Etableringsplan företag

1(15) STYRDOKUMENT DATUM 2015-12-21 Etableringsplan företag År 2016-2018 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Information Etableringsplan företag 2016-01-18, KS 16 Kommunstyrelsen 2018-12-31 Dokumentansvarig Version Senast reviderad Detta dokument gäller för Näringslivschef 1.7 2012-08-27 133 Dnr 495/15-140 Älvsbyns kommun

2(15) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning 1.1 Kort beskrivning av (den geografiska) kommunen 1.2 Befolkningspyramid 1.3 Köpkraft 1.4 Arbetsmarknad/Arbetskraft 1.5 Kompetensprofil 1.6 Infrastruktur 1.7 Kommunikationer 1.8 Energi 1.9 IT-bredband 2 Kommunen 2.1 Finansieringsmöjligheter 2.2 Kommunal medverkan 2.3 Kommunens organisation och ledning 2.4 Förvaltningsorganisation 2.5 Kommunens mark & lokaler 3 Företagen 3.1 Branschstruktur 3.2 Företagsstruktur 3.3 Tjänsteföretag 3.4 Framgångsfaktorer utifrån platsen 3.5 Befintliga företags kontakter o relationer 4 Företagskluster och Strategiska allianser 4.1 Företagskluster och strategiska allianser A 4.2 Företagskluster och strategiska allianser B 4.3 Hotade kompetenser = möjligheter 5. För etableringar och investeringar 5.1 Sälj- och mottagarorganisationen i kommunen 5.2 Interna mandat 5.3 Tillgänglighet utifrån säljsynen 5.4 Intressanta marknader 5.5 Intressanta målgrupper 6 SWOT- analys 6.1 Styrkor 6.2 Svagheter 6.3 Hot 6.4 Möjligheter 7 Kommunens vision för gäller investeringar o etableringar 8 Kommunens mål för investeringar och etableringar 8.1 på kort sikt 8.2 på lång sikt

3(15) 1. Inledning Länder, regioner och kommuner befinner sig i ständig konkurrens vad gäller attraktionskraft. Samtidigt bygger attraktionskraften på ett samspel mellan samtliga aktörer där ingen har formell makt över någon annan. Ju mindre kännedom etableraren har av ett land och region desto större anledning att samverka. Enskilda företag, affärskedjor och investerare, såväl nationella som internationella, ser idag Norrbotten som en mycket intressant region att etablera sig i. Kommunernas näringslivsfunktioner svarar på ett förtjänstfullt sätt upp mot många av de behov som omvärlden har. Samtidigt saknas i många delar en proaktiv och sammanhållen strategi på kommunnivå som långsiktigt ska säkerställa investeringsklimatet och ytterligare höjer marknadens kännedom om möjligheterna till etableringar i regionen. Det är dock vikigt att påpeka att alla etableringar slutligen sker på en lokal nivå. Var denna nationella eller internationella investering hamnar beror mycket på rationella och påverkbara faktorer som kostnader, affärsfördelar, tillgång på kompetens etc. Alla dessa faktorer kallas sammantaget för investeringsklimatet. Investeringsklimatet är en mycket viktigt faktor för tillväxten och tillväxten kan förenklat sägas ske på tre nivåer: Starta nya företag Utveckla befintliga företag Externa etableringar. 1.1 Kort beskrivning av (den geografiska) kommunen Kommunens yta: 1713kvadratkilometer Folkmängd: 8172 inv (år 2015). Tätorter: Älvsbyn 4898 invånare, Vidsel 484 invånare, Korsträsk 367 invånare, Vistträsk 248 invånare för år 2014. Älvsbyns kommun ligger i Norrbotten inom den så kallade Luleåregionen, vilket innefattar kommunerna Älvsbyn, Piteå, Boden, Kalix och Luleå. Området kan sägas motsvara ett storstadsalternativ med ca 170 000 invånare varav Älvsbyn har ca 8200 invånare. Arbetsmarknaden betraktas som gemensam. Arbetspendlingen mellan kommunerna är omfattande och restiderna är korta. Från Älvsbyn till Luleå är restiden ca 45 minuter. Kommunikationerna är goda med stambanan som går genom centrala Älvsbyn. Luleå flygplats nås på mindre än en timme och flygförbindelserna med Stockholm är frekventa. Förutsättningarna för en aktiv fritid är goda med en frikostig natur och anläggningar av hög klass vad gäller t ex segelflyg, motor, hundkapp, fotboll, ishockey, gymnastik, dans, musik och kulturliv. Ett 25-tal aktiva byaföreningar svarar också för en levande landsbygd. 