Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015

1/18 13.11.2015 Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015

2/18 INNEHÅLL RECIPIENPFÖRHÅLLANDENA OCH KLASSIFICERINGSMETOD.3 RECIPIENTENS UTBREDNING... 5 MÄTPUNKTER... 6 LOTSBROVERKETS BELASTNING... 7 RESULTAT... 8 SIKTDJUP... 8 KLOROFYLL... 9 TOTALKVÄVE... 10 TOTALFOSFOR... 11 SYREHALT... 12 PÅVÄXTUNDERSÖKNING... 13 TUNGMETALLER I SLAM... 15 SAMMANFATTNING STATUS SVIBYVIKEN... 16 TIDIGARE KLASSIFICERINGAR OCH STATUSBEDÖMNINGAR... 16 FÖRSLAG TILL FORTSATT KONTROLLPROGRAM... 17

3/18 Recipientförhållandena Lotsbroverkets recipient utgörs av Svibyviken, vattenområdet utgör för närvarande en del av kustvattenförekomst nummer 2, Ålands hav södra, enligt den av Ålands landskapsregering fastställda Förvaltningsplan för avrinningsdistriktet Åland (nedan benämnd FP), år 2016-2021. Area: 252 ha, omkrets: 16,7 km. I FP betraktas Svibyviken som ytterskärgård och vattenområdet erhöll 2006-2012 måttlig ekologisk status. Viken avgränsar Mariehamn i väster och sträcker sig i nord-sydlig riktning drygt fem kilometer. Bredden är i medeltal ungefär 500 meter. Söderut avslutas viken vid en tröskel där djupet är dryga tio meter. Det maximala djupet är 22 meter och i detta område mynnar Lotsbroverkets utloppsledning. Längst in i viken är djupet litet och en vägbank med en smal öppning avskiljer den inre delen av viken. I denna del av viken mynnar Möckelbybäck (även kallad Svibyån) som har ett medelflöde på cirka 70 l/s och ett avrinningsområde på 14,60 km2. Svibyvikens totala avrinningsområde, inklusive bäckens, är 18,58 km2. Vattenområdet har under en lång period varit utsatt för påverkan från den tunga färjetrafiken, samt från ett varv och övriga verksamheter i staden och saknar därför en skyddad viks naturliga förutsättningar att hysa höga ekologiska värden i form av t.ex. värdefull undervattensväxtlighet. Ombyggnader av hamnen, muddringar och den ständiga färjetrafiken motverkar dessutom förutsättningarna för en god vattenkvalitet, enligt FP. Enligt uppgift från miljöbyrån vid landskapsregeringen ska dock Västra hamnen klassas om inom kort, antingen till innerskärgård eller till kraftigt modifierad vattenförekomst. I figur 1 redovisas vattenförekomstens utbredning och bedömning av fartygspåverkan i förekomsten. Klassificeringsmetod Vid klassificeringen av vattnens tillstånd enligt vattendirektivet används en femgradig skala (hög, god, måttlig, otillfredsställande och dålig). Målet är hög eller god status. Bedömningen baserar sig på en sammanvägning av parametrarna siktdjup, totalkväve, totalfosfor, och klorofyll-a. Som bedömningsgrunder för klassificering i FP användes Klassificering av Ålands kustvatten 2013, vilken även används för denna redovisning för parametrarna siktdjup, totalkväve, totalfosfor, och klorofyll-a. Analysresultat från provtagning för juli och augusti har använts enligt fastställda kriterier i Klassificering av Ålands kustvatten 2013. För syrehalt används kriterier och jämförelsevärden i Bedömningsgrunder kust och hav rapport 4914 NV. Analysresultat från provpunkt 1-3 har jämförts med fastställda referensvärde och ekologiska kvalitetskvoter (EK) för innerskärgård och för provpunkt 4 används referensvärde och EK för ytterskärgården, provtagningspunkterna framgår figur 2.

