Landstingets vision. Ett rikt och utvecklande liv i en region. Landstingets verksamhetsidé. Landstinget arbetar för

Å R S R E D O 2006 V I S N I N G

Landstingets vision. Ett rikt och utvecklande liv i en region med livskraft och tillväxt. Landstingets verksamhetsidé. Landstinget arbetar för norrbottningarnas välfärd och styrs ytterst av norrbottningarna, genom allmänna politiska val. Landstinget ska, genom att bedriva hälso- och sjukvård och folktandvård, verka för en rättvis välfärd fördelad efter behov och i allt väsentligt finansierad genom skatter. Som folkvalt regionalt organ, ska landstinget medverka till Norrbottens utveckling och skapa förutsättningar för ett hållbart samhälle. Genom en aktiv kultur- och regionalpolitik, ekonomiskt och annat stöd till kollektivtrafik och de mindre företagens utveckling ska förutsättningar skapas för en god livsmiljö. 2 Landstingets mål. Landstinget ska genom ett hälsofrämjande synsätt, aktivt bidra till en god folkhälsa. Medborgarna i Norrbotten ska erbjudas tillgänglighet, kontinuitet och valmöjlighet i sin kontakt med vården. Hälso- och sjukvård och tandvård ska ges i rätt omfattning, på rätt nivå, vid rätt tid och prioriteringsprinciperna ska vara vägledande. All vård ska bedrivas på evidensbaserad grund med kunskap om nya metoder, tekniker och läkemedel. Landstinget ska medverka till att Norrbotten blir en attraktiv region att leva i, med goda arbets- och utvecklingsmöjligheter, ett rikt kulturliv samt goda möjligheter till utbildning och väl fungerande kommunikationer. Riksdagen har beslutat om förändringar i kommunallagens ekonomikapitel. Till exempel krävs att finansiella mål samt mål och riktlinjer för verksamheten fastställs i budgeten, att de efterlevs, följs upp och utvärderas. Landstingsfullmäktige har fastställt finansiella mål för 2006. I Landstingsplanen för 2007 2009 har även mer specificerade mål för verksamheten fastställts. Dessa mål utgör utgångspunkten för denna årsredovisning struktur.

Innehåll 4 Verksamhetsidé... 2 Landstingsstyrelsens ordförande... 4 Landstingsdirektören... 5 Förvaltningsberättelse... 6 19 5 Divisioner > Vuxenpsykiatri... 21 > Primärvård... 22 > Opererande specialiteter... 24 22 > Medicinska specialiteter... 26 > Diagnostik... 28 26 29 31 32 > Folktandvård... 29 > Kultur och utbildning... 30 > Service... 31 Ekonomisk årsredovisning > Fem år i sammandrag... 32 > Redovisningsprinciper... 33 > Resultaträkning och finansieringsanalys... 34 > Balansräkning... 35 > Driftredovisning, översikt... 36 > Investeringsredovisning... 38 > Noter... 39 44 > Revisionsberättelse... 45 Stiftelser och bolag... 46 Organisation... 47 Bilaga Miljöredovisning Bilaga Jämställdhetsredovisning 3

Landstingsstyrelsens ordförande 4 Den årsredovisning du håller i din hand markerar slutet på en mandatperiod och början på en ny. När vi gick in i mandatperioden var vårt mål att långsiktigt stärka ekonomin. Men vi hade också föresatt oss att utveckla demokratin och verksamheten för att långsiktigt trygga vård och förutsättningar i Norrbotten. Framåtsyftande utvecklingssatsningar är nödvändiga om både ska kunna tillmötesgå medborgarnas behov och leva upp till de mål vi satt upp. Ett självklart mål är att alla medborgare ska ha tillgång till en god vård på lika villkor oavsett var i länet man bor. En förutsättning för detta att vi ska kunna verka för våra mål och uppdrag är också att vi har en god utveckling i länets alla delar. När vi nu sammanfattar år 2006 kan vi konstatera att landstingets ekonomi är god. För andra året i rad skriver vi för landstingets del plustecken i resultaträkningen. Det kan vi göra tack vare de förändringsarbeten som genomförts de senaste åren som nu ger lägre kostnader och högre tillgänglighet och kvalitet. Samtidigt kan vi konstatera att marginalerna är små. Om vi ska klara de utmaningar vi står inför med en hälso- och sjukvård som kan göra allt mer för allt fler människor, måste förändringsarbetet fortsätta. Behovet av förändringsvilja, utvecklingsarbete och fokus på nya utmaningar gäller också på demokratins område. Landstingets beredningar har nu funnit sina former för en bred dialog med medborgarna i länets alla delar. Det nyinrättade demokratiutskottet har tagit sig an uppgiften att utveckla de demokratiska formerna i landstinget på ett offensivt sätt. Det är bara genom att ständigt kraftsamla kring demokratin som vi kan fortsätta bygga en rättvis välfärd och samtidigt hejda de odemokratiska krafterna i samhället. Ett gott exempel på ny modell för det demokratiska samtalet är den direktkontakt och de nya samarbetsformer som landstinget inlett med befolkningen i Kiruna, ett arbete som är unikt i landet. Oavsett hur den framtida regionindelningen kommer att se ut så måste demokratin ständigt utvecklas för att fungera i det samhälle vi lever i. På det här området kommer de erfarenheter vi har byggt upp i Norrbotten att studeras på ett nationellt plan. Vi kan också se att tillväxt sker inom ett flertal områden och på de flesta håll i länet. Som länets enda folkvalda organ har landstinget en stor regional roll att spela. Under året har den rollen förtydligats och förstärkts. Det innebär bland annat att landstinget tar ett större ansvar på en regional, nationell och europeisk nivå bland annat för att stärka länets transportsystem men också för andra centrala utvecklingsområden. Landstinget arbetar därför aktivt i de europeiska organisationerna Assembly of European Regions, AER, och Conference of Pheripheral Maritime Regions of Europé, CPMR, för att främja vår regions intressen på Europa nivå. Vi har viktiga roller att fylla i Europa på bland annat energiområdet och utvecklingen av e-hälsa. Ett konkret exempel på hur ett nödvändigt utvecklingsarbete kan få en positiv regional effekt är landstingets beslut att förlägga den nystartade Skanningsenheten till Överkalix. Enheten, som öppnade den 1 december, sysselsätter 40 personer under tre års tid. I och med satsningen byggs det upp en kunskap på orten som kan ge positiva effekter på sikt. Landstingsfullmäktige har fastslagit att det ska finnas fem sjukhus i länet. De mindre sjukhusen ska ha ett basutbud av hälsooch sjukvård samt profileras utifrån de egna förutsättningarna. Ett led i detta är IVAK-konceptet som innebär att ambulans, akutmottagning och intensivvårdsavdelning är samordnade i gemensamma lokaler. I Kalix öppnade IVAK i januari och den 7 september togs första spadtaget för IVAK i Kiruna. Modellen kommer också att införas i Piteå under 2007. Andra viktiga satsningar under året är beslutet om att öppna en dialysverksamhet vid Kalix sjukhus och en palliativ enhet vid Gällivare sjukhus samt att samla specialisttandvården till ett nytt Kompetenscentrum i Luleå. I februari öppnades också en ny ortopedavdelning vid Piteå älvdals sjukhus där de flesta patienter som ska operera höft- och knäleder förbereds inför operationen. Sammanlagt satsar vi över 100 miljoner kronor i nyinvesteringar på våra mindre sjukhus. Förändringarna inom ortopedin har verksamt bidragit till att minska väntetidema. Sedan den första november 2005 har vi en utökad vårdgaranti. Inom verksamheterna har det gjorts stora insatser för att leva upp till garantin och helst ha ännu kortare väntetider. Insatserna har inneburit att vi förbättrat tillgängligheten på område efter område. Några av insatserna, som exempelvis inom kvinnosjukvården och vid ögonkliniken, har uppmärksammats nationellt. På andra områden pågår ett intensivt arbete för att öka tillgängligheten. Målet är att på alla områden leva upp till vårdgarantin. Vi kommer att nå det målet under 2007. Till sist vill jag rikta ett tack till alla landstingets anställda och förtroendevalda för ett bra arbete under det år som gått. Det är bara genom att ständigt kraftsamla kring demokratin som vi kan fortsätta bygga en rättvis välfärd och samtidigt hejda de odemokratiska krafterna i samhället. Kent Ögren, Landstingsstyrelsens ordförande

