn har tradition 5
och har använts av byborna, en uppgift som förmedlats av Sten Hellmark som vuxit upp på en släktgård i byn. Resultat I den följande framställningen har området delats in i olika delar benämnda utifrån deras belägenhet som Delområde NV, Delområde SÖ och Delområde Centralt (fig 3). Samtliga resultat redovisas i bilaga 1 och figur 8. Delområde NV Förutom den allra nordligaste delen som är åkermark (kartan stämmer ej helt med verkligheten) utgörs området i huvudsak av tidigare åkermark som numera är hästhagar (se omslagsfoto). Topografin kan beskrivas som böljande med ett sadelläge mellan de båda höjderna i väster och öster. Mellan hästhagarna och villatomterna i den östra kanten finns impedimentsmark med lövträd, en del sly och upplagd röjningssten. Samma förhållanden gäller för Källarbacken och det i söder fritt liggande impedimentet. Sammanlagt elva schakt grävdes jämnt fördelade över ytan. I den norra delen av schakt 9 framkom objekt 1/RAÄ 47, två mindre anläggningar av stolphålskaraktär (A1, A2) belägna ett par meter ifrån varandra. A2 var något diffus men anläggningarna kan mycket väl vara förhistoriska. I övriga schakt fanns inga indikationer. Vid avsökningen framkom inga synliga fornlämningar. Ett röjningsröse, objekt 2/RAÄ 48, bör vara från historisk tid. Röset är bevuxet med en björk och är runt, cirka 4 x 4 m och cirka 0,3 m högt. Ovanpå finns några större löst liggande stenar. Delområde SÖ I huvudsak utgörs området av åker med vall (vid undersökningstillfället slagen) samt den impedimentsmark som finns i kanterna i SÖ och NV. Impedimentsmarken utgörs av tät och slyig lövskog med stora mängder gammal åkersten. Den SV delen av ytan ligger högt (strax under 15 m ö h) och marken sluttar därifrån ganska kraftigt mot NÖ till strax under 10 m ö h (fig 5). Inom området grävdes sammanlagt tio schakt, jämnt fördelade, varvid åtta anläggningar framkom. I schakt S14 framkom tre stolphål (A3, A4, A5) belägna intill varandra. A4 ligger ca 1,6 m Ö-NÖ om A3 och A5 ligger ca 1,9 m norr om A3. Denna gruppering visar att förutsättningarna finns för att det skulle kunna finnas ett stolpburet hus på platsen. Två av dem, A3 och A5, undersöktes och visade sig då mycket uppenbart vara stolphål. Ytterligare anläggningar framkom i NÖ riktning. Ett stolphål (A7) och en härd (A6) fanns i schakt S15 och en kokgrop/härd (A8) i schakt S17. Samtliga dessa räknas till objekt 3/RAÄ 49, ett område med förhistoriska boplatsanläggningar vilket också har sin utbredning inom det centrala delområdet. Längst ut mot vägen i schakt 18 framkom två anläggningar. Den ena var ett uppenbart recent stolphål (A10). Den andra (A9) var ett stenskott stolphål som sannolikt är recent. Denna slutsats dras med tanke på dess läge som sammanfaller med en i ett tidigare skede hägnad kohage (muntlig uppgift Sten Hellmark) och att fyllningen inte innehöll något kol. I de lägst belägna schakten, S20 och S21, framkom typiskt vattenavsatta mörkt blågrå lager. I övriga schakt och vid avsökningen av terrängen framkom inga indikationer på fornlämning. Värt att notera är att det vid schaktningen i ploglagret framkom bitar av något förslaggat material som inte var helt olikt t ex förslaggad lera. I flera av schakten påträffades materialet i form av en 1-2 6
