Strategisk och ekonomisk plan 2015-2017

Strategisk och ekonomisk plan 2015-2017 Fastställd KF 2014-11-27

ORGANISATIONSÖVERSIKT Personalutskottet föreslås upphöra från och med år 2015. Överförmyndare kommer samordnas i en gemensam nämnd med Köpings och Kungsörs kommuner från och med år 2015. Arboga kommun 2014 Box 45 732 21 Arboga Telefon: 0589-870 00 Organisationsnummer: 212000-2122 Besöksadress: Smedjegatan 5 Web: www.arboga.se E-post: arboga.kommun@arboga.se - 2 -

INNEHÅLL BESLUT I KOMMUNFULLMÄKTIGE... 4 UTREDNINGSUPPDRAG ATT HANTERAS AV KOMMUNSTYRELSEN... 5 VART GICK PENGARNA ÅR 2013?... 6 FEM ÅR I SAMMANDRAG... 6 VISION 2026, STRATEGISKA OMRÅDEN OCH KOMMUNFULLMÄKTIGES ÖVERGRIPANDE MÅL OCH MÅTT 2015-2017... 7 Vision... 7 Strategiska områden... 7 Övergripande mål och mått... 7 Inspirerande livsmiljö... 8 Inspirerande lärande... 23 Inspirerande arbete... 26 Inspirerande organisation... 31 KOMMUNGEMENSAM STYRNING... 38 OMVÄRLDSORIENTERING... 40 ARBOGA I JÄMFÖRELSE MED ANDRA... 42 EKONOMISK ÖVERSIKT... 46 EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR, NÄMNDERNAS FÖRUTSÄTTNINGAR SAMT EKONOMISKA RAMAR... 53 Driftredovisning... 54 Driftramar per nämnd... 55 Investeringsplan... 56 Investeringsramar per nämnd... 57 Kommunfullmäktige, revision, valnämnd samt överförmyndare... 58 Kommunstyrelse... 60 Barn- och utbildningsnämnd... 62 Fritids- och kulturnämnd... 65 Socialnämnd... 67 Teknisk nämnd... 70 KOMMUNÄGDA FÖRETAG OCH ORGANISATIONER... 73 Kommunens åtaganden i företag och organisationer... 74 Arboga Energi AB... 75 Sturestadens Fastighets AB (koncern)... 76 Rådhuset i Arboga AB (koncern)... 77 Västra Mälardalens Kommunalförbund... 78 Västra Mälardalens Myndighetsförbund... 79 EKONOMISKA SAMMANSTÄLLNINGAR... 80 Resultaträkning... 80 Kassaflödesanalys... 81 Balansräkning... 82 ORDLISTA OCH FÖRKLARINGAR... 83-3 -

B E S L U T I K O M M U N F U L L M Ä K T I G E BESLUT I KOMMUNFULLMÄKTIGE Skattesatsen för år 2015 fastställs till oförändrade 21,86 kronor. Kommunstyrelsen bemyndigas att för finansiering av i budgeten för år 2015 upptagna investeringar uppta följande långfristiga lån: Va-verksamhet 12 250 000 kronor samt Citybanan 4 205 000 kronor. Kommunstyrelsen ges rätt att besluta om kostpriset sedan Riksskatteverket fastställt nivån för år 2015. Pensionsåtaganden redovisas enligt fullfondsmodellen. Styrelsen och nämnderna ska till kommunfullmäktige i november månad 2014 anmäla måldokument, budget för år 2015 samt konsekvensbeskrivningar av erhållna ekonomiska ramar avseende både driftskostnader och investeringsutgifter. Förslag till taxor och avgifter för år 2015 ska föreläggas kommunfullmäktige för beslut i november månad 2014. Kommunfullmäktige beslutar, att kommunstyrelsen under år 2015, har rätt att omsätta lån d v s låna upp belopp motsvarande belopp på de lån som förfaller till betalning under år 2015. Reviderat förslag till Strategisk och ekonomisk plan för åren 2015-2017 antas. - 4 -

U T R E D N I N G S U P P D R A G A T T H A N T E R A S A V K O M M U N S T Y R ELSEN UTREDNINGSUPPDRAG ATT HANTERAS AV KOMMUNSTYRELSEN Kommunstyrelsen ger kommunchefen följande uppdrag: Tillförsäkra att kommunen i möjligaste mån ska lägga ned kanalisation när andra ledningar läggs ned i marken. Föreslå vilka medlemskap som kan upphöra inom kommunstyrelsen. Redovisas senast under december månad 2014. Riktlinjer för exploateringsredovisning ska finnas framtagna senast 2014-12-31. Mått om ohälsotal ska utredas och lämnas alternativa förslag till. Klart senast 2015-02-28. Förtydliga hur kommunägda företag och kommunalförbund kan styras. - 5 -

V A R T G I CK P E N G A R N A Å R 2 0 1 3? F E M Å R I S A M M A N D R A G VART GICK PENGARNA ÅR 2013? FEM ÅR I SAMMANDRAG Allmänt 2009 2010 2011 2012 2013 Antal invånare 31/12 13 302 13 285 13 302 13 353 13 493 Skattesats, totalt 32,24 32,24 32,24 32,24 32,24 Skattesats, kommunen** 21,74 21,74 21,74 21,86 21,86 Skattekraft i förhållande till riket, procent 92 92 91 91 91 Antal tillsvidareanställda 984 967 921 977 977 Ekonomi Årets resultat kommunen, mkr 2,6 17,6-20,6 28,5-16,5 Årets resultat koncernen, mkr 3,8 14,8-22,0 27,7-11,5 Verksamhetens nettokostnader, exklusive jämförelsestörande poster, mkr 611 631 632 651 666 Verksamhetens nettokostnader, tkr/invånare 46 47 47 49 49 Nämndernas budgetavvikelser, mkr 6-15 3 3-6 Verksamhetens nettokostnader i förhållande till skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning, procent 100 98 106 98 99 Nettoinvesteringar, mkr 44 51 40 39 30 Nettoinvesteringar, tkr/invånare 3,3 3,8 3,0 2,9 2,2 Balansomslutning, mkr 939 942 986 995 1 039 Eget kapital, mkr * 525 195 174 203 181 Likviditet, mkr 54 15 0,7 16,6 47,1 Långfristiga lån, mkr 218 206 268 261 279 Soliditet inklusive samtliga pensionsförpliktelser, procent 19 21 18 20,4 17,5 Soliditet exklusive pensionsförpliktelser intjänade före 1998, procent 56 55 54 55,3 53,0 Lönekostnader inklusive arvoden exklusive pålägg, mkr 290 299 296 310 339 * Från år 2010 redovisar Arboga kommun pensioner enligt fullfondsmodellen, det vill säga samtliga pensionsförpliktelser finns redovisade i balansräkningen. ** År 2012 höjdes skattesatsen med 0,12 kronor beroende på skatteväxling för hemsjukvård, 0,16 kronor och för kollektivtrafik, -0,04 kronor. - 6 -

V I S I O N 2 0 2 6, S T R A T E G I S K A O M R Å D E N O CH K O M M U N F U L L M Ä K T I G E S Ö V E R G R I P A N D E M Å L O C H M Å T T 2 0 1 5-2 0 1 7 VISION 2026, STRATEGISKA OMRÅDEN, ÖVERGRIPANDE MÅL OCH MÅTT 2015-2017 Vision Arboga plats för inspiration Arboga kommuns vision fram till år 2026 är Arboga plats för inspiration vilket också är Arbogas varumärke. Varumärket arbetades fram av en grupp representanter för näringslivet, kommunen och kultur- och föreningslivet under år 2007. Varumärkesarbetets syfte var att hitta en gemensam nämnare att samlas kring. Utmaningen med visionen är att i alla sammanhang och över tid uppnå Arboga-plats för inspiration. Strategiska områden Visionen fylls med de strategiska områdena och dess inriktningstext. De strategiska områdena är de områden som är viktigast för kommunen för att uppnå visionen. Genom inriktningstexterna inom de strategiska områdena förtydligas den politiska viljan. De strategiska områdena är: Inspirerande livsmiljö Inspirerande lärande Inspirerande arbete Inspirerande organisation Övergripande mål och mått Inom de strategiska områdena finns nio övergripande mål och 22 mått för de kommande åren. Flera av målen och måtten utgår från de undersökningar som gjorts som till exempel medborgarundersökningen och Kommunens kvalitet i korthet. Arboga kommuns ambition är att nivån på resultaten av måtten ska vara lika eller bättre än jämfört med de mätningar som görs. Resultaten för de mått som inte är jämförbara med andra ska förbättras eller bibehållas jämfört med senaste mätningen. I de kommande avsnitten redovisas varje strategiskt område, inriktningstext samt mål och mått. - 7 -

