2003-06-04 Dnr 342-531-03 Remissversion (FU_gfm_remissversion_0306) KEMIKALIEINSPEKTIONEN Underlag till fördjupad utvärdering av miljökvalitetsmålet Giftfri miljö Denna remissversion av det underlag som sändes in till miljömålsrådets kansli 2003-04-29 innehåller omstruktureringar och uppdateringar som tillkommit under maj 2003.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING...I Giftfri miljö Generationsmålet...I Delmål 1 Kunskap om kemiska ämnens hälso- och miljöegenskaper...ii Delmål 2 Hälso- och miljöinformation för varor...ii Delmål 3 Utfasning av särskilt farliga ämnen... III Delmål 4 Fortlöpande minskning av hälso- och miljöriskerna med kemikalier...iv Delmål 5 Riktvärden för miljökvalitet... V Delmål 6 Sanering av förorenade områden... V Sammanfattning av de viktigaste förslagen till strategier, styrmedel och åtgärder...vi 1. INLEDNING... 1 2. BAKGRUND... 2 3. UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING AV GENERATIONSMÅLET... 3 3.1 Uppföljning... 3 3.1.1 Samhällsutveckling (Drivkrafter)... 3 3.1.2 Användning och utsläpp (Påverkan)... 4 3.1.3 Miljötillståndet (Status)... 7 3.1.4 Skador på människa och miljö (Konsekvenser/Inverkan)... 11 3.1.5 Respons/Åtgärder... 16 3.2 Utvärdering av åtgärdsarbetet... 21 3.3 Kommer vi att nå målet Giftfri miljö?... 22 3.4 Förslag till strategier styrmedel och åtgärder... 23 3.5 Konsekvenser av förslagen... 25 4. UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING AV DELMÅLEN... 26 4.1 Delmål 1. Kunskap om kemiska ämnens hälso- och miljöegenskaper... 26 4.1.1 Uppföljning... 26 4.1.2 Utvärdering av åtgärdsarbetet... 31 4.1.3 Kommer vi att nå delmålet?... 31 4.1.4 Förslag till strategier, styrmedel och åtgärder... 32 4.1.5 Konsekvenser av förslagen... 33 4.2 Delmål 2. Hälso- och miljöinformation om varor... 34 4.2.1 Uppföljning... 34 4.2.2 Utvärdering av åtgärdsarbetet... 38 4.2.3 Kommer vi att nå delmålet?... 40 4.2.4 Förslag till strategier, styrmedel och åtgärder... 41 4.2.5 Konsekvenser av förslagen... 42 4.3 Delmål 3. Utfasning av särskilt farliga ämnen... 42 4.3.1 Uppföljning... 43 4.3.2 Utvärdering av åtgärdsarbetet... 53 4.3.3 Kommer vi att nå delmålet?... 55 4.3.4 Förslag till strategier, styrmedel och åtgärder... 58 4.3.5 Konsekvenser av förslagen... 62 4.4 Delmål 4. Fortlöpande minskning av hälso- och miljöriskerna med kemikalier... 62 4.4.1 Uppföljning... 62 4.4.2 Utvärdering av åtgärdsarbetet... 70 4.4.3 Kommer vi att nå delmålet?... 72 4.4.4 Förslag till strategier, styrmedel och åtgärder... 72 4.4.5 Konsekvenser av förslagen... 74 4.5 Delmål 5. Riktvärden för miljökvalitet... 74 4.5.1 Uppföljning... 75
4.5.2 Utvärdering av åtgärdsarbetet... 75 4.5.3 Kommer vi att nå delmålet... 75 4.5.4 Förslag till strategier, styrmedel och åtgärder... 77 4.6 Delmål 6. Sanering av förorenade områden... 77 4.6.1 Uppföljning... 77 4.6.2 Utvärdering av åtgärdsarbetet... 78 4.6.3 Kommer vi att nå delmålet?... 78 4.6.4 Förslag till strategier, styrmedel och åtgärder... 79 4.6.5 Konsekvenser av förslagen... 79 5. UTVÄRDERING AV UPPFÖLJNINGSSYSTEMET... 80 6. ORDFÖRKLARINGAR... 82
FÖRORD Kemikalieinspektionen är ansvarig myndighet för miljökvalitetsmålet Giftfri Miljö. Kemikalieinspektionen har i regeringsbeslut 20 december 2002 fått uppdraget att senast 29 april 2003 lämna underlag till Miljömålsrådet till den fördjupade utvärderingen av miljömålsarbetet som rådet ska lämna till regeringen våren 2004. Arbetet med att ta fram detta underlag har bedrivits av en grupp inom Kemikalieinspektionens Miljömålsverksamhet där följande personer har ingått: Jerker Forssell (skrivansvarig t.o.m. 021231), Göran Gabrielsson, Bengt Melsäter, Per Nordmalm, Lena Nohrstedt och Peter Sundin (skrivansvarig fr.o.m. 030101). Ytterligare medarbetare från Kemikalieinspektionen har i olika grad varit involverade i arbetet. Arbetet har bedrivits i nära samarbetet med Naturvårdsverket, Socialstyrelsen och Arbetsmiljöverket. Andra myndigheter, företag, branschorganisationer och intresseorganisationer har inbjudits att komma in med uppgifter samt att kommentera utkast till underlaget. Solna 29 april 2003 Peter Sundin Verksamhetsansvarig Miljömålsarbetet
SAMMANFATTNING Giftfri miljö Generationsmålet Det kommer att bli svårt att nå miljömålet. Det som framför allt är svårt att åtgärda är de föroreningar som redan finns spridda i vår miljö. Kemikalieproduktionen i världen har ökat kraftigt de senaste 50 åren. År 1950 producerades ca 7 miljoner ton idag tillverkas varje år ca 400 miljoner ton. Den kraftiga ökningen kommer sannolikt att fortsätta. OECD beräknar att värdet av den globala kemikalieproduktionen kommer att växa med 85 % mellan år 1995 och år 2020. Kemikalieinspektionens produktregister visar att svenska företag tillverkar eller importerar drygt 64 000 kemiska produkter. För varor är situationen svårare att överblicka eftersom mångfalden är betydligt större. Varje år tillförs det svenska samhället uppskattningsvis 160 miljoner ton varor. Utvecklingen har starkt bidragit till ett ökat välstånd i den industrialiserade världen, men även orsakat svåra hälso- och miljöproblem. Människor utsätts för farliga ämnen i kemiska produkter i arbetet och på fritiden. Farliga ämnen kan läcka ut från varor under användningen eller orsaka problem vid återvinning eller i avfallsledet. Arbetet med att minska utsläpp till vatten och luft från industrier och biltrafik har varit framgångsrikt även om vissa problem återstår. Det är viktigt att ha mer kunskap om vilka ämnen som förorenar vår miljö för att effektivt kunna åtgärda problemen. Bekämpningsmedel sprids aktivt i miljön och kan återfinnas i åar som avvattnar jordbruksområden och ibland till och med i grundvattnet. Föroreningen av mark och vatten måste minska. Handeln blir alltmer global. De flesta kemiska produkter och andra varor som finns i Sverige tillverkas i andra länder. Långlivade organiska ämnen kan spridas via luft och vatten till platser långt från tillverkning och användning. Att arbeta inom EU och internationellt är därför avgörande för möjligheterna att uppnå miljömålet Giftfri miljö. En annan viktig orsak till detta är att