HÖGSKOLAN I HALMSTAD KURSPLAN Telefon 035-16 71 00 - www.hh.se Sida 1 (5) Sektionen för hälsa och samhälle Kurskod: Idrottsvetenskap 60 hp Sport Science 60 credits Grundnivå Fördjupningsnivå: grundnivå, har endast gymnasiala förkunskapskrav (G1N) Kursplanen är fastställd av Forsknings- och utbildningsnämnden (2013-09-04) och gäller studenter antagna höstterminen 2013. Kursens inplacering i utbildningssystemet Kursen ingår i programmet Idrottsvetenskap: Idrotts- och motionspsykologi 180 hp. Behörighetskrav Samhällskunskap A (områdesbehörighet 5). Eller: Samhällskunskap 1b / 1a1+1a2 (områdesbehörighet A5). Kursens mål Kursens mål är att studenten utvecklar grundläggande kunskaper om idrottsvetenskapliga perspektiv som betonas inom ämnesområden psykologi, folkhälsovetenskap, pedagogik samt anatomi och fysiologi. Vidare är målet att utveckla kunskaper om idrott och idrottsrelaterade företeelser som påverkansfaktor i samhället, i syfte att förstå hur samhälleliga påverkansfaktorer såsom normer, kultur och tradition påverkar idrotts- och motionsrörelsen möjlighet att existera. Dessutom är målet att studenter förstår hur individuella egenskaper, organisatoriska faktorer samt samhällsförhållanden samspelar och påverkar individen och dennes utveckling. Detta samspel kan beskrivas och analyseras i idrottsvetenskapliga termer med avseende på mål, utformning och effekter. Ovan beskrivna kunskaper ger en grundläggande färdighet för att i framtiden möta personer och aktörer i olika verksamheter inom idrotts- och motionsrörelsen i form av rådgivning, ledar- och tränarskap. Efter avslutad delkurs 1: Idrottsvetenskap ur ett idrottsoch motionspsykologiskt perspektiv ska studenten kunna: redogöra för samt förklara olika psykologiska begrepp och perspektiv redogöra för hur psykologisk kunskap kan tillämpas i en idrotts- och motionskontext inom exempelvis rollen som rådgivare, tränare och ledare redogöra för hur psykologiska faktorer och processer, såsom stress oro och koncentration, påverkar individen i en idrotts- och motionskontext relatera och använda psykologiska teorier för att förklara mänskligt beteende i olika situationer så som rådgivar-, tränar- och ledarskapsroller analysera och värdera psykologiska teorier samt kritiskt granska dessa Efter avslutad Delkurs 2: Idrottsvetenskap ur ett hälso-, motions- och samhällsperspektiv ska studenten kunna: beskriva hälsans bestämningsfaktorer och de nationella målområdena för folkhälsoarbete redogöra för elitidrotten ur ett hälsoperspektiv redogöra för idrottens utveckling såväl utifrån ett historiskt som nutida perspektiv reflektera kring hur begreppen genus, identitet och klass kan förstås i en idrottslig kontext reflektera kring grundläggande teoretiska och praktisk-pedagogiska aspekter kring anpassad fysisk aktivitet för barn och ungdomar med funktionsnedsättningar värdera vikten av en fysisk och aktivt livsstil ur ett hälsoperspektiv värdera hur samhällets normer och strukturer återspeglas i idrottsutövandet tillämpa inkluderande perspektiv inom idrottsrörelsen och en hälsofrämjande skola utifrån barns och ungdomars fysiska, psykiska och sociala kapaciteter Efter avslutad delkurs 3: Idrottsvetenskap ur ett humanbiologiskt perspektiv ska studenten kunna:
Sida 2 (5) beskriva och förstå kroppens uppbyggnad och fysiologiska funktioner samt kunna diskutera hur kost och träning påverkar kroppen och vår hälsa redogöra för de delar som ingår i rörelseapparaten inklusive kunna ange ursprung, fäste och funktion för enskilda muskler redogöra för olika träningsmetoder, energiomsättning och näringsämnens uppbyggnad och funktion utföra och värdera resultat från olika tester och analyser relaterade till kost och träning planera kost- och träningsupplägg för enskilda individer utifrån ett hälso- eller prestationsperspektiv Efter avslutad delkurs 4: Tvärvetenskapligt perspektiv på idrottsvetenskap projektkurs ska studenten kunna: beskriva och redogöra för idrottsvetenskapliga perspektiv i relation till samhällsaktuellt fenomen förstå olika perspektivs betydelse för idrottsvetenskapens komplexitet