m bred sträng tillsammans med sot, kol och lite tegel (se schaktbeskrivningar). Markägaren berättade att materialet hade spritts ut i åkern för att tillföra fosfor någon gång under mitten av 1900-talet och att det kommer från en cementfabrik (muntlig uppgift Sten Hellmark). Figur 5. Delområde SÖ med växthus till vänster och en rad med äppelträd till höger. Mot SV. Foto: Ann Lindkvist. Delområde Centralt Området innefattar flera olika delar med varierande karaktär. Längst i väster finns en tidigare åkermark som numera utgörs av (vid undersökningstillfället slagen) vall. Centralt ligger Kaffebacken som är bevuxen med lövskog med en del sly. I kanterna finns en hel del åkersten och äldre diken. Själva impedimentets östra sida är starkt påverkat av aktiviteter relaterade till trädgårdsmästeriet. I den östra kanten av Kaffebacken finns igenfyllda ingrävningar för en ensilagegrop (ca 20 x 20 m) och en stuka, dvs en förvaringsgrop för rovor etc (ca 15 x 5 m). Förutom dessa finns det i backen andra mindre gropar och jordhögar. I det NÖ hörnet av Kaffebacken och i anslutning till den körväg som går där finns en större hög med stenar och annat avfall. Öster och SÖ om Kaffebacken finns ett område med högt gräs, brännässlor, hallonbuskar och mycket sly. Öster om detta ligger en åker bevuxen med vall. I kanten mot det SÖ delområdet finns en rad med äppelträd som i öster möter en tidigare granhäck, nu ridå med höga granar vilka omgärdar trädgårdsmästeriet. Innanför granarna är marken täckt med singel och bevuxen med ogräs. 7
Figur 6. Schakt 23 med anläggningar. Mot N. Foto: Ann Lindkvist. Tio schakt grävdes inom området (fig 9). Väster om Kaffebacken påträffades tre anläggningar i den södra delen, i schakt S26. Det rörde sig om en kokgrop/härd (A21), ett stolphål (A22), en härd (A23), samtliga ingående i objekt 3/RAÄ 49. I övriga schakt i den aktuella åkern framkom inga indikationer. Kaffebacken var som sagt relativt skadad och inga synliga fornlämningar påträffades där. Just öster om impedimentet framkom dock ett flertal anläggningar, också ingående i objekt 3. I schakt S23 framkom inom en sträcka av 20 m totalt sju anläggningar och ett mindre kulturlager (fig 6). Anläggningarna utgörs av tre stolphål (A14, A16, A18), två härdar (A12, A13) och två gropar (eller möjligen härdar). Ett stolphål (A18) var 0,7 x 0,6 m i diameter och skott med stora stenar (fig 7). Lagret (L1) fanns på en sträcka av 10 m och var tunt men innehöll en del kol. Två av härdarna (A12, A13) låg i lagret. Också i kanten av backen, i schakt S25, framkom anläggningar och lager. Matjorden hade här skrapats av. I den västligaste delen av schaktet och 8 m in från änden var matjorden helt borttagen och den var uttunnad ända ut mot mitten av kulturlagret (L2). Lagret innehöll kol, lite skärvstenar samt något obränt djurben och fanns på en sträcka av 11 m. Just väster om lagret påträffades en mindre (A19) och en större (A20) grop (möjligen rör det sig dock om ett mycket tunt lager). I schakt S23 men ett tjugotal meter söder om de just nämnda anläggningarna påträffades även en vad som tycks vara en stenkonstruktion, kanske ett spisröse (A11), objekt 4 (redovisad under RAÄ 49). Hela anläggningen schaktades inte fram men den synliga delen var närmast rektangulär, 2,5 x 1 m. Vid ytlig rensning framkom tegel, fajans, spik och glas. Anläggningen bör vara från 1800- eller 1900-tal. I övriga schakt inom delområdet framkom inga indikationer på fornlämning. 8
