1 (5) Vision: God hälsa och tillväxt genom samverkan Överenskommelse mellan Folkhögskolorna i Västerbottens län och Västerbottens läns landsting 2007 2009 1. Inledning Västerbottens läns landsting och folkhögskolorna i Västerbotten (såväl de landstingsägda som rörelsefolkhögskolorna) har tillsammans tagit fram en överenskommelse för åren 2007-2009 som har antagits av folkhögskolornas styrelser under december månad 2006 och landstingets Nämnd för regional utveckling den 26 januari 2007. Överenskommelsen har sin grund i landstingsplanen för Västerbottens läns landsting och landstingets folkhälsopolitiska program, internationella policy och handikappolitiska program, regeringens nationella folkhälsomål och program för ökad hälsa i arbetslivet, folkhögskolornas reglementen/motsvarande m.m. 2. Grundläggande utgångspunkter 2.1 Landstinget Landstingets verksamhetsidé är Utveckling för hela Västerbotten en god hälsa och en bra livsmiljö och landstingets vision är att Västerbotten år 2020 har världens bästa hälsa och världens friskaste befolkning. Landstingets verksamheter är förutom hälso- och sjukvård, också regional utveckling, tandvård och handikappverksamhet. Regional utveckling omfattar ett antal områden som exempelvis kultur, turism, näringslivsutveckling, infrastruktur samt internationellt och europeiskt engagemang. En huvuduppgift är regional kulturverksamhet som omfattar bl.a. den kulturpolitiska planeringen i länet i samverkan med kommunerna, länskulturinstitutionerna, organisationslivet och folkbildningen. Folkbildningen omfattar studieförbunds, biblioteks- och museiverksamhet samt länets folkhögskolor som har som en av sina uppgifter att främja bildningsverksamhet såväl inom som utanför länet.
2 (5) Landstingsfullmäktige har antagit ett folkhälsopolitiskt program som knyter an till de 11 nationella mål för folkhälsan som riksdagen fastställt. Tyngdpunkten i programmet ligger på målområden som har särskild betydelse för landstingets hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete, för att åstadkomma en mer jämlik och förbättrad hälsa, och för att minska hälsoklyftorna. Programmet identifierar de stora folkhälsoproblemen och de viktigaste faktorerna som kan påverkas för att förbättra hälsan. Landstinget ska även samarbeta med andra aktörer i länet. 2.2 Folkhögskolorna Folkhögskolornas huvuduppdrag är att genom folkbildning göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen genom politiskt, fackligt eller kulturellt arbete. Varje folkhögskola har sina särskilda förutsättningar och verksamhetsinriktningar beroende på tradition, tillhörighet och geografisk belägenhet. Folkhögskolorna är därför en del av den lokala offentligheten. Folkhögskolorna med sina internat erbjuder människor social gemenskap och är en mötesplats för kursdeltagare som kommer från vårt län, andra delar av Sverige samt från EU och övriga delar av världen. I en tid då värderingen av kunskap och kompetens inriktas på teoretiska studier är det en självklarhet för folkhögskolorna att fortsätta att erbjuda möjligheter till eget skapande i en praktisk-estetisk verksamhet. Folkhälsofrämjande insatser avseende kost, motion och droger för kursdeltagarna och personal betonas. Folkbildningens fria och frivilliga ställning i samhället är avhängig av de politiskt beslutsfattande församlingarna. Övergripande för folkbildningen och folkhögskolorna är att de beslutande organen ger oss resurser för att upprätthålla den friheten. 2.3 Nationella mål Regeringen har fattat beslut om ett övergripande mål för folkhälsoarbetet: skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Målet griper in i många samhällsområden. Riksdagens beslut klargör att en god folkhälsa är ett uppdrag till alla samhällssektorer, och att varje sektor måste ta ansvar för att bidra med insatser utifrån sina förutsättningar. Delaktighet och inflytande i samhället, trygga och goda uppväxtvillkor, minskat bruk av alkohol, tobak och ett doping och narkotikafritt samhälle, ökad fysisk aktivitet är exempel på måloch uppföljningsområden. Statens folkhälsoinstitut har haft regeringens uppdrag att lämna förslag på lämpliga indikatorer inom var och ett av de elva målområden för att kunna följa och utvärdera utvecklingen inom respektive målområde. I regeringens folkbildningsproposition framgår det att en god folkhälsa är en del av förutsättningarna för en hållbar utveckling. Det är angeläget att nå alla medborgare. 3. Syfte Genom utvecklad samverkan och ökad dialog mellan landstinget och folkhögskolorna förbättras förutsättningarna för utveckling av hela länet en bra hälsa och en god livsmiljö.