Landstingsdirektören Vi kan med rätta vara stolta över det vi på relativt kort tid åstadkommit, främst inom områdena tillgänglighet och patientsäkerhet, två områden som vi fokuserat på. Elisabeth Holmgren, Landstingsdirektör Man kan skildra ett verksamhetsår på många sätt och varje sätt ger sitt perspektiv på verkligheten, sin bit av helheten. En årsredovisning ska vara en avstämning av hur en verksamhet har följt målen samtidigt ett avstamp inför ett nytt år. En nyhet i Årsredovisning 2006 är att den följer den indelning som införts i landstingplanen från och med 2007 med målen Attraktiv region, God hälsa, God vård, Engagerade medarbetare och Stark ekonomi. Det gör det lättare att följa hur vi levt upp till målen. Årsredovisning 2006 är också en sammanfattning av året som gått, en uppslagsbok i miniformat. Vill man veta mer är vår hemsida www.nll.se en bra källa till information om Norrbottens läns landsting. Exempel på det är de hundratalet pressmeddelanden vi gav ut under året. Årets första pressmeddelande skickades ut den 12 januari, rubriken var: Dramatiskt kortare väntetider för höft- och knäplastiker. I årets sista pressmeddelande skrev vi att Norrbotten är först i Sverige med förbättrad behandling av förträngda blodkärl, så kallad kryodilatation. Det visar också bredden i det förändringsarbete som pågår i landstinget. Vårt systematiska förbättringsarbete har i och med 2006 gått in i en ny fas med ett genomförande på bredden. Insatserna ska ge effekter för patienterna och kunderna. Vården ska vara tillgänglig, säker, evidensbaserad (byggd på fakta), kvalitativt likvärdig och effektiv. Med ett patient-/kundorienterat arbetssätt följer också en större arbetsglädje och bättre arbetsmiljö. Vi kan med rätta vara stolta över det vi på relativt kort tid åstadkommit, främst inom områdena tillgänglighet och patientsäkerhet, två områden som vi fokuserat på. Våra resultat har också rönt uppmärksamhet både inom landet och på den internationella arenan. Vi ligger i topp när det gäller vården av kvinnor med bröstcancer, inom ögonsjukvården och kvinnosjukvården, för att nämna några exempel. När det gäller telefontillgänglighet inom primärvården är Norrbotten bäst i landet. Inom andra områden har vi kommit en bra bit på väg. Ett exempel är ortopedin där tillgängligheten ökat genom förändrade arbetssätt och genom att skilja på den akuta verksamheten och den planerade. Det systematiska förbättringsarbetet på alla områden i vår verksamhet resulterar i effektivare resursutnyttjande och lägre kostnader. Vi har under året också tagit viktiga steg framåt på området forskning och utveckling, som är viktiga komponenter för en framgångsrik kunskapsorganisation. Intresset för forskning bland våra medarbetare har ökat, vilket är glädjande. I april disputerade Jan Minde vid Umeå universitet. Han är till vardags läkare vid ortopedkliniken i Gällivare. Svensk titel på avhandlingen är: Ett liv utan smärta en medfödd sjukdom orsakad av en nyupptäckt mutation. Nämnas bör också att de resultat som presenterats inom Monicaundersökningen har rönt internationell uppmärksamhet. Jag brukar i olika sammanhang sammanfatta vårt mål för länet och landstinget ur den enskilde medborgarens synpunkt i tre påståenden: Här vill jag leva och bo Här vill jag arbeta Här vill jag vara patient, om jag behöver uppsöka hälso- och sjukvården eller tandvården För att de här målen ska vara uppfyllda måste Norrbotten vara ett attraktivt län att leva och bo i. Här har landstinget, som enda folkvalda organ på regional nivå, en viktig roll att fylla. Landstinget arbetar regionalt, nationellt och internationellt för att vårt län uthålligt ska fortsätta den positiva utveckling som inletts. Det handlar om bättre kommunikationer, ett breddat näringsliv och att skapa en positiv bild av Norrbotten inom och utom länet. På den europeiska arenan är landstinget aktivt i bland annat frågor som rör e-hälsa och energi, områden där landstinget tagit en ledarroll i samarbetet inom AER, Assembly of European Regions. Kulturen i Norrbotten har med rätta uppmärksammats och bidrar verksamt till att göra länet attraktivt. Norrbottensmusiken, Norrbottens museum och Norrbottensteatern har skördat stora framgångar genom framsynta satsningar. Under hösten startade landets enda professionella kammarensemble, Norrbotten NEO, för nutida musik genom ett samarbete mellan Norrbottensmusiken, landstinget, Piteå kommun, Luleå kommun och staten. Det är ett exempel på den bredd som kulturen har i Norrbotten, bland annat genom de insatser som görs av landstinget. Landstinget ska vara en attraktiv arbetsgivare. En förutsättning för detta är självklart att alla ska känna att de kan göra ett bra arbete för patienterna och kunderna. Det ger arbetstillfredsställelse. För landstinget är det viktigt att behålla medarbetarna och att nyrekrytera. En nyckelgrupp för ett bra arbetsklimat är våra chefer och ledare. Under senare år har landstinget satsat på ett ambitiöst chefsutvecklingsprogram. Vår Chefsguide på Insidan har många besökare. Vi har fortsatt seminarieserien Ledarforum. Vi har kurser i ledarutveckling och vi har genomfört utbildningen i Kommunikativt ledarskap. Under 2007 går vi vidare med ytterligare satsningar. Målet är trygga och modiga chefer som driver verksamheten framåt. Medarbetare och chefer på alla nivåer ska känna delaktighet i arbetet och genom ett teamarbete samverka i ett ständigt förbättringsarbete med fokus på resultatet för patienten och kunden. Slutligen vill jag rikta ett tack till alla medarbetare för ännu ett framgångsrikt år. 5

