Hantering av problemskapande beteende

Relevanta dokument
Hantering av problemskapande beteende

Hantering av problemskapande beteende. - ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog

Konflikter Hur undvika och bemöta konflikter? Lösningar Den som vinner förlorar. Från motstånd till medstånd

Strategier i vardagen

Problemskapande beteende

Hantering av problemskapande beteende - om bemötande och förhållningssätt

Hantering av problemskapande beteende

Hantering av problemskapande beteende

Bemötande och hantering av konflikter. - ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog

Beteendeproblem i skolan

Lågaffektivt bemötande

Hantering av problemskapande beteende

Beteendeproblem i förskolan

Hantering av problemskapande beteende

Problemskapande beteende

Problemskapande beteende

Beteendeproblem i skolan och förskolan

Fostran av annorlunda barn

Lågaffektivt bemötande

Beteendeproblem i äldrevården

Lågaffektivt bemötande

Lågaffektiv teori och metod

Hantering av problemskapande beteende

Lågaffektivt bemötande i äldrevården

Lågaffektivt bemötande

Hantering av problemskapande beteende

Välkommen till en föreläsning om problemskapande beteende. - starka reaktioner och utbrott

Barn som bråkar. sollentuna. Vem är jag? Om lågaffektivt bemötande i familjen och vardagen.

Hantering av problemskapande beteende

Lågaffektivt bemötande

Hantering av problemskapande beteende

Hantering av problemskapande beteenden

Fostran av annorlunda barn. Varför? Utgångspunkt. Utgångspunkt. Barn, som kan uppföra sig, gör det

Lågaffektivt bemötande

Låg-affektivt bemötande

Lågaffektivt bemötande i förskolan

Neuropsykiatriska och psykiatriska åkommor från samhälle till individ.

Ansvar. Problemskapande beteende. Hantering av problemskapande beteende vid autismtillstånd. Bo Hejlskov Jørgensen, leg. psykolog

Hantering av problemskapande beteende

Lågaffektivt bemötande vid demenssjukdom

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Psykolog i skolan. pedagogisk psykologi.se/hjalmar. Arbetar för att främja hälsa, lärande och utveckling

Bemötande som metod i en etisk styrd pedagogik

- Människor som kan uppföra sig gör det! Innehåll. Vad är lågaffektivt bemötande? Vad är problemskapande beteende?

Läropussel, minikonferens

Lågaffektiv teori och metod. Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog

Vilka är ni? menti.com

Hållpunkter. Lågaffektivt bemötande. Erik Rova leg. Psykolog

Johan Långström leg. Psykolog BUP Skola. Rova & Sjögren. Rova & Sjögren. Böcker. Böcker

Vilka är ni? Lågaffektivt bemötande

Lågaffektivt bemötande - förhållningssätt Traumamedveten omsorg

Vilka är ni? Lågaffektivt bemötande

Innehåll idag. Lågaffektivt bemötande Erik Rova leg. Psykolog

Utmanande beteende och avledningsmetoder

Arbetsblad 1 Kartläggning av belastningsfaktorer

Innehåll idag. Lågaffektivt bemötande. Vad är bemötande? Erik Rova leg. Psykolog

Vilka är ni? Lågaffektivt bemötande

Åhörarkopior. psykologi.se/material/ Innehåll. Förra gången. Repetition - Vad är problemskapande beteende?

Antal svarande i kommunen 32 Andel svarande i kommunen, procent 43 Kategorier ångest? Mycket dåligt Totalt Nej. Någorlunda. Mycket gott.

pedagogisk psykologi.se/material/ Vilka är ni? Rova & Sjögren. Rova & Sjögren. Erik Rova leg. Psykolog.

Lågaffektivt bemötande i skolan. Anton Sjögren leg. Psykolog. Erik Rova leg. Psykolog. Rova & Sjögren. Böcker.

Speciallärare inom småbarnspedagogik och förskola Camilla Nyman och Ann-Britt Forsblom

Lågaffektivt bemötande

Överblick. Vilka är ni? Carin Lindgren leg. Psykolog. Erik Rova leg. Psykolog. Förkunskaper? Syfte med kvällen

Brukarenkät inom Barn- och ungdomsnämndens verksamheter. Gustavsbergs förskola

Rova & Sjögren. Tider. Planering 2017/ Fritids och förskola. pedagogisk psykologi.se/material. Anton Sjögren leg.

