Orkesterns skurkar och hjältar Fre 8 mars 2013 kl 19.00, Artisten, Sjöströmsalen University of Gothenburg Symphony Orchestra Dirigent: Kjell Ingebretsen Solist: Andreas Vettefors, marimba
Program Richard Strauss (1864 1949) Don Juan op. 20 Anders Koppel (f. 1947) marimbakonsert nr 1 Allegro Adagio Andante paus Ludwig van Beethoven (1770 1827) Symfoni nr 3 Eroica Ess-dur op 55 Allegro con brio Marcia funèbre: Adagio assai Scherzo: Allegro vivace - Trio Finale: Allegro molto - Poco Andante - Presto Kom ihåg att stänga av din telefon. Fotografering och inspelning vid evenemanget är inte tillåten.
Kjell Ingebretsen, dirigent Kjell Ingebretsen debuterade 1969 som dirigent vid Kungliga Operan i Stockholm där han var verksam som kapellmästare fram till 1996 åren 1979-82 även som orkesterchef. Under nio framgångsrika år (1996-2005) var han sedan chef för GöteborgsOperan och med ett antal nyskapande föreställningar bidrog Kjell Ingebretsen starkt till att sätta Göteborgs nya operahus på den internationella kartan. Sedan 1 juli 2009 är Kjell Ingebretsen konstnärlig ledare för masterutbildningen i orkesterspel vid Högskolan för scen och musik. 2004 tilldelades Kjell Ingebretsen den kungliga medaljen Litteris et Artibus som utdelas för framstående konstnärliga insatser inom främst musik, scenisk framställning och litteratur. 2006 tilldelades han den kungliga norska Sankt Olavs Medaljen för främjandet av konstnärligt samarbete mellan Sverige och Norge. Kjell Ingebretsen är sedan 2007 preses i Kungliga Musikaliska Akademien och blev 2009 hedersdoktor vid Göteborgs universitet. Kjell Ingebretsen har även varit professor i dirigering vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm och professor i opera vid Kunsthøgskolen i Oslo. Andreas Vettefors, marimba Andreas Vettefors började sin musikaliska bana på kulturskolan i Halmstad och på Sundsgården folkhögskola i Helsingborg. Sin första masterexamen fick han efter fem års studier på Musikhögskolan i Malmö. Våren 2012 avslutade Andreas Vettefors sin orkestermasterutbildning på Högskolan för scen och musik och vann den årliga provspelningen som ledde fram till kvällens solistuppdrag. Andreas Vettefors bor numera i Malmö där han frilansar som slagverkare och kammarmusiker. Han är flitigt anlitad av Malmö Symfoniorkester, Malmö Opera och Marinens Musikkår och har även jobbat på GöteborgsOperan samt hos Göteborgs Symfoniker. University of Gothenburg Symphony Orchestra Orkestern består av studenterna vid den tvååriga internationella masterutbildningen i symfoniskt orkesterspel vid Högskolan för scen och musik, Göteborgs universitet. Läsåret 2012/13 deltar studenter från fjorton länder. Den unika utbildningen bedrivs i samverkan med Göteborgs Symfoniker och Göteborgs- Operan med syfte att förbereda studenterna för arbetet som professionella orkestermusiker i internationell miljö. Förutom teoretiska ämnen, kammarmusik och lektioner på det egna instrumentet innehåller masterutbildningen varje läsår åtta orkesterproduktioner med sammanlagt ca femton offentliga konserter. Till dessa engageras internationellt välkända dirigenter och solister. På senare tid V.g. vänd!