relatera och problematisera förvärvade kunskaper inom det idrottsvetenskapliga området i relation till samhällsaktuellt fenomen söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant litteratur i förhållande till ett samhällsaktuellt fenomen muntligt och skriftligt redogöra för tvärvetenskapliga perspektiv på idrottsvetenskap Efter avslutad delkurs 5: Motions- och hälsopsykologi ska studenten kunna: redogöra för och förstå olika teorier, fakta och begrepp inom motions- och hälsopsykologi förstå motions- och hälsopsykologiska fenomen och processer inom motionsutövande samt förstå människans motionsdeltagande utifrån psykologiska bestämningsfaktorer för fysisk aktivitet och motionsbeteenden beskriva och förklara hur psykologiska aspekter kan påverka hälsa förstå sambandet mellan psykologiska faktorer och motionsbeteenden beskriva och kritiskt granska negativa konsekvenser av motionsbeteenden såsom skador, överträning och träningsberoende samt dess relation till psykologiska aspekter använda och applicera motions- och hälsopsykologisk kunskap i motionssammanhang analysera och värdera motions- och hälsopsykologiska teorier samt kritiskt granska dessa Kursens huvudsakliga innehåll Kursen består av fem delkurser, tre om vardera 15 högskolepoäng samt två om vardera 7, 5 högskolepoäng. Delkurs 1: Idrottsvetenskap ur ett idrotts- och motionspsykologiskt perspektiv, 15 högskolepoäng (Sport Science from a Sport and Exercise Psychology Perspective, 15 credits) Delkursen innehåller en vetenskaplig orientering inom det psykologiska området i allmänhet och idrotts- och motionspsykologi i synnerhet. Inledningsvis studeras bl a psykologiska perspektiv, hjärnans uppbyggnad och grundläggande psykologiska fenomen, så som motivation och stress. Vidare innehåller delkursen en grundläggande orientering om idrottsoch motionspsykologin som vetenskap samt kunskaper om hur psykologiska faktorer och processer påverkar individen i idrotts- och motionsutövandet. Exempel på faktorer och processer som beaktas är tävlingsnervositet och stresshantering, motivation, självförtroende, målsättningsarbete samt karriärövergångar. Delkurs 2: Idrottsvetenskap ur ett hälso-, motions- och samhällsperspektiv, 15 högskolepoäng (Sport Science from a Health, Exercise and Society Perspective, 15 credits) Delkursen består av tre temaområden, två om vardera 6 högskolepoäng samt ett om 3 högskolepoäng. Tema A: Idrott, motion och hälsa, 6 högskolepoäng (Sport Exercise and Health, 6 credits) Tema A belyser betydelsen av en fysiskt aktiv livsstil ur hälsosynpunkt, på såväl individ, grupp- som samhällsnivå. I temat ingår beskrivning av fysisk aktivitet och motion. Vidare studeras hälsans bestämningsfaktorer samt de nationella målområdena för folkhälsoarbete. Därutöver behandlas elitidrott ur ett hälsoperspektiv. TEMA B: Idrott och samhälle i samspel, 6 högskolepoäng (Sport and Society, an Intearction, 6 credits) Tema B belyser hur samhällets normer och strukturer återspeglas i idrottsutövandet med fokus på klass, genus och etnicitet. Detta sker dels i ett historiskt perspektiv och dels utifrån dagens samhälle och dess komplexitet. Samhällsförändringar spåras i nya former för idrottsutövande, idrottsorganisation och idrottsbetraktande, liksom relationen mellan kultur och idrott. Olika socialisationsvägar inom idrotten problematiseras liksom viktiga etiska frågor relaterat till idrottsutövandet. Tema C: Idrott och inkludering genom anpassad fysisk aktivitet, 3 högskolepoäng (Sport and Inclusion through Adapted Physical Activity, 3 credits) I temaområde C tillägnar sig studenten grundläggande teoretiska och praktiskpedagogiska kunskaper inom anpassad fysisk aktivitet och handikappidrott för barn och ungdomar