EG:s rättsakter är harmoniserade på kemikalieområdet, vilket innebär att ett enskilt medlemsland normalt inte kan gå före och ställa hårdare krav än vad som ställs inom EU. Lagstiftningsarbetet i EU kommer att vara intensivt de närmaste åren, både för kemikalier i allmänhet och för bekämpningsmedel. Om kommissionens förslag till nya kemikalieregler går igenom relativt oförändrat, eller skärps ytterligare i rådets och parlamentets behandling, kommer det att finnas en bra grund för att komma en betydande del av vägen mot målet Giftfri miljö. Sverige bör aktivt verka för ytterligare skärpningar i lagstiftningen och för att de vägledande dokument som senare kommer att knytas till reglerna överensstämmer med ambitionerna i Giftfri miljö. Det samma gäller vid omarbetningen av de regler som handlar om godkännande av växtskyddsmedel. På grund av handelns globalisering och den gränslösa spridningen av miljögifter kan många problem endast lösas på en global nivå. Sverige bör verka för att den globala kemikaliestrategi som ska utvecklas av FN:s miljöprogram (UNEP) bidrar till att lösa sådana problem. Företagen har huvudrollen när det gäller att uppnå Giftfri miljö. Den nya lagstiftningen i EU kan ge företagen betydligt bättre förutsättning att minska riskerna. Konsumenter, miljöorganisationer och fackföreningar är andra viktiga aktörer. Miljömålsarbetet är dock ganska okänt i samhället. Miljömålsrådet och ansvariga myndigheter måste nå ut i samhället I
med information, om miljömålen ska kunna vara vägledande för företagens arbete i högre grad än idag. Delmål 1 Kunskap om kemiska ämnens hälso- och miljöegenskaper Kommissionens förslag till ny kemikalieförordning kommer sannolikt att innebära att viktiga steg mot att uppnå delmål 1 tas. Testkraven för ämnen som förekommer i låga volymer i samhället kommer dock sannolikt att vara för låga i förslaget. För oavsiktligt bildade ämnen blir delmålet svårt att nå inom uppsatt tid, med de åtgärder som hittills beslutats. Den förebyggande kemikaliekontrollens viktigaste uppgift är att förhindra att skador uppkommer på människa och miljö. För detta krävs kunskap. Kunskapsbristen är dock stor. Till och med för de kemiska ämnen som används mest i samhället, de s.k. högvolymkemikalierna, är det endast för ca 15% möjligt att ens göra en begränsad riskbedömning. Kunskap om t.ex. eventuella cancerframkallande och fosterskadande egenskaper saknas för de flesta ämnen. Företagen måste i mycket större utsträckning ta fram kunskap om kemiska ämnens hälsooch miljöfarlighet. Om de kemiska ämnen som vi använder i samhället är grundligt testade, och hanteringen anpassas efter testresultaten, kan sannolikt de flesta kemiska hälso- och miljörisker undvikas. De stora kostnaderna för testningen gör att industrin gemensamt måste lösa problemet. Sverige bör verka för att tillräckliga kunskapskrav finns med i EU:s nya lagstiftning och på sikt även i den globala kemikaliestrategin. Läkemedel kan orsaka skador i miljön. Medel med hormonell verkan kan t.ex. påverka fortplantningen och den tidiga utvecklingen hos djur. Sverige bör verka för att ökade krav på kunskap om miljöfarlighet införs i EU:s lagstiftning för godkännande av läkemedel. Ökad satsning på forskning inom miljötoxikologi är viktig av flera skäl. Forskningen är grunden för tolkning och utveckling av testsystem inom toxikologi och ekotoxikologi. När den förebyggande kemikaliekontrollen misslyckas ger forskningen möjligheter att tidigt upptäcka skador som uppstår på människa och miljö. Den tidigare starka svenska forskningen inom miljötoxikologi har bidragit mycket till det genomslag Sverige har haft internationellt för åtgärder mot kemiska hälso- och miljörisker. Forskningsanslagen bör därför öka. Toxikologisk och ekotoxikologisk testning innebär ofta djurförsök. Det är viktigt att på sikt minska användningen av försöksdjur utan att riskera skyddet av människors hälsa och miljön. Forskning för att främja utvecklingen av testmetoder som kräver färre djur eller inga djur alls bör därför stödjas. Det finns inte krav i någon lagstiftning på kunskap om hälso- och miljöfarlighet hos oavsiktligt framställda och utvunna ämnen, t.ex. ämnen som bildas i förbränningsprocesser. Det är idag inte möjligt att säga hur stort problem denna kunskapsbrist är. Naturvårdsverket bör få i uppdrag att göra en systematisk genomgång av kunskapsläget. Delmål 2 Hälso- och miljöinformation för varor I kommissionens utkast till förslag till ny kemikalieförordning finns endast i begränsad omfattning krav på informationsöverföring om kemiska ämnen i andra varor än kemiska produkter. Därför bedöms delmålet inte kunna nås inom tidsramen, om inte ytterligare kraftfulla åtgärder vidtas. Alla som kommer i kontakt med kemiska produkter ska vara väl informerade om vilka risker de innebär och hur dessa ska förebyggas. Förpackningsmärkning och säkerhetsdatablad ska ge denna information. Det finns en global överenskommelse inom FN om ett system för II
klassificering av farlighet, förpackningsmärkning och säkerhetsdatablad för kemiska produkter. FN rekommenderar länderna att införa detta system senast år 2008. I stort är gällande EU regler om produktinformation för kemiska produkter bra. Det finns dock klara brister i företagens efterlevnad av reglerna. Ökade inspektionsinsatser kan bidra till att förbättra efterlevnaden. Den globala överenskommelsen kan till också viss del förbättra efterlevnaden, eftersom importörer kommer att köpa in produkter från länder med liknade krav på information. Ett stort problem är dock att informationens innehåll till största delen styrs av befintlig kunskap om de ingående kemiska ämnenas hälso- och miljöfarliga egenskaper. Det blir därför ofta låg kvalitet på produktinformationen beroende på att kunskapsbristen är stor (se delmål 1). Det finns inget system för produktinformation för andra varor än kemiska produkter. Globaliseringen av handeln gör att det inte är meningsfullt att utforma nationella regler. Det förslag till nya kemikalieregler i EU som kommissionen har presenterat innehåller inte några regler om produktinformation för varors innehåll av