har t ex Shao-Chia Lü, Olaf Henzold, Shi-Yeon Sung, Christian Badea, Roland Kluttig, Eri Klas och Christian Zacharias gästat orkestern. Bland solisterna märks bl a Roland Pöntinen, piano, Malin Broman, violin och sångerskorna Monica Groop och Kristina Hansson. Varje år samarbetar orkestern också med operautbildningen vid Högskolan för scen och musik. De senaste operaproduktionerna har varit Figaros bröllop av Mozart och Den italienska halmhatten av Nino Rota. Konstnärlig och pedagogisk ledare för utbildningen är professor Kjell Ingebretsen, hovkapellmästare och tidigare bl a chef för GöteborgsOperan. Orkestern är en ambassadör för Göteborgs universitet som stöder konsert- och turnéverksamheten. Vid varje konsertproduktion kompletteras orkestern med andra studenter för att nå den storlek som behövs för den aktuella produktionen. Idag deltar även studenter från kandidatutbildningen inriktning klassisk musik. Den treåriga studietiden fokuseras på kammarmusikspel och individuell utveckling på instrumentet. Varje läsår deltar studenterna i ett eller flera orkesterprojekt tillsammans med masterutbildningen. Programkommentarer Richard Strauss: Don Juan op. 20 Richard Strauss fick det första infallet till orkesterdikten Don Juan när han i juli 1885 i Frankfurt såg Paul Heyses drama Don Juans Ende. Men den direkta inspirationen var Nikolaus Lenaus diktdrama om förföraren från 1844. Musiken komponerades från hösten 1887 till sommaren 1888 och Strauss uruppförde själv sitt verk under en konsert i Weimar i november 1889. I ett brev meddelar han sin far att det hela var jättekul. Strauss var bara 24 år men hade redan hittat den stil och den överdådiga instrumentationsförmåga som skulle utmärka resten av hans rika produktion. Frågan är om han någonsin överträffat vitaliteten och styrkan i denna symfoniska dikt. De tidigare verken Aus Italien och Macbeth är klart distanserade, och senare kan bara Till Eulenspiegel mäta sig med briljansen. När Don Juan trycktes 1890 lät Strauss tre avsnitt ur Lenaus dikt citeras i partituret, och dessa partier önskade han skulle vara verkets enda presentation i programbladen. Men även dessa citat tyckte han senare var helt onödiga. Och visst kan man ta till sig musiken utan att någonsin ha läst en rad av Lenau. Strauss vill ut och iväg till nya erövringar så länge ungdomens heta puls slår. Som dirigent i München kände sig den unge, otålige tonsättaren instängd. Han längtade efter att befrias från det borgerliga pryderiet, och tog i denna musik chansen att uttrycka sig i en passionens höga visa om kärlekens lidelse. Men Lenaus Don Juan är inte en omoralisk libertin, utan en frustrerad idealist som söker ett ouppnåeligt ideal i den drömkvinna som är ädlast och mest åtråvärd. Han känner ömhet likaväl som uppsluppenhet och hans cynism
rör inte bara erövringen utan hela livet. Mot slutet är han trött på ett liv utan mening eller frid, och när han slutligen utmanas på duell låter han sig genomborras. Strauss, som tidigt i stycket bjudit på många heroiska avsnitt, skildrar det tragiska slutet utan några stora gester. Han låter det bara ske. Don Juan är egentligen inte programmusik, för det går inte att följa någon berättelse i detalj. Formen är ett fritt rondo som fantasifullt kombinerats med sonatform, och det viktigaste är musikens glänsande uttryckskraft. Anders Koppel: Marimbakonsert nr 1 Koppel det är en ovanligt betydelsefull dansk musikerfamilj vars viktigaste representant kanske fortfarande är tonsättaren Herman D. Koppel. Men frågan är väl om inte hans båda döttrar (pianisten Therese Koppel Kampmann och sångerskan Lone Koppel Winther) och hans båda söner (Anders Koppel och Thomas Koppel) är på väg att överglänsa honom. I vissa kretsar är åtminstone sönerna betydligt mer kända. De grundade på 