1.2 Befolkningspyramid Jämför man åldersstrukturen i Älvsbyn med riket kan man konstatera att kommunen har ett befolkningsunderskott i åldrarna 20-49 år. Kommunen har dock ett betydande befolkningsöverskott i åldersgruppen över 65 år. Kommunens försörjningsbörda är således betydligt högre än vad som gäller för över tiden så kan man konstatera att de som utgör den reproduktiva åldersgruppen (18-34 år) är kraftigt underrepresenterade. Detta gäller i ännu högre utsträckning om man enbart ser till samma grupp för kvinnor. Dessa grupper är

4(15) de som primärt tenderar att flytta ut från kommunen och söka sig till tillväxtområden i landet. Detta är huvudorsaken till de minskade födelsetalen och negativa födelsenettot. Älvsbyn har sedan 1992 haft en vikande befolkningsutveckling som fortsatt de följande åren med totalt 10,0 % fram till 2007. Sedan 1992 har antalet invånare minskat med cirka 900 personer. Den vikande befolkningen har stannat av sedan år 2014 och i nuläget har vi en befolkningsökning på +- 20 personer. Befolkningen år 2015 ökade under första halvåret från 8 171 till 8 172 personer. Födelseunderskottet uppgick till 27personer och flyttningsöverskott uppgick till 26 personer under perioden. Från 1992-2007 har antalet födda minskat med 61 personer (48,4 %). För att motverka denna negativa befolkningsutveckling har ytterligare insatser satts in för att behålla nattbefolkningen i kommunen. En utökad subvention till studerande- och arbetspendlare, som väljer att åka med kollektivtrafiken till arbetsplatsen, har gjort att många valt att bo kvar i kommunen. 1.3 Köpkraft Tabell 3. Köpkraftsprognos för dagligvaror och sällanköpsvaror år 2015, i miljoner kronor. Kommun Livsmedel Övr.DV Dagligvaror Arvidsjaur 130-135 5 5-60 185-195 Jokkmokk 100-110 40 140-150 Luleå 1 630-1 660 680-690 2 310-2 350 Piteå 875-890 360-370 1 235-1 260 Boden 570-590 235-245 805-835 Älvsbyn 165-175 70 235-245 Kommun Hemutrustning Fritid Beklädnad Sällanköpsvaror Arvidsjaur 70-75 60-65 60-65 190-205 Jokkmokk 50-55 50-55 45-50 145-160 Luleå 960-980 860-875 810-825 2 630-2 680 Piteå 495-505 450-460 25-435 1 370-1 400 Boden 325-340 295-305 280-290 900 935 Älvsbyn 90-95 80-85 75-80 245-260 Källa: HUI och KPG (Konsumtionsprognosgruppens). I Älvsbyns kommun bedöms köpkraften för dagligvaror hamna inom intervallet 235-245 miljoner kronor år 2015. Under perioden 2007-2015 bedöms således köpkraften öka med omkring 10 procent. Köpkraften för sällanköpsvaror bedöms uppgå till mellan 245-260 miljoner kronor vilket motsvarar en ökning på cirka 30 procent. Som jämförelse kan nämnas att köpkraften för dagligvaror i riket bedöms öka med cirka 22 procent och sällanköpsvaror med omkring 50 procent fram till 2015. Köpkraftstillväxten i Älvsbyns kommun bedöms alltså bli relativt svag under perioden. Detta beror på att kommunens befolkningstillväxt har prognostiserats vara negativ vilket således tar det ut den förväntade köpkraftsökningen av daglig- respektive sällanköpsvaror som ökade inkomster medför. 1.4 Arbetsmarknad/Arbetskraft Senaste tillgängliga statistik redovisar förändringar under 2012. Här framgår att sysselsättningen inom kommunen är 3 398 personer (s k dagbefolkning). Antal sysselsatta inom eller utom kommunen som bor i kommunen är 3780 personer (s k nattbefolkning). 965 personer pendlar ut från kommunen och 583 personer pendlar in till kommunen.