farliga ämnen. Sverige bör driva att information om varors innehåll av farliga ämnen, såväl allmänkemikalier som bekämpningsmedel, ska vidareförmedlas så lång som möjligt i hanteringskedjorna. Åtminstone bör man vid eventuell auktorisation i REACH av användning av särskilt farliga ämnen i varor ställa särskilda krav på att dessa ska märkas. Regeringen bör dessutom tillsätta en utredning för att utarbeta ett förslag till hur ett bredare informationssystem för varor kan utformas på EU-nivå. På samma sätt som för kemiska produkter bör det på sikt finnas ett globalt informationssystem för övriga varor. Regeringen bör driva den frågan i arbetet inom FN:s miljöprogram när den globala kemikaliestrategin utvecklas. De frivilliga systemen för positiv miljömärkning, miljövarudeklarationer, m.m. bidrar idag endast begränsat till informationsöverföring om farliga ämnen i varor. Miljövarudeklarationer skulle dock kunna vara ett möjligt komplement tills dess att regler utformas på EU-nivå. Det bör bli obligatoriskt i miljövarudeklarationer att lämna information om innehåll av kemiska ämnen. Delmål 3 Utfasning av särskilt farliga ämnen Kommissionens förslag till ny kemikalieförordning kommer troligen att utgöra en bra grund för att komma en betydande del av vägen mot delmålet. Tillämpningen av lagstiftningen blir dock avgörande för om delmålet kommer att nås. Vissa kemiska ämnen har särskilt farliga egenskaper. De kan ge svåra skador på människan på grund av att de är cancerframkallande, kan skada arvsmassan eller är skadliga för fortplantningen. Även ämnen som är långlivade och bioackumulerande är särskilt farliga för hälsa och miljö. De kan återfinnas i modersmjölk och därmed innebära risker för det nyfödda barnet. Ämnena finns i polartrakterna, vilket visar att de kan spridas långväga i atmosfären långt ifrån den ursprungliga utsläppskällan. En mycket grov uppskattning är att det finns ett par tusen ämnen i användning med särskilt farliga egenskaper. Till sådana ämnen räknas även metallerna bly, kvicksilver och kadmium. Kemiska ämnen med särskilt farliga egenskaper är svåra att hantera säkert. Små mängder kan skada människor och miljö. Svenska företag bör så långt det är möjligt byta ut särskilt farliga ämnen utan att avvakta de nya kemikaliereglerna inom EU. Det finns redan idag goda möjligheter att inom gällande Euregler agera mot enskilda ämnen med särskilt farliga egenskaper. I EU:s program för existerande ämnen behandlas många ämnen som används i stira volymer i samhället, s.k. högvolymkemikalier. Sverige bör föreslå kraftiga riskbegränsande åtgärder mot ämnen med särskilt farliga egenskaper. Det är viktigt att EU beslutar om ytterligare åtgärder mot kvicksilver och kadmium. Regeringen bör III
verka för att kommissionen så snart som möjligt presenterar en för EU samordnad åtgärdsstrategi för kvicksilver. Inom arbetet med begränsningsdirektivet bör regeringen och Kemikalieinspektionen verka för att förslag till reglering av särskilt farliga ämnen i så stor utsträckning som möjligt ska överensstämma med delmålet. De nya kemikaliereglerna i EU kan komma att innebära klart förbättrade möjligheter att agera mot ett större antal särskilt farliga ämnen, eftersom endast sådana som är godkända för viss användning får förekomma. Det ligger på industrins ansvar att visa att användningen är tillräckligt säker. Det är mycket viktigt att Sverige agerar kraftigt om det finns en risk för att långlivade och bioackumulerande ämnen inte kommer att omfattas av godkännandeförfarandet. Sverige bör även verka för att enskilda hormonstörande ämnen och kraftigt allergiframkallande ämnen kan omfattas av godkännandeförfarandet. Reglerna för godkännande bör utformas så att de förhindrar att nya kemiska ämnen med särskilt farliga egenskaper kommer ut på marknaden och att det finns en tidsgräns för när alla idag kända ämnen med sådana egenskaper ska vara behandlade. Även reglerna för godkännande av bekämpningsmedel håller på att omarbetas. Det omfattande regelarbete som pågår i EU ger Sverige en unik möjlighet att verka för en hög skyddsnivå i lagstiftningen. En skärpning av reglerna för bekämpningsmedel är angelägen, speciellt om medlen är långlivade och bioackumulerande, eftersom de tillverkas för avsiktlig spridning i miljön. Det är också viktigt att reglerna både för växtskyddsmedel och andra kemikalier utformas så att produktvalsprincipen omsätts i praktiken. Även om många långlivade och bioackumulerande ämnen skulle förbjudas i EU så kommer den svenska miljön att förorenas på grund av spridning från andra länder. Det är därför viktigt att Sverige får till stånd globala åtgärder mot farliga ämnen med långväga spridning. Delmål 4 Fortlöpande minskning av hälso- och miljöriskerna med kemikalier De indikatorer som finns idag pekar inte på några entydiga trender. Bedömningen är ändå att det är möjligt att nå delmålet, men det krävs ytterligare åtgärder. Det är stora skillnader mellan olika kemiska ämnens farlighet. För hanteringen av ämnen i arbetsmiljön med t.ex. hög akut eller kronisk giftighet måste det finnas noggranna rutiner och tekniska åtgärder för att förhindra exponering. Även mindre farliga ämnen kan dock orsaka långvarig sjukskrivning på grund av t.ex. handeksem. Den första åtgärden som alltid ska beaktas är om den använda kemiska produkten kan ersättas med en mindre farlig produkt eller med en som kan hanteras säkrare (produktvalsprincipen). Nästa steg är att begränsa exponeringen. Företagen har ett särskilt ansvar. Ansvaret ska baseras på försiktighets- och produktvalsprincipen. Produktutvecklingen måste ta hänsyn till kemiska hälso- och miljörisker. Arbetet att ersätta kemiska produkter med andra som är mindre farliga ska göras både hos dem som tillverkar och importerar och hos dem som använder kemiska produkter. Kemiska produkter ska hanteras så att skada på hälsa och miljö undviks. För att uppfylla sina skyldigheter måste företagen ha god kunskap om riskerna med sina produkter och andra varor. Idag måste myndigheterna ofta bevisa att risker finns för att de ska åtgärdas. Företagens ansvar måste klart framgå i den nya EU lagstiftningen. Konsumenter är en särskilt utsatt grupp. Det är därför angeläget att kemiska produkter och andra varor avsedda för konsumentbruk är så ofarliga som möjligt. Alla kan bidra till att minska de skador kemikalier orsakar på människa och miljö. Som konsument kan man välja IV