Sida 3 (5) med funktionsnedsättningar. Studenten utvecklar kunskaper i att problematisera och reflektera över inkluderande perspektiv på idrottsdidaktik och sjukdomsbilder inom såväl idrottsrörelsen som i en hälsofrämjande skola. Temat skall också stimulera studentens förmåga till inkluderande tillämpningar inom idrotten för att utveckla fysiska, psykiska och sociala kapaciteter samt delaktigheten hos barn och ungdomar med funktionsnedsättningar. Delkurs 3: Idrottsvetenskap ur ett humanbiologiskt perspektiv, 15 högskolepoäng (Sport Science from a Humanbiology Perspective, 15 credits) I delkursen studeras grundläggande biologiska aspekter, så som kroppens anatomi, fysiologi och näringsbehov samt hur träning och kost kan påverka fysiska och psykiska funktioner. Dessa kunskaper utgör en grund för att kunna förstå den egna kroppen och hur andra människor, främst inom idrott- och motionsområdet, fungerar. Betoningen ligger på rörelseapparatens anatomi samt de normala fysiologiska funktionerna. Olika organsystem, så som nervsystem, matspjälkning, hjärtkärl-system, respiration, immunförsvar, hormoner, skelett och muskler, relateras till kost, träning och levnadsvanor. Principer för styrketräning, konditionsträning, rörlighetsträning och återhämtning behandlas. Delkursen innehåller ett flertal praktiska moment, t.ex. via styrke-, kondition- och rörlighetstester samt hållnings- och rörelseanalyser. Även en kostanalys i form av närings- och energiberäkning ingår i kursen. Kunskap om kosten, med dess uppbyggnad av kolhydrater, fett, proteiner, vitaminer och mineraler, och dess betydelse för kroppen ingår även. Aktuella tränings- och kostråd diskuteras och knyts till de grundläggande kunskaperna. Delkurs 4: Tvärvetenskapligt perspektiv på idrottsvetenskap projektkurs, 7,5 högskolepoäng (Interdisciplinary Perspective on Sport Science Project course, 7,5 credits) Delkursen ämnar skapa fördjupade kunskaper om tvärvetenskapliga perspektiv på idrottsvetenskap som bygger på den förvärvade kunskapen studenten tillägnat sig under tidigare delkurser. Fördjupningen sker i form av ett projekt där studenter samlas kring samhällsaktuella fenomen eller frågor utifrån olika idrottsvetenskapliga perspektiv. Studenten ska under projektet söka egen relevant litteratur i förhållande till olika perspektiv på idrottsvetenskap och bistås i detta arbete av olika experter och forskare. Studenten ska vidare redovisa projektet muntligt och skriftligt. Delkurs 5: Motions- och hälsopsykologi, 7,5 högskolepoäng (Exercise and Health Psychology, 7,5 credits) Delkursen syftar till en överblick över motions- och hälsopsykologins ämnesområde samt grundläggande kunskaper om relaterade begrepp, teorier, metoder och problemställningar. Särskilt betonas psykologiska aspekter på motionsbeteenden, motivation samt tillämpad motionspsykologi och beteendeförändringar. Delkursens behandlar grundläggande frågor inom det motions- och hälsopsykologiska området och betonar aspekter kring motionsutövande i relation till hälsa och välbefinnande, även med hänsyn till demografiska variabler som genus, mångfald, ålder, etc. Vidare studeras exempelvis betydelsen av fysisk aktivitet och motion, tillämpad motionspsykologi samt teorier kring beteendeförändringar. Exempel på faktorer som belyses är motivation, stress, självkänsla, psykisk hälsa och välbefinnande samt livskvalitet. Delkursen tar även upp aspekter som skador, överträning och träningsberoende. Undervisning Undervisning kan ske i form av ex: föreläsningar, lektioner, seminarier, laborationer och gruppövningar med eller utan stöd av informations- och kommunikationsteknik. I de fall kursen ges på distans kan andra undervisningsformer förekomma. Undervisningen bedrivs normalt på svenska men undervisning på engelska kan förekomma. Examination Som betyg för hel kurs används något av uttrycken Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd. Delkurs 1 examineras genom skriftlig individuell salstentamen, skriftlig individuell hemtentamen samt genom seminarier med obligatoriskt deltagande. Delkurs 2, moment A examineras genom skriftlig individuell hemtentamen samt genom seminarium med obligatorisk deltagande. Delkurs 2, moment B examineras genom skriftlig individuell hemtentamen samt genom seminarium med obligatorisk deltagande. Delkurs 2, moment C examineras genom skriftlig individuell hemtentamen samt genom praktisk anpassad tillämpning med obligatoriskt deltagande. Delkurs 3 examineras genom skriftliga individuella tentamina samt med såväl enskilda som gruppvisa skriftliga inlämningsuppgifter och laborationer med obligatoriskt deltagande. Delkurs 4 examineras genom skriftlig individuell projektrapport samt seminarier med obligatorisk deltagande. Delkurs 5 examineras genom en skriftlig hemtentamen i grupp samt seminarium med obligatoriskt deltagande. Kursvärdering I kursen ingår kursvärdering. Denna ska vara vägledande för utveckling och planering av kursen. Kursvärderingen ska dokumenteras och redovisas för studenterna. Kurslitteratur