3 (5) 4. Strategier Landstingets ska genom sin kunskap och sina nätverk medverka till att höja folkhögskolornas kompetens inom folkhälsoområdet samt vidga kontaktytorna till olika skapande verksamheter. genom ekonomiskt stöd bidra till att folkhögskolorna genom sina verksamhetsinriktningar kan uppnå de målsättningar som sätts upp i denna överenskommelse. Folkhögskolorna ska vara en resurs som står till hela folkets förfogande. Det ställs inga krav på bakgrund eller tidigare kompetens för att delta. Detta möjliggör för människor att påverka sin egen livssituation i samhället och på arbetsmarknaden. arbeta för att landstingets strategier i det folkhälsoprogrammets målområde 1 tom 11 skall kunna förverkligas samt de intentioner som finns i det regionala tillväxtprogrammet. genom undervisning möjliggöra för människor med funktionshinder, långtidssjukskrivna och långtidsarbetslösa att kunna återgå till arbete. i hela verksamheten göra det möjligt för utveckling av social kompetens där internatboendet är en viktigt socialpedagogisk del. 5. Inriktning - Målsättning Folkbildningens mål är att utjämna utbildningsklyftorna och höja utbildningsnivån i samhället. Folkhögskolan kan också bidra till rekryteringen till högre studier, genom folkhögskolans egen kvot vid högskolan. Många av länets kursdeltagare söker vidare till högskolestudier. Folkhögskolorna ger rika tillfällen till praktiskt-estetiskt arbete och rika tillfällen till kulturutbyte. Folkhögskolan framhäver Västerbottens kulturella särarter. Exemplifieras genom nedanstående. Strömbäcks folkhögskola tolkutbildningar och musikalakademin, Vindelns folkhögskola - friskvårdscentrat och slöjdlinje, Storumans folkhögskola turismlinje, Edelviks folkhögskola teaterlinje och konsthantverk, Medlefors folkhögskola skrivarlinje och friskvårdkurs, Solviks folkhögskola gospellinje och Dalkarlså folkhögskola rockmusikerlinje och textillinje. Folkhögskolorna kan och vill, genom olika typer av friskvårdsinsatser vara en resurs och del av den övriga lokala offentligheten. Det innebär att förebygga ohälsa så att kursdeltagare kan förbli långtidsfriska. Till detta kommer att folkhögskolorna har kurser och arbetar med grupper som har drabbats av sjukdom, osynliga eller synliga funktionshinder. 6. Utvecklingsområden I denna överenskommelse vill landstinget och folkhögskolorna, vid sidan av folkhögskolorna huvuduppdrag att bedriva folkbildning och deras särskilda verksamhetsområden/särart lyfta fram följande utvecklingsområden:
4 (5) 6.1 Engagemang för landstingets folkhälsopolitiska program Folkhögskolorna vill delta i arbetet med att förverkliga landstingets övergripande mål: bättre hälsa innebär att landstingets verksamheter ska inriktas mot att skapa bästa möjliga hälsa och välfärd för befolkningen. Folkhögskolorna vill verka i enlighet med målområden 1 11 i folkhälsoprogrammet. 6.2 Internationellt utbyte Folkhögskolorna har och vill utveckla de internationella kontakterna. Skolorna har vänskolor i andra världsdelar. Andra ex. är att sprida folkbildningens idéer och praktik, till andra länder. Flera av skolorna har ett samarbete med Svenska Institutet där skolorna erbjuder en friplats under en termin eller ett läsår. 6.3 Framtida samverkansområden Under avtalsperioden ska landstinget och folkhögskolorna undersöka förutsättningarna till att utveckla samverkan avseende: friskvårdsutbildningar/insatser såväl korta som längre. skapa förutsättningar för långtidssjukskrivna att återgå till arbete. skapa riktade insatser för invandrare i syfte att öka anställbarheten. arbeta för kursdeltagare som har synliga eller osynliga funktionshinder. möjliggöra folkhögskolan som en mötesplats för kulturyttringar, kan vara olika religioner, minoritetsfolkens kulturer som den samiska. Dessutom ska folkhögskolorna under avtalsperioden samordna sina aktiviteter och utbud i de delar som är gemensamma för folkhögskolorna, där det är möjligt, för att utveckla och effektivisera verksamheterna genom kreativa lösningar. 7. Uppföljning/Rapportering Överenskommelsen skall följas upp genom årliga träffar mellan landstinget och folkhögskolorna. Landstinget företräds av presidiet för Nämnden för regional utveckling och folkhögskolorna företräds av utsedda representanter. 7.1 Ledningsgrupp En gemensam ledningsgrupp bestående av representanter från folkhögskolorna och landstinget förbereder de årliga träffarna omfattande uppföljning och eventuell revidering av överenskommelsen. Ledningsgruppen samordnar fortlöpande kontakter vid behov. 7.2 Utvecklingsområden Folkhögskolorna lämnar årliga rapporter på de aktiviteter som genomförts enligt de indikatorer (bilaga) som är uppsatta under Utvecklingsområden i överenskommelsen. Övrig verksamhet redovisas i respektive skolas årliga verksamhetsberättelse. 7.3 Regionalt tillväxtprogram Folkhögskolorna har deltagit i framtagandet av det regionala utvecklings- och tillväxtprogrammen och ska också delta i genomförandet av desamma. Folkhögskolorna ska årligen till landstinget redovisa aktiviteter som anknyter till tillväxtprogrammets aktivitetsmål. 7.4 Tillgänglighet I landstingets handikappolitiska program ställs krav på ökad tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning på verksamheter inom bl.a. fritid, idrott och
5 (5) kultur. Organisationer inom dessa verksamhetsområden som erhåller landstingsanslag ska presentera en plan för hur man gör verksamheten tillgänglig för personer med funktionsnedsättning. 8. Ekonomi För att Västerbottens folkhögskolor ska genom sina aktiviteter uppnå målsättningen och de utvecklingsområden som satts upp i denna överenskommelse lämnar Västerbottens läns landsting ett årligt anslag motsvarande lägst tidigare års anslag, under förutsättning att av landstingsfullmäktige fastställd budget för regional utveckling så medger.