Attraktiv region 6 Norrbotten ska vara ett attraktivt län, såväl för norrbottningarna själva som för näringsliv och besökare. Det norrbottniska näringslivet ska vara välmående och dynamiskt med god förmåga till förnyelse. Norrbottningarna ska känna stolthet och engagemang för sitt län och kunna vara delaktiga i den regionala utvecklingen. Infrastruktur. För att Norrbotten ska vara en attraktiv region måste det finnas en väl fungerande infrastruktur där sjöfart, flyg, vägar och järnvägar tillsammans bildar ett samverkande transportsystem för såväl personer som gods. Landstinget har under 2006 arbetat på regional, nationell och europeisk nivå för att stärka länets transportssystem. En särskild satsning har varit utvecklingen av dagtågstrafiken i övre Norrland för att säkerställa turer och bättre vagnar samt nationella hamnprioriteringar. Under året påbörjades översynen av en ny modell för kostnadsfördelning för länstrafiken i syfte att öka kommunernas möjlighet att påverka trafiken inom den egna kommunen för medborgarnas bästa. För att sätta fokus på infrastrukturfrågor har ett kommunikationspolitiskt råd inrättats som ska diskutera övergripande strategiska frågor för en effektivare infrastruktur i länet. fondsperioden. Strukturfondsprogrammen för perioden 2007 2013 kommer att ha en klar inriktning mot Lissabonagendan (kunskapsbaserad tillväxt och sysselsättning) och Göteborgsstrategin (hållbar utveckling). Norrbotten omfattas av programmen Regional konkurrenskraft (Mål 2) och Europeiskt territoriellt samarbete (Mål 3). Under året påbörjades arbetet med att ta fram ett gemensamt strategidokument för länets utveckling i form av ett regionalt utvecklingsprogram. Internationellt engagemang för ökad konkurrenskraft. Internationellt engagemang skapar förutsättningar för en attraktiv och konkurrenskraftig region. Landstinget är sedan flera år tillbaka engagerat i de europeiska organisationerna Assembly of European Regions, AER, och Conference of Pheripheral Maritime Regions of Europe, CPMR, med syftet att främja regionens intressen på det europeiska planet. Landstinget delade för första gången år 2006 ut stipendier för unga norrbottningars deltagande i den årliga konferensen AER Youth Summer School. Deltagandet resulterade senare i ett ungdomsprojekt om kreativitet, möjligheter, inspiration och handling (MIO) som syftar till att medvetandegöra och inspirera ungdomar i åldern 15 25 om deras möjligheter att förverkliga sina idéer och starta egna projekt genom att använda de medel som redan finns. Ny strukturfondsperiod. En viktig del är samarbetet med andra aktörer. Under året har landstinget tillsammans med länsstyrelsen, kommunerna, universitetet, andra myndigheter och organisationer arbetat intensivt med programskrivningar inför den nya struktur- Informationsspridning. För att synliggöra landstingets arbete med regional utveckling har under året ett nyhetsbrev Regionala nyheter introducerats. Även den välbesökta seminarieserien Morgonrock har under året bidragit till att på ett lättsamt sätt belysa aktuella och intressanta frågor för landstingets regionala utvecklingsarbete. Energi. Energi är en mycket viktig faktor för det norrbottniska näringslivet och för utvecklingen av länet. En förutsättning för hållbar tillväxt är tillgång till en prisvärd, miljöanpassad och kvalitetssäkrad energi. Tillgång till energi är också en förutsättning för en bra livskvalitet för länets innevånare. Landstinget har under 2006 initierat arbetet med en länsgemensam strategi för energi som beräknas bli färdig under 2007 samt initierat inrättandet av en centrumbildning för energi vid Luleå tekniska universitet (Rainbow Energy).

Förvaltningsberättelse 7 God hälsa Norrbottningen ska må bra och leva ett långt liv. Individen ska ha kunskap om vad som påverkar hälsa och ta ett aktivt ansvar för att behålla eller förbättra sin hälsa. Delmålen finns inom områdena bra livsvillkor, goda levnadsvanor och hälsosamma miljöer. Under året har målmedvetna insatser lagt grunderna för landstingets arbete mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Utgångspunkten har varit det nationella folkhälsomålet och arbetet ska utgå från två huvudlinjer: Främja en positiv och jämlik hälsoutveckling i länet Bedriva en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård De övergripande prioriteringarna i folkhälsoarbetet är åtgärder mot rökning, alkohol, narkotika, övervikt/ fetma, dåliga matvanor och brist på motion. Samverkan är viktig mellan sjukvårdens egna verksamheter men också med aktörer utanför landstinget. För att skapa en gemensam vilja och samling kring angelägna insatser och prioriteringar för folkhälsan har ett förslag till en folkhälsopolitisk strategi för Norrbotten tagits fram tillsammans med kommunerna i länet. Hälsa på lika villkor? En befolkningsundersökning har gjorts tillsammans med övriga landsting inom Norrlandstingens Regionförbund samt Statens Folkhälsoinstitut. I allmänhet upplever norrbottningarna att deras hälsotillstånd är bra även om det inte är ovanligt att ha en långvarig sjukdom eller handikapp. Kvinnorna rapporterar mer ohälsa och besöker sjukvården mer än männen. Självrapporterade hälsoproblem bland norrbottningarna 16 84 år, procent tabell Män Kvinnor Långvarig sjukdom 41 43 Svår värk i rörelseorganen 15 22 Högt blodtryck 20 20 Nedsatt välbefinnande 10 19 Ganska/mycket stressad 7 13 Källa: Hälsa på lika villkor Levnadsvanor har stor betydelse för hälsan. Tobaksbruket är större i Norrbotten än i riket, vilket till stor del

beror på att länet har betydligt fler snusare. Rökning minskar bland norrbottningarna, men 17 procent av kvinnorna röker fortfarande. Förekomsten av fetma bland vuxna har en otillfredsställande utveckling. När det gäller alkoholvanor och bruk av narkotika har Norrbotten lägre siffror än riksgenomsnittet. Exempel på levnadsvanor bland vuxna år 2006.Åldersgrupp 16 84 år, procent. Män Riket Norrbotten Norrbotten Kvinnor Riket Röker dagligen 11 13 17 15 Snusar dagligen 30 21 7 4 Fysiskt aktiv mer än 30 minuter/dag 63 64 61 64 Riskabla alkoholvanor 15 17 8 9 Provat narkotika senaste året 1 2 0 1 Källa: Hälsa på lika villkor? I samverkan med Luleå, Övertorneå och Överkalix kommun har landstinget under året samlat information från hälsosamtal, som skolsköterskorna normalt gör med skolelever, för att kunna följa hälsa, levnadsvanor och attityder bland skolelever. Landstinget ansvarar för förvaltning och bearbetning av materialet. Inför kommande år kommer fler kommuner att delta och målet är en databas för länet. Under åren 1995 till 2005 ökade andelen sexåringar i Kalix kommun som har övervikt eller fetma från 16 till 28 procent. Landstinget samverkar med Kalix kommun i projektet Viktiga Barn, för att förebygga och behandla övervikt och fetma hos barn. I den förebyggande delen omfattas samtliga barn i förskoleklass och deras föräldrar samt skolpersonalen. Barnen följs sedan i årskurs ett och två och behandlingsdelen riktar sig till de barn som har fetma. En modell för familjebehandling av fetma hos barn har nu utarbetats och under året har skolsköterskorna remitterat de första familjerna för behandling, till Viktiga Barn Teamet vid Barn- och ungdomsmottagningen. 8 En mer hälsoorienterad hälso- och sjukvård. Hälsofrämjande insatser är att främja och förbättra individens egenupplevda hälsa och hälsorelaterade livskvalitet. Sjukvården kan stödja den process som ger människor möjlighet att öka kontrollen över sin hälsa och att förbättra den. Under året har det pågått, eller påbörjats, en rad olika insatser i syfte att lyfta fram och förmedla hälsofrämjande synpunkter i mötet med patienterna. Ett av många exempel är utbildning i motiverande samtalsmetodik som fått stor spridning inom organisationen och används bland annat vid rökavvänjning. Möjlighet att få hjälp att sluta röka erbjuds via länets vårdcentraler. Olika insatser pågår också inom områdena kost, fysisk aktivitet, övervikt och alkohol. Uppföljning av sjukvårdens samlade insatser inom folkhälsa sker i samverkan inom Norrlandstingens regionförbund. En ökad samsyn kring folkhälsa har utvecklats inom de fyra nordligaste landstingen. Detta har bland annat lett till i en gemensam handlingsplan för folkhälsa.