5(15) Arbetskraften har en gynnsam åldersstruktur och sysselsättningsgraden för såväl män som kvinnor ligger i paritet med den för länet som helhet. Vad gäller arbetskraftens fördelning på näringsgrenar dominerar sektorerna vård och omsorg, tillverkning samt handel och kommunikation (se Kommunfakta). Tillgången på ledig arbetskraft är relativt god i Älvsbyn. I juni 2014 finns 639 personer, varav 44 % kvinnor, registrerade som arbetssökande. Detta motsvarar ca 5 % av arbetskraften och ligger på ungefär samma nivå som länsgenomsnittet för Norrbotten Vad gäller tillgången på arbetskraft bör också än en gång påpekas att arbetsmarknaden inom Fyrkanten är gemensam. Rekryteringsunderlaget är alltså betydligt större än den lokala arbetsmarknaden i Älvsbyn kan visa upp. Därtill kommer Arvidsjaur inom 1 timmes pendlingsavstånd. Språkkunskaperna hos arbetskraften är generellt goda i engelska men viss personal behärskar även tyska, franska, norska och finska. Det förekommer även enstaka individer som kan bosniska, arabiska, sydkurdiska, spanska, polska och ryska. Beträffande arbetskraften kan den betecknas som stabil och personalrörligheten är mycket låg. Beredskapen, liksom viljan, är också hög hos arbetsförmedling och kommun för speciella utbildningsinsatser som kan behövas i samband med nyetableringar och expansion av befintliga företag. 1.5 Kompetensprofil Utbildningar I Älvsbyn finns utbildning med grundskola fr o m 6 år, komvux, folkhögskola. Egen gymnasieskola finns sedan 1995 med numera 8 program inkl bl a naturvetenskap, teknik (inkl data) och samhällsvetenskap med egen företagarlinje. Speciellt utbud finns i form av längdskidor, skidorientering, orientering och gymnastiklinje. Högskolekurser bedrivs på distans via IT mot bl a Luleå Tekniska Universitet. Under perioden 1997 1999 har även ett EU-projekt Företagsamhet i skolan bedrivits från förskolenivå till gymnasienivå. Ett särskilt IT-program upprättades för skolområdet redan i början av 90-talet, bl a har alla gymnasieelever egen bärbar dator. Generellt sett har befolkningen i Fyrkantsområdet hög kunskapsnivå vilket kan kopplas till Luleå Tekniska Universitet. LTU ligger i den internationella frontlinjen bl a när det gäller datakommunikation/informationsteknik. Förutom traditionell utbildning/forskning med teknisk inriktning bedrivs även utbildning inom bl a områdena hälsa, vård och omsorg, musik och media, samhälls- och beteendevetenskap samt lärarutbildning. 1.6 Infrastruktur Två hotell finns i kommunen varav ett i Älvsbyn och ett i norra kommundelen vid Storforsen i Pite älv. Ett fullständigt serviceutbud finns med funktioner som bilbesiktning, systembolag, stort utbud av restauranger, folkets hus med biograf, bowlinghall, danslokal och andra aktivitetsutrymmen. Det finns en väl utbyggd förskola. 1.7 Kommunikationer Kommunikationerna är goda med stambanan som går genom centrala Älvsbyn. Dessutom finns en Godsterminal på planeringsstadiet. Luleå flygplats nås på mindre än en timme och flygförbindelserna med Stockholm är frekventa.