I N S P I R E R A N D E L I V S M I L JÖ Inspirerande livsmiljö I Arboga finns plats för inspiration, här finns plats att utveckla idéer och tänka nya tankar. Fritids- och kulturlivet är rikt och erbjuder något för alla. De unika miljöerna i Arboga tas till vara och utvecklas. Här finns många alternativ för boende och pendlingsmöjligheterna är bra. Det gör att allt fler väljer att bosätta sig i Arboga. Det känns tryggt att bo och vistas i Arboga. Kommunen arbetar förebyggande mot brott genom att skapa trygga miljöer och stärka de sociala nätverken både på grupp- och individnivå. En god social välfärd erbjuds utsatta grupper. Servicen till invånarna är bra, i staden och på landsbygden. Arbogaborna känner att de bor i en kommun med tillgängliga och väl fungerande verksamheter som bidrar till god livskvalitet i livets alla skeden. Det finns möjlighet för alla att vara med och påverka kommunens verksamheter. Arboga är ett demokratiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle. Här råder hög tolerans och människor är jämlika och jämställda. Naturresurser som vatten och luft skyddas och används på ett varsamt sätt. Mål och mått Mål 1. Arbogaborna ska ha en god livskvalitet. Mått 1:1: Arbogas befolkning ska öka. KF:s mätning: SCB, befolkningsstatistik 31/12 varje år. Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Adressering: Kommunstyrelsen och samtliga nämnder Utfall 2011 Utfall 2012 Utfall 2013 13 302 13 353 13 493 2014 Öka jfrt föreg år 2015 Öka jfrt föreg år 2016 Öka jfrt föreg år 2017 Öka jfrt föreg år Nuläge Regionen Utvecklingen i Arboga påverkas inte bara av vad som beslutas på lokal nivå utan i stor utsträckning också av vad som händer i omvärlden. I Arbogas fall handlar det om vad som sker i regionfrågan och Stockholm-Mälardalsregionen men också vad som sker på en global nivå exempelvis vad gäller den ekonomiska utvecklingen, klimatförändringar eller omstrukturering av stora arbetsplatser. Stockholm-Mälardalsregionen som omfattas av länen Stockholm, Uppsala, Södermanland, Örebro och Västmanland har haft en stark tillväxt på senare år, både ekonomiskt och befolkningsmässigt. Här bor närmare tre miljoner människor, vilket motsvarar en tredjedel av Sveriges befolkning. Enligt långtidsutredningen Fördel Stockholm-Mälarregionen förväntas befolkningen öka med 600 000-800 000 invånare fram till år 2030. Resandet i regionen är stort. Över hälften av landets kollektivtrafikresor och cirka 80 procent av tågresorna sker inom området. De senaste åren har arbetspendlingen ökat kraftigt. Utvecklingen av resandet förväntas öka i framtiden. De relativt höga bostadspriserna i Västerås och Örebro kombinerat med bra pendlingsförbindelser mot Västerås, Eskilstuna, Örebro och Stockholm kan, tillsammans med den prognostiserade befolkningsökningen i Stockholm-Mälarregionen, innebära en ökad efterfrågan på bostäder i kommunen. - 8 -

I N S P I R E R A N D E L I V S M I L JÖ Befolkning i Arboga Befolkningen ökade med 140 personer under år 2013. Ökningen beror på att inflyttningen till Arboga (791 personer) var högre än utflyttningen (622 personer). Inflyttningsnettot mot de flesta övriga län i riket var positivt och betydligt större än tidigare år. Stora ålderskullar födda på 1940-talet i kombination med lägre födelsetal från mitten på 1970-talet fram till idag, ger ett negativt födelsenetto. Antalet avlidna (158 personer) var fler än antalet födda (125 personer). Att födelsenettot är negativt beror främst på att kommunens invånare har blivit allt äldre. År 2000 var antalet invånare 65 år och äldre cirka 20 procent av befolkningen. År 2012 är cirka 25 procent av kommunens invånare 65 år eller äldre. Kvinnorna i Arboga föder fler barn och i tidigare ålder än genomsnittet för riket. Att antalet födda barn trots detta minskar kan förklaras av att befolkningen i familjebildande ålder minskat i Arboga kommun. Den åldrande befolkningen medför att födelsenettot varit negativt under flera år i följd med mellan 30-50 personer per år. Åldersgruppen 25 till 64 år utgjorde år 2 000 cirka 52 procent av befolkningen. År 2013 utgjorde åldersgruppen cirka 47 procent av befolkningen. Befolkningsökningen mellan åren 2012 och 2013 beror i huvudsak på oförändrat antal födda och färre antal döda. Inflyttningen har under året fortsatt att öka mer än antalet utflyttade. Inflyttningsnettot från övriga län i riket är positivt jämfört med de flesta län i riket. Flyttningsnettot gentemot utlandet har fördubblats från år 2012 till år 2013. Figur 1: Befolkningsutveckling i Arboga 2000-2013. Källa SCB. Att befolkningsutvecklingen har stabiliserats och ökat något de senaste åren beror på att Arboga har haft ett positivt flyttningsnetto, det vill säga att det är fler som flyttar till Arboga än som flyttar från Arboga. Inflyttningen från utlandet är relativt låg i Arboga jämfört med andra kommuner i länet men inflyttningarna från utlandet har ändå sedan år 2000 klart bidragit till det positiva flyttnettot. Inflyttningsnettot har de senaste åren varit positivt i de flesta åldersklasser utom bland 15- till 24-åringar, då man ofta flyttar för bland annat studier. Figur 3: Inrikes/utrikes flyttningar efter ålder 2013 Flyttningsbenägenheten är stor i åldersgruppen 20 till 24 år och det är endast i den åldersgruppen som flyttnettot är negativt. Befolkningsstrukturen har stor betydelse för om kommunen får eller får lämna bidrag i kostnadsutjämningen. Många barn och ungdomar samt många äldre innebär högre kostnader vilket kostnadsutjämningen mellan kommuner ska kompensera för. Figur 2: Befolkningsförändringar i Arboga kommun åren 2000-2013 - 9 -

I N S P I R E R A N D E L I V S M I L JÖ Befolkningsprognos I Arboga, liksom i många andra kommuner, kommer antalet äldre att öka kraftigt. Fram till år 2026 ökar invånarna som är 80 år och äldre med nästan 50 procent jämfört med år 2013. Det ställer stora krav på ökade resurser till vård- och omsorgsverksamheten. Nedan visas den prognostiserade befolkningsutvecklingen för barn och äldre i Arboga. Det fanns år 2013 662 barn som är mellan 1-5 år i Arboga kommun. Enligt prognosen med antagande om en befolkningsökning med 50 personer per år kommer antalet barn 1-5 år att öka med 5 procent fram till år 2017. År 2026 har antalet barn ökat med 8 procent sedan prognosens start. Befolkningen mellan 65-79 år är en stor åldersgrupp och är vid prognosens start år 2014 2 501 personer och beräknas öka med omkring 6 procent fram till år 2017. Efter år 2017 minskar antalet i åldersgruppen igen och fram till år 2026 är gruppen något mindre än vid prognosens start. Befolkningen över 80 år är vid prognosens start år 2013 855 personer och ökar med en procent fram till år 2017 för att fram till år 2026 öka med 48 procent. Den prognos som redovisas nedan med en befolkningsökning med 50 personer per år fram till år 2026 innebär ett positivt inflyttningsnetto till kommunen med cirka 80 personer per år. Befolkningsutveckling i Arboga samt prognos år 2014-2026 för förskola, grund- och gymnasieskola, framskrivning samt + 50 2000 1500 6-15 år 1000 500 0 16-18 år 1-5 år 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015 2017 2019 2021 2023 2025 Figur 4: Befolkningsutveckling 1-5 år, 6-15 år samt 16-18 år i Arboga samt prognos 2014-2026, framskrivning samt + 50 per år 3000 2500 Befolkningsutveckling i Arboga samt prognos år 2014-2026 för 65-79 år samt 80 -w år framskrivning samt + 50 65-79 år 2000 1500 1000 80-w år 500 0 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015 2017 2019 2021 2023 2025 Figur 5: Befolkningsutveckling 65-79 år samt 80-w år i Arboga samt prognos 2014-2026, framskrivning samt + 50 per år - 10 -

I N S P I R E R A N D E L I V S M I L JÖ Bostäder Boendeplanen har reviderats och gäller för åren 2012-2016. Boendeplanen består av delarna planeringsunderlag, riktlinjer för boendeplaneringen och en bilaga med byggbara tomter, pågående planer och framtidsprojekt. Syftet med planen är att ge en samlad bild av bostadssituationen i Arboga, bostadsbehov nu och framöver men också visa pågående och möjliga utbyggnadsområden. I samarbete och genom dialog med bostadsbolagen väcka intresset för att öka tillgängligheten i det befintliga bostadsbeståndet. Tillgodose behoven av särskilt boende för äldre och funktionsnedsatta. Planera för småhustomter i attraktiva lägen. En arbetsgrupp kring boendefrågor har inrättats för att främst arbeta vidare med hur man kan marknadsföra Arbogas boendeutbud till olika målgrupper, exempelvis nyinflyttade, inpendlare med flera. Nybyggnation bör ske i lägen som kan bidra till att stärka underlaget till kollektivtrafiken och övrig infrastruktur samt gynna utvecklingen av handeln. Riktlinjer för boendeplanering i Arboga Främja nyproduktion, främst i centrala och attraktiva lägen. Detta ger förutsättningar för flyttkedjor och frigör befintliga småhus. Främja kvalitet och nytänkande i boendeformer och gestaltning för att inspirera människor att välja Arboga som bostadsort. Vid upprustning av befintliga och planering av nya bostadsområden, skapa trygga och trivsamma boendemiljöer och förutsättningar för en fysiskt aktiv livsstil för vardagliga aktiviteter. Riktade marknadsföringsinsatser till olika grupper om kommunens möjligheter till bra boende och bostadsbyggande i Arboga. Mått 1:2: Den upplevda tryggheten hos medborgarna i Arboga, ska öka. KF:s mätning: Trygghetsindex i SCB:s medborgarundersökning, vartannat år (KKiK). Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Adressering: Kommunstyrelsen och samtliga nämnder Utfall 2011 Snitt medborgarundersökn. 2013 Utfall 2013 46 60 41 2014 Ingen mätning 2015 Samma nivå som snittet i mätningen 2016 Ingen mätning 2017 Samma nivå som snittet i mätningen Resultatet av medborgarundersökningen våren 2013 visar att upplevd trygghet fick ett index på 41 på en skala 0-100. Det är en minskning jämfört med 2011 års medborgarundersökning då indexet var 46. Totalt var det 494 personer som svarade på enkäten om hur man ser på sin kommun. Genomsnittet för de kommuner som genomfört undersökningen under våren 2013 är ett index på 60. Medelbetyget för kommuner i jämförbar storlek med Arboga var ett index på 63. Totalt fick faktorn trygghet ett lägre betygsindex bland de svarande mellan 18-24 år och bland de över 75 år. Faktorn fick också ett något lägre betygsindex av kvinnor än av män. Faktorn trygghet innefattade tre frågor där graderingen var en skala från 1 till 10. - 11 -