Om låg-affektivt bemötande som metod vid problemskapande beteende

Anton Sjögren leg. Psykolog. Erik Rova leg. Psykolog. Rova & Sjögren. Rova & Sjögren. Rova & Sjögren. Rova & Sjögren

Lågaffektivt bemötande i äldrevården

Lågaffektivt bemötande

Ulrika Ekberg, designer Formografica

Åhörarkopior. psykologi.se/material/ Idag. Planering EHT-träffar. Innehåll. Vad är lågaffektivt bemötande?

Erik Rova leg. Psykolog. Johan Långström leg. Psykolog. Rova & Sjögren. Hösten Böcker. Förkunskaper?

Upplägg för dagen. Vad är problemskapande beteende? Vad är lågaffektivt bemötande?

OM KRITERIER av Emelie Johnson Vegh och Eva Bertilsson, publicerad i Canis 2004

Åhörarkopior. psykologi.se/material/ pedagogiskpsykologi.se/material 2. Rova & Sjögren. Erik Rova leg. Psykolog.

Vilka är ni? Rova & Sjögren. Rova & Sjögren. Böcker. Erik Rova leg. Psykolog. Anton Sjögren leg. Psykolog.

Vilka är ni? Lågaffektivt bemötande

- Människor som kan uppföra sig gör det!

Lågaffektivt bemötande

Åhörarkopior. psykologi.se/material/ Lågaffektivt bemötande. Reflektion. Lågaffektivt bemötande Anton Sjögren leg.

KiVa Skola situationskartläggningen 2016 sidan 1/31. KiVa Skola situationskartläggningen 2016 sidan 2/31

Etik och bemötande. Konventionen. Løgstrup: Det etiska kravet

Leda förändring stavas psykologi

Lågaffektivt bemötande -vad är det och hur använder vi det? Nilsson Malin Sunesson Cecilia Ljungström Specialpedagoger Centralt skolstöd, Lotsen

Provivus tips om KONCENTRATION - VAD PEDAGOGEN KAN GÖRA

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013

5 vanliga misstag som chefer gör

Den moraliska pop-out-effekt

Utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar

- Människor som kan uppföra sig gör det! Upplägg för dagarna. Åhörarkopior. Vad är lågaffektivt bemötande?

Tänk om det handlar om dina försök att undvika smärtan? - Lektion 5. Kärlek Glädje Nyfikenhet Ilska Rädsla Sorg Skuld/skam Chock Avsmak

Problemskapande beteende och låg affektivt bemötande

Lågaffektivt bemötande

Vad är bemötande? Lågaffektivt bemötande. Erik Rova leg. Psykolog. Anton Sjögren leg. Psykolog.

Dagens innehåll. Dagens innehåll Lågaffektivt bemötande i skolan - hur hjälper vi elever med utmanande beteende?

Vardagen - utvärdering

Kommunal - Åk 2 - Partille kommun

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Källkritik s. 11. Fördelar och nackdelar s. 4. Samarbete s. 10. Slutsatser s. 9. Konsekvenser s.

Ugglumskolan - Åk 2 - Partille kommun

Övning: Dilemmafrågor

Transkript:

Hantering av problemskapande beteende Ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog

Vad ska vi titta på? När är ett beteende ett problem? När det upplevs som ett problem - För vem? - Vi definierar beteendet som problemfyllt, när det är ett problem för oss - Det är det oftast när vi inte har rätt metod Denna definition innebär att vi kan undvika en del maktlöshet

Ansvarsprincipen Den som tar ansvar kan påverka Bernhard Weiner

Ansvarsprincipen Om vi inte har rätt metod försöker vi ibland bli av med ansvaret

Ansvarsprincipen Vi försöker då tyvärr att lägga ansvar på dem som minst kan bära det - Föräldrar - Barnen

Bosses bilverkstad Mekanikern måste ha de verktyg och metoder som är nödvändiga

Barn som kan uppföra sig gör det Ross W. Greene

Fostran? Enda problemet är att det innebär att vi måste tänka om Och glömma bort vad vi lärt oss genom vår egen fostran - Man får särskilda insatser när det vanliga inte funkar Metoder som bevisligen inte fungerar ska inte upprepas!