6(15) 1.8 Energi Älvsbyns kommun tillhandahåller energi, både värme- och el-produktion, via sitt bolag Älvsby Energi. Energiförsäljningen uppgår till cirka 78 GW värme och 12 GW el. Anslutningar av villor har varit stor och vi har i dagsläget drygt 90 % av Älvsbyns villor fjärrvärmeanslutna 1.9 IT-bredband Älvsbyns kommun är delägare i IT Norrbotten AB och därmed via centralorten ansluten till länsnätet med bredband. Lokalt i Älvsbyns centralort har ett stadsnät byggts ut som täcker större delen av centralorten för såväl hushåll som företag. Kommunen samverkar också med övriga Fyrkantskommuner vad gäller bredbandsnätet som tagits i drift/invigts hösten 2005. Älvsbyns läge intill stambanan är strategiskt vad gäller tillgång till bredband via Trafikverket eller andra aktörer som hyr in sig hos Trafikverket. En s k MUX-station finns centralt i Älvsbyn vid järnvägsstationen. Älvsbyns kommun har under flera år fört en medveten strategi vad gäller etablering av IT i såväl utbildningssystemet som kommunen i övrigt. Strategin vad gäller näringslivet har initialt varit att höja kompetensen hos befintliga företag, samt att utveckla nya alternativa bestående arbetstillfällen med hög kompetensnivå. Målet är att hitta en IT-verksamhet som även ger en chans för det befintliga näringslivet att utvecklas. Det arbete som bedrivits för att attrahera IT-verksamhet till orten har bland annat lett till ett projekt tillsammans med ISA (Invest in Sweden Agency) och ett callcenterprojekt tillsammans med Boden och Luleå samt teknikutvecklingsprojekt med fokus på fordonstest. Därutöver är utbyggnaden av ett bredbandsnät i hela kommunen med nätverk till övriga kommuner i länet i princip avslutat. 2 Kommunen 2.1 Finansieringsmöjligheter 2.1.2 Banker Det finns två bankkontor etablerade inom Älvsbyns kommun, där de är geografiskt placerade i Älvsbyn som tätort. Där finns Handelsbanken och Sparbanken Nord representerade. 2.1.3 Företagsstöd Etablering av verksamhet i Älvsbyn innebär möjligheter att söka flera regionalekonomiska stöd. Följande stödmöjligheter och förutsättningar råder i Älvsbyn. 2.1.4 Landsbygdsbidrag Statligt bidrag för materiella och immateriella investeringar. Bidraget är maximerat till 800 000 kronor under en treårsperiod. I Älvsbyns centralort är stödandelen 40 % av total investering. I övriga områden uppgår andelen till 50 %. 2.1.5 Regionalt utvecklingsbidrag Statligt bidrag för investeringar. 2.1.6 Sysselsättningsbidrag Statligt stöd för att skapa varaktiga arbetstillfällen. Konkret innebär stödet idag att sökande erhåller bidrag per nyanställd årsarbetskraft under en treårsperiod.