I N S P I R E R A N D E L I V S M I L JÖ hur tryggt och säkert man vistas utomhus på kvällar och nätter, index 4,6 Kommunen arbetar aktivt med trygghetsaspekter inom alla verksamheter. Konkreta trygghetshöjande åtgärder har genomförts under året med bra resultat, bland annat trygghetsvandringar, Nattvandrarna, Drive in idrott, skolavslutningsarrangemang, Odin, föräldramötesprogram och föräldracafé. Det har genomförts åtgärder i den fysiska miljön. Bland annat har Nytorget rustats upp för att bli en mer inbjudande, trevligare och tryggare plats och en uppgradering av gatubelysningen pågår i hela kommunen. hur trygg och säker man kan känna sig mot hot, rån och misshandel, index 4,6 hur trygg och säker man känner sig mot inbrott i hemmet, index 5,1 Den upplevda tryggheten i kommunen är en viktig faktor för att få nöjda invånare. Enligt medborgarundersökningen är trygghet den faktor som behöver prioriteras mest i Arboga för att öka nöjdheten bland invånarna i kommunen. Nationella trygghetsundersökningen (NTU) är en brottsoffer- och trygghetsundersökning som BRÅ genomför årligen. Resultaten för år 2013 visar att Västmanland tillsammans med Skåne och Stockholms län har en större andel otrygga personer jämfört med riket i övrigt. Var femte person i Västmanland uppger att de känner sig otrygga. När det gäller otrygghetens påverkan på beteendet (om man valt annan väg eller ett annat färdsätt, eller om man avstått från en aktivitet) är det 5 procent som uppger denna påverkan på beteendet, vilket är en högre nivå än riket. Brottsstatsikten ser däremot bra ut för Västmanlands del, den är lägre eller i nivå med riket. Polismyndigheten i Västmanland följer årligen brottsstatistiken i länet. Brottsligheten i Arboga har under de senaste åren legat på en jämnnivå. Brottsligheten förändras från år till år och en del förändringar kan förklaras av polisens arbete och prioriteringar. Narkotikabrott är exempel på brott som inte anmäler sig självt utan det kräver spaning och insatser. Polisen upplever att tillgången på narkotika är stor i länet och även i Arboga. Missbruk av narkotika medför ofta ett ökat antal mängdbrott. Arbogas lokala brottsförebyggande råd (BRÅ) är ett samverkansorgan för trygghetsfrämjande och brottsförebyggande arbete i Arboga kommun och är en arena för att lyfta fram och se vad man gemensamt kan göra för att öka tryggheten i Arboga. I rådet finns representanter från alla kommunala förvaltningar, polisen, handeln i centrum och företagarna. I brottsförebyggande rådets verksamhetsberättelse för år 2013 beskrivs vilket brottsförebyggande arbete som genomförts under det gångna året. Den upplevda tryggheten i kommunen är en viktig faktor för att få nöjda invånare. Samverkan är en framgångsfaktor för att minska brottsligheten och öka människors känsla av trygghet. Det är viktigt att alla aktörer lyfter fram sitt arbete och hittar lösningar för ökad samverkan i frågorna. Exempel på viktiga aktörer är kommunens alla förvaltningar, föreningar, företag och polismyndigheten. Informationen till medborgarna om vilket brottsförebyggande arbete som görs från polis/kommun samt vad man själv som kommuninvånare kan göra för att öka känslan av trygghet behöver förbättras. En bättre dialog/kommunikation kan också ge svar på om eller varför man känner sig otrygg. Det är viktigt att frågan lyfts fram på den regionala nivån. Undersökningar visar att känslan av otrygghet är högre i flera av länen i Mälardalen. Där krävs ett samlat grepp på regional nivå för att komma tillrätta med problemen. - 12 -

I N S P I R E R A N D E L I V S M I L JÖ I en sammanfattad analys av synpunkterna från förvaltningarna är det följande områden som kommunen kan arbeta vidare med för att öka tryggheten. En viktig strategi för att uppnå en inspirerande, attraktiv och trygg livsmiljö är att försöka skapa ett Arboga där man hellre är ute än inne. Fler satsningar på belysning och inbjudande miljöer behövs. Vägarna mellan skolan och hemmet är också en Samverkan mellan fler aktörer är viktigt. Kommunen och polisen har tecknat en ny samverkansöverenskommelse där man gemensamt satt fokus på brottsförebyggande arbete mot narkotika bland ungdomar under 18 år. Samverkan har fungerat bra och ska fortsätta under året. viktig del av den upplevda tryggheten inom kommunen. Tekniska nämnden har som ambition att skapa en trafiksäker och tillgänglig miljö vid skolor och förskolor samt att erbjuda säkra och trygga vägar mellan skolan och hemmet. Arbetsgivaren Arboga kommun är kommunens största arbetsgivare och ska vara en attraktiv arbetsgivare som erbjuder en god personalpolitik som skapar grundtrygghet hos medarbetarna. Trygghetsaspekter måste integreras i alla projekt, verksamheter och inte minst i den långsiktiga planeringen. - 13 -

I N S P I R E R A N D E L I V S M I L JÖ Mått 1:3: Antal vårdare som besöker en äldre person, med hemtjänst beviljad av kommunen, under 14 dagar, ska bli färre. KF:s mätning: Egen mätning årligen (KKiK). Samordningsansvar: Socialnämnden Adressering: Socialnämnden Utfall 2012 Snitt KKiK 2013 Utfall 2013 15 14 15 2014 Minska jfrt 2012 2015 Samma nivå som snittet i mätningen 2016 Samma nivå som snittet i mätningen 2017 Samma nivå som snittet i mätningen Utfallet år 2013 visade ingen förändring jämfört med år 2012. Ett utvecklingsarbete är påbörjat som bland annat innebär större personalkontinuitet för brukaren. Serviceinsatser som handling, städning och tvätt utförs till största delen av Arbetsmarknadsenheten (AME). Detta innebär att minst fyra och maximalt sex personer ytterligare besöker den äldre personen om han/hon har samtliga serviceinsatser under 14 dagar. Över längre tid är det oftast samma personer som återkommer till respektive brukare. Med nuvarande förutsättningar går det knappast att minska på antalet personer som besöker en äldre person med flera serviceinsatser. De serviceinsatser som AME utför ingår inte i mätningen. - 14 -

I N S P I R E R A N D E L I V S M I L JÖ Mått 1:4: Antal hushåll med barn (under 18 år) som uppbär ekonomiskt bistånd ska minska. KF:s mätning: Socialnämndens mätning, årligen, genomsnitt per år. Samordningsansvar: Socialnämnden Adressering: Socialnämnden Utfall 2011 Utfall 2012 Utfall 2013 127 92 83 2014 Minska jfrt föreg år 2015 Minska jfrt 2013 2016 Minska jfrt 2013 2017 Minska jfrt 2013 Snittet per månad för år 2013 är 83 hushåll med barn under 18 år. Under år 2012 var motsvarande siffra 92. Antalet försörjningsstödsärenden har minskat under året. Inflödet under årets första fyra månader var i snitt 28,5 nyansökningar per månad. Under resten av året har snittet varit 21,4 nyansökningar. Nedan redovisas några orsaker till minskningen av hushåll som uppbär ekonomiskt bistånd. Antal hushåll med barn under 18 år har minskat. Totalt har ärendemängden på IFO minskat under år 2013. Förändrat arbetssätt har bidragit till bättre utredningar och bedömningar. Samarbetet mellan individ- och familjeomsorgen och AME innebär att Inom maximalt sju dagar är en försörjningsstödstagare som inte har några arbetshinder igång i en åtgärd. Jobbsökeriaktiviteter, coaching, praktik, utbildning och arbete är några av de insatser som idag kan erbjudas. Inflyttningen av familjer i behov av ekonomiskt bistånd till Arboga kommun har inte varit lika hög som under år 2012, vilket medför att antalet nyansökningar har minskat. KAK-projektet, interna anställningsmöjligheter, kontinuerlig utveckling av metoder samt arbetslinjens organisation förbättrar möjligheterna att fler fortare kommer i egen försörjning. KAK-projektet (Kunskap-Arbete-Kvalitet), vänder sig till personer som har försörjningsstöd och saknar arbete. Projekttiden är två år, och sträcker sig till och med 31 december 2014. För de som deltar i projektet ges möjlighet att stärka sin självkänsla, få fram verktyg för att förändra sin situation och framförallt en möjlighet till praktik med en efterföljande löneanställning. KAK-projektet har bidragit till att minska antalet hushåll med försörjningsstöd med barn under 18 år då de är en prioriterad målgrupp. Tillsammans med arbetsförmedlingen, försäkringskassan, landstinget, Köpings och Kungsörs kommuner har ett så kallat rehab-/bedömningsteam startats upp för att gemensamt titta på ärenden som inte klaras inom den egna organisationen samt för att skynda på personens väg mot egen försörjning. Förutom arbete får deltagarna på AME kompetensutveckling genom olika utbildnings- och informationsinsatser. Utökning av socialsekreterare i försörjningsstödsgruppen har bidragit till att minska arbetsbelastningen, ökat kvaliteten i Beslutsunderlagen och gett ökad möjlighet till uppföljning. Under år 2013 slutade 74 personer på AME och fortsatte till annan försörjning. Till arbete gick 33 personer, till studier gick 25 personer och till annan försörjning (exempelvis pension, A- kassa) gick 16 personer. I KAK-projektet är hittills 14 anställda varav nio har barn under 18 år. - 15 -