Förvaltningsberättelse God vård 9 Norrbottningarna ska utifrån behov ges rätt behandling, vid rätt tidpunkt och på rätt nivå. Patientfokuserad vård. Vården ska ges med respekt och lyhördhet för individens behov, förväntningar och värderingar och dessa ska vägas in i de kliniska besluten. Varje kvartal görs telefonintervjuer med befolkningen i hela landet och svaren redovisas i Vårdbarometern. Frågorna rör medborgarnas och patienternas syn på hälso- och sjukvården. Under 2006 visar det sig att sju av tio norrbottningar har varit i kontakt med hälso- och sjukvården och många av dessa har besökt primärvården. Sammantaget har åtta av tio besökare hos hälso- och sjukvården i Norrbotten varit nöjda med sina besök. Äldre är mer nöjda än yngre och männen är mer nöjda än kvinnorna. Av norrbottningarna anser 78 procent att de har tillgång till den vård de behöver. Därmed intar Norrbotten en sjätteplats i Vårdbarometerns jämförelse mellan landstingen i landet. Enligt samma undersökning har norrbottningarna större förtroende för den sjukvård som bedrivs inom sjukhusen än inom primärvården. (72 respektive 57 procent). Länets akutmottagningar och mottagningar vid sjukhusen återfinns bland de fem landsting/regioner som har flest nöjda patienterna. För patienter med Parkinsons sjukdom krävs en väl utvecklad vårdkedja där kompetens från sjukgymnast, arbetsterapeut, logoped, dietist och uroterapeut ingår. Geriatriken och neurologen vid Sunderby sjukhus har under ett års tid tillämpat gemensam mottagning kring vård och behandling av patienterna. Ambition är att etablera en Parkinsonmottagning och att såväl parkinsonvården som neurologin i hela länet fortsätter att utvecklas. Nöjda besökare och uppfattning om tillgång till vård jag behöver, % 82 80 78 76 74 72 70 68 2002 2003 2004 2005 2006 Nöjda besökare hos hälso- och sjukvården i Norrbotten Riket Jag har tillgång till den sjukvård jag behöver Norrbotten Riket Evidensbaserad vård. Vården ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet och utformas för att möta den individuella patientens behov på bästa möjliga sätt. Inom landstinget har ett flertal vårdprogram fastställts, dessa används som underlag för förbättrings-

10 arbete. Exempel på detta är den utveckling och förbättring av diabetesvården som påbörjades hösten 2006 och där de nationella riktlinjerna ligger som grund. Vidare har behandlingsöverenskommelserna för KOL kronisk obstruktiv lungsjukdom och astma bronchiale uppdaterats och reviderats. Att systematiskt använda sig av forskningsresultat och vetenskaplig kunskap, det är att arbeta evidensbaserat i vardagen. I september arrangerade landstinget en FOU-konferens under temat Låt forskningen lyfta vården där deltagare från hela norra regionen deltog. Forskning om grundläggande orsaker till depression och manodepressivitet har under året bedrivits inom division Vuxenpsykiatri. Rapporter från Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) har legat till grund för flera konferenser och projektarbeten. Primärvården har drivit ett projektarbete för att implementera en beprövad metod för att identifiera patienter med risk att drabbas av långvarig smärta. Arbetet är slutfört och metoden ska nu spridas till samtliga vårdcentraler inom divisionen. Med utgångspunkt från SBU-rapporten Behandling av ångestsyndrom anordnades under hösten en konferens med deltagare från vuxenpsykiatrin, barn- och ungdomspsykiatrin, primärvården, kommunerna och brukarföreträdare. Tillgänglig vård. Varje patient ska ha en tillgänglighet till hälso- och sjukvården som är rimlig med utgångspunkt i bedömt behov. Generellt är tillgängligheten god inom de flesta verksamhetsområden. Tillgängligheten följs upp löpande inklusive rapportering till Väntetider i vården. Under de fem senaste åren har primärvården utvecklat sin tillgänglighet per telefon till att år 2006 ha den bästa i landet. Även här var åtta av tio nöjda och tyckte att tiden de fått vänta från telefonkontakten till besöket varit rimlig. Procent av besökarna till primärvården i Norrbotten som tyckte det var lätt eller svårt att nå vårdcentralen via telefon: telefondiagra Också inom sjukhusvården förbättras telefontillgängligheten genom att många mottagningar infört telefonisystem liknande det i primärvården. Många verksamheter inom sjukhusvården arbetar med förbättringskonceptet Bra mottagning för att förbättra tillgängligheten. Exempelvis har antalet som väntar på tid för nybesök inom ortopedin i Sunderbyn minskat från drygt 1 600 patienter i februari till mindre än 400 i slutet av året. På liknande sätt har tillgängligheten inom kvinnosjukvården förbättrats, där har man nått längre än vad nivån inom vårdgarantin kräver, det vill säga tid inom 3 4 veckor. För att korta vårdtiderna för de för tidigt födda barnen pågår försök om kontakt via webkamera kan öka tillgänglighet och trygghet. Familjen kan när som helst under dygnet kontakta en barnsjuksköterska. Många patienter är i behov av dialys och antalet patienter ökar. Dialysenheter har sedan tidigare funnits i Sunderbyn, Gällivare och Piteå och nu har beslut tagits om verksamhet även i Kalix. Under våren har rehabilitering via telemedicin prövats. Målgrupper har varit patienter med röst-, tal- och språksvårigheter på grund av Parkinsons sjukdom eller afasi efter stroke. Erfarenheterna visar att den distansöverbryggande tekniken främjar vård på lika villkor, tillgängligheten ökar och därigenom även patientnyttan. Palliativa enheter för vård i livets slutskede har under året öppnats vid Gällivare och Piteå älvdals sjukhus. Sedan tidigare finns liknande enheter vid Sunderby och Kalix sjukhus. År 2002 År 2003 År 2004 År 2005 År 2006 Lätt att komma fram per telefon 56 62 68 77 77 Svårt att komma fram per telefon 27 21 19 12 9 Kvalitativt likvärdig vård. Landstinget ska erbjuda likvärdig vård oavsett var i länet patienten bor samt tillhandhålla och fördela vården på jämställda villkor. De flesta av verksamheterna inom hälso- och sjukvården kommer att vara med i relevanta kvalitetsregister från och med våren 2007. Öron-näsa-hals, ögon, kirurgi och strokevård är exempel på områden där data från kvalitetsregister används aktivt i verksamheten. Primärvården har arbetat fram ett handlingsprogram för palliativ vård i samverkan med kommunerna i länet. Handlingsprogrammet innehåller definitioner av

Förvaltningsberättelse Organisationen för Lex Maria har under året tagit fokus på patientsäkerhetsarbetet och inte enbart anmälningsskyldigheten. palliativ vård, etik och skillnaderna mellan grundläggande och specialiserad palliativ vård. Programmet anger också standarder och kvalitetsindikatorer för palliativ vård samt ett poängsystem för uppföljning. Genombrottsprojektet Bättre vård i livets slut/palliativ vård hade sin slutkonferens i oktober. Säker vård. Vårdskador förhindras genom ett aktivt förebyggande arbete. Målet är att skapa en säkerhetskultur, där data används för att förbättra patientsäkerheten. Ansvaret för människors säkerhet berör inte endast de yrkesutövare som har nära kontakt med patienter och brukare. Ledningens engagemang i dessa frågor har en avgörande betydelse. Vid patientsäkerhetskonferensen i början av året deltog chefer och ledare samt omkring 500 medarbetare. Syftet med konferensen var att öka kunskapen om patientsäkerhet och att inspirera till fortsatt lärandestyrt förbättrings- och utvecklingsarbete med fokus på patientsäkerhet. Liknande aktiviteter med företrädare för smittskydd, läkemedelskommittén och patientnämnd har också genomförts. I hälso- och sjukvården hanteras en mångfald medicintekniska produkter från plåster och glasögon till dialys- och laboratorieutrustning, kirurgiska instrument och röntgen. Under året har ett hundratals medarbetare från landstingets olika verksamheter i länet utbildats i patientsäkerhet kopplat till medicintekniska produkter. Avvikelsehantering och Lex Maria. Processen för avvikelsehantering har anpassats efter Socialstyrelsens riktlinjer. Norrlandstingen har samverkat med klassificeringsarbetet i syfte att rapportera avvikelser som berör regionsjukvården. Lära av misstag. Viktiga aktiviteter i patientsäkerhetsarbetet är att analysera risker och negativa händelser för att få kunskap om vilka åtgärder som ska vidtas för att öka patientsäkerheten. Under året har cirka 150 medarbetare utbildats i en metod för händelseanalys. Patientnämnden antal ärenden 2004 2006 År Patienter och anhöriga kan vända sig till Patientnämnden för att få hjälp med att hantera synpunkter på hälso- och sjukvården. Patientnämndsärenden kan ses som patienters och närståendes avvikelsehantering. Ärendena återförs till verksamheterna som har ansvaret för att analysera dem och bedriva förbättringsarbete. I denna fas av patientsäkerhetsarbetet ska antalet ärenden öka. Under 2006 inkom 134 fler ärenden än under 2005, en ökning med 43 procent. Orsakerna till ökningen är flera, informationen till allmänhet och personal har ökat och medborgarnas medvetenhet om patienträttigheter har förbättrats. Landstingstidningen har under hösten rapporterat om patientsäkerhetsarbetet. Patientsäkerhetsportalen på landstingets intranät är välbesökt och har haft 2 693 besökare. Ärenden kan även anmälas till patientförsäkringen och i grafen nedan framgår antalet ärenden som anmälts respektive ersatts under perioden 2001 2006. Under 2006 anmäldes 309 ärenden att jämföra med de minst 1,5 miljoner patientkontakter som varit under året. Av de anmälda ärendena ersattes ca 50 procent, vilket är samma andel som rikssnittet. Antal anmälda och ersatta skador hos patientförsäkringen 2001 2006* 400 350 300 250 200 150 100 50 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Anmälda Bemötande/ kommunikation Organisation /regler/ resurser Ersatta *) Antalet anmälda skador är det faktiska antal anmälningar som inkom respektive år. Ersatta skador är det antal ersättningsbeslut som PSR Personskadereglering har tagit det året. Vård/ behandling Ej rubricerad orsak Totalt 2004 45 84 142 1 272 2005 63 126 124 0 313 2006 106 165 176 0 447 11