4/18 För att garantera jämförbarhet mellan EU:s medlemsländer anges det i EU:s ramdirektiv för vatten 2000/60/EG att ekologiska kvalitetskvoter (EK) skall användas. I Klassificering av Ålands kustvatten 2013 anges därför EK-värden för varje parameter. EK-värdet definieras som (notera att för EK-värden för siktdjup divideras det observerade värdet med referensvärdet): Medelstatusklassen för de biologiska parametrarna ställs mot medelstatusklassen för de fysikalisk-kemiska parametrarna. Den slutliga ekologiska statusen bestäms enligt principen: svagaste länken styr.

5/18 Figur 1. I 81 procent av hela vattenförekomstens yta påverkas vågregim och strömningsförhållande av fartygstrafik, källa: Hydromorfologisk regim för Ålands kustvatten och sjöar. Jacob Nordlund, 2015.

6/18 Figur 2. Provtagningspunkter, P1-P6 provtagningsplatser endast för påväxtundersökning (perifyton).

7/18 Lotsbroverkets belastning på recipient Inkommande flöde ökade mellan åren 2005 och 2014 från 1,9 till 2,4 miljoner kubikmeter. År 2006 togs ett nytt biologiskt reningssteg i drift med syfte att förbättra kvävereningen, vilket syns tydligt i figur 3. Figur 3. Lotsbroverkets belastning på recipienten 2005-2014.

8/18 Siktdjup Generellt finns det en tydlig koppling mellan siktdjup och klorofyllhalt. Ett lägre siktdjup under sommaren är ofta orsakat av en ökad mängd partiklar i vattnet i form av plankton i den övre vattenmassan. I många områden kan därför siktdjup ge en bra uppskattning av biomassan i ytskiktet. Minskat siktdjup kan också orsakas av höga halter av humus och partikulärt material till följd av kraftig avrinning från land. De största siktdjupen har konstaterats vid Skogsö och de minsta i Svibyviken. Siktdjupet i Västra hamnen är starkt påverkat av färjetrafiken, därför är det svårt att värdera mätvärdena. Men det kan konstateras att Skogsö som inte torde påverkas av färjetrafik i samma utsträckning som de övriga provtagningspunkterna har under mätperioden haft ett siktdjup som pendlat inom måttligt till god.

9/18 Klorofyll-a Klorofyll är ett grönt färgämne som medverkar i växternas fotosyntes. Klorofyll a är en typ av klorofyll som finns i växtplankton och är alltså ett grovt mått på mängden alger i vattnet. Höga halter av klorofyll indikerar övergödning. Mätvärden erhållna under kraftiga algblomningar kan ge överrepresentation av klorofyll i ytvattnet. Som det nämnts tidigare finns det en tydlig koppling mellan siktdjup och klorofyllhalt men också en korrelation mellan koncentrationen av totalfosfor och klorofyll i åländska vatten. Utifrån detta resonemang är det förvånande att trenden för klorofyll-a de senaste fem åren är negativ samtidigt som de tre yttre mätstationerna har ett EK-värdet gällande fosfor som visar på relativt god status. Medelvärde för hela mätperioden ger värden 0,4-0,5 för mätstationerna. Det finns en svårighet att identifiera algblomningar i sådant turbulent vatten som Svibyviken utgör och därmed är det oklart om vissa erhålla mätvärden kan ha haft påverkan från algblomningar, enligt ansvarig provtagare Stefan Pennanen.

10/18 Totalkväve Under redovisad mätperiod konstateras att för de tre yttre mätstationerna har EK-värdet en svag trend från att vara hög till god. De tre yttre stationernas EK-status är något bättre jämfört med landskapsregeringens klassning av utanför liggande hav Ålands hav södra vilken är måttlig status. Svibyvikens mätstation är placerad i vattenområdet innanför Svibybron och därigenom kan betraktas utanför påverkansområdet från Lotsbroverkets utsläppsområde. Vattenområdet är mycket avsnörd och att vattenomsättningen därigenom är låg. Till detta kommer en betydande belastning från Möckelebybäcken. EK-värdet i medeltal klassificeras som måttlig status under största delen av mätperioden.