I N S P I R E R A N D E L I V S M I L J Ö Mått 1:5: Medborgarnas möjlighet att kunna utöva fritidsintressen i kommunen ska öka. KF:s mätning: Fråga i medborgarundersökningen om fritidsmöjligheter, vartannat år, 10 gradig skala där 10 är bäst. Samordningsansvar: Fritids- och kulturnämnden Adressering: Kommunstyrelsen och samtliga nämnder Utfall 2011 Snitt medborgarundersökn. 2013 Utfall 2013 2014 7,2 7,2 7,1 Ingen mätning 2015 Samma nivå som snittet i mätningen 2016 Ingen mätning 2017 Samma nivå som snittet i mätningen Mått 1:5 är nytt från och med år 2015. Mått 1:6: Kvalitéten på ledningsnätet ska vara god för att leveransen av ett hälsosamt, godkänt och bra dricksvatten ska bibehållas. KF:s mätning: Egen mätning av förnyelsetakten av ledningsnätet. (Antal meter ledning som bytts ut per år av totala antal meter dricksvattenledning). Samordningsansvar: Tekniska nämnden Adressering: Tekniska nämnden Utfall 2011 Utfall 2012 Utfall 2013 2014 2015 2016 2017 0,799 % - 0,7 % 0,7 % 0,7 % Mått 1:6 är nytt mått från och med år 2015. Produktionen och leveransen av ett hälsosamt, godkänt och bra dricksvatten säkerställs genom provtagning av vattenkvaliteten, underhållsinsatser och förnyelse av ledningsnätet. Enligt Svenskt vatten (branschorganisationen för vattentjänstföretagen i Sverige) bör förnyelsetakten av ledningsnätet för dricksvatten idag ligga på 0,7 procent. Därför föreslås en målnivå på 0,7 procent. Genom att förnya dricksvattenledningarna tryggas leveransen av ett hälsosamt, godkänt och bra dricksvatten till Arbogaborna. - 16 -

I N S P I R E R A N D E L I V S M I L JÖ Mål 2 Medborgarna i Arboga kommun ska uppleva att de har inflytande i kommunen. Mått 2:1: Det upplevda inflytandet, ska öka. KF:s mätning: Nöjd Inflytande Index (NII) i SCB:s medborgarundersökning, vartannat år (KKiK). Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Adressering: Kommunstyrelsen och samtliga nämnder Utfall 2011 Snitt medborgarundersökn. 2013 Utfall 2013 42 39 42 2014 2015 Ingen mätning Öka jfrt 2013 2016 Ingen mätning 2017 Öka jfrt 2013 Resultatet av medborgarundersökningen våren 2013 visar att upplevt inflytande i kommunen fick ett index på 42 på en skala 0-100. Det är samma resultat som i 2011 års medborgarundersökning. Genomsnittet för de kommuner som genomfört undersökningen under våren 2013 är ett index på 39. Medelbetyget för kommuner i jämförbar storlek med Arboga var också ett index på 39. Information och Kontakt fick ett högre betygsindex än Förtroende och Påverkan. Totalt fick alla faktorer högst betyg av de äldsta invånarna och lägst av de yngsta. Kvinnor var överlag nöjdare och gav högre betyg än män. För att ytterligare bekräfta bilden av att Arboga kommun är bra på att skapa delaktighet och inflytande kan nämnas att i jämförelsen Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) ingår kommunernas förmåga att skapa delaktighet och information för medborgarna som ett perspektiv. Här jämförs NII, kommunernas hemsidor samt hur väl kommunerna skapar förutsättningar för delaktighet på olika sätt. Arboga har bra resultat på alla tre måtten. Trots detta är det viktigt att kommunen fortsätter att arbeta med inflytandefrågorna. Enligt Sveriges kommuner och landsting (SKL) pågår en förändring av demokratin i Sverige, med ett över tid sjunkande valdeltagande där särskilt oroande är de stora skillnaderna mellan olika kommuner, områden och valkretsar. Färre och färre blir medlemmar i politiska partier, förtroendemannauppdraget har blivit mer och mer professionaliserat. Fler lokala partier har bildats och koalitioner med många partier kan innebära att partipolitiken blir otydlig för medborgarna. Denna förändring har inte bara skett i Sverige utan är en internationell trend i hela västvärlden. Samtidigt vill svenskarna delta i samhällsdebatten och är intresserade av politiska frågor. Vi engagerar oss alltmer på andra arenor än tidigare och inte minst de sociala medierna har blivit mötesplatser. Svenskarna är också alltmer välutbildade och den allmänna trenden är också att medborgarna ställer högre krav på inflytande och anpassning av den kommunala servicen efter olika behov och önskemål. Eftersom ambitionen är att förbättra resultatet bör kommunen, enligt de slutsatser som dras i medborgarundersökningen, huvudsakligen arbeta med påverkansfrågor som: hur väl kommunens politiker lyssnar till invånarnas synpunkter invånarnas möjligheter att påverka politiska beslut, invånarnas möjligheter att påverka inom de kommunala verksamheterna i vilken utsträckning medborgarnas åsikter i stort finns representerade bland kommunens partier. Det finns flera olika sätt att påverka kommunens verksamhet. Bland annat genom att vara medlem i en intresseorganisation som är rådgivande inom något av de kommunala råden eller att lämna in ett medborgarförslag där man som enskild person kan komma med förslag på förändring. På Arboga kommuns webbplats finns också möjligheten att lämna synpunkter och göra felanmälan. Protokoll från sammanträden finns också att hitta på arboga.se. Arboga kommun finns på Facebook. Olika former av öppna dialoger med medborgare har hållits, bland annat trygghetsvandringar, pendlarmöten och snömöten med mera. En medborgardialog handlar om frågor som berör människor i rollen som medborgare eller invånare i kommunen. Det kan exempelvis handla om situationen i ett bostadsområde, trafikplanering eller barn - 17 -

I N S P I R E R A N D E L I V S M I L JÖ och ungdomars fritidsaktiviteter. De vanligaste argumenten för att utveckla medborgardialoger är att det kan bidra till ett ökat förtroende, engagemang och ansvarskänsla hos medborgarna och ge medborgarna ökad kunskap om de demokratiska processerna. Medborgardialoger kan också bidra till en bättre förståelse för kommunernas komplexa ansvar och bakgrunden till de beslut som fattas. Det kan i sin tur öka det upplevda förtroendet för kommunens verksamheter. - 18 -

I N S P I R E R A N D E L I V S M I L JÖ Mål 3. Arboga kommun ska ha en ekologisk hållbarhet inom alla områden. Mått 3:1: Energianvändningen i kommunens fastigheter ska minska enligt Energi- och klimatstrategin. KF:s mätning: Egen mätning årligen, MWh/kvadratmeter. Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Adressering: Kommunstyrelsen och samtliga nämnder Utfall 2009 Utfall 2012 Utfall 2013 Måvärde 2014 0,212 0,205 0,209 MWh/kvm MWh/kvm MWh/kvm -5 % jfrt 2009 2015 Minska jfrt 2013 2016 Minska jfrt 2014 2017 Minska jfrt 2015 Under år 2006 påbörjades ett projekt för energieffektivisering av cirka 20 av kommunens fastigheter gällande optimering av systemen för ventilation och varmvatten. Den utlovade energibesparingspotentialen var tio procent, dock blev utfallet endast sex procent. Under åren 2009 och 2010 medförde organisationsförändringar att projektet avstannade. Från och med januari 2011 övergick kommunens fastigheter till ett helägt kommunalt fastighetsbolag. Under hösten 2011 skedde en omstart av det avstannade energisparprojektet som nu löper till år 2016. Energiförbrukningen i kommunens fastigheter påverkas av både hyresvärden och hyresgästen. Kommunfastigheter i Arboga AB är hyresvärd för merparten av kommunens fastigheter och en del fastigheter ägs fortfarande av Arboga kommun. Energiförbrukningen i fastigheterna påverkas även av temperaturen ute. Det går åt mer energi för att värma upp lokaler en kall vinter jämfört med en varm vinter. Fjärrvärmen utgör i dagsläget cirka 60 procent av den totala energiförbrukningen i kommunens fastigheter. Genom åtgärder som exempelvis välisolerade byggnader och effektiv ventilation kan energiförbrukningen påverkas avsevärt. Kommunfastigheter i Arboga AB har under året upprättat underhållsplaner för fastigheterna, vilka ska ligga till grund för bolagets kommande energistrategi. Under året har arbete pågått med bland annat energioptimering i fastigheterna, montering av rörelsesensorer i Rådhuset, tilläggsisolering av vindar på Ladubacksskolan och Norrgården, tilläggsisolering på ishallens tak, byte av ventilationsaggregat på Hällbacken samt styrbyte på nya muséet och del av Götgården. I början av år 2012 tog Arboga kommun fram en broschyr, Klimatklok på jobbet, som syftar till att förändra medarbetarnas (hyresgästernas) beteende i en mer energisnål riktning. Det handlar till exempel om att gå med på att sänka inomhustemperaturen, sopsortera, undvika att skriva ut i onödan, val av lampor och liknande. Inom en av socialförvaltningens verksamheter är man certifierade enligt miljöledningssystemet ISO 14001 som bland annat innebär att mål om minskad förbrukning sätts upp och konkreta handlingsplaner upprättas. - 19 -