Metod? At tillrättavisa Gränssättning Att straffa Konsekvenser

Konflikter Konflikter handlar ofta om ett lösningarnas växelspel - Jag har ett problem som jag löser - Min lösning blir ofta ett problem for en annan, som hen löser - På ett sätt som blir ett problem för mig, som jag löser... Man kan enbart lösa denna sortens konflikter genom att hitta en lösning som inte är ett problem för den andra

Lösningar Vi vill helst lära barn att använda sig av lösningar som inte är ett problem för oss Det er mer logiskt att vi hittar lösningar som inte är ett problem för barnen Då slippar vi maktlösheten det innebär att uppleva att man inte har kontroll

Kontrollprincipen Man måste ha kontroll över sig själv, om man ska kunna samarbeta

Kontrollprincipen Att förlora kontrollen är läskigt Då blir det - Våldsam ångest - Slag - Sparkar - Bett - Skadegörelse - Våldsam självskada

Kontrollprincipen Därför har man olika lösningar och strategier för att behålla kontrollen - Att vägra - Att ljuga - Att gå två steg baklänges eller springa bort - Spottande, enstaka slag eller skrik - Hot - Glåpord

Maktrelationen Maktrelationen innebär - Att Steffe bestämmer mer över mig än jag bestämmer över honom - Därför får jag tycka att han är en idiot - Jag får till och med skriva det i tidningen - Om han svarar förlorar han auktoritet

Kontrollprincipen Därför har man olika lösningar och strategier för att behålla kontrollen - Att vägra - Att ljuga - Att gå två steg baklänges eller springa bort - Spottande, enstaka slag eller skrik - Hot - Glåpord Icke-farligt

Affektreglering Affektintensitet Affektutlösare Kaos Ingen kontroll Självkontroll Tid

Affektreglering Ingen kontroll Självkontroll Affektintensitet Affektutlösare Tid

Affektreglering Affektintensitet Affektutlösare Kaos Ingen kontroll Självkontroll Tid

Affektreglering Affektintensitet Affektutlösare Kaos Ingen kontroll Självkontroll Tid

Kontrollprincipen Därför måste allt vårt arbete ha som mål att personen vi jobbar med har kontrollen över sig själv Och vårt mål i varje svår situation måste vara att hen snabbast möjligt uppnår självkontroll igen Och vi måste använda oss av metoder som gör det lätt för hen att lämna över kontroll till oss

Metod: Vardagen Affektintensitet Affektutlösare Kaos Ingen kontroll Självkontroll Tid

Krav Vårt vanligaste verktyg är kravet Vi måste dock ställa krav - Vi måste kompensera for barnens bristande förmåga att veta vad som är bra för dem - Vi ställer därför krav som ska - Få vardagen att fungera - Hygien - Utveckla barnet Men vi måste ta ansvar för kravsättningen

Kravanpassning Ett nej är en lösning Alla har rätt att säga nej! Uppgiften är att ställa kravet på ett sätt som innebär att barnet säger ja - Begripliga strukturer - Fysiska

Kravanpassning Alla har rätt att säga nej! Uppgiften är att ställa kravet på ett sätt som innebär att barnet säger ja - Begripliga strukturer - Fysiska - Regler - Tidsmässiga - Tidsmässiga strukturer kompenserar för att vissa inte har koll på framtiden

Kravanpassning Dessutom kan man öka begripligheten tillfälligt genom - Delaktighet - Frihet inom en ram - Val - Vi-upplevelser - Skapa framtid - Förberedelse, tid - Att bli redo - Snooze-metoden - Begripliggöra - Cues/promptar - Skapa överblick - Skapa orsak - Att bli färdig - Mutor - Motiverande handlingar

Människor gör det mest begripliga i varje situation

Metod: Eskaleringen Affektintensitet Affektutlösare Kaos Ingen kontroll Självkontroll Tid

Avledning Avleda konkret - Prata om barnets intressen - Frågor - Se där! Avleda med affekt - Humor - Föräldrabyte - Trygg och välkänd aktivitet Avleda med perception

Metod: Låg-affektiva strategier Affektintensitet Affektutlösare Kaos Ingen kontroll Självkontroll Tid