11/18 Totalfosfor Under redovisad mätperiod konstateras att för de tre yttre mätstationerna har EK-värdet varit inom relativt god status förutom en tydlig nedgång för 2010. Tänkbar förklaring kan vara ett det varit kraftig algblomning vid provtagning, vilket höjer värdena. EK-värdet vid Svibyvikens mätstation är långt under de övriga under hela mätperioden. Dock kan det skönjas en positiv trend från 2009-2014 som dock avslutas negativ för 2015. Den negativa avslutningen kan bero på kraftig intensiv nederbörd vilket kan orsakat ökad avrinning till Möckelebybäcken.

12/18 Syre i bottenvatten Svibyviken belastas frekvent av tung färjetrafik. Årligen görs drygt 5000 stycken anlöp till Västerhamn. Främst är det passagerarfärjor som anlöper hamn, men även tank- och lastfartyg. Trafiken bidrar till en ökad vattenomsättning, vattnet cirkulerar året runt varpå ingen märkbar temperaturskiktning förekommer. Detta är troligen största orsaken till att mycket goda syreförhållanden uppvisas i hela Svibyviken. Årsminimivärden brukar vanligtvis infalla under sensommaren/hösten enligt NV rapport 4914. Syrehalter som redovisas i figuren nedan är ett medelvärde från provtagningar i augusti, september och oktober. Provtagning utförs en meter över botten.

13/18 Påväxtundersökning (perifyton) Provtagning Ålands Vatten & Miljöprovtagning (Stefan Pennanen) har ansvarat för provtagningar och ombesörjt att prover sänts för analys till ackrediterat laboratorium. Mätpunkter Prover har samlats in vid tre punkter i Västra hamnen, två punkter i Slemmern samt en punkt vid Altarskär, figur 2. Resultat från senaste provtagningar

14/18

15/18 Analys av tungmetaller i avloppsslammet Förutom recipientprovtagning i vattenområden har slammet som uppstår som restprodukt vid verket provtagits sedan 2002. Årligen producerar verket ca 3000 kubikmeter slam. Kvalitén på avloppsslam från reningsverk är en spegelbild av vilka miljögifter som omsätts i samhället. Renare avloppsvatten till reningsverken är en förutsättning för ett hållbart samhälle. Med renare avloppsvatten får vi renare sjöar, vattendrag och hav och bättre slam. Slammet utgör ett utmärkt och enkelt provtagningsmedium som lämpar sig väl för miljögiftsstudier. Som jämförelsetal har vi valt att jämföra uppmätta halter (medelvärde av 4 provtagningar/år) med redovisade medelvärde av föreningen Sveriges ekokommuner (SEKOM)totalt 97 st kommuner och landsting samt i Sverige stipulerade gränsvärde gällande rötslam. Resultaten från provtagningarna visar mycket låga halter av tungmetallerna bly, kadmium och kvicksilver. Halterna redovisas i enheten mg/kg torrsubstans (ts).