mindre farliga produkter, förvara hushållskemikalier säkert och lämna rester till avfallshantering. Kontrollen av efterlevnaden av reglerna är viktig. De nya EU-reglerna kommer att innebära att det blir ett stort behov att förändra och utveckla myndigheternas inspektionsverksamhet. För att öka efterlevnaden är det viktigt att tillsynsmyndigheterna i EU:s medlemsländer samarbetar mer. De nya kemikaliereglerna kommer att bli betydligt mer omfattande än den gällande lagstiftningen. Detta kommer att ställa höga kunskapskrav både på företag och myndigheter. De ökade kraven på små och medelstora användarföretag, där kunskapen om kemiska hälsooch miljörisker ofta är låg, kommer att medföra särskilda utbildningsbehov. De senaste 15 årens arbete med att minska riskerna i Sverige med användningen av bekämpningsmedel har varit mycket framgångsrikt. För att det svenska arbetet ska vara fortsatt framgångsrikt krävs att omarbetningen av EU:s regler för godkännande av bekämpningsmedel leder till en rad skärpningar i gällande direktiv. I avvaktan på de nya reglerna är det viktigt att riskerna med bekämpningsmedel fortlöpande minskar i enlighet med fastställt handlingsprogram. Delmål 5 Riktvärden för miljökvalitet Delmålet är nästan nått och det bedöms vara rimligt att målet kommer att nås inom tidsramen, d.v.s. att riktvärden för 100 ämnen fastläggs av myndigheterna. Hittills har 68 riktvärden tagits fram. De har dock ännu ej börjat användas.riktvärdet anger den halt i miljön av ett kemiskt ämne under vilken inga skador förväntas uppkomma. Bedömningen är baserad på den kunskap som finns och är alltid osäker. Riktvärden får aldrig tolkas som om det är acceptabelt att förorena miljön upp till den angivna halten. Riktvärdena har en funktion främst i områden med belastade miljöer. Det kan vara vattendrag i områden där bekämpningsmedel används eller områden som påverkas av tätorter och lokala utsläpp från industrier. De nya kemikaliereglerna i EU kommer att lägga ett tydligare ansvar på industrin att riskbedöma de kemiska ämnen som tillverkas och importeras. Riskbedömningarna, med vad som motsvarar riktvärden, ska rapporteras in till en central databas och därmed vara tillgänglig för alla. Det fortsatta arbetet som industrin utför bör ses som en naturlig del av delmål 4. Delmål 6 Sanering av förorenade områden Delmålet är svårt att nå inom den utsatta tidsramen. Länstyrelserna har identifierat ca 40 000 misstänkt förorenade områden i Sverige, t.ex. gamla industriområden, bensinstationer och soptippar. Föroreningarna kan skada miljön i området och i värsta fall även människor som vistas där. De områden som är mest prioriterade från risksynpunkt kommer att saneras. Sanering pågår på ca 30 områden. Saneringen av områdena kommer att ta lång tid och kräva stora insatser. Det är ofta svårt att klara ut vem som är ansvarig och därmed ska bekosta saneringen. V
Sammanfattning av de viktigaste förslagen till strategier, styrmedel och åtgärder Giftfri miljö Generationsmålet Inom tillämpning och utveckling av befintliga regler Regeringen och Kemikalieinspektionen bör arbeta för för att kriterier och produktvalsprincipen tydliggörs vid revidering av befintlig lagstiftning, t.ex. växtskyddsmedelsdirektivet (91/414/EEG), och att utformningen så långt det är möjligt överensstämmer med intentionerna i miljöbalken och med Giftfri miljö. Inom kommande lagstiftning Kemikalieinspektionen bör driva att utvecklingen av REACH, t.ex. i bilagor och vägledningsdokument, så långt som det är möjligt överensstämmer med Giftfri miljö. Inom internationella fora Regeringen och Kemikalieinspektionen bör verka för att utvecklingen av den globala kemikaliestrategin så långt som möjligt bidrar till att uppfylla miljömålet med delmål i sådana delar som är beroende av förändringar på det internationella planet. Nationellt arbete Regeringen bör fastställa Kemikalieinspektionens och Jordbruksverkets förslag till handlingsprogram för användningen av bekämpningsmedel i jordbruket och trädgårdsnäringen till år 2006. Det av största vikt att både företagen och allmänheten arbetar för att målet Giftfri miljö ska nås. Miljömålsrådet och Kemikalieinspektionen bör därför intensifiera informationen om målet Giftfri miljö så att målet i högre grad än vad som är fallet idag blir känt för allmänheten och vägledande för företagens miljöarbete. Naturvårdsverket bör i samråd med Kemikalieinspektionen se till att miljöövervakningen av kemiska ämnen i högre grad än vad som är fallet idag stöder uppföljningen av miljömålet med delmål, med hänsyn tagen till de krav på internationell rapportering som finns. Delmål 1 Kunskap om kemiska ämnens hälso- och miljöegenskaper Inom tillämpning och utveckling av befintliga regler Regeringen bör tillsammans med berörda myndigheter verka för att krav på kunskap förs in i regler där krav som behövs för att delmålet ska kunna nås idag saknas, exempelvis miljökrav för läkemedel. Inom kommande lagstiftning Regeringen bör inom EU driva att alla ämnen är registrerade senast år 2010 och agera för att kunskapskraven blir tillräckligt omfattande. Testkraven måste vara tillräckliga för att de ämnen som omfattas av delmål 3 ska gå att identifiera. Inom internationella fora Regeringen bör verka för att kunskap om kemiska ämnens hälso- och miljöfarliga egenskaper ska vara en viktig del av den globala kemikaliestrategin. Kunskapskraven bör vara liknande dem som ställs inom EU. Nationellt arbete För att Sverige ska kunna driva kemikaliefrågorna i internationella fora på ett kunskapsbaserat, välgrundat och därmed övertygande sätt krävs forskningsanslag inom främst miljötoxikologi minst i enlighet med förslagen i FORMAS rapport till regeringen, för att få fram uppgifter om ämnens farliga egenskaper utöver det som företagen tar fram. Dessutom bör anslagen för forskningsområdet som främjar utvecklingen av testmetoder som kräver färre eller inga försöksdjur alls upprätthållas på nuvarande nivå även efter år 2004. Delmål 2 Hälso- och miljöinformation för varor Inom kommande lagstiftning Regeringen bör i förhandlingarna om REACH-förordningen driva att information om varors innehåll av farliga ämnen, såväl allmänkemikalier som bekämpningsmedel, ska vidareförmedlas så lång som möjligt i hanteringskedjorna. Åtminstone bör man vid eventuell auktorisation i REACH av användning av särskilt farliga ämnen i varor ställa särskilda krav på att dessa ska märkas. Inom internationella fora Regeringen bör i samband med utvecklingen av en global kemikaliestrategi driva frågan om bättre information om varors innehåll av farliga ämnen. VI