7(15) 2.1.7 Utbildningsstöd Statligt stöd via lokala Arbetsförmedlingen för att företag skall kunna erhålla utbildad personal i samband med företagsstart. Praktiskt innebär det att sökande upprättar en kravspecifikation för sina personalbehov. Länsarbetsnämnden upphandlar utbildning enligt kraven. 2.1.8 Aktuella stödnivåer Älvsbyn tillhör som enda kommun i Fyrkanten stödområde A. Därmed kan företag, nya och redan etablerade, erhålla högsta möjliga stödandel i det regionalpolitiska stödet. För det regionala utvecklingsbidraget innebär det att små och medelstora företag med högst 250 anställda kan få upp till 35 % i bidrag för materiella och immateriella investeringar i Älvsbyn. För sysselsättningsstödet innebär det att ett företag som startar/etablerar sig i Älvsbyn kan få upp till 198 000 kronor per sysselsatt årsarbetskraft under en treårsperiod. För ytterligare upplysningar om det regionalpolitiska stödet och förändringar hänvisas till Länsstyrelsen i Norrbotten www.bd.lst.se eller Nutek www.nutek.se 2.2 Kommunal medverkan Vad gäller kommunens engagemang vid etableringar ställer Utvecklingsenheten kostnadsfritt upp med service i form av: Upprättande av ansökningshandlingar för etableringsstöd i olika former där erfarna konsulter utnyttjas Medverkan vid lokalanskaffning. Medverkan för att hitta olika finansieringslösningar. Tjänstemanna- och politisk uppbackning av ärendet hos berörda myndigheter Samordningsansvar mellan lokala myndigheter Samarbete med Arbetsförmedlingen vid rekrytering av personal Upprättande av bygglovhandlingar etc som är nödvändiga inför företagsstart Medverkan att initiera/delta i utvecklingsprojekt ex Inom EU Mål 2 I ett läge där företaget har/uttrycker andra behov av kommunal medverkan är kommunen naturligtvis beredd att diskutera frågan. 2.3 Kommunens organisation och ledning Nuvarande organisation i kommunen är ett resultat av en parlamentariskt tillsatt arbetsgrupp som utredde frågan om en ny förtroendemannaorganisation. Motivet för att ändra organisationen var att åstadkomma en tydlig ledning/styrning och att skapa förutsättningar för helhetssyn från såväl politik som tjänstemannaled. En effektivare serviceorganisation och minskade administrativa kostnader åstadkoms genom att centralisera förvaltningsorganisationen och delegera besluten så nära brukarna som möjligt. Ett annat motiv var att stärka fullmäktiges roll. Kommunstyrelsen har ett tydligt ansvar för kommunens samlade ekonomi och det operativa ansvaret för all kommunal verksamhet, med undantag för myndighetsutövning samt teknisk verksamhet som överförs till de kommunala bolagen. Nämndernas nya roll består i att utarbeta verksamhetsplaner på kort och lång sikt samt följa upp och utvärdera den verksamhet som bedrivs, dock utan operativt ansvar.

8(15) 2.4 Förvaltningsorganisation Förvaltningen består av cirka 30 resultatenheter där varje arbetsledare har ett uttalat ansvar för enheternas verksamhet, personal och ekonomi/budget. Chefen för den samlade förvaltningen är kommunchefen som för sitt stöd har en verksamhetsledare inom vård/omsorg och en inom barnoch utbildningsverksamheten. Resultatenheternas stöd vad avser kost, inköp, ekonomi, personal, löner, arbetsrätt, rehabilitering, IT, administration och sekreterarfunktion tillgodoses av de båda resultatenheterna Kostfunktionen och Kommunledningskontoret. Kommunchefen har även en central ledningsgrupp till sitt förfogande. 2.5 Kommunens mark & lokaler Planberedskapen är god i Älvsbyn och industritomter finns för omedelbar försäljning. Industriområdet är lokaliserat intill stambanan och kommunikationerna till/från området goda. Vad gäller lokaltillgången kan konstateras att Älvsbyns kommun idag hyr ut ett 15-tal fastigheter/ lokaler till ett 30-tal företag huvudsakligen då industrilokaler. Därutöver finns ett antal privatägda industrilokaler. I dagsläget är endast ett par mindre kommunala industrilokaler lediga för uthyrning. Situationen är densamma för privata fastighetsägare. Beträffande kontorslokaler är läget bättre och flera lokaler är disponibla för omedelbar uthyrning, både kommunala och privata. Tillgången på större kontorslokaler är dock begränsad. 