1960-talet den uppmärksammade popgruppen Savage Rose tillsammans med den fantastiska sångerskan Anisette. Anders var gruppens textförfattare, och han har även gjort sig ett aktat namn som bildkonstnär. Liksom så många andra av den tidens rockoch popmusiker har han tagit ett steg vidare och blivit känd och uppskattad som seriös tonsättare. På detta är flera baletter, solokonserter för piano, saxofon, blockflöjt och marimba samt film- och teatermusik goda exempel. Den första marimbakonserten skrev han 1995 på beställning av International Percussion Competition i Luxembourg. Den är hållen i neoklassisk stil och med den ovanliga satsföljden Allegro Adagio Andante. Sedan dess har han skrivit ytterligare tre konserter för marimba. Ludwig van Beethoven: Symfoni nr 3 Eroica Ess-dur op 55 Få verk i musikhistorien är omgärdade av så många legender som Beethovens tredje symfoni, den så kallade Eroica-symfonin. En del stannar vid att vara just anekdoter, men det lär stå utom all tvekan att tonsättaren verkligen hade komponerat sin symfoni som en hyllning till den franske generalen Napoleon, som då var förste konsul. Till sin förläggare skrev tonsättaren ett brev den 26 augusti 1804: en ny stor symfoni egentligen betitlad Bonaparte Spåren efter denna beteckning kan man ännu upptäcka på handskriften. Att Beethoven skulle ha rivit sönder detta titelblad kan inte bevisas, men styrks av eleven Ferdinand Ries vittnesmål: Både jag och många andra av hans vänner har sett denna symfoni ligga på hans bord, vackert renskriven i partitur, och på vars titelblad ordet Bonaparte stod längst upp, och längst ned stod det Luigi van Beethoven, men i övrigt intet ord. Jag var den förste som meddelade V.g. vänd!
honom att Bonaparte hade utropat sig till kejsare, varpå han råkade i raseri och utropade: Är då inte heller han något annat än en vanlig människa! Nu ska också han trampa alla mänskliga rättigheter under fötterna, bara för att tillfredsställa sin egen ärelystnad; bli en tyrann! Beethoven gick fram till bordet, fattade titelbladet upptill, rev bort det helt och kastade det på golvet. Första sidan skrevs om, och nu erhöll symfonin titeln Sinfonia eroica. Denna händelse har också beskrivits av greve Moritz Lichnowsky. Men att den berömda sorgmarschen skulle vara knuten till Napoleon är inte alls belagt. Inspirationen sägs ibland ha kommit efter ryktet om lord Nelsons död, eller från krigen som rasade i Egypten, och vid den engelske generalen Ralph Abercrombys död vid slaget i Alexandria den 21 mars 1801. Men inget av detta kan bevisas, och det kanske inte spelar så stor roll. Hur som helst, den slutliga dedikationen kom att lyda: sinfonia composta per festiggiare il souvenire du un grand uomo symfoni komponerad för att högtidlighålla minnet av en stor man. Det enda namn som nämns i partituret är Beethovens vän och gynnare furst Lobkovitz, han som tillägnades symfonin och som senare även fick sig symfonierna nr 5 och 6 tillägnad. Jämförd med de två föregående symfonierna av Beethoven har vi med den tredje kommit in i en helt ny värld, trots att endast något år skiljer den från de andra. Jag känner mig inte tillfreds med mina arbeten hittills. Från och med nu tänker jag slå in på en ny väg, skrev Beethoven i ett brev 1802, och Eroica (som fullbordades 1804) är ett av de första tecknen på att han lyckats i sina intentioner. Tonsättaren behärskar nu materialet och tekniken så fulländat att han vågar ta sig stora friheter, slå sönder den vedertagna sonatformen och ge sig ut på upptäcktsfärder. Detta innebär också att analyserna av symfonin brukar bli mycket olika beroende på vem som analyserar. Man har spekulerat över sorgmarschens placering (före ett glatt scherzo!), över varför han i finalen citerar en melodi som han även använde i en enkel