Myndigheterna bör genom standardiseringsarbetet verka för att det blir ett obligatoriskt inslag i miljövarudeklarationer att lämna information om en varas innehåll av kemiska ämnen. Nationellt arbete Regeringen bör tillsätta en utredning som på ett konkret sätt visar på hur ett informationssystem för varor bäst kan utformas på EU-nivå. En sådan utredning kan utgöra underlag för förhandlingar inom EU och i internationellt arbete. Delmål 3 Utfasning av särskilt farliga ämnen Inom tillämpning och utveckling av befintliga regler Inom arbetet med begränsningsdirektivet (76/769/EEG) bör regeringen och Kemikalieinspektionen så länge direktivet fortfarande gäller agera för att förslag till reglering av särskilt farliga ämnen i så stor utsträckning som möjligt ska överensstämma med delmålet. Regeringen och Kemikalieinspektionen bör verka för införande av kriterier för godkännande av verksamma substanser i revideringen av växtskyddsmedelsdirektivet och att de i så hög grad som möjligt överensstämmer med delmål 3. Vid revideringen av växtskyddsmedelsdirektivet bör regeringen och Kemikalieinspektionen verka för att produktvalsprincipen, samt regeländringar som möjliggör att grupper av verksamma ämnen för liknande användning kan bedömas sammanhållet, införs. I nuvarande arbete med existerande ämnen bör Kemikalieinspektionen söka ett utökat samarbete med Belgien när en riskreduktionsstrategi för kadmium ska tas fram. Regeringen bör verka för att det senast år 2005 finns ett förslag från EU-kommissionen till samordnad åtgärdsstrategi för kvicksilver. Inom kommande lagstiftning Regeringen och Kemikalieinspektionen bör verka för att även enskilda hormonstörande och kraftigt allergiframkallande ämnen omfattas av auktorisationskrav i reglerna (REACH). Regeringen bör verka för att reglerna (REACH) utformas så att nya ämnen som omfattas av delmålet inte får användas utan att ha genomgått en auktorisationsprövning. Regeringen bör verka för att en tidsgräns införs, förslagsvis till år 2010, för auktorisationsprövning av ämnen med kända särskilt farliga egenskaper. Regeringen och Kemikalieinspektionen bör verka för ett restriktivt förhållningssätt vid prövningar av ansökningar om auktorisation. För att öka möjligheterna att nå delmålet är det viktigt att substitutionsprincipen kommer till uttryck i praktiken prövningarna av ansökningarna. Det är angeläget att regeringen verkar för att auktorisationen inom REACH blir tidsbegränsad. Inom internationella fora Regeringen bör fortsätta att aktivt identifiera persistenta och bioackumulerande ämnen som bör omfattas av LRTAP- och Stockholmskonventionerna om POPs och driva att konventionen utökas med dessa ämnen. Regeringen bör i samband med att en global kemikaliestrategi utvecklas verka för avveckling av särskilt farliga ämnen med bredare, kriteriebaserad ansats Regeringen bör verka för att det till år 2005 finns ett UNEP-program för begränsning av kvicksilverutsläpp och kvicksilveranvändning globalt. Detta kan vara en del av den globala kemikaliestrategin. Nationellt arbete Det är angeläget att företagen i Sverige, i avvaktan på bindande regler i EU, identifierar ämnen med särskilt farliga egenskaper och substituerar dessa. Ett hjälpmedel i detta arbete kan vara den OBSdatabas som nu utvecklas av Kemikalieinspektionen. Delmål 4 Fortlöpande minskning av hälso- och miljöriskerna med kemikalier Inom nuvarande lagstiftning Regeringen bör verka för att produktvalsprincipen kommer till uttryck i revideringen av växtskyddsmedelsdirektivet (91/414/EEG). Inom kommande lagstiftning Regeringen bör även fortsättningsvis arbeta aktivt för att påverka EU:s kommande kemikalieregler så att företagens ansvar för att genomföra riskbedömningar och vidta riskbegränsande åtgärder blir så tydligt som möjlig. Det är viktigt att detta även gäller företag som använder ämnena eller produkterna i senare led. Regeringen bör verka för att försiktighetsprincipen och produktvalsprincipen kommer till uttryck inom EU:s kommande kemikalieregler. VII
Regeringen bör verka för ökade krav på tillsyn och tillsynssamarbete mellan medlemsländerna samt ett mer formaliserat tillsynssamarbete, framför allt inom EU. Nationellt arbete Det är angeläget att företagen och andra aktörer i Sverige aktivt arbetar för en riskminskning. Myndigheterna bör stötta detta arbete genom att tillhandahålla verktyg såsom OBS-databasen, EKUverktyget, m.m. Många företag inför kvalitets- och miljöledningssystem. Det är viktigt att de som arbetar med detta i de företag och organisationer som inför systemen t.ex. produktutvecklare och inköpare, samt de miljörevisorer som granskar dem får fördjupad kompetens i lagstiftningen på kemikalieområdet så att anslutna företags till regelefterlevnad och riskminskning förbättras. Regeringen och företagen bör verka för att utbildningsinsatser m.m. kommer till stånd för att klara det ökade behovet av kompetens för riskbedömning och riskhantering hos företagen, samt myndigheter och organisationer, när de nya kemikaliereglerna inom EU införs. Regeringen bör ta initiativ till att ytterligare resurser skapas för forskning avseende kemikaliska risker i arbetsmiljön. Det behövs även forskningsmedel för öka kunskapen om förekomst av och emissioner av kemikalier från varor under användningen och i avfallsledet. Jordbruksverket och Kemikalieinspektionen bör verka för att riskerna vid användningen av kemiska bekämpningsmedel fortlöpande minskar, i enlighet med det 2002 fastställda Handlingsprogrammet för användningen av bekämpningsmedel i jordbruket och trädgårdsnäringen till år 2006. Regeringen bör stimulera och stödja forskning kring mindre hälso- och miljöfarliga bekämpningsmedel, samt alternativa bekämpningsmetoder i växtskydds- samt biocidarbetet. Kemikalieinspektionen och andra berörda aktörer bör fortsätta att utveckla befintliga och nya indikatorer för delmålet för att kunna användas i miljömålsuppföljningen. VIII