Vårdhygien. Under året har en samlad organisation för vårdhygien skapats. Hygiensjuksköterskorna i länet genomför hygienronder för att beskriva, mäta och säkra den vårdhygieniska standarden. Infektionsregistrering är nödvändigt för att följa förekomsten av vårdrelaterade infektioner. Det yttersta målet är att förebygga vårdrelaterade infektioner. Piteå älvdals sjukhus har deltagit i ett förbättringsprojekt och på så sätt kunnat sänka infektionsfrekvensen för djupa protesinfektioner från 5 till 0,55 procent och för ytliga infektioner från 6 till 4,2 procent. Det framgångsrika arbete har rönt uppmärksamhet såväl i Sverige som internationellt. Digital diktering håller på att införas i hela länet för att förkorta utskriftstiderna och därmed förbättra patientsäkerheten. För att underlätta och förbättra träning efter axelledsoperationer kan patienten via videokommunikation få stöd vid bedömning, behandling. Målet är även här kortare vårdtider, färre besök och mindre resande för patienterna. Resultaten är hittills positiva och metoden är möjlig att använda även för andra patientgrupper. I februari öppnades en ny ortopediavdelning vid Piteå älvdals sjukhus där de flesta patienter som ska operera höft- och knäleder förbereds inför operationen. 12 Säker läkemedelshantering. Det pågår flera konkreta förbättringsarbeten för att säkra läkemedelshanteringen, till exempel har barn-, dialys- och rehabiliteringssjukvården genomfört flera händelseanalyser. Effektiv vård. Tillgängliga resurser ska användas på bästa sätt för att uppnå uppsatta mål för verksamhet och ekonomi. Det nationella projektet Öppna jämförelser publicerade sin rapport i juni och ett flertal av landstingets verksamheter utmärkte sig på ett positivt sätt i jämförelse med andra landsting. Exempelvis ligger Norrbotten 2005 etta när det gäller ögonbottenkontroll av diabetespatienter och tvåa i riket när det gäller 5-årsöverlevnad i bröstcancer. För att uppnå vårdgarantin har en medveten satsning på planerade operationer gjorts samtidigt som inriktningen varit att kontrollera flödet av akuta operationer. Resultatet har blivit en tydlig ökning av operationer. Verksamhetsstatistik, antal 2006 2005 2004 Läkarbesök Primärvård 316 355 313 546 313 797 Specialiserad somatisk vård 217 640 218 428 217 171 Vuxenpsykiatri 7 144 6 052 5 300 Privata läkare 61 667 65 288 69 133 Övriga besök Primärvård 681 580 675 816 667 744 Specialiserad somatisk vård 170 006 153 616 161 430 Vuxenpsykiatri 45 213 49 649 48 828 Privata sjukgymnaster 187 022 190 159* 187 894 Vårdtillfällen Primärvård 2 763 2 876 2 728 Specialiserad somatisk vård 39 630 38 774 38 223 Vuxenpsykiatri 2 028 1 943 1 487 Operationstillfällen öppen vård 60 813 52 339 47 642 Operationstillfällen sluten vård 14 672 13 113 12 815 I genomsnitt disponibla vårdplatser Primärvård 47 47 50 Specialiserad somatisk vård 629 638 667 Vuxenpsykiatri 115 119 121 Anm: Specialiserad somatisk vård inkluderar barnpsykiatri *) Uppgiften i Årsredovisning 2005 var inte fullständig

Förvaltningsberättelse Engagerade medarbetare 13 Landstinget arbetar fortlöpande med systematiskt förbättringsarbete i syfte att skapa förutsättningar för medarbetare att engagera sig i verksamhetens utveckling för att uppnå en kostnadseffektiv verksamhet. På alla nivåer i organisationen bedrivs utvecklingsarbeten. Det är viktigt att ledningen driver och möjliggör utveckling. Medarbetarnas vilja och förmåga till lärande och förnyelse är avgörande för verksamhetens utveckling och förbättrade resultat. Under 2006 har nyckelområden för uppföljning av engagerade medarbetare tagits fram. Områden som ska följas upp är arbetstillfredsställelse, frisknärvaro, ledarskap och kompetens- och personalförsörjning. Medarbetare i landstinget. Den 31 december 2006 hade landstinget 7 516 anställda, varav 94 plusjobb, vilket är en ökning med 165 eller 2 procent jämfört med föregående år. Ökningen i gruppen administration utgörs av bland annat 66 plusjobb och 23 arkivassistenter (skanningsprojektet i Överkalix). Andelen kvinnliga medarbetare utgjorde 81 procent, oförändrat jämfört med föregående år. Medelsysselsättningsgraden var 94 procent, vilket är oförändrat jämfört med föregående år. Arbetstillfredsställelse. Verksamhetens behov styr arbetstidens förläggning. Utifrån detta mål ges personalen inflytande och valmöjligheter för arbetstidens förläggning. Medarbetarna ska ha rätt att arbeta heltid och också möjlighet att arbeta deltid. Andelen heltidsbefattningar har ökat från 80 procent år 2005 till 81 procent 2006. Personalomsättningen för alla personalgrupper tillsammans var 4 procent under året. Jämfört med år 2005 är det en minskning med 1 procent. Personalomsättningen definieras som antalet avslutade anställningar i procent av genomsnittliga antalet tillsvidareanställda under året. Antal anställda per huvudgrupp och kön 2005 och 2006 Huvudgrupper 2006 2006 b) 2005 b) Antal årsarb a) Kvinnor Män Totalt Totalt Läkare 623 286 393 679 664 Sjuksköterskor 2 102 2 454 206 2 660 2 603 Undersköterskor m fl 1 214 1 188 235 1 423 1 491 Medicinteknisk personal 4 3 2 5 5 Paramedicinsk personal c) 497 593 82 675 646 Tandvårdspersonal 452 499 74 573 545 Kultur och utbildning 100 52 62 114 113 Driftservice 344 212 168 380 388 Administration d) 503 457 208 665 545 Läkarsekreterare 286 341 1 342 351 Totalt 6 125 6 085 1 431 7 516 7 351 a) Antal årsarbetare är arbetade timmar under 2006 omräknat till heltider. b) Avser antal personer. c) Avser arbetsterapeuter, sjukgymnaster, kuratorer m fl. d) Avser utredare, ekonomer, personalspecialister, IT-tekniker, assistenter m fl.