Figur 7. Anläggning A18 i schakt 23. Ett stort stenskott stolphål. Den röda stenen är en kalksten. Mot NV. Foto: Ann Lindkvist. Slutsatser Det är uppenbart att objekt 3 utgör lämningar av bosättning och/eller aktivitetsytor vilka ligger strax nedanför krönet och på den östra sidan av en höjdsträckning (fig 8). Huruvida det rör sig om ett sammanhängande område eller 3-4 mindre ytor kan inte avgöras. Själva lämningens eller lämningarnas yttre begränsning är heller inte känd. Anläggningarna är i vilket fall mycket distinkta och det finns med allra största sannolikhet fler i anslutning till de som nu påträffats. De anläggningar som ingår i objekt 3 skulle kunna representera ytterligare ett område med spår från samma bosättning men de utgör dock ett alltför litet underlag för ett sådant påstående. Obj.nr/ RAÄ-nr 1/ RAÄ 47 2/ RAÄ 48 3/ RAÄ 49 Kategori Källa Schakt Status Åtgärdsförslag Boplatsanläggning Schaktning 9 Fast fornlämning Ingen åtgärd (utanför UO) Röjningsröse Inventering Övrig Ingen åtgärd kulturhistorisk lämning Boplatsområde Schaktning 14, 15, Fast fornlämning Förundersökning/ 17, 23, Undvikes 25, 26 4 Sentida husgrund? Schaktning 23 Ej fornlämning. Ingen åtgärd (I beskrivning för RAÄ 49.) Figur 8. De påträffade objekten samt undersökarens förslag till åtgärd till länsstyrelsen. 9
Höjdkurvorna avslöjar att platsen vid tiden för Kr f och fram emot vikingatidens slut legat på en mindre udde vid en större fjärd och senare sjö (fig 1, 3). De våtmarkslager som framkom i några schakt visar också att vattenansamlingar och sanka områden bör ha funnits på själva udden. Genom att stranden förskjutits har innevånarna i byn haft tillgång till ett expanderande territorium med en stor tillgång till ängar och betesmarker. Byn är mycket stor i historisk tid och har sannolikt varit det redan under slutet av forntiden. Förekomsten av runstenen visar att personer med en viss status bott där. Runstenen har huggits på 1000-talet och vänder sig mot söder. Det är inte helt givet varifrån det är tänkt att den skulle bli sedd. Det kan ha varit från stranden men den låg 200-300 m bort och där fanns knappast någon hamn. Mer troligt är att vägen som går längs med åkerholmen, ca 130 m bort, haft samma sträckning då som under historisk tid. De omgivande gravarna ligger också i ett typiskt läge exponerade mot den troliga vägsträckningen. Boplatsen ligger annars centralt i förhållande till gravarna. Eftersom strandlinjen omkring Kr f legat omkring 10 m ö h torde det ge en bakre gräns för den tidigaste etableringen i området. Runstenen samt möjligen också karaktären hos en av gravarna indikerar att de, och då kanske också bosättningen, är från vikingatid. Fynden i anläggningen som utgör objekt 4 indikerar att den tillkommit sent. Läget i vad som varit åkermark visar att det mest troliga är att den tillkommit under 1900-talet då området använts som trädgårdsmästeri. 10
Sammanfattning En arkeologisk utredning har utförts i Ostra som är beläget en knapp mil NÖ om Eskilstuna. Uppdraget har utförts av Societas Archaeologica Upsaliensis (SAU) på uppdrag av markägarna Birgitta och Sten Hellmark. Vid utredningen framkom fyra nya objekt varav två utgör fornlämning (fig 8). Objekt 1/RAÄ 47 utgörs av två sannolikt förhistoriska anläggningar i hagmarken i väster. De ligger just utanför gränsen för UO. Något öster om dessa finns objekt 2/RAÄ 48, ett röjningsröse vilket inte är fornlämning. Centralt i området finns förhistoriska anläggningar av boplatskaraktär, objekt 3/RAÄ 49. Den egentliga begränsningen för den cirka 300 x 150 m stora ytan för objekt 3 har inte klargjorts genom utredningen. Inom samma område som objekt 3 finns också en stenkonstruktion, kanske ett spisröse, objekt 4. Det bedöms vara relativt sentida och utgör därför heller inte fornlämning. Objekt 3 ligger centralt i förhållande till de gravar (RAÄ 39, 24, 16, 18:1-4) och den runsten (RAÄ 15) som finns på impediment som omger UO. Fornlämningarna kan knappast vara äldre än från tiden för Kr f och mycket talar för att de härrör från vikingatid. Figur 9. Schaktning på delområde centralt, åkern väster om Kaffebacken med schakt 27 i förgrunden. Mot NÖ. Foto: Ann Lindkvist. 11