3 Företagen 3.1 Branschstruktur Näringslivet i Älvsbyn har en förhållandevis jämn spridning mellan olika branscher med spjutspetsar inom områden som trä, livsmedel och teknik/material- och fordonstest. Framgångsrika företag är Älvsbyhus AB, Polarbageriet AB och därutöver finns t ex den högteknologiska verksamheten vid Försvarets Materielverk (FMV) Vidsels provplats. Älvsbyns kommun arbetar målmedvetet med att utveckla redan befintliga och nya branscher, ex inom området bil/komponenttest. Detta sker i form av olika utvecklingsprojekt i samarbete med näringslivet lokalt och regionalt, men även som samarbetsprojekt med andra kommuner. Sedan mitten på 90-talet har ett 50-tal projekt bedrivits där viss tyngdpunkt legat på trä, livsmedel och teknik/materialtest/biltest men även datakommunikation Ett näringsliv som kanske bäst beskrivs genom konstaterandet att vi har två marknadsledande företag som båda fått Albert Bonniers företagarpris under 90-talet. 3.2. Företagsstruktur, tillverkande företag 3.2.1 Älvsbyhus Älvsbyhus är Sveriges största leverantör av fristående hus till den privata marknaden. Produktionsvolymen uppgår till ca 1 000 hus/år. Produktionen finns i fyra prduktionsorter; i Finland, värmland samt skåne där fabrikens roll i Älvsbyn är att leverera allt lösvirke till sina kunder. Leverantör är främst Sveaskog samt Isover, dörr och fönstertillverkare tillkommer. - behov av leverantörer i morgon? 3.2.2 Polarbröd Polarbröd är en av Sveriges största leverantör av bröd. De har vårdat och positionerat sitt varumärke. - Leverantör är främst mjöltillverkare, levereras med tåg från Södra Sverige. - behov av leverantörer i morgon?

9(15) 3.3 Tjänsteföretag 3.3.1 RFN - Robottestområdet i Vidsel är en unik resurs för test av olika robotar och UAV-system. - RFN är samlingsnamnet för Rymdbolaget och FMV:s verksamhet. - behov av leverantörer i morgon? 3.3.2 Arctic Falls Arctic Falls har anäggningar för vintertest av däck och bilar/komponenter. Verksamheten bedrivs i huvudsak på landbaserde banor med hög sekretess. - leverantörer idag? - behov av leverantörer i morgon? 3.4 Framgångsfaktorer utifrån platsen Luleåregionen som arbetsmarknad har en befolkning av cirka 170 000 personer, den största befolkningskoncentrationen norr om mälardalen. Älvsbyn har bra kommunikationer, tillgång till järnväg, hamn i Piteå, Luleå samt 45 minuter till person/frakt-flygplats. Inom kommunen finns det attraktivt boende på många natursköna platser. Kommunen har ett fantastiskt utbrett föreningsliv med en av Sveriges högsta föreningsaktiviteter per invånare. Storforsen, en av norra Sveriges största turistatatraktioner finns inom kommunen. Handeln inom kommunen täcker in de flesta områden och med hög servicenivå. 3.5 Befintliga företags kontakter och relationer Älvsbyn har framgångsrika företag med starka varumärken som ex. Polarbröd och Älvsbyhus. Det finns goda möjligheter att använda aktuella och befintliga kontaktnät. De starkaste kontaktnäten finns främst inom bageri och träförädling, militär- och fordons-testverksamhet. Dessutom finns det goda kontaktnät inom skidor och gymnastik. 4 Företagskluster och Strategiska allianser 4.1 Kluster/Strategisk allians A Omfattning Polarbageriet och TMS + Älvsby el (mekanisk verkstad nära Polarbageriet) Tillväxtmöjligheter Tillväxtmöjligheterna finns främst inom patent samt franchise. Ortens företag är starkt bundna vid Polarbröds egen utveckling av produktiviteten. Kompetens Kompetensen finns främst inom mekanik konstruktion och bearbetning. 4.2 Kluster/Strategisk allians B Omfattning Entreprenad och skogsmaskiner. Centrum för underhåll av skogsmaskiner inom norrbotten. Tillväxtmöjligheter Underhåll av mobila maskiner inom gruvindustrin.