Frisknärvaro för anställda, procent Period Saknar registrerad sjukfrånvaro 2006 44,4 2005 45,6 Sjukfrånvaro per division 2002 2006, procent 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0 Opererande specialiteter Medicinska specialiteter Diagnostik Vuxenpsykiatri Primärvård Folktandvård Service Kultur och utbildning NLL genomsnitt 2002 2003 2004 2005 2006 Utvecklingen av sjukfrånvaro År 2002 2003 2004 2005 2006 Mål 2008 Frånvaro 10,1 9,8 9,1 7,9 6,9 5,1 årligen återkommande ledardagen respektive utbildningen för nytillkomna chefer. Under året avslutades seminarieserien i kommunikativt ledarskap. 14 Sjukfrånvaron fördelat på ålder och kön, procent 12 10 8 6 4 2 0 Sjukfrånvaro Frisknärvaro. Sjukfrånvaron i landstinget har fortsatt att minska för fjärde året i rad. Med nuvarande utveckling tyder det mesta på att målet med en sjukfrånvaro på 5,1 procent av bruttoarbetstiden en halvering av sjukfrånvaron 2002 fram till och med år 2008, kommer att uppnås. Statistiken visar entydigt att det är långtidssjukfrånvaron bland kvinnliga medarbetare över 50 år som står för den största delen av den totala sjukfrånvaron. Det är också i första hand där de framtida insatserna ska fokuseras för att landstingets mål ska kunna uppnås. Antalet medarbetare som helt saknar registrerad sjukfrånvaro det vill säga frisknärvaron har minskat något jämfört med 2005. Definitionen på frisknärvaro kommer 2007 att ändras så att medarbetare med frånvaro upp till fem sjukdagar ingår i frisknärvaron. Andelen med den nya definitionen är 66,5 procent 2006. Totalt +60 dagar Män 2005 2006 Kvinnor 0 29 år 30 49 år 50+ år Kompetens- och personalförsörjning. På grund av stora pensionsavgångar de kommande åren är personalförsörjningen i fokus. Landstinget har behov av ett 50-tal läkare redan idag, huvudsakligen till primärvården. Som ett komplement till generell rekrytering genomförs regelbundet riktade insatser i Tyskland och Polen, vilket under 2006 har resulterat i ett antal nyanställda läkare. Flera insatser planeras på nationell nivå, där bland annat bilden av länet som en attraktiv tillväxtregion ska framhävas tydligare för att väcka intresse hos nya medarbetare. Landstinget har återinfört 21 månaders utbildningstid för AT-läkare för att göra landstinget mera attraktivt för utbildning. Detta är strategiskt viktigt då AT-läkarna utgör en viktig rekryteringsbas för vidare specialiseringstjänstgöring till specialistläkare. Landstingets bemanningscentrum som har funnits på varje sjukhus avvecklas från och med 2007. Med- Ledarskap. Insatserna för att utveckla landstingets ledare har fortsatt under året. Aktiviteter som genomförts är utveckling av chefsguiden, ledarforum och den

Förvaltningsberättelse arbetarna överförs till divisionerna som får ansvaret för all bemanningsplanering. Nya LAS-2000 medarbetare kommer att anställas/konverteras i den division där de är anställda som vikarier. Arbetstidslagen ATL. Anpassningen till den nya arbetstidslagstiftningen har pågått under hela 2006. ATL är en skyddslagstiftning. Utgångspunkten är att patienten ska tas om hand på ett tryggt och säkert sätt. Under året har en genomlysning av landstingets samtliga verksamheter genomförts. Merparten av landstingets verksamheter klarar omställningen till det nya regelverket genom bland annat schemaändringar och förändrat arbetssätt. Det finns verksamheter som har svårt att genomföra det nya regelverket, det gäller exempelvis läkare i glesbygd och vid smala specialiteter, verksamheter med många vakanser, jourkedjor samt verksamheter med hög belastning under beredskap. Ett nationellt samordningsarbete pågår för att ta fram gemensamma riktlinjer. Arbete med att hitta lösningar kommer att pågå under 2007 och framåt. Det kan till exempel vara förändringar i organisationen, översyn av jour- och beredskapslinjer samt att ta till vara på de möjligheter ny teknik kan erbjuda. Pensionsavgångar. Det största antalet pensionsavgångar kommer från och med år 2010 men redan år 2008 sker en markant ökning. Övrig vårdpersonal (undersköterskor m fl) utgör den huvudgrupp som kommer att ha den högsta andelen som avgår med ålderspension till och med år 2016. Riktlinjer för Särskild AvtalsPension (SAP) har fastställts bland annat för att underlätta kompetensväxling mellan personal som nyanställs och personal som slutar. Med anledning av de stora pensionsavgångar som kommer de närmaste åren kan denna pensionsform komma att tillämpas i individuella fall. Personalkostnader och arbetad tid. Personalkostnaderna har ökat totalt med 186 mkr eller 5,8 procent jämfört med 2005. Utöver löneavtal och pensioner har kostnaderna ökat med 58 mkr, vilket förklaras av ökat antal anställda, fler vikarier samt förändrad mix av yrkeskategorier (fler läkare och sjuksköterskor samt färre undersköterskor). Den arbetade tiden har ökat med 1 procent jämfört med 2005, trots en arbetsdag mindre. Detta är en följd av fler anställda och minskad sjukfrånvaro. Arbetad tid för vikarier har ökat med 7 procent jämfört med 2005 vilket motsvarat 29 mkr i ökade vikariekostnader. Den fleråriga utvecklingen med minskad jour och beredskap fortsätter. Arbetad tid vid jour och beredskap har minskat med 0,5 procent jämfört med 2005 och med 4 procent jämfört med 2004. Övrig övertid har däremot ökat med 2,6 procent. Kostnaderna för övertid, jour och beredskap har minskat med 3 mkr eller 2 procent jämfört med 2005. En orsak till detta är att läkarna har tagit ut kompledighet i tid istället för kontant ersättning under det gångna året. Inhyrd personal. Kostnaderna för inhyrda läkare har ökat med 9 mkr till 79 mkr 2006. Målet att minska kostnaderna för inhyrda läkare har således inte nåtts. Orsaker till detta är både svårigheter att rekrytera läkare och medvetna satsningar i verksamheten. Inom vuxenpsykiatrin pågår ett intensivt rekryteringsarbete som lett till att divisionen minskat kostnaderna för inhyrda läkare med 78 procent. Kostnaden för inhyrda sjuksköterskor var endast 4 mkr 2006, dvs i en begränsad omfattning under semesterperioden. Pensionsavgångar i procent per huvudgrupp till och med 2016 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Läkare Sjuksköterskor Tandvårdspersonal 2014 2015 2016 Undersköterskor m fl 15