Affektsmitta Affekt smittar - vi känner av varandras känslor

Affektsmitta Alla barn är födda med förmågan till affektsmitta Det är det första ledet i empatiutvecklingen Vissa barn har svårigheter med den fortsatta empatiutvecklingen De utvecklar inte förmågan att särskilja egna och andras affekter lika bra som andra

Affektreglering Affektintensitet Kaos Ingen kontroll Självkontroll Tid

Låg-affektivt bemötande Dämpa känslouttrycken Undvik förlängd ögonkontakt vid kravsättning eller konflikt

Låg-affektivt bemötande Respektera det personliga utrymmet - Varje gång ett barn går två steg bort från dig ska du gå två steg baklänges - Gå baklänges vid kravsättning - Erbjud kontakt på barnets villkor - Placera dig inte mitt emot barnet

Låg-affektivt bemötande

Låg-affektivt bemötande

Låg-affektivt bemötande Sätt dig när barnet blir orolig Undvik att markera dig fysiskt Låtsas du är på väg hem från stan en mörk lördagskväll! Undvik att smittas av barnets oro Se till att smitta med ditt lugn

Metod: Vid kaos Affektintensitet Affektutlösare Kaos Ingen kontroll Självkontroll Tid

Låg-affektivt bemötande - vid kaos Vänta - oftast räcker det Få ut andra så det blir utrymme och lugn Undvik beröring med spända muskler - Slappna av om barnet tar tag i dig

Låg-affektivt bemötande - vid kaos Och i nödsituationer, där du måste ta tag - Använd rörelse, inte fastlåsning som ökar adrenalinet - Släpp aktivt efter några sekunder - Se till att undvika smärta, det ökar stressen

Principer Barn som kan uppföra sig gör det Du har ansvaret för barnets beteende och reaktioner Vi måste ha som mål att barnen har kontrollen över sig själva Barn lär sig ingenting av att misslyckas Den som vinner förlorar Medstånd i stället för motstånd Och använd Matthews lag - alla pedagogiska nederlag kräver en handlingsplan www.hejlskov.se

Vardagen - utvärdering Affektintensitet Affektutlösare - Vem sa vad? - Vad förväntade vi oss att barnet kunde? - Kunde barnet det? - Fanns det tillräckliga strukturer för att hjälpa barnet att kunna det personalen förväntade sig? Kaos - Var personalens beteende Ingen den kontroll utlösande faktorn för barnets Självkontroll affektutbrott? - Hur kan vi se till att det inte händer igen? - Ska strukturerna kring barnet ändras? Tid

Eskaleringsfasen - utvärdering Affektintensitet Affektutlösare - Vilka lösningar försökte barnet sig på? - Var barnets strategier okej? - Fick barnet möjlighet att samla sig och behålla kontrollen? - Använde vi oss av lösningar som skapade problem för personen, som han i sin tur var tvungen att hitta lösningar på? - Ökade vi kraven på barnet i eskaleringsfasen? Kaos - Använde vi oss av några strategier Ingen kontroll för att hjälpa barnet att behålla självkontrollen i Självkontroll eskaleringsfasen? - Använde vi i stället ett kroppsspråk och röstläge som minskade barnets möjligheter för att behålla kontrollen? - Använde vi oss av avledande strategier för att aktivt hjälpa barnet att behålla självkontrollen? Tid

Kaosfasen - utvärdering Affektintensitet - Var det en farlig situation? - Om det var en farlig situation: Kaos - Avbröts den på ett kort och effektivt sätt utan att öka konfliktnivån? - Om Affektutlösare det inte var en farlig situation: - Kunde vi låta bli att ingripa? - Använde vi strategier i syfte att inte öka kaoset? Ingen kontroll Självkontroll Tid

Deeskaleringsfasen - utvärdering Affektintensitet - Fick barnet den nödvändiga plats och det lugn och ro så att hen Kaos kunde landa på ett bra Affektutlösare sätt? - Gjorde vi något som fick situationen att eskalera igen? Ingen kontroll Självkontroll Tid

Vardag igen - utvärdering Affektintensitet - Vilka strukturer måste förändras för att det inte ska hända igen? - Fysiska strukturer - Regelstrukturer - Tidsmässiga strukturer Kaos - Har vi en handlingsplan som Affektutlösare man tror kommer att fungera om samma situation uppstår igen? Ingen kontroll Självkontroll Tid