Referenser Litteratur Lundborg, Anders Gustaf. 1904. Sundby socken. Företrädesvis i antkvariskt och kulturhistoriskt hänseende. Södermanlands fornminnesförening. Motala. Nordisk familjebok. Encykolpedi och konversationslexikon. 1914. Stockholm. Kartor Aktbeteckning Enhet/blad Typ Verkställd/ fastställd år Arkiv/källa C73-5:1 Ostra Geometrisk karta 1717 Lantmäteristyrelsens arkiv C73-5:2 Ostra Åkerdelning 1760 Lantmäteristyrelsens arkiv C73-5:5 Ostra Storskifte på åker 1776-78/ 1779 C73-5:10 Ostra Storskifte på åker 1819-20/ 1821 Lantmäteristyrelsens arkiv Lantmäteristyrelsens arkiv C73-5:11 Ostra Laga skifte 1863/67 Lantmäteristyrelsens arkiv J112-74-12 Torshälla Ekonomisk häradskarta Utan årtal Rikets allmänna kartverk Arkiv och databaser Antikvarisk-Topografiska arkivet (ATA), Riksantikvarieämbetet, Stockholm. Digitala tillväxten, katalog över fynd, Statens historiska museum (SHM). FMIS, Digital databas för fornminnesinformation, Riksantikvarieämbetet. Lantmäteriverkets digitala tjänst Historiska Kartor. Svenskt diplomatariums huvudkartotek över medeltidsbreven. Digital databas. Riksarkivet. Muntliga uppgifter Sten och Birgitta Hellmark, ägare till Ostra 10:1 12
Tekniska och administrativa uppgifter Länsstyrelsens dnr och datum för beslut: 431-10477-2008, 2008-07-31 SAU:s projektnr: 1091 Län, Landskap, kommun och socken: Södermanlands län, Södermanland, Eskilstuna kommun, Sundby socken Fastighetsbeteckning: Ostra 10:1 Koordinatsystem: RT90 2,5 gon V Höjdsystem: Rikets (RH1900) Inmätningssystem: GPS Koordinater: X 6589 360, Y 1545 225 (S hörnet) Utredningsområde: 149 615 m 2 Utförandetid i fält: 12-14 augusti 2008 Fynd: Inga fynd har tillvaratagits Personal: Ann Lindkvist (projektledare) och Marcus Eriksson Grävmaskinist: Lars Nilsson Digitala planer: Ann Lindkvist 13
Bilaga 2. Förteckning över schakt. Samtliga mått angivna i meter Schakt Storlek Djup Beskrivning 1 23 x 1,6 0,36 Vegetationsskikt 0,08. Gråbrun lera, 0,13, därunder styvare gråbrun lera. Kolstänk. 2 24 x 1,6 0,38 Vegetationsskikt 0,08. Gråbrun lera 0,20, därunder styvare gråbrun lera. Kolstänk. 3 28 x 1,6 0,34 Vegetationsskikt 0,06. Ljusbrun lera 0,18, därunder styvare ljusbrun lera. Kolstänk. 4 24 x 1,6 0,30 Vegetationsskikt 0,09. Ljusbrun något siltig lera 0,16, därunder ljusbrun lera. Kolstänk. 5 25 x 1,6 0,32 Vegetationsskikt 0,08. Brun något siltig lera 0,19, därunder brun lera. Kolstänk. Mitt i schaktet område, 1, 40 x 1 (in i schaktkant) med fyllning av lera/mycket humös jord med rester av växter och trä recent. 6 26 x 1,6 0,32 Vegetationsskikt 0,06. Gråbrun lera med lite småsten 0,18, därunder gråbrun styvare lera. Kolstänk. 7 26 x 1,6 0,30 Vegetationsskikt 0,07. Brun siltig lera med lite småsten 0,20, därunder brun siltig lera. Någon bit tegel och fajans. Kolstänk. 8 18 x 1,6 0,30 Vegetationsskikt 0,06. Brun något siltig lera 0,16, därunder brun svagt siltig lera. Kolstänk. 9 18 x 1,6 0,37 Vegetationsskikt 0,07. Brun något siltig lera 0,18, därunder brun svagt siltig lera. Kolstänk. Utvidgning 2 x 1,5 i anslutning till A1 och A2. 