I N S P I R E R A N D E L I V S M I L JÖ Mått 3:2: Andel miljöbilar av totala antalet bilar inom kommunkoncernen ska öka. KF:s mätning: SKL:s undersökning årligen (KKiK). Samordningsansvar: Tekniska nämnden Adressering: Kommunstyrelsen och samtliga nämnder Utfall 2012 51 % Ingen uppgift Snitt KKiK 2013 Utfall 2013 2014 46 %, egen mätning endast kommunen Öka jfrt 2012 2015 Högre än snittet i mätningen 2016 Högre än snittet i mätningen 2017 Högre än snittet i mätningen Mått 3:2 är nytt som kommunfullmäktigemått från och med år 2014 och ersätter måttet 3:2: Antalet transportkilometer ska minska för kommunens personbilar samt privata bilar i tjänsten enligt Energi- och klimatstrategin. Måttet har funnits i Kommunens kvalitet i korthet sedan tidigare. För år 2013 finns inget utfall för hela kommunkoncernen. För att ändå få en jämförelse var andelen miljöbilar av totala antalet bilar inom Arboga kommun år 2012, 53 procent och år 2011, 44 procent. - 20 -

I N S P I R E R A N D E L I V S M I L JÖ Mål 4. Det ska finnas goda möjligheter till pendling med kollektivtrafik till och från Arboga. Mått 4:1: Antalet tåg till och från Arboga på Mälarbanan och Svealandsbanan per vardag och järnvägsbana, ska öka. KF:s mätning: Egen mätning, årligen. Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Adressering: Kommunstyrelsen Utfall 2011 Utfall 2012 Utfall 2013 11/13 Svealandsbalandsban 11/13 Svea- 14/16 Mälarbanan 14/16 Mälarbanan 2014 2015 2016 2017 11/13 Svealandsban 14/16 Mälarbanan 15+15 15+15 15+15 15+15 Kommunikationer Arboga kommuns utvecklingspotential tar sitt avstamp i det strategiska läget mitt i västra Mälardalsregionen. Järnvägslinjerna Mälarbanan och Svealandsbanan trafikerar Arboga och tillsammans med vägarna E18 och E20 skapar de en mycket god tillgänglighet till den omgivande regionen. Kommunikationerna har förbättrats rejält sedan 1990- talet. För Arbogas del har det inneburit att utpendlingen till andra närliggande arbetsmarknader och högskoleorter har ökat med närmare 50 procent fram till idag. Totalt passerar hälften av alla in- och utpendlare en länsgräns för att arbeta. Det är därför väldigt viktigt att få till stånd ett enhetligt utbud och enhetliga taxor, oberoende av länsgränsen. Tågtrafik antal turer På Mälarbanan körs tågtrafiken helt kommersiellt, det vill säga ingen trafik är upphandlad av länen. Möjligheterna att påverka utbudet är små då SJ endast kör den tågtrafik de finner lönsam. I december 2012 skickade samtliga kommuner längs Mälarbanan ett skriftligt upprop till SJ och Trafikverket med krav på önskade förbättringar i infrastruktur och tågtrafik. Båda aktörerna lovade bättringar, framförallt när det gäller punktlighet och tågtrafikutbud, inför tidtabell 2014. I februari 2013 skickade återigen alla kommuner längs Mälarbanan ett brev till SJ och Trafikverket och beskrev samhällsnyttan av att även den långväga tågtrafiken prioriteras in till Stockholm. Idag samsas både pendeltåg och Arlanda Express på samma banor som den långväga trafiken in till Stockholm. På Svealandsbanan finner varken SJ, eller någon annan tågoperatör, det kommersiellt lönsamt att köra tågtrafik. Landstinget i Södermanland finansierar därför i stort sett all trafik mellan Stockholm- Eskilstuna och Västmanlands län finansierar i stort sett all tågtrafik mellan Eskilstuna-Arboga. Örebro läns landsting har fram till det nya tidtabellskiftet 2012/2013 inte varit med och finansierat tågtrafik på Svealandsbanan. Efter påtryckningar kommer landstingen i Örebro, Västmanland och Södermanland inleda ett arbete om en förbättrad tidtabell från och med år 2015. Antalet avgångar på Svealandsbanan är oförändrade sedan föregående år. Det avgår 11 tåg från Arboga mot Eskilstuna/Stockholm medan antalet ankommande tåg är 13. Det innebär ungefär varannan timmestrafik förutom i arbetspendlingstid morgon och kväll då antalet avgångar är något fler. Från december 2009 körs flertalet turer mellan Arboga och Eskilstuna med en lillpendel. Det innebär ett byte i Eskilstuna för resenärer mellan Stockholm och Arboga. Det har inneburit en försämring för resenärerna som inte alltid hinner med anslutningen i Eskilstuna till och från Stockholm. Avregleringen av tågtrafiken Avregleringen av järnvägen ger möjlighet för fler tågoperatörer att köra tåg i Mälardalen och kan därmed bidra till ökad konkurrens. Det skapar dock osäkerhet om utbudet i det framtida trafiksystemet. Ännu har inga andra aktörer visat intresse av att köra kommersiell tågtrafik i Mälardalen. - 21 -

I N S P I R E R A N D E L I V S M I L JÖ Ett nytt samverkansavtal mellan SJ och MÄLAB, anpassat till avregleringen av järnvägstrafiken som nu är genomförd, gäller från och med juni 2010. Det nya avtalet innebär att det inte finns något reglerat minimiutbud av trafik. Likaså har MÄLAB:s restriktion att inte medverka till konkurrerande trafik försvunnit. Avtalet gäller till december 2016. Tillköp eller skattesubventionering av tågtrafiken för att säkerställa den regionala tågtrafiken kan därmed vara en nödvändighet. MÄLAB har därför tagit fram en utredning om framtidens behov av tågtrafik både på Mälarbanan och på Svealandsbanan kallad Trafikplan 2017. I planen beskrivs att en turtäthet om 18 tåg per dag och bana eftersträvas, med timmestrafik på vardagar mellan klockan 06.00-23.00 och därutöver insatståg i arbetspendlingstid morgon och kväll. I november 2012 tecknade de regionala kollektivtrafikmyndigheterna i Stockholm, Södermanland, Uppsala, Västmanland, Östergötland och Örebro län en avsiktsförklaring avseende utvecklingen av den regionala tågtrafiken. I denna avsiktsförklaring deklarerar parterna att de har som avsikt att efter Citybanans öppnande säkerställa etablerandet av ett storregionalt stomnät baserat på regionaltågstrafik för arbets- och vardagsresande mellan orterna i Stockholm-Mälardalsregionen. Ett arbete pågår nu med att upphandla nya tåg. Busstrafik Arboga kommun svarar för den lokala busstrafiken inom kommungränsen och landstinget svarar för den regionala trafiken, det vill säga resor mellan två eller flera kommunhuvudorter. Lindesbergs kommun finansierar dessutom stomlinjetrafik över länsgränsen mellan Arboga och Lindesberg. För att alla kommuninvånare bekvämt ska kunna nå Arboga tätorts serviceutbud har kompletteringar med anropsstyrd trafik införts från kommunens större tätorter, Medåker och Götlunda, in till Arboga tätort. För boende på landsbygd utanför linjesträckning finns kompletteringstrafik som ger möjlighet att två gånger per vecka göra en tur- och returresa till Arboga tätort. I Arboga tätort bedrivs anropsstyrd tätortstrafik som kan nyttjas måndag till lördag mellan klockan 09.00-15.30. Det EU-finansierade projektet Mer Koll, där bland annat Länstrafiken Mälardalen och kommunerna i regionen har deltagit, slutfördes under år 2012. I Västra Mälardalen är delprojektet Starka stråk nu redovisats. Projektet syftar till att utreda om det finns möjlighet att samordna olika kollektivtrafikslag, exempelvis linjetrafik och skolskjutstrafik, på ett effektivare sätt för att möjliggöra en bättre kollektivtrafikförsörjning. Förslaget överlämnades till kommunerna under våren 2014. Arboga station Det är viktigt att stationsmiljön upplevs trygg och attraktiv för att resenären ska välja att resa kollektivt och på så sätt skapa ett större resandeunderlag. En station är ofta själva navet i kollektivtrafiken och en viktig mötesplats för resenärerna och då har utformningen av stationen en stor betydelse. För besökare eller turister som reser med tåg eller buss är stationen också det första intrycket av en plats - 22 -