kontradans, i scenmusiken till Prometheus och i pianovariationerna op 35 och varför sorgetemat återkommer mot symfonins slut. Varför söka svar på sådana frågor? Varje svar blir ändå en spekulation. Räcker det inte med att Beethoven nu nått ett stadium där hans musik tagit steget bort från behagfull underhållning och istället kommit fram till en personlig bekännelse. Att den blev ett monument av grandios arkitektonisk resning, där uttrycksbehovet krävde nya uttrycksmedel. Detta var tankar lika nya och revolutionerande som Napoleons krigskonst något som den självmedvetne tonsättaren själv påpekade. Samtiden var oförberedd på denna massiva manifestation och fann symfonin vara ett oskönt tecken på originalitetsjäkt. Idag har vi lärt oss njuta av denna storartade musik. Beethovens tredje symfoni uruppfördes med tonsättaren själv som dirigent i Wien den 7 april 1805, och har därefter hört till symfoniorkestrarnas mest uppskattade mästerverk. Programkommentarer: Stig Jacobsson
Medverkande Violin I Elise Marie Endresen, konsertmästare Alexandra Liubomirova Sofia Hallberg Linda Tuominen Nadezda Galaktionova Aleksandra Szymanska Charlotte Näher Bolor Tumur-Ochir Hanna Nilhammer Sofia Eklund Andreas Nyberg Sofia Johnsson Violin II Annie Svedlund Emelie Molander Natalia Cid Iriarte Kristin Hampel Liisi Uusitalo Helena Pechter Julia Tramnitz Gonzalo de Mosteyrín Sampalo Pauliina Rahiala Viola Sebastian Lee Cathrine Halland Bering Maripaz Albinana Delegido Urzsula Lechowicz Daniel Austern Martin Cederstand Kristina Grönkvist Emanuel Kling Cello Katarzyna Martynkiewicz Julie Peat Johanna Niederbacher Maja Molander Ruth Spargo Daniel Hoffman Karin Sjönnemo Kontrabas Michael Carlqvis Hjalmar Höeg Rönningen Eric Nilsson Marcus Bengts Joel Malmborg Flöjt Aurore Dyé Helen Benson Francisco López Martin Marta Barroso Oboe Sandra Simon Monje Alejandro Vela Recio Ivan Nylander Klarinett Francisco Martin Moreno Romola Smith Paula López Bereijo Roberto Sánchez Barreiro Adam Lindtrup Cathrine Kullbrandt Fagott Nicolas Macorison Xavier Vidal Aleman Samer Massaad Horn Tora Moe Fause Petter Lindahl Elisabeth Jansson Alice Loft Månsson Trumpet Robertas Vasilevskis Kristine Aukner Axel Andersson V.g. vänd!
Trombon Hanne Småvik Adam Samuelsson Jakob Florea Nöstvik Tuba Fraser Russell Orkesterkoordinator Maria Andersson Orkestervaktmästare Staffan Abrahamsson, Bjarne Jakobsson, Carl Lundin, Leo Möller slagverk Angelina Mangs Miriam Castanon Cabezas Joakim Spogardh Adam Lindén Harpa Liv Dahrén Kommande föreställningar och konserter Musik till lunch: Beethovens Appassionata Måndag 11 mars kl 12.15, Artisten Ludwig van Beethoven: Pianosonat nr 23 i f-moll Appassionata Vid pianot: Henrik Kilhamn Fri entré, ingen förbokning Närgångna möten med musiken Onsdag 13 mars kl 12.15, Artisten Kammarmusik av Ernest John Moeran och Remigijus Seleika. Entré: 20 kr, barn under 12 år fri entré Torsdag 14 mars kl 12.00, Artisten Kammarmusik av Sjostakovitj, Nathan Shirley m.m. Introduktion av Mats Jansson kl 12. Entré: 20 kr, barn under 12 år fri entré Unga pianister tar ton Onsdag 13 mars kl 18.00, Artisten Tack vare projektet Unga Talanger har pianobegåvade ungdomar i åldern 11 18 år möjlighet till extra uppmuntran genom lektioner av Thomas Rydfeldt, lärare vid Högskolan för scen och musik. Här får även vi njuta av talangerna, när de framför musik från barock till 1900-tal. Introdutkion av Thomas Rydfeldt kl 18.00. Unga Talanger stöds av stiftelsen Theodor och Hanne Mannheimers fonder. Entré: 20 kr, barn under 12 år fri entré Med reservation för ändringar! Besöksadress Artisten, Fågelsången 1, bakom Konstmuseet Postadress Box 210, 405 30 Göteborg Biljetter biljett@hsm.gu.se, www.hsm.gu.se eller 031-786 4001 mån fre 11 12 INFORMATION 031-786 4043 www.hsm.gu.se