16/18

17/18 Sammanfattning status i recipienten Det kan konstateras att recipientens näringsstatus för den redovisade 10-årsperioden inte har förändras i någon större utsträckning. Däremot finns en svag trend mot ökade klorofyll-halter. Tänkbar förklaring till trenden kan finnas i de ekologiska samband och mekanismer som styr algblomningarna. Blomningarna av cyanobakterier gynnas av god tillgång på biotillgänglig fosfor, låg halt oorganiskt kväve och varmt vatten. De senaste fem åren har medeltemperaturen varit över den normala, med en topp för 2014 med +1,6 grader. Det svaga trenden vi nu ser med ökade algblomningar är en indikation på den förväntade klimatförändringen. Med förändrat klimat med stigande temperaturer kommer antalet dagar som är gynnsamma för cyanobakterierna att öka. Forskarna räknar med att nederbörden kommer att öka och att Östersjön då blir mindre salt men även att det kommer att rinna ut mer näringsämnen. Cyanobakterier trivs i sötvatten och om det rinner ut mer fosfat så kommer de att trivas ännu bättre. En vattenförekomsts ekologiska status bedöms i första hand utgående från biologiska kvalitetsfaktorer. Därefter klassas den ekologiska statusen utgående från fysikaliskkemiska kvalitetsfaktorer. Utifrån dessa bedömningsgrunder klassas Svibyvikens status utifrån Klorofyll-a halterna. Medelvärde för mätperioden 2005-2015 ger värden 0,4-0,5 för mätstationerna, vilket är inom statusintervallet otillfredsställande till måttligt. Tidigare klassificeringar och statusbedömningar Det mycket aktiva Västra hamnområdet kan inte återställas till god ekologisk status, ens i ett långt perspektiv, utan att fortsatt verksamhet förhindras. Att nå god status skulle innebära genomförande av åtgärder som skulle kunna ha betydande negativ inverkan på pågående samhällsnyttig verksamhet, dvs. framför allt transporter av viktiga förnödenheter och människor till och från det åländska ö-samhället. I princip skulle ett återställande innebära att hamnverksamhet och gästhamnar skulle behöva upphöra helt, liksom att reningsverket måste flytta, att bottensediment avlägsnas och att stora projekt med återskapande av bottenväxtlighet och -fauna måste genomföras. Kostnaderna för en sådan restaurering överstiger nyttan med råge, detta skriver landskapsregeringen under punkt 7.9.3 i FP. Efter FP skrevs har bedömningsmanual för hydromorfologi utarbetas, vilken även den drar slutsatsen: Västra hamnen uppvisar väsentlig fysisk påverkan. Hydromorfologisk status för hamnen bedömdes vara måttlig och en klassning till kraftigt modifierad förekomst kan därmed övervägas.

18/18 På uppdrag av färdigställdes 2004, Massbalansmodellering av fosfor i ett åländskt kustområde en utredning om lokaliseringen av Lotsbroverkets utloppsledning, Jenny Eklund. Utredningen gav resultatet: Resultaten visar att (1) närsaltskoncentrationerna i de studerade områdena i hög grad styrs av den allmänna eutrofieringsnivån i Östersjön, (2) att utsläppet av näringsämnen från Lotsbroverket inte inverkar på recipientens näringsstatus i någon stor utsträckning, (3) att Lotsbroverkets påverkan är störst på nuvarande recipient, Svibyviken, (4) och att påverkan sedan successivt minskar ju längre ut mot öppna havet utloppsledningen lokaliseras. Slutsatsen av utredningen är att en reduktion av Lotsbroverkets utsläpp eller nylokalisering av utloppsledningen inte kan förväntas ge någon omfattande förbättring av tillståndet i Svibyviken. Förslag till fortsatt provtagning gällande Lotsbroverkets belastning på recipient Förslaget utgår från att Ålands landskapsregering gör en omklassning av vattenområdet till kraftigt modifierad förekomst. I den framtagna Klassificering av Ålands kustvatten 2013 föreskrivs provtagningstidpunkt (juli-augusti) som ska tillämpas för att kunna klassificera kustvatten. Sommarvärden: Provtagning utför i tre omgångar under juli-augusti för de fysikaliskkemiska parametrarna siktdjup, totalkväve, totalfosfor samt biologiska parametern klorofyll-a. Provtagning ska dock inte utföras i samband med blomning av blågröna alger som påverkar värdena. Vid den sista provtagningen tas även syrehalten vid bottenvattnet. Provtagningen utförs vid de nuvarande mätstationerna 2-4. Vintervärden: För att kunna bedöma närsaltspoolens storlek och potential för vårblomningen utförs provtagning i två omgångar under januari-februari för de oorganiska näringsämnena, löst oorganiskt kväve, (Dissolved Inorganic Nitrogen - DIN) och löst oorganiskt fosfor (Dissolved Inorganic Phosporus - DIP). Provtagningen utförs vid de nuvarande mätstationerna 2-4. Svibyvikens mätstation stryks från Lotsbroverkets recipientkontrollprogram. Mätstationen är placerad i vattenområdet innanför Svibybron och därigenom kan betraktas utanför påverkansområdet från Lotsbroverkets utsläppsområde. Vattenområdet övervakas dessutom indirekt genom landskapsregeringen provtagning av Möckelebybäcken på veckobasis.