Ekonomi 16 Befolkningsutveckling 2005 2006 Kommun Förändring Arjeplog -8 Arvidsjaur -23 Boden -174 Gällivare -118 Haparanda 30 Jokkmokk -43 Kalix -87 Kiruna 123 Luleå 562 Pajala -110 Piteå 70 Älvsbyn -2 Överkalix -13 Övertorneå -61 Länet 146 Sveriges kommuner och landsting (SKL) bedömer att goda statliga finanser är viktigt för kommuner och landsting, då minskar risken för plötsliga indragningar. De antar att tillväxttakten 2006 i Sverige blir den högsta på sex år. Nästa år beräknas BNP-tillväxten dämpas men vara fortsatt god. Sysselsättningen beräknas öka starkt under 2006 och nästa år till följd av den goda konjunkturen, varför skatteunderlaget väntas öka med drygt 4 procent per år framöver. Landstingens ekonomi. Landstingens ekonomiska resultat 2005 blev enligt Sveriges kommuner och landsting (SKL) det bästa på många år och 2006 förväntas bli ännu bättre, trots detta är det inte nog för att uppfylla kriterierna för en god ekonomisk hushållning. Landstingen har arbetat aktivt för att utveckla verksamheterna och hålla nere kostnadsökningarna. Men även höjda statsbidrag och skattehöjningar ligger bakom den positiva resultatutvecklingen. Volymutvecklingen beräknas för perioden 2006 2010 till i genomsnitt 1,8 procent per år, varför SKL bedömer att resultaten åren 2007 2008 hamnar på en rimlig nivå för att därefter kraftigt försämras. Utöver uppräkning av statsbidragen krävs ett omfattande effektiviseringsarbete för att resultaten ska uppfylla tumregeln 2 procent av skatter och generella statsbidrag. Norrbotten har redovisat resultat kring nollstrecket sedan 2003 och för 2007 krävs kostnadsreduceringar på 116 mkr för att uppnå ekonomi i balans. Befolkningsutvecklingen i Norrbotten. Länets befolkning ökade med 146 invånare mellan 2005 och 2006 till 251 886 invånare. Luleå, Kiruna, Piteå och Haparanda redovisar folkökning, medan övriga kommuner visar ett minskat antal invånare. Befolkningsutvecklingen har stor betydelse för behovet och efterfrågan av hälso- och sjukvård och tandvård. Det är även Utveckling av nettokostnaderna samt skatter och statsbidrag 5600 5400 5200 5000 4800 4600 4400 4200 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Nettokostnad Skatt och statsbidrag avgörande för landstingets intäkter i form av skatt och statsbidrag. Länet har sedan 1997 tappat nästan 10 400 invånare, viket medfört 220 mkr i minskade intäkter per år. Årets resultat. Landstinget redovisar ett överskott på 8 mkr vilket är 9 mkr sämre än föregående år, men 5 mkr bättre än budget. Verksamheterna hade krav på kostnadsminskning på 76 mkr för 2006, varav åtgärder för 54 mkr genomfördes under året. Tyvärr har kostnadsökningar på 79 mkr inom andra områden försämrat resultatet. Försämringen uppvägdes av att både skatteintäkter, statsbidrag och utjämning samt finansnettot gav mer intäkter än budgeterat. Verksamhetens nettokostnad. Verksamhetens nettokostnad ökade med 215 mkr eller 4,1 procent jämfört med 2005 och visar en negativ budgetavvikelse på 79 mkr. Den genomsnittliga förändringen av priser och löner för landstingen sammantaget beräknas av Sveriges kommuner och landsting till 2,3 procent. Skillnaden utgör en sk volymökning. Utvecklingen av landstingets nettokostnader framgår nedan. Pensioner. Pensionskostnaderna ökade totalt med 62 mkr eller 19 procent främst beroende på ökade kostnader p g a ändrade ränteantaganden samt antaganden som livslängd vilket leder till engångskostnader 2006 med 102 mkr. Kostnadsökningen mildras eftersom ett nytt pensionsavtal KAP-KL tecknades under året vilket ledde till en minskad kostnad på 59 mkr. Dessutom ökade kostnaderna för pensionsutbetalningarna p g a flera pensionärer och skulden med vanlig prisuppräkning. Se vidare under redovisningsprinciper sidan 33. Långsiktigt innebär pensionsåtagandena en risk. Landstingets pensionsmedelsförvaltning, mkr 2006 2005 Pensionsförpliktelse (balansräkning, avsättning) 674 517 Pensionsförpliktelse (balansräkning, avvecklingsreserver) 19 30 Pensionsförpliktelse (ansvarsförbindelse) 4 604 3 853 Summa förpliktelser inklusive löneskatt 5 297 4 400 Pensionsfond, bokfört värde 1 216 1 154 Återlån 4 081 3 246 Pensionsfond, marknadsvärde 1 349 1 237 Pensionsfond, orealiserad avkastning 123 78 Pensionsfond, realiserad avkastning 77 70 Realiserad och orealiserad avkastning på Pensionsfonden, % 15 12

Förvaltningsberättelse Genom att betala ut den individuella delen samt trygga en del av pensionsavsättningen och ansvarsförbidelsen, genom långsiktig kapitalförvaltning, reduceras till en del de kostnader som skjuts på framtidens skattebetalare. Landstinget har avsatt medel till en pensionsfond med ett bokfört värde på 1 216 mkr och som har ett marknadsvärde på 1 349 mkr vid årsskiftet, vilket är en ökning med 112 mkr jämfört med föregående år. Av fonden är 31 procent placerad i aktier och 69 procent i räntebärande papper vid årsskiftet. I januari 2007 flyttades 80 mkr från aktier till räntebärande papper. Läkemedel. Den totala läkemedelskostnaden blev 734 mkr, vilket är en ökning med 34 mkr eller 5 procent jämfört med 2005. Kostnaden för läkemedel på recept inklusive diabetestekniska hjälpmedel är 600 mkr, vilket är 4 procent högre än 2005. Den största kostnadsökningen avser de tidigare solidariskt finansierade läkemedlen som ökat med 10 mkr eller 23 procent under året. Ökningen förklaras främst av nya behandlingsprinciper för patienter med blödarsjukdom. Dessutom har kostnaderna ökat p g a nya behandlingsriktlinjer med nytillkomna cytostatika och immunpåverkande läkemedel inom cancersjukvården och reumatologin. Kostnaderna för läkemedel i verksamheten uppgår till 134 mkr och har ökat med 15 procent jämfört med föregående år. Den största kostandsökningen avser läkemedel mot tumörer och immunpåverkande läkemedel. Riks- och regionsjukvård. Landstinget köper högspecialiserade sjukvårdsinsatser utanför länet framförallt vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå (NUS). Vård utanför regionen köps bl a från Akademiska sjukhuset, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Lunds universitetssjukhus och Karolinska sjukhuset. Kostnaderna för riks- och regionsjukvården uppgick till 350 mkr år 2006, vilket är en minskning med 13 mkr eller 4 procent. Rikssjukvården kostade 82 mkr under året, vilket är en minskning med 8 mkr jämfört med 2005. Minskningen är störst vid Karolinska sjukhuset avseende vård inom internmedicin och barnsjukvård. Kostnaderna för regionsjukvården vid NUS uppgick till 268 mkr, vilket är en minskning med 5 mkr eller 1 procent jämfört med 2005. Hemtagning av PCI (ballongsprängning) har inneburit minskade kostnader med 8 mkr, men även inom kirurgi, onkologi och ortopedi ses minskade kostnader. Däremot har kostnaderna ökat inom neurokirurgi, neurorehabilitering och övrig hjärtsjukvård. Vid NUS har både antalet vårdtillfällen och vårddagar minskat med 5 respektive 3 procent. Antalet övernattningar på patienthotellet har också minskat med 25 procent, däremot har antalet besök i öppenvård ökat. Det fria vårdvalet innebär att patienter med remiss kan söka planerad vård var de vill i landet. Landstingets kostnad för de ökade valmöjligheterna var under året 3 mkr, vilket är en minskning med 5 mkr jämfört med 2005. Kostnaderna utanför länet för vårdgarantin uppgick till drygt 1 mkr. Dessa kostnader ingår inte i totalkostnaden för riks- och regionsjukvård. 17