I N S P I R E R A N D E L Ä R A N D E Inspirerande lärande Trygghet, delaktighet, kreativitet och kompetens är ledord för Arbogas förskolor, fritidshem och skolor. Alla barn och elever blir sedda och får uppmärksamhet. Arbogas skolor inspirerar till nyfikenhet och lust att lära. Kompetenta lärare och ett bra ledarskap på alla nivåer bidrar till en god lärmiljö där eleverna utmanas, utvecklas och lyckas utifrån egna förutsättningar. Mötet, samspelet och dialogen mellan pedagog, barn, elev och föräldrar genomsyrar hela skoltiden. Vasagymnasiet håller hög kvalitet och det goda samarbetet med näringslivet utvecklas ytterligare. Det ger eleverna goda kunskaper och bra förutsättningar att gå vidare till högre studier eller arbete efter avslutad utbildning. Vuxenutbildningen bidrar till det livslånga lärandet och ger alla en ny chans. Mål och mått Mål 5: Arbogas förskolor och skolor ska ha hög kvalitet och vara trygga. Mått 5:1: Upplevelsen av en god och trygg arbetsmiljö i förskolan och skolan ska vara högre än 3 på den fyrgradiga skalan. KF:s mätning: Egen mätning, årligen Samordningsansvar: Barn- och utbildningsnämnden Adressering: Barn- och utbildningsnämnden Utfall 2012 Utfall 2013 2014 2015 2016 Förskola: 3,56 Åk 2: 3,64 Åk 8 och gymn: Högre än 3 i mätningen Högre än 3 i mätningen 3,68 Ingen mätning Öka jfrt 2012 2017 Högre än 3 i mätningen Trygghetsfrågan är central för kommunen och genomförda undersökningar visar att barn och föräldrar upplever att deras förskola och skola är trygg. Den senaste undersökningen år 2012 visade betyg på mellan 3,5-3,7 på en fyrgradig skala, vilket indikerar att det arbete som bedrivs ger resultat. Nästa enkätundersökning kommer att genomföras år 2014. Exempel på genomförda aktiviteter som påverkat resultaten redovisas nedan. Förskola: Barnen delas in i mindre grupper. Närvarande och lyhörda pedagoger. Barnråd, där man bland annat utarbetat kompisregler tillsammans med barnen. Uppmärksammar positiva händelser i gruppen. Hjälper barnen till lek. Utforskar och reflekterar tillsammans. Tydlig information till föräldrarna genom veckoinformation, tamburkontakt, dokumentation av vardagen och utvecklingssamtal två gånger per år. Barnens anhöriguppgifter uppdateras årligen. Strukturerad och genomtänkt verksamhet. Fasta och välkända rutiner som synliggörs på en aktivitetstavla, en tavla som beskriver dagens rutiner och aktiviteter. Det blir som en klocka för barnen. Ständigt pågående värdegrundsarbete och diskussioner. Kompetensutveckling i mänskliga rättigheter. Plan mot kränkande behandling revideras årligen. Grund- och grundsärskola: Fungerande trygghetsteam samt kompisstödjare i verksamheterna. Många har utbildats sedan tidigare med hjälp av bland annat Friends. Även LIONS QUEST`s materialet Tillsammans har används i vissa verksamheter. - 23 -

I N S P I R E R A N D E L Ä R A N D E Personalen arbetar aktivt med värdegrundsfrågor. Verksamheterna har sett över systemen för rastvärdar, med syftet att öka tryggheten på rasterna för eleverna. Kuratorerna arbetar aktivt med eleverna i form av bland annat pojk- och flickgrupper. Alla verksamheter har väl fungerande lika behandlingsplaner samt planer för kränkande behandling. Mått 5:2: Andel elever i årskurs 3 som i de nationella proven nått kravnivån för samtliga delprov i svenska och matematik, ska bibehållas utifrån utfall år 2013. KF:s mätning: Skolverket, årligen (KKiK). Samordningsansvar: Barn- och utbildningsnämnden Adressering: Barn- och utbildningsnämnden Utfall 2012 Snitt KKiK 2013 Utfall 2013 54 % 70 % 79 % 2014 Öka jfrt föregående år 2015 Samma nivå som utfall 2013 2016 Samma nivå som utfall 2013 2017 Samma nivå som utfall 2013 En stor ökning av antal elever som når kravnivåerna sedan året innan har skett. Arbogas elevers resultat ligger över genomsnittet i riket i båda ämnena och speciellt högt resultat kan konstateras i ämnet matematik. Arboga kommun är med i SKL:s matematiksatsning PISA 2015 tillsammans med 85 andra kommuner i Sverige. Satsningen bygger på att genom arbetande nätverk utveckla kommunernas styrning och ledning för att öka måluppfyllelsen. Målet för PISA 2015 är att Sverige ska ha förbättrat elevernas kunskaper markant vid PISA-undersökningen år 2015. Operativa mål är att halvera elevresultaten på lägstanivån och öka andelen elevresultat på högsta nivån. Fokus är på matematikundervisningen men även de andra skolämnena kommer att gynnas av satsningen. I samband med de låga resultaten läsåret 2011/2012 agerade förvaltningen genom att samla all skolpersonal vid ett par tillfällen (uppstartsdagen samt en studiedag). Rektorerna diskuterade resultaten i rektorsgruppen och i sina verksamheter och rektorerna redovisade sina planer för utvecklingsarbetet till förvaltning och nämnd. Detta ledde till att verksamheterna planerade och följde upp undervisningen mer samt upprättade fler och bättre åtgärdsprogram. - 24 -

I N S P I R E R A N D E L Ä R A N D E Mått 5:3: Andel behöriga elever till något nationellt program på gymnasiet, ska bibehållas utifrån utfall år 2013. KF:s mätning: Skolverket (KKiK). Samordningsansvar: Barn- och utbildningsnämnden Adressering: Barn- och utbildningsnämnden Utfall 2012 Snitt KKiK 2013 Utfall 2013 85,6 % 88,0 % 89,0 % 2014 Öka jfrt föregående år 2015 Samma nivå som utfall 2013 2016 Samma nivå som utfall 2013 2017 Samma nivå som utfall 2013 Andelen behöriga elever till gymnasiet har ökat med 3,0 procentenheter år 2013 jämfört med föregående år och ligger något över genomsnittet i riket. Orsaken beror sannolikt på en mängd faktorer som till exempel: Ökat fokus på lärarnas behörighet och kompetens Ökat samarbete mellan lärare (till exempel vid rättning, sambedömning) Förbättrade rutiner vid upprättandet av åtgärdsprogram Ökad tillgång till skolkurator samt elevhälsosamtal till alla elever DigiLär elevdatorer som ytterligare ett verktyg vid lärandet. Måttet som redovisas är andelen elever som är behöriga till ett nationellt yrkesprogram, vilket har det lägre intagningskravet. Till studieförberedande program ställs något högre krav för behörighet. Behörighet till yrkesprogram är dock det mått som används nationellt. Det är intressant att jämföra måluppfyllelsen och behörigheten till gymnasiet för flickor respektive för pojkar. Skillnaden mellan flickors och pojkars måluppfyllelse är liten i Arboga. Skillnaden i behörighet till gymnasiet skiljer dock mer mellan pojkar och flickor och detta behöver följas upp. Mått 5:4 Andelen elever som fullföljer gymnasieutbildningen inom fyra år i kommunen, ska vara i samma nivå som genomsnittet i mätningen. KF:s mätning: Skolverket (KKiK). Samordningsansvar: Barn- och utbildningsnämnden Adressering: Barn- och utbildningsnämnden. Utfall 2012 Snitt KKiK 2013 Utfall 2013 76 % 77 % 76 % 2014 Öka jfrt föregående år 2015 Samma nivå som snittet i mätningen 2016 Samma nivå som snittet i mätningen 2017 Samma nivå som snittet i mätningen Mått 5:4 Är nytt som kommunfullmäktigemått år 2014 men har funnits i Kommunens kvalitet i korthet sedan tidigare. Måttet omfattar alla gymnasieelever som är folkbokförda i kommunen oavsett var de går i skolan. - 25 -

I N S P I R E R A N D E A R B E T E Inspirerande arbete Arboga erbjuder en varierad arbetsmarknad inom många olika branscher. En god service från kommunens alla verksamheter och organisationer uppmuntrar till företagande och bidrar till att näringslivet växer och utvecklas. Attraktiva etableringsområden och god tillgång på arbetskraft skapar förutsättningar för nya branscher och företag. Arbogas unika kulturmiljö, rika historia och goda värdskap lockar besökare, vilket gör besöksnäringen till en allt större näringsgren. Mål och mått Mål 6. Arboga ska vara känd som en företagsvänlig kommun. Mått 6:1: Sammanfattande betyget för Arboga kommun avseende näringslivsklimatet, ska öka. KF:s mätning: Svenskt Näringsliv, sammanfattande betyg, årligen Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Adressering: Kommunstyrelsen och samtliga nämnder Snitt Sv.näringsliv 2013 Utfall 2013 2014 2015 2016 2017 3,31 3,20 - Högre än snittet i mätningen Högre än snittet i mätningen Högre än snittet i mätningen Mått 6:1 är nytt från och med år 2015 och ersätter mått: 6:1 Nöjd Kund Undersökning (NKI) ska öka. - 26 -