10(15) Kompetens Kompetens inom underhåll av skogs och entreprenadmaskiner. 4.3 Hotade kompetenser = möjligheter Vindkraften i Piteå (underhåll bör skötas från Älvsbyn). Vidsel Test Range (RFN, FMV) där det finns unik kompetens inom test. Kompetens/ Vidareutbildning. De högst utbildade lämnar orten (vårda kontakten med dessa), så att de exempelvis startar sina företag här. Lokaler för industri och föreningsverksamhet (efterfrågan finns). Handel (generationsskiften, har få franchaiseföretag, t.ex. Hemtex). Älvsbyn har ett bra geografiskt läge för Factory outlet. 5 För etableringar och investeringar 5.1 Sälj- och mottagarorganisationen i kommunen Koordinator/kontaktperson, ansvar; chef för näringslivskontoret. Fastigheter, ansvar; VD för Älvsbyns Fastigheter AB. 5.2 Interna mandat Samråd med kommunstyrelsen ordförande. Samråd med kommunchef. 5.3 Tillgänglighet utifrån säljsynen God. Kommunikation via telefon eller mail. 5.4 Intressanta marknader Tester i kallt klimat: RFN (militär- flyg- rymdtest), Arctic falls (bil, däck), Betatester, living labs (landsbygd, icke urbana miljöer) Gruvnäring (kompetens/entreprenad finns redan idag). Motionscentrum (skidor m.m.) Livsmedel (Polarbröd, Delikatessfabriken, Älvsby Källa) Trävarumarknaden (ombyggnad/styleing/underhåll av gamla Älvsbyhus), skapa paket kring Besöksnäring (Handel, hotell, restaurang, storforsen) Factory outlet. (Bra geografiskt läge). Exempelvis Peak performance, vitvaror, byggmaterial, kläder, konserver, Polarbröd, fler nya och sådana som ej finns idag samt bilar. Kommunen som marknad Tillväxt finns främst inom fritidssektorn. Dessutom finns det en potential för att växa inom affärer vad det gäller Storforsenområdet. Närområdet/regionen som marknad Den stora potentailen inom tillväxt är befolkningen av 170 000 personer inom Luleåregionen, ett pendlingsavstånd av max 45 minuter från Älvsbyn. 5.5 Intressanta målgrupper Företagare som vill ha attraktivt boende och boendemiljöer. Älvsbybor i förskingringen som vill starta företag. Älvsbybor i förskingringen, övriga.