Sida 4 (5) (Reviderad 2013-09-30) Delkurs 1: Idrottsvetenskap ur ett idrotts- och motionspsykologiskt perspektiv, 15 högskolepoäng Banyard, Philip & Grayson, Andrew. Introducing Psychological Research. 3. Uppl. Palgrawe Macmillan. 2007. Holt, Nigel, Bremner, Andy, Sutherland, Ed, Vliek, Michael, Passer, Michael W. & Smith, Ronald E. Psychology: The Science of Mind and Behaviour. 2. Uppl. McGraw Hill, 2012. Weinberg, Robert S. & Gould, Daniel. Foundations of Sport and Exercise Psychology. 5.uppl. Human Kinetics, 2011. Delkurs 2: Idrottsvetenskap ur ett hälso-, motions- och samhällsperspektiv, 15 högskolepoäng Temaområde A Hassmén, Peter & Hassmén Nathalie. Hälsosam motion lindrar nedstämdhet och depression. SISU Idrottsböcker, 2005. Pellmer, Kristina, Wramner, Bengt, & Wramner, Håkan. Grundläggande Folkhälsovetenskap. Kap 3, 6. 3e Uppl. Liber, 2012. FYSS 2008.Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling. Statens Folkhälsoinstitut, 2008. Temaområde B Engström, Lars-Magnus. Smak för motion: fysisk aktivitet som livsstil och social markör. Stockholms Universitets Förlag, 2005. Fundberg, Jesper. Kom igen, gubbar! Om pojkfotboll och maskuliniteter. Carlssons Förlag, 2003. Larsson, Håkan, & Fagrell, Birgitta. Föreställningar om kroppen: kropp och kroppslighet i pedagogisk praktik oh teori. Liber, 2010. Tolvhed, Helena, Cardell, David, Hellström, John. S., Johansson, Ella, Thiborg, Jesper, Arnegård, Johan, Jonasson, Kalle, Berggren Torell, Viveka, Bäckström, Åsa, & Apelmo, Elisabet. Kulturstudier, kropp och idrott: Perspektiv på fenomen i gränslandet mellan natur och kultur. Idrottforum.org. 2011. Temaområde C Kristén, Lars. Anpassad fysisk aktivitet för barn och ungdomar med funktionshinder. I Hallberg, L. (red.), Hälsa & livsstil. Forskning & praktiska tillämpningar. (s.157-171). Studentlitteratur, 2010. Sherrill, Claudine. Adapted physical activity, recreation and sport. Crossdisciplinary and lifespan. (783 s.) (valda delar ca 100 s.) McGraw -Hill Education (säljs via vaktmästeriet). 2004. Svensk Idrottsforskning Nr 2. Temanummer -Handikappidrottsforskning (55 s.). Stockholm, Centrum för idrottsforskning (säljs via vaktmästeriet). 2004. Delkurs 3: Idrottsvetenskap ur ett humanbiologiskt perspektiv, 15 högskolepoäng Elphinston, Joanne. Total stabilitetsträning. (270 s, valda delar). SISU idrottsböcker, 2006. Feneis, Heinz & Dauber,Wolfgang. Anatomisk bildordbok. (528 s). Liber, 2006. Hallén, Jostein. & Ronglan, Lars Tore. Träningslära för idrotterna.(368 s, valda delar). SISU Idrottsböcker, 2011. Johansson, Ulla. Näring och hälsa med speciella anvisningar till vegetarisk kost. (344 s) Studentlitteratur, 2007.
Sida 5 (5) Lännergren, Jan, Westerblad, Håkan, Ulfendahl, Mats & Lundeberg, Thomas. Fysiologi. (353 s) Studentlitteratur, 2012. Peterson Kendall, Florence, Kendall McReary, Elizabeth & Provance, Patricia. Muscles: Testing and Function, with Posture and Pain. (560 s, valda delar). Williams & Wilkins. 2010. Wirhed, Rolf. Anatomi med rörelselära och styrketräning. (150 s) Harpoon publications AB. 2007. Delkurs 4: Tvärvetenskapligt perspektiv på idrottsvetenskap projektkurs, 7,5 högskolepoäng Litteratur väljs i samråd med lärarna i kursen. Delkurs 5: Motions- och hälsopsykologi, 7,5 högskolepoäng Lox, Curt, L., Martin Ginis, Kathleen, A., & Petruzello, Steven J. The psychology of exercise. Integrating theory and practice. 3. Uppl. Scottsdale: Holcomb Hathaway inc. 2010. Kerr, John. H., Lindner, Koenraad. J., & Blaydon, Michelle. Exercise Dependence. Routledge. 2007.