I N S P I R E R A N D E A R B E T E Mått 6:2: Antalet arbetstillfällen i Arboga ska öka varje år. KF:s mätning: SCB, totalt antal förvärvsarbetande från 16 år med arbetsplats i Arboga kommun (RAMS), mäts 31/12 varje år. Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Adressering: Kommunstyrelsen och samtliga nämnder Utfall 2011 Utfall 2012 Utfall 2013 5 480 5 548 Dec 2014 2014 Öka jfrt föregående år 2015 Öka jfrt 2012 2016 Öka jfrt 2013 2017 Öka jfrt 2014 Det har tillkommit ett antal nya företagsetableringar som genererat nya arbetstillfällen och befintliga företag har anställt fler personer. Arboga hade en nettoökning av 15 företag under år 2013 och 59 nystartade företag. I december år 2013 fanns 1 093 aktiva företag i kommunen. Inom det området har det skett en ökning med 32 anställda och ett nytt företag har tillkommit. Inom området offentlig förvaltning och försvar har en ökning med 30 anställda skett. Dock har ingen ökning av antalet företag skett. Inom vård och omsorg samt sociala tjänster har en ökning skett med 33 anställda och med två nya företag samma period. I statistiken, som visar en ökning av antalet arbetstillfällen från år 2011 till år 2012, är ökningen störst inom branschgruppen hotell- och restaurangverksamhet. Mått 6:3: Andel av kommunens invånare, 20-64 år, som förvärvsarbetar ska vara i samma nivå som genomsnittet i riket. KF:s mätning: SCB:s arbetsmarknadsstatistik, mäts 31/12 varje år (KKiK). Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Adressering: Kommunstyrelsen och samtliga nämnder Utfall 2012 Snitt KKiK 2013 Utfall 2013 76,3% 79,0 % 76,0 % 2013 Öka jfrt 2011 2014 Öka jfrt föregående år 2015 Samma nivå som snittet i mätningen 2016 Samma nivå som snittet i mätningen 2017 Samma nivå som snittet i mätningen Några viktiga faktorer som påverkar förvärvsfrekvensen är att det är enkelt och flexibelt att pendla till och från Arboga, att det sker nyetableringar av företag och att befintliga företag är fortsatt starka. Inteminst har ungdomar fått arbete i större utsträckning i de nyetablerade företagen. Högskolecentrum och Vasagymnasiet är också viktiga faktorer för att trygga framtida kompetensförsörjning Antalet arbetstillfällen som nås inom ett visst restidsavstånd är ett mått på arbetsmarknadens storlek för kommunens befolkning. Arboga kommun har en mycket stor arbetsmarknad. Inom 30 minuters restid nås en arbetsmarknad med närmare 200 000 arbetstillfällen och inom 60 minuter nås cirka 325 000 arbetstillfällen. Arboga har en stor in- och utpendling. Antalet boende i Arboga med förvärvsarbete är fler än antalet arbetstillfällen i Arboga. Antalet förvärvsarbetande som bor i Arboga kommun (16-64 år) uppgick år 2012 till 5 921 personer (5 860 personer år 2011). 36,6 procent eller 2 170 personer (2 141 personer år 2011) arbetspendlar ut till andra kommuner. Dagligen pendlar 1 797 personer eller 32 procent in till Arboga från andra kommuner för att arbeta. Den - 27 -

I N S P I R E R A N D E A R B E T E största inpendlingen kommer från Köping varifrån sju procent pendlar in till Arboga för att förvärvsarbeta. Från Örebro pendlar fem procent och från Kungsör fem procent in för att förvärvsarbeta i Arboga. 11 procent av de som pendlar ut arbetar i Köping och närmare sju procent arbetar i Örebro. Inpendlingen till Arboga har ökat de senaste åren. Utpendlingen minskade mellan 2008 och 2009. Mellan åren 1996 och 2012 ökade antalet utpendlare med över 50 procent (se figur 6) Figur 6: Antal in- och utpendlare till och från Arboga 1995-2012. Källa SCB. Den ökade utpendlingen kan förklaras av att antalet arbetstillfällen i Arboga har minskat de senaste 15 åren. År 1995 fanns totalt 6 359 arbetstillfällen, en minskning med 811 arbetstillfällen eller närmare 13 procent fram till år 2012 då antalet arbetstillfällen var 5 548. Framförallt är det arbetstillfällen inom tillverkningsindustrin som har minskat drastiskt, från 2 513 arbetstillfällen år 1995 till 1 188 arbetstillfällen år 2012. Efter år 2002 har däremot antalet arbetstillfällen totalt sett varit relativt oförändrat (Se figur 7). - 28 -

I N S P I R E R A N D E A R B E T E 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 Antal arbetstillfällen 1995-2012 (dagbefolkning) efter näringsgren och totalt Tillverkning och utvinning Offentlig förvaltning mm Handel och kommunika tioner Finans vht, media o företagstjän str Byggverksa mhet Pers och kulturella tjänster Övrigt Samtliga näringsgren ar Figur 7: Antal arbetstillfällen (dagbefolkning) 1995-2012 efter näringsgren och totalt. Källa SCB. Offentlig förvaltning sysselsätter flest antal personer i kommunen, 1 831 personer år 2012. Kommunen är den största arbetsgivaren med närmare 1 000 tillsvidareanställda. Arbetsmarknaden i Arboga är relativt könssegregerad. Drygt 70 procent av antalet sysselsatta inom offentlig sektor är kvinnor, medan majoriteten av antalet sysselsatta inom privat sektor, som exempelvis tillverkning och utvinning, är män (se figur 8) I N S P I R E R A N D E A R B E T E - 29 -

I N S P I R E R A N D E A R B E T E Figur 8: Förvärvsarbetande dagbefolkning år 2012 efter kön och näringsgren. Källa SCB. I april år 2014 var 12,0 procent av befolkningen arbetslösa eller i program i Arboga kommun. Motsvarande siffror för länet och riket var 9,6 respektive 8,0 procent. Ungdomsarbetslösheten (18-24 år) uppgick i Arboga till 22,3 procent, i Västmanland till 18,6 procent och i riket till 14,6 procent. Arbetslösheten för utrikes födda uppgick i Arboga till 37,6 procent medan motsvarande siffror i länet och i riket uppgick till 24,0 respektive 20,3 procent. Utbildning på högre nivå erbjuds på Högskolecentrum där flera högskolor och universitet har distanskurser. Utbildningsnivån i Arboga är något lägre än genomsnittet i riket (se figur 9). Drygt en fjärdedel av kommunens invånare i åldern 25-64 år har en eftergymnasial utbildning i jämförelse med 38 procent för riket som helhet. Andelen högutbildade är högre bland kvinnorna än bland männen. i procent (%) Befolkning 25-64 år Förgymnasial utbildning kortare än 9 år Eftergymnasial utbildning mindre än 3 3 år eller år mer Arboga 6 365 3 11 32 24 14 15 1 Länet 128 334 3 10 28 22 14 21 1 Riket 4 910 989 3 10 24 21 15 24 3 Figur 9: Utbildningsnivå Arbogas befolkning år 2013 Gymnasial utbildning 9 (10) år högst 2 år 3 år uppgift saknas - 30 -

I N S P I R E R A N D E O R G A N I S A T I O N Inspirerande organisation Arboga kommun är en attraktiv arbetsgivare där medarbetarna utvecklas och är delaktiga. Arbetsmiljön är god och hälsofrämjande. Ambitionen är att erbjuda alla den sysselsättningsgrad de önskar. Medarbetare som trivs och mår bra är en förutsättning för en inspirerande organisation. Kommunens organisation är effektiv, tillgänglig och tydlig för medarbetare, medborgare och företagare. Ett gott bemötande ger god service och inbjuder till dialog. Ekonomin är i balans och kommunens resurser används alltid på bästa sätt såväl på kort som på lång sikt. Mål och mått Mål 7: Arboga kommun ska ha effektiva och tillgängliga tjänster. Mått 7:1: Kommunens webbinformation är god till medborgarna och nivån ska bibehållas. KF:s mätning: SKL:s undersökning årligen (KKiK). Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Adressering: Kommunstyrelsen och samtliga nämnder Utfall 2012 Snitt KKiK 2013 Utfall 2013 86,0 % 79,0 % 91,0 % 2014 Bibehålla 2012 2015 Samma nivå som utfall 2013 2016 Samma nivå som utfall 2013 2017 Samma nivå som utfall 2013 Undersökningen om kommunens tillgänglighet på webben sker under våren/försommaren årligen och resultatet redovisas under oktober månad. I undersökningen år 2013 blev resultatet för Arboga kommuns del 91 procent. Det innebär att Arboga hamnade på åttonde plats av Sveriges 290 kommuner. För att kommunen ska hamna ännu högre i jämförelsen krävs dock att kommunen kan erbjuda fler funktioner för att jämföra service och kvalitet på tjänster och verksamheter. Det krävs även en utveckling av e- tjänster. Att få 100 procent bör dock inte ses som ett självändamål. Kommunen bör istället göra strategiska val vad gäller webbsatsningar. Många förvaltningar/webbredaktörer har jobbat aktivt med att analysera tidigare års resultat och därefter förbättrat informationen där det har varit möjligt. Några förvaltningar har jobbat aktivt med undersökningen i sina ledningsgrupper, i andra förvaltningar har ansvaret legat mer på webbredaktörsnivå. Huvudansvaret för webben ligger centralt, vilket innebär att det funnits en helhetssyn och en motor i arbetet. Det är även en av de faktorer som SKL framhäver som gemensam framgångsfaktor för de kommuner som uppnått bra resultat. För ett lyckat webbarbete krävs engagemang även på ledningsnivå, en vilja till öppenhet och att förmedla såväl positiv som negativ information. Information har ibland saknats på webben för att det helt enkelt inte funnits tydliga rutiner för vissa saker. Det innebär att undersökningsresultatet i vissa fall bidragit till att även organisation och rutiner förbättrats och förtydligats, vilket är i linje med målet Arboga kommun ska ha effektiva och tillgängliga tjänster. - 31 -