18 Sjukresor. Sjukresekostnaderna uppgår till 79 mkr vilket är 2 mkr sämre än budget och 7 mkr, 10 procent, högre än förra året. Antalet resor har ökat, framförallt reor med taxi, liksom kostnaden per resa. Kostnaderna för resor utanför länet har ökat med 17 procent. Kostnadsökningen beror på förändrade resemönster inom länet, ökad produktion inom opererande specialiteter, resor med anledning av vårdgarantin utanför länet samt förändrade regler för familjemedlemmar till barn med behov av vård utanför länet. Antalet sjukresor som kunnat samordnas är fortsatt hög, genomsnittet för året blev 47 procent. Andelen resor med kollektivtrafik har minskat något. Möjligheterna att åka kollektivt minskar genom att resorna till vården inte följer de linjestäckningar som kollektivtrafiken har vilket innebär fler och längre taxiresor. Ett genombrottsprojekt har bedrivits vid ögonmottagningen, Sunderby sjukhus med syfte att minska kostnaderna för taxi. Nya kallelser har också utformats med tydligare information om regler för sjukresor och färdsätt. Skatteintäkter och statsbidrag. Storleken på skatteintäkterna respektive år påverkas av faktorer som; befolkningsförändringar, sysselsättningsnivå och lönenivå. Mellan inkomståren 2004 och 2005 ökade skatteunderlaget med 3,8 procent i riket och 3,1 i länet. Skatteunderlaget ökade mer än den bedömning Ekonomistyrningsverket gjorde inför bokslut 2005, vilket innebär en ökad intäkt detta år med 29 mkr. För år 2006 är den preliminära utbetalningen 32 mkr högre än budgeterat beroende på att uppräkningsfaktorerna blev betydligt högre än vad som antogs i budget. Ekonomistyrningsverket gjorde en prognos av skatteunderlagsutvecklingen för 2006 som innebär att landstinget beräknas få ytterligare 30 mkr utöver de preliminärt utbetalda 3 628 mkr. Sveriges kommuner och landsting bedömer att beräkningen är 17 mkr för hög varför mellanskillnaden 13 mkr redovisats som intäkt 2006. Slutligt besked kommer när taxeringen är klar hösten 2007. Statsbidrag och utjämning ger ett underskott i förhållande till budget på 17 mkr. Eftersom landstingets skatteunderlag utvecklats bättre i förhållande till rikets utveckling, än vad som antogs i budget, blev inkomstutjämningsbidraget 41 mkr lägre än budget. Även kostnadsutjämningen blev 23 mkr lägre än budget p g a uppdateringar i modellen. Efter att budgeten var lagd beslöt riksdagen om ett nytt statsbidrag för att stimulera åtgärder för att få lägre sjukfrånvaro. Sjukpenningdagarna i Norrbotten minskade med nästan 18 procent och även sjuk- och aktivitetsersättningarna minskade vilket gav ett bidrag till landstinget på 45 mkr. Landstinget erhöll även 7 mkr som ett invånarbaserat bidrag, men dessa har förts över till 2007 för att möta planerade aktiviteter. Finansnetto och likviditet. Finansnettot är positivt med 52 mkr vilket är 27 mkr bättre än budget. Intäkterna består av ränteintäkter på koncernkonto, ränta på räntebärande papper och utdelning på aktier samt vinster och förluster vid försäljning av värdepapper. Likvida medel, d v s banktillgodohavanden inklusive handkassor men exklusive pensionsfond och bolag uppgick per 31 december 2006 till 702 mkr, vilket är en ökning med 19 mkr under året. Investeringar.Under 2006 har landstinget investerat totalt 166 mkr, varav 51 mkr i fastigheter, 30 mkr i medicinskteknisk utrustning, 27 mkr i IT-utrustning, 28 mkr i inventarier och 30 mkr i tekniska hjälpmedel. Landstinget har inga långfristiga låneskulder exklusive pensionsskulden. Driftredovisning per sektor. Landstingets verksamhet redovisas dels per division, dels per sektor. Sveriges kommuner och landsting har tagit fram en sektorsindelning av verksamheten som gör det möjligt att jämföra verksamheter mellan landsting och regioner oberoende av organisatorisk indelning. Se även tabell på sidan 28, kostnad per invånare för åren 2001 2005 för Norrbottens läns landsting samt relationen till riksgenomsnittet. Verksamhetens nettokostnader ökade med 4,1

Förvaltningsberättelse procent jämfört med föregående år. De största procentuella förändringarna är inom Tandvård och regional utveckling, som förklaras bl a av att division Folktandvård redovisar 8 mkr sämre resultat 2006 än 2005 och regional utveckling med satsningar inom regional attraktionskraft, energifrågor mm. Balanskravet och god ekonomisk hushållning. Med årets resultat på 8 mkr och med hänsyn till nödvändiga justeringar har kommunallagens krav på utfall i balans uppfyllts, som framgår av balanskravsutredningen nedan. I det positiva resultatet för år 2006 ingår upplägg av en omstruktureringsreserv på 8 mkr för framtida kostnader för omstruktureringar i form av pensioner som ska sänka kostnaderna på sikt. För dessa kostnader anges synnerliga skäl. Enligt lagstiftningen om god ekonomisk hushållning ska kommuner och landsting fr o m 2005 utarbeta riktlinjer och mål för god ekonomisk hushållning. I Landstingsplanen för 2006 fanns finansiella mål men i Landstingsplan 2007 2009 anges både finansiella mål och mål för verksamheten. Sammanställda redovisningen. Landstinget inklusive bolag och stiftelser redovisar ett positivt resultat på 24 mkr och en positiv budgetavvikelse på 23 mkr. Länstrafiken i Norrbotten AB redovisar ett överskott på 4 mkr, vilket är 1 mkr bättre än budget, även Almi Företagspartner i Norrbotten AB redovisar ett överskott med 28 mkr, vilket är 29 mkr bättre än budget. Överskottet beror på att tidigare skuldförda poster återförts. Långsiktig ekonomi. Förändringsarbetet som startade 2004 fortsätter med förbättringsarbeten, förändringar i vårdplatser och jourer mm. Fr o m 2005 började effekterna av förändringarna i utjämningssystemet att visa sig. Bidraget minskas successivt för att år 2011 ha minskat med 102 mkr. En utveckling där intäkterna är lägre än kostnaderna är inte hållbar, varför förändringsarbetet måste fortsätta med minskade kostnader som följd. Många åtgärder för att nå den inriktningen pågår. Balanskravet och god ekonomisk hushållning Balanskravsresultat, mkr 2006 2005 2004 Ingående resultat 0-8 0 Resultat enligt resultaträkningen 8 17-54 Avgår samtliga realisationsvinster -1 - -1 Synnerliga skäl, omstruktureringskostnader 8 14 47 Utgående justerat resultat 15 31-8 Uppföljning av finansiella mål i Landstingsplan 2007 fastställda av Landstingsfullmäktige 2006 2005 2004 Mål Resultat, mkr 8 17-54 För 2006 var resulatkravet 3 mkr. Långsiktigt ska ett positivt resultat med minst 2 procent av verksamhetens nettokostnad, nås senast 2009. Nettokostnadsandel av skatt och statsbidrag, % Likviditet, 10 procent av nettokostnaderna, mkr Betalningsberedskap i dagar 101 101 102 Verksamhetens nettokostnader i relation till skatteintäkter, statsbidrag och utjämning högst 98 procent 702 683 521 548 mkr för 2006 47 47 41 36 dagar Lån, mkr 0 0 0 Investeringar ska egenfinansieras Investeringarnas självfinansieringsgrad, % 139 161 108 Investeringar ska egenfinansieras (Årets resultat + avskrivningar / Nettoinvesteringar = minst 100) Soliditet, mkr 54 55 60-19 Verksamhetens nettokostnad fördelat per sektor Förändring % Sektor 2006 2005 2005 2006 2004 2005 Primärvård 1 347 1 295 4,1 1,7 Specialiserad somatisk vård 2 881 2 756 4,5 2,7 Specialiserad psykiatrisk vård 391 378 3,3 5,9 Tandvård 176 157 12,1 1,3 Övrig hälso- och sjukvård 426 446-4,4 4,0 Kultur och utbildning 116 108 7,4 3,8 Trafik och infrastruktur 57 53 7,2 17,8 Allmän regional utveckling 17 11 64,6 10,0 Politisk verksamhet 48 46 3,3-2,1 Summa 5 459 5 250 4,0 2,9 Landstingsinterna ränteintäkter -101-104 -5,8-3,7 Pensionsutbetalningar avseende pensionsförmåner intjänade t o m 1997 Verksamhetens nettokostnad enligt resultaträkningen 125 122 2,4 8,0 5 483 5 268 4,1 3,1

Division Målet med landstingets organisation är att ta till vara och nyttja landstingets samlade resurser på bästa sätt för att uppfylla de åtaganden landstinget har gentemot länsinvånarna. Landstingets verksamhet är indelad i divisioner som har hela länet som verksamhetsområde. Det innebär exempelvis att alla vårdcentraler i länet, oavsett vilken kommun de verkar, tillhör samma division, i det här fallet division Primärvård. All serviceverksamhet är samlad i en division och utbildnings- och kulturverksamhet i en annan. Grunden för all landstingsverksamhet är helhetssyn, samverkan och flexibilitet. Ledorden i alla divisionerna följer inriktningsmålen i Landstingsplanen för 2007 2009. 20