1. INLEDNING Denna redovisning lämnas till Miljömålsrådet för att utgöra underlag till rådets rapport till regeringen i den fördjupade utvärderingen av arbetet med att nå miljökvalitetsmålen. Kemikalieinspektionens underlag om Giftfri miljö är inriktat på delmålens uppfyllande. Syftet med myndigheternas arbetet med den fördjupade utvärderingen av miljökvalitetsmålen har preciserats i Miljömålspropositionen: Den fördjupade utvärderingen ska syfta till att ge regeringen ett underlag så att man kan göra en målövergripande bedömning och syntes med förslag till åtgärder, styrmedel och revidering av mål. För att kunna göra detta krävs underlag i form av uppföljningar, utvärderingar, utredningar inkl. konsekvensanalyser, prognoser samt förslag från respektive myndighet med huvudansvar eller målövergripande ansvar. Som anges i Kemikaliestrategi för giftfrimiljö (Prop. 2000/01:65) har målet Giftfri miljö flera beröringspunkter med andra miljömål. Flera av de andra miljömålen är knutna till en viss del av miljön, t.ex. luften, grundvattnet, sjöarna eller den bebyggda miljön. Målet Giftfri miljö täcker dock in förekomsten av farliga ämnen som framställts av människan och som spridits i alla delar av miljön. Delmål inom andra mål bidrar till att uppnå Giftfri miljö samtidigt som målet Giftfri miljö stöder andra mål. Ett exempel är att delmål om begränsning av mängden cancerframkallande ämnen i luft, inom målet Frisk luft, bidrar till att uppnå målet Giftfri miljö. Uppföljningen av miljökvalitetsmålen ska ske bl.a. genom utveckling och användning av ett antal indikatorer. För Giftfri miljö saknades tidigare i stort sett indikatorer som är användbara för uppföljning av målet och dess delmål. Under april 2002 påbörjade Kemikalieinspektionen därför ett arbete med att ta fram förslag på lämpliga indikatorer för det övergripande miljökvalitetsmålet Giftfri miljö och delmål 1, 2, 3 och 4. Syftet med arbetet var att utveckla uppföljningsmåtten för Giftfri miljö så att dessa ger möjlighet att följa utvecklingen mot måluppfyllelse, samt att utveckla system för att samla in dataunderlag till uppföljningsmåtten. I arbetet ingick bl.a. att kritiskt granska de indikatorer som föreslogs av Miljömålskommittén (Framtidens miljö allas vårt ansvar; SOU 2000:52), men som kräver varierande grad av vidareutveckling för att kunna användas fullt ut i miljömålsuppföljningen, identifiera indikatorer angivna av andra myndigheter som stöder uppföljningen av Giftfri miljö, samt att se över möjligheten att utveckla nya indikatorer. Kemikalieinspektionens rapport om förslag till indikatorer för Giftfri miljö färdigställs under 2003. 1
2. BAKGRUND Miljökvalitetsmålet Giftfri miljö (se avsnitt 3) är ett av de femton miljökvalitetsmål som lades fram i propositionen Svenska Miljömål och som riksdagen har fattat beslut om. 1 En viktig utgångspunkt för målet är den s.k. Esbjergdeklarationen som undertecknades av Sverige och övriga deltagarländer vid den fjärde Nordsjökonferensen år 1995. I deklarationen formuleras målet att utsläppen av farliga ämnen till Nordsjön ska ha upphört år 2020. Kemikalieutredningen konstaterar i betänkandet Kemikalieinspektionen Översyn av verksamhet, resurser och finansiering 2 (SOU 2001:4) att arbetet med målet om en giftfri miljö, inkl. de föreslagna delmålen innebär en kraftig ambitionshöjning och en viktig konkretisering av ambitionsnivån för kemikaliekontrollen. Naturvårdsverket konstaterade i ett regeringsuppdrag om EU prioriteringar för att nå miljömålen 3 att möjligheterna att nå målet Giftfri miljö i tid och i synnerhet delmål 1, 2 och 3 - kommer att påverkas starkt av hur EU:s nya kemikalieregler kommer att utformas, och av hur tillämpningen av reglerna kommer att bli i praktiken. Riksdagen har i enlighet med förslagen i prop. 2000/01:65 samt i prop. 2000/01:130 1 fattat beslut om sex delmål som ska nås under arbetets gång (se avsnitt 4). Delmålen inom Giftfri miljö har lagts upp på ett sådant sätt att de bildar ett system för att bidra till att lösa problemen inom området. Vissa av delmålen bygger delvis på att andra delmål uppnås. Kemikalieinspektionen är målansvarig myndighet för Giftfri miljö. Målsansvaret innebär bl.a. att Kemikalieinspektionen etableras som miljömålsmyndighet och har byggt ett nätverk av myndigheter och andra aktörer i syfte att skapa bra förutsättningar så att delmålen kan nås och för att underlätta rapporteringen. 4 Kemikalieinspektionen ska också ha ett system för samordning och uppföljning av arbetet med miljökvalitetsmålet som involverar berörda myndigheter och andra aktörer. 5 Kemikalieinspektionen ingår i Miljömålsrådet och deltar aktivt i de båda beredningsgrupper som finns under rådet. I rollen som miljömålsansvarig myndighet ligger också att driva på och stimulera andra aktörer till insatser som leder till målet. Det gäller såväl myndigheter som organisationer och enskilda företag. Nätverksbyggande är också ett viktigt inslag i arbetet. Webbaserad kommunikation med många parter ingår bl.a. som en del i skapandet av nätverk. En annan viktig uppgift är att följa upp och utvärdera hur arbetet löper mot Giftfri miljö. I det ligger att ta fram ett system baserat på indikatorer för hur uppföljningen ska göras. Vidareutveckling av delmål och åtgärdsstrategier är ytterligare en uppgift inom ramen för rollen som miljömålsmyndighet. Riksdagen erhåller årligen en rapport om hur arbetet med de 15 miljökvalitetsmålen fortskrider. Rapporten skrivs i de Facto-serien, och ges sedan år 2002 ut av Miljömålsrådet. 1 prop. 1997/98:145 Svenska miljömål, bet. 1998/99:MJU6, rskr. 1998/99:183; samt prop. 2000/01:65 Kemikaliestrategi för en giftfri miljö, bet 2000/01:MJU15; Rskr 2000/01:269 och prop. 2000/01:130 Svenska miljömål delmål och åtgärdsstrategier, bet. 2001/02:MJU3, rskr. 2001/02:36 2 betänkande innehåller en läsvärd beskrivning av huvuddragen i kemikaliekontrollens utveckling i Sverige, från 1600-talet fram till idag 3 EU-prioriteringar för att nå miljömålen. Naturvårdsverkets Rapport 5250, oktober 2002. 4 Kemikalieinspektionens regleringsbrev 2002 5 Kemikalieinspektionens regleringsbrev 2003 2
3. UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING AV GENERATIONSMÅLET Miljön skall vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet skall nås inom en generation. Miljökvalitetsmålet bör, enligt regeringens bedömning, innebära bland annat följande i ett generationsperspektiv: Halterna av naturfrämmande ämnen i miljön är nära noll. Halterna av ämnen som förekommer naturligt i miljön är nära bakgrundsnivåerna. Den sammanlagda exponeringen i arbetsmiljö, yttre miljö och inomhusmiljö för särskilt farliga ämnen är nära noll och för övriga kemiska ämnen inte skadlig för människor. Förorenade områden är undersökta och vid behov åtgärdade. 3.1 Uppföljning I riktlinjerna för den fördjupade utvärderingen har Miljömålsrådet föreslagit att en internationellt vedertagen modell, kallad DPSIR, utvecklad för att följa upp miljöarbete och miljömål, ska vara vägledande för uppföljningssystemet och för utvärderingen av miljömålen. 6 Avsnittet inleds med en kortfattad översikt över de grundläggande drivkrafterna (D) bakom miljömålet Giftfri miljö med delmål, samt den påverkan (P) som finns, det tillstånd (status, S) som resulterar, och de slag av konsekvenser (inverkan, I) detta kan leda till. I de därpå följande avsnitten behandlas respektive delmål. Åtgärder för att nå miljömålet Giftfri miljö med delmål kan ses som en respons (R) på de negativa effekter och ökande risker för ytterligare oönskad inverkan som den ökande och allt mera diversifierade kemikalieanvändningen kan föra med sig 3.1.1 Samhällsutveckling (Drivkrafter) I Miljömålskommitténs betänkande 7 har flera drivkrafter till ett ökande utbud och en ökande användning av kemiska ämnen identifierats. Samhällsutvecklingen efter andra världskriget har i den industrialiserade världen karaktäriserats av ökande välstånd och allt högre levnadsstandard. Livsstilen har förändrats. Önskan om en höjd levnadsstandard har i många fall varit drivkraften till en ökad kemikalieanvändning. Som exempel kan nämnas behovet av en säker tillgång på livsmedel. Detta har exempelvis lett till att livsmedelsproduktionen har rationaliserats, bl.a. med hjälp av bekämpningsmedel och konstgödsel.utvecklingen inom byggsektorn, och inom elektronisk informationsspridning och kommunikation, har drivit fram nya plastmaterial. Behovet av kemiska ämnen såsom mjukgörare och flamskyddsmedel samt av en allt vidare användning av tidigare i mindre grad använda metaller har ökat. Framstegen har fört med sig ett allt bredare utbud av kemiska produkter och andra varor. En ökande standard i utvecklingsländerna leder till att hantering och användning av kemikalier ökar starkt även där. OECD har gjort en prognos över den globala utvecklingen när det gäller produktionen av kemiska ämnen (Figur 1). Den ökande användningen av 6 enligt Miljömålsrådets preliminära riktlinjer 2002-04-19 (beslutade 2002-09-18). 7 Framtidens miljö allas vårt ansvar (SOU 2000:52) 3
kemikalier medför ökad risk för långväga spridning av kemiska ämnen, vilket kan påverka möjligheterna att nå Giftfri miljö. 200 180 160 Index 140 120 100 80 1995 2000 2005 2010 2015 2020 År BNP Befolkning Kemikalieproduktion Figur 1. Världsproduktionen av kemikalier ökar. Värdet av världens kemikalieproduktion beräknas växa med 85% mellan 1995 och 2020 enligt OECD. (Från de Facto, 2002) 3.1.2 Användning och utsläpp (Påverkan) Användningen av kemiska ämnen ökar stadigt Den allt viktigare roll som kemiska ämnen spelar i dagens samhälle har lett till en stadig ökning av produktionen. År 2000 hade den årliga världsproduktionen av kemiska ämnen ökat till ca 400 miljoner ton, från att 50 år tidigare ha varit ca 7 miljoner ton/år. 8 Det finns ett mycket stort antal kemiska ämnen på världsmarknaden. Ingen vet med exakthet hur många ämnen som hanteras globalt, men EU-kommissionen uppskattar att det på EU-marknaden finns ca 30 000 ämnen som tillverkas eller importeras i mängder överstigande 1 ton varje år. 9 I Kemikalieinspektionens produktregister fanns år 2001 ca 12 000 olika kemiska ämnen rapporterade i de drygt 64 000 kemiska produkter 10 som tillverkas i eller importeras till landet i större mängd än 100 kg årligen (Figur 2). Flera av dessa kemiska produkter ingår i sin tur i ett ytterligare större antal varor, exempelvis i bilar, plastartiklar, kläder och byggnadsmateriel. Ett exempel på kemiska produkter som tillsätts varor är bromerade flamskyddsmedel (Figur 3), som ska förhindra att brand uppstår. 8 "Towards Sustainability", A European Community Programme of Policy and Action in Relation to the Environment and Sustainable Development, Commission of the European Communities, COM(92) 23/II final, Brussels; White Paper - Strategy for a future Chemicals Policy. Commission of the European Communities, COM(2001) 88 final, Brussels. 9 White Paper - Strategy for a future Chemicals Policy. Commission of the European Communities, COM(2001) 88 final, Brussels 10 Kemiska produkter kan bestå av rena kemiska ämnen eller bestå av beredningar av kemiska ämnen. Kemiska produkter kan innehålla oavsiktligt bildade kemiska ämnen som föroreningar. 4