I N S P I R E R A N D E O R G A N I S A T I O N Mått 7:2: Medarbetarna ska bli mer nöjda med inflytandet över utvecklingen av verksamheten. KF:s mätning: Medarbetarenkäten, vartannat år. Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Adressering: Kommunstyrelsen och samtliga nämnder Utfall 2011 Utfall 2012 Utfall 2013 2014 82,5% Ingen mätning 78,0 % Ingen mätning 2015 Samma nivå som utfall 2013 2016 Ingen mätning 2017 Samma nivå som utfall 2013 Under hösten 2013 har en medarbetar- och chefsenkät genomförts. I medarbetarenkäten visade resultatet att 78 procent av medarbetarna upplevde nöjdhet med sin egen möjlighet att medverka i utvecklingen av verksamheten. Trots att dessa siffror är något lägre än år 2011 anses denna nivå av nöjdhet fortfarande vara god. Vid hög nöjdhet finns ofta bra struktur för arbetsplatsträffar, medarbetarsamtal och information, vilka därför verkar vara väl inarbetade och vara en naturlig del av verksamheten. Viktiga utvecklingsområden för att öka måluppfyllelsen är att bli ännu bättre på regelbundna och innehållsrika medarbetarsamtal och arbetsplatsträffar. Det kan konstateras att 91 procent av medarbetarna erbjudits medarbetarsamtal minst en gång per år vilket är en ökning från 87 procent år 2011. Vad gäller innehållet, det vill säga om man upplever medarbetarsamtalen som värdefulla, ligger siffran kvar på 73 procent. Dock har det skett en minskning från 83 procent till 67 procent vad gäller möjligheten till regelbundna arbetsplatsträffar. Upplevelsen av att få den information som behövs för att klara sina arbetsuppgifter har inte förändrats nämnvärt utan ligger på 83 procents nöjdhet. Samtliga av dessa ovanstående siffror bör komma upp till närmare 100 procent. - 32 -

I N S P I R E R A N D E O R G A N I S A T I O N Mål 8. Arboga kommun är och upplevs som en attraktiv arbetsgivare. Mått 8:1: Medarbetarnas samlade betyg av Arboga kommun som arbetsgivare, ska ligga över det nationella jämförelseindexet. KF:s mätning: Hållbart medarbetarengagemang (kommunens totalindex, nationell jämförelse SKL, vartannat år) Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Adressering: Kommunstyrelsen och samtliga nämnder Utfall 2011 Utfall 2012 78 Snitt i riket 2013 Utfall 2013 Ingen mätning 78 77 Målnivå 2014 Ingen mätning Målnivå 2015 Högre än snittet i mätningen Målnivå 2016 Ingen mätning Målnivå 2017 Högre än snittet i mätningen I medarbetarenkäten år 2013 visade resultatet att 72 procent av medarbetarna upplever nöjdhet i det samlade betyget av kommunen som arbetsgivare, vilket är en försämring jämfört med år 2011. I medarbetarenkäten ställs frågor ur perspektivet arbetsmiljö, kunskap och utveckling, chefs- och ledarskap, hälsofrågor och styrning. I majoriteten av frågorna uppnår kommunen en hög nivå av nöjdhet. De lägre nivåerna av nöjdhet återfinns både år 2011 och år 2013 inom områdena fysisk arbetsmiljö samt fysisk och psykisk arbetsbelastning. Lägre nivåer under en längre tid påverkar troligen den samlade bedömningen. Dock bör påpekas att både den självupplevda fysiska och psykiska hälsan upplevs som mycket god. I medarbetarenkäten ställs också öppna frågor om hur arbetsgivaren kan upplevas som en attraktiv arbetsgivare och sammanfattningsvis lyfts följande områden fram. Hälsofrämjande aktiviteter Delaktighet och utveckling Chefs- och ledarskap Arbetsplatsen inklusive kollegorna Bemötande Löner Dessa punkter handlar om bra ledarskap, god kommunikation, tydliga uppdrag, inflytande och också om hur kulturen och klimatet upplevs. Mycket handlar om hur det vardagliga arbetet fungerar och upplevs, till exempel fungerande arbetsplatsträffar, gratis kaffe/frukt, bidrag för arbetskläder och skor, hälsoaktiviteter med mera. - 33 -

I N S P I R E R A N D E O R G A N I S A T I O N Medarbetarna Vid utgången av år 2013 var 977 personer tillsvidareanställda i Arboga kommun. Av de tillsvidareanställda var närmare 85 procent kvinnor och 15 procent män. Medelåldern för kvinnor var 48 år och för män 51 år. 80 procent var anställda inom barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden. Totalt uppgick personalkostnaderna år 2013 till cirka 470 mkr inklusive arvoden och pålägg för arbetsgivaravgifter med mera. Personalkostnadernas andel av kommunens externa verksamhetskostnader uppgick år 2013 till 60 procent. Medarbetarnas hälsa Sjukfrånvaron ökade från 4,9 procent år 2012 till 5,6 procent år 2013. Sjukfrånvaron har ökat inom samtliga förvaltningar med undantag av kommunstyrelseförvaltningen där den sjunkit något. Ur ett kommunperspektiv är ökningen av den totala sjukfrånvaron störst för kvinnorna medan männen står för en liten ökning. Långtidssjukfrånvaron har ökat för kvinnorna och minskat rejält för männen. Samtliga åldersgrupper har ökat sin sjukfrånvaro under år 2013 jämfört med år 2012. I åldersgruppen upp till 29 år har den totala sjukfrånvaron fördubblats mellan åren 2012 och 2013. Sjukfrånvaron över 60 dagar har ökat markant i den åldersgruppen, från ingen sjukfrånvaro över 60 dagar år 2012 till 17,7 procent av arbetad tid år 2013. Under år 2013 har ett arbete gjorts för att kartlägga orsaker till sjukfrånvaro. Syftet med arbetet har varit att få en grund för vilka insatser som ska planeras i kommunens hälsoförebyggande arbete. Kostnaderna för sjuklön, exklusive arbetsgivaravgifter, uppgick år 2013 till 5,6 mkr, att jämföra med föregående år, 4,9 mkr. Kommunen arbetar dels förebyggande för att minska risken för ohälsa inom specifika riskgrupper, dels främjande för att skapa förutsättningar för en bättre hälsa för alla. Alla anställda har möjlighet att välja mellan att använda en hälsotimma per vecka eller att använda en friskvårdspeng motsvarande 500 kronor per år. Fritidsklubben fortsätter att erbjuda många aktiviteter i friskvårdssyfte. Figur 10: Sjukfrånvaro i procent. Källa Personec Total sjukfrånvaro i procent av arbetad tid 60 dagar eller mer i procent av den totala sjukfrånvaron Ålder 2011 2012 2013 2011 2012 2013-29 2,3 2,0 4,0 13,4 0,0 17,7 30-49 4,2 4,9 6,1 24,2 29,5 33,5 50-5,3 6,0 6,4 40,7 34,6 43,7 Kvinnor 5,0 5,8 6,8 32,5 30,5 40,3 Män 3,1 3,2 3,3 39,2 44,0 20,3 Totalt 4,7 4,9 5,6 33,3 32,0 38,5-34 -

I N S P I R E R A N D E O R G A N I S A T I O N Ökad sysselsättningsgrad Vid utgången av år 2013 önskade totalt 72 anställda ökad sysselsättningsgrad (140 anställda vid utgången av år 2012). 24 personer kan tänka sig att tjänstgöra inom annan förvaltning eller på annan arbetsplats. Under år 2013 har fyra medarbetare erbjudits önskad sysselsättningsgrad tillsvidare och 11 har fått det tidsbegränsat. Pensioneringar Under den kommande tioårsperioden kommer drygt 27 procent (267 personer) av kommunens anställda att gå i pension. Procentuellt av antalet anställda per förvaltning finns flest pensionsavgångar inom tekniska förvaltningen. Figur 11: Antal pensionsavgångar 2014-2023 Värdskapsutbildning Under år 2013 har drygt 20 värdskapsinspiratörer utbildats. Syftet har varit att det ska leda till ett bättre bemötande internt och externt. - 35 -