10 20 x 1,6 0,30 Vegetationsskikt 0,06. Brun svagt siltig lera 0,19, därunder brun lera. Kolstänk. 1 spik, 1 liten bit bränd lera. 11 12 x 1,6 0,30 Vegetationsskikt 0,06. Brun siltig lera 0,18, därunder brun något siltig lera. Kolstänk. 12 27 x 1,6 0,30 Vegetationsskikt 0,07. Brun sandig lera 0,20, därunder ljusbrun sand. Ett stenlyft. 1 järnspik. 13 27 x 1,6 0,37 Vegetationsskikt 0,08. Brun sandig lera 0,21, därunder ljusbrun sand. Ställvis mycket stenar. Ett stenlyft. I SV sträng med cementslagg, kol etc (beskrivning ovan i Delområde SÖ). 14 36 x 1,6 0,40 Vegetationsskikt 0,12. Mörkbrun lerig sand 0,25, därunder ljusbrun sand. Ställvis mycket stenar. I NÖ sträng med cementslagg, kol etc (beskrivning ovan i Delområde SÖ). A3-A5. 15 40 x 1,6 0,33 Vegetationsskikt 0,07. Brun sandig lera 0,23, därunder brun lera i SÖ och ljusbrun sand i NV. En del stenar. A6, A7. 16 48 x 1,6 0,35 Vegetationsskikt 0,07. Mörkbrun silt 0,23, därunder mörkbrun lerig silt. En hel del stenar. Ett stenlyft. I NÖ sträng med cementslagg, kol etc (beskrivning ovan i Delområde SÖ). 17 56 x 1,6 0,31 Vegetationsskikt 0,07. Brun sandig lera 0,22, därunder omväxlande större områden med brun lera och mindre områden med ljusbrun sand. Dike korsar i NÖ. A8. 18 57 x 1,6 0,35 Vegetationsskikt 0,08. Brun sandig lera 0,20, därunder ljust rödbrun lera samt mitt för impedimentet ljusbrun sand. A9, A10. 19 33 x 1,6 0,30 Vegetationsskikt 0,07. Brun sandig lera 0,18, därunder brun svagt sandig lera.
20 60 x 1,6 0,37 Vegetationsskikt 0,08. Gråbrun lera 0,23, därunder ljust rödbrun lera och i SÖ (ca 20 m) mörkt blågråbrun lera (vattenavsatt lager). Dike korsar mitt i. I NV sträng med cementslagg, kol etc (beskrivning ovan i Delområde SÖ). 21 51 x 1,6 0,34 Vegetationsskikt 0,08. Gråbrun lera 0,20, därunder ljust rödbrun lera och i NÖ delen (ca 13 m) mörkt blågråbrun lera (vattenavsatt lager). I SV sträng med cementslagg, kol etc (beskrivning ovan i Delområde SÖ). 22 40 x 1,6 0,40 Vegetationsskikt av matjord och singel 0,10. Gråbrun lera med inslag av matjord, grus och singel 0,22, därunder gråbrun lera. Enstaka bitar av tegel och blomkrukor. 23 72 x 1,6 0,35 Vegetationsskikt 0,10-0,12. Gråbrun lera 0,12, därunder gråbrun-rödbrun lera. En del stenar och enstaka kolbitar. Mycket stubbar och trädrötter. A11-A18, lager 1. 24 48 x 1,6 0,34 Vegetationsskikt 0,08. Gråbrun lera 0,19, därunder styvare gråbrun lera samt i Ö delen (ca 6 m) gråbrun lera (troligen vattenavsatt lager). 25 44 x 1,6 0,36 Vegetationsskikt 0-0,07 (helt borttaget 8 m i V och reducerat även längre mot Ö). Mörkbrun något siltig och humös lera 0,12, därunder gråbrun lera samt i Ö delen (ca 6 m) gråbrun lera (troligen vattenavsatt lager). A19. A20, lager 2. 26 36 x 1,6 0,30 Vegetationsskikt 0,09. Brun sandig och siltig lera 0,18, därunder brun sandig silt. Ställvis mycket stenar. A21-A23. 27 50 x 1,6 0,30 Vegetationsskikt 0,08. Mörkbrun sandig silt 0,20, därunder omväxlande ljusbrun-ljust gråbrun sand och sandig silt. Mycket stenar. I SV en sprängstensgrop recent. 28 37 x 1,6 0,30 Vegetationsskikt 0,10. Brun siltig sand 0,17, därunder ljusbrun sand och ställvis ljust gråbrun silt. Mycket stenar. 29 30 x 1,6 0,31 Vegetationsskikt 0,10. Brun siltig lera 0,16, därunder ljust gråbrun silt. 30 31 x 1,6 0,31 Vegetationsskikt 0,07. Brun siltig lera 0,20, därunder i Ö mörkbrun sandig silt och i V ljust gråbrun silt. 31 35 x 1,6 0,29 Vegetationsskikt 0,07. Brun sandig lera 0,17, därunder ljust gråbrun silt.