11(15) Företagsledare som vi ha en bra boendemiljö inom fyrkanten. Investorer som tror på tillväxt och bygger fastigheter (för ex. gruv, testverksamhet). Tjänsteföretag. Kvinnor 18-34 år. 40-talisternas köpkraft. Bank och finans. Kinesiska företag/företagare. 6 SWOT - analys Listade i prioriterad ordning, viktigast först. 6.1 Styrkor, prioriterade Gnosjöanda, entreprenörskap, små företag som kan växa, vilja till utveckling Geografi, vacker natur Storforsen och älven, rekreationsmöjligheter 4-kanten, 150 000 invånare, geografiskt liten kommun, närhet till allt, ex. nöjen Attraktiva liv, livskvalité Kanis bef. och potential Järnväg finns Tillsammans, Korta beslutsvägar, bra klimat inom politiken Nära relationer i liten kommun Unika gymnasieutbildningar, idrottsgymnasiet och folkhögskolan Starka industrier och varumärken, större arbetsgivare, mentorer Attraktivt boende Billiga bostäder Bra utbyggd kommunal service, inkl. vård Klimatet, ljus och mörker Trygghet att bo i samhället, pålitliga och ärliga Engagerade medborgare Lokala producenter Närhet till kvalificerad arbetskraft Flygutrymme Neutrala i 4-kanten Bra affärer Värdskap inom ex film Invandring Bra kommunal styrning/ ledning Ny översiktplan och detaljplaner Gemenskap genom dialekt Tillgänglig arbetskraft Tillmötesgående kommunförvaltning Kompetens inom kommunens anställda Älvåkra 6.2 Svagheter, prioriterade Vikande befolkning, demografi, utflyttning Outnyttjade möjligheter ex Storforsen Dåligt utbud för nöjen, fritid, uteliv Oattraktiv infart, passerar förbi, belysning flaggor, lastbryggor vid entrén till Älvsbyn Höga förväntningar på kommunen eller någon annan ska fixa Restaurang med vit duk Inte toleranta, attityder, dåliga ambassadörer

12(15) Samverken inom ex. turism företag och handel, samordning Vi ser inte möjligheter, fokus på att gnälla, inte säljande Boendemöjligheter för turister, camping Utbildningsnivån Gynnar inte lokal handel och företag Rekrytering av politiker Politiskt mod Marknadsföring av allt inom kommunen och företag Fattig kommun Dålig på källgranskning, rykten Hemsidan, translate, flera språk Offentligt monopol, inte konkurrensutsatt, ex, bredband Integrationsprocessen dåligt systematiserad i beslutsprocessen Det går inte mentalitet Har ingen kust, havet Servicenivån, handel och restauranger Jantelagen Lägenhetsbrist Samverkan mellan föreningar och församlingar För nöjda företagare Uppströms Älven svart hål 6.3 Hot, prioriterade Infrastruktur, transportbidrag Urbaniseringstrend, närhet till större orter, demografi i norrbotten, centralisering av makt Bränslepriser Statliga regleringar Kommunikationer, ex. nattåg Skatteväxlingssystem nytt Kopparpriserna, råvaror Europas ekonomi, Euro Återväxt, inflyttning av människor Klimatet, kyla, klimatförändring miljökris Konkurrens, handel, ex. Storheden Kriminalitet Politiska förändringar Främlingsfientlighet Avmattning tillväxt i Asien Jantelagen Kulturkrockar Lagar, ex. offentlig upphandling Regeringsskifte Trender Machokultur med tung basindustri Lönenivåer i tung basindustri Miljö med tung basindustri 6.4 Möjligheter, prioriterade Boliden Laver mineralpriser råvaror/synergier

13(15) 4-kanten/geografiskt läge/ närhet Universitet/ samarbete/ differentierat näringsliv Turism/ kryssningar/ upplevelser God och vacker miljö Nysvenskar integreras i samhället Filmer spelas in Flygplats Kallax, Arvidsjaur Billigt boende Globaliseringen medför lokalisering Energipris, olja/ Vindkraftexpansion/ bioenergi/ elbilar Seniorboende gemenskapsboende Facebook ger synergier Euron It-struktur Rätt klimat/ kyla 7 Kommunens vision för gäller investeringar o etableringar 2020 har vi två nya branscher etablerade i Älvsbyn. 8 Kommunens mål för investeringar och etableringar 8.1 på kort sikt Utveckling av Kanisområdet Säkerställa infrastrukturen för transporter med en godsterminal. En koppargruva öppnas i Laverområdet. Etablering av datacenter 8.2 på lång sikt Ett centrum för testverksamhet, inom ex elbilar. Öka andelen tjänsteföretag inom kommunen. Öka antal etablerade företag med inriktning mot service till gruvverksamhet Öka andelen lokalproducerat livsmedel.