Bilaga 3. Förteckning över anläggningar och lager. Anläggning Schakt Typ Beskrivning A1 S9 Stolphål Rund, 0,70 x 0,70 m, ca 0,18 m djup. Mörkt gråbrun siltig lera. Fnyk av kol och bränd lera. Delundersökt. A2 S9 Stolphål Rund, 0,25 x 0,25 m, ca 0,15 m djup. Mörkt gråbrun siltig lera. Aning av kol. Diffus. Delundersökt. A3 S14 Stolphål Rund, 0,42 x 0,42 m, 0,42 m djup. Stolpmärke. Mörkt gråbrun sandig lera. Kolfnyk. Undersökt. A4 S14 Stolphål Rund, 0,30 x 0,30 m. Mörkt gråbrun sandig lera. Kolfnyk. A5 S14 Stolphål Oval, 0,55 x 0,40 m. 0,23 m djup. Mörkbrun sand. Kolfnyk. Undersökt. A6 S15 Härd Oval, 0,80 x 0,60 m. Mörkt gråbrun sandig lera. En del kol och några skärviga stenar. A7 S15 Stolphål Rund, 0,33 x 0,33 m. Mörkbrun sandig lera. A8 S17 Kokgrop/härd Oval, 1,40 x 0,90 m. Brum lera med mycket kol, sot och några skärviga stenar. A9 S18 Stolphål Rund, 0,50 x 0,50 m. Gråbrun lera. Stenskoning. Recent. A10 S18 Stolphål Oval, 0,80 x 0,60 m. Flammig gråbrun/rödbrun lera. Stenskoning. Recent. A11 S23 Husgrund? Stenkonstruktion - spisröse? Framschaktad del närmast rektangulär 2,5 x 1 m, ca 0,4 m hög. Stenmaterial 0,25-0,30 m. I fyllningen tegel, fajans, spik och glas. Troligen 1800-1900-tal. A12 S23 Härd Oval, 0,80 x 0,50 m. Mörkt gråbrun lera. Mycket kol och sot. I lager 1. A13 S23 Härd Oval, 0,60 x 0,40 m. Mörkbrun lera. Lite kol. I lager 1. A14 S23 Stolphål Oval, 0,40 x 0,30 m. Mörkbrun lera. Lite kol. A15 S23 Grop Oval, 1,10 x 0,50 m. Mörkbrun lera. En del kol. A16 S23 Stolphål Rund, 0,30 x 0,30 m. Mörkbrun lera. Lite kol. A17 S23 Grop Oval, 1,40 x 1,00 m. Mörkbrun lera. En del kol, sot och lite bränd lera. A18 S23 Stolphål Oval, 0,70 x 0,60 m. Mörkt gråbrun lera. Lite kol. Stenskott. A19 S25 Grop Oval, 0,80 x 0,28 m (in i schaktkant). Mörkbrun lera. Lite kol och en skärvsten.
A20 S25 Grop Oval, 2.60 x 1,20 m (in i schaktkant). Gråbrun lera. Lite kol och en del skärvstenar. Ev mycket tunn. A21 S26 Kokgrop/härd Oval, 0,65 x 0,55 m (in i schaktkant). Brun silt. Lite kol och mycket skärvstenar. A22 S26 Stolphål Oval, 0,70 x 0,50 m. Brun silt. Kol, sot och en del små skärviga stenar. A23 S26 Härd Rektangulär, 0,80 x 0,55 m (in i schaktkant). Brun silt. Mycket kol och sot samt mycket skärvstenar. L1 S23 Kulturlager 10 m långt, ca 0,03-0,05 m tjockt. Mörkt gråbrun lera. En del kol. A12, A13 i lagret. L2 S25 Kulturlager 11 m långt. Mörkt gråbrun lera. Lite kol, skärvstenar och ett par bitar obränt djurben.
Gamla Prefektbostaden Villavägen 6G, 752 36 Uppsala Tel: 018 10 79 30, fax: 018 10 79 40 www.sau.se