Antal kemiska produkter i produktregistret 70000 60000 50000 40000 30000 20000 10000 0 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 Figur 2. Antalet kemiska produkter som anmälts till Kemikalieinspektionens produktregister visar en tendens att öka under senare år. Flertalet kemiska produkter som förekommer i landet tillverkas utanför Sverige (2001 ca 75 %). Det totala antalet ämnen som förekommer i kemiska produkter har också ökat. (Uppgifterna är hämtade från Kemikalieinspektionens produktregister). Ytterligare ett okänt antal ämnen kommer in på den svenska marknaden med importerade varor. Därför är antalet kemiska ämnen som finns i landet sannolikt högre än antalet kemiska ämnen som ingår i kemiska produkter. Varje år tillförs samhället uppskattningsvis 160 miljoner ton varor. 11 Den samlade mängden varor och fasta konstruktioner i samhället uppskattas till cirka 2 000 miljoner ton 12 och i deponier till över 1 000 miljoner ton. 13 Utsläpp från punktkällor i Sverige De senaste decennierna har problemet med föroreningar ändrat karaktär. Samhället har nått långt med att komma till rätta med stora lokala punktutsläpp, från t.ex. avloppssystem och industrier. Metallnedfallet har exempelvis minskat rejält. 14 Utsläpp från diffusa källor och avsiktlig spridning av kemiska ämnen i Sverige Kemiska ämnen kan spridas från kemiska produkter och andra varor när dessa produceras, används, återvinns och skrotas. Störst uppmärksamhet har hittills ägnats åt utsläpp vid tillverkning och avfallshantering av varor, men alltmer uppmärksammas att kemiska ämnen kan frigöras även när varor används. Många olika faktorer har betydelse för frisättningen av kemiska ämnen från varor. Byggnader innehåller exempelvis många varor och produkter som är avsedda att hålla länge, och en spridning sker både från historisk och nuvarande användning. Det finns mycket PCB (polyklorerade bifenyler) i produkter som ännu är i bruk, bl.a. i fogmassor, kablar och diverse byggmaterial. Läckage från dessa kan ske till luft, mark och vatten. Att ämnen såsom 11 Att finna farliga flöden, Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen 1999, ISBN 91-620-5036-2 (uppgifter från SCB Industri- och Utrikeshandelsstatistik 1996) 12 Att finna farliga flöden, Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen 1999, ISBN 91-620-5036-2 (bygger på flödesstatistik 1996 och beräknade livslängder för olika varugrupper) 13 Att finna farliga flöden, Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen 1999, ISBN 91-620-5036-2 (uppskattning utifrån flera källor, inga fullständiga data) 14 http://www.naturvardsverket.se/ 5
PCB inte långsiktigt stannar i byggnaderna har visats i flera studier. Man har funnit att dessa ämnen trots lågt ångtryck inte bara kan spridas till den yttre miljön utan även påverkar inomhusmiljön. En svensk undersökning har visat att halten av PCB i inomhusluft kan vara 100 gånger högre i ett hus med PCB-haltiga fogmassor jämfört med ett hus utan sådana fogmassor. 15 Figur 3. Omsättningen av tre slag av bromerade flamskyddsmedel i kemiska produkter 1993-2000. Omsättningen varierar stort mellan olika år. (Källa: Kemikalieinspektionens produktregister). Även andra, mer kortlivade varor kan orsaka betydande miljöpåverkan under användningen och till följd av skötsel, t.ex. tvätt av textilier. Polymerer, såsom plaster och gummi, framställs av reaktiva monomerer som ofta har hälsofarliga egenskaper. Dessa egenskaper elimineras när ämnena binds vid polymeriseringen, men i vissa fall kan det finnas rester av opolymeriserade monomerer som kan medföra risker. Dessa material kan också innehålla tillsatsämnen som t.ex. mjukgörare och stabilisatorer som inte är fast bundna och därmed kan läcka ut. Risken för exponering beror på hur produkterna används. T.ex. har exponeringen av barn som suger och tuggar på barnartiklar särskilt uppmärksammats. Ämnen kan också frigöras till följd av slitage av varor. Slitage av bromsbelägg på bilar utgör t.ex. en betydande källa till spridning av koppar och andra metaller och slitage av däck utgör en källa till spridning av högaromatiska oljor och zink. Det är inte bara avsiktligt framställda ämnen som sprids diffust utan också sådana som uppstår vid t.ex. förbränning. Tack vare miljövänligare bränslen och rening av bilavgaser och skorstensutsläpp har tätorternas luftkvalitet gradvis förbättrats. Genom att biltrafiken blivit intensivare har förbättringen dock gått ganska långsamt. För bekämpningsmedel, som sprids avsiktligt i miljön, finns en ökad sannolikhet för påverkan av människors hälsa och miljö eftersom ämnena är framtagna för att påverka oönskad vegetation eller skadeorganismer. Lokalt kan växtskyddsmedel få oönskad spridning utanför åkrarna. Låga men inte försumbara halter av bekämpningsmedel och bekämpningsmedelsrester konstateras tidvis i åar som avvattnar jordbruksområden, ibland också i grundvattnet. 15 Johansson N, Hanberg A, Bergek S and Tysklind M. 2001. PCB in sealant is influencing the levels in indoor air. Organohalogen Compounds, 52, 436-440. 6
Påverkan av långväga transport av föroreningar från andra länder Svensk miljö påverkas inte bara av föroreningar från svenska källor. Föroreningar kan också transporteras med vatten och luft till landet. Det är främst långlivade organiska föreningar (POPs) och metaller som transporteras på detta sätt. Bly- och kadmiumnedfallet har de senaste tjugo åren minskat med åtminstone 70 % i hela Sverige. Merparten av det nedfall som fortfarande sker härrör från utsläpp på kontinenten eller från naturliga källor. En del av de klassiska miljögifterna är bekämpningsmedel mot insekter såsom DDT, toxafen, klordan och lindan. Några av dessa medel används än idag i exempelvis tropikerna. Den svenska miljön nås fortfarande av ämnen av detta slag även sådana som aldrig har använts här. Arbetsmiljö och hemmiljö (Se avsnitt 3.1.4) 3.1.3 Miljötillståndet (Status) Miljöövervakning av kemiska ämnen Den kunskap som finns om föroreningssituationen i landet bygger på Naturvårdsverkets nationella miljöövervakningsprogram 16 och lokala och regionala miljöövervakningsinsatser, samt resultat från olika miljöinriktade forskningsprogram. I miljöövervakningen förekommer mätningar i vatten av bl.a. metaller, av långlivade organiska ämnen och av rester av kemiska bekämpningsmedel. Syftet med miljöövervakning är att långsiktigt och regelbundet dokumentera miljötillståndet och dess förändringar. Den statligt finansierade miljöövervakningen är indelad i tio olika programområden (Tabell 1). Miljöövervakningsprogrammet är dessutom uppdelat i en nationell och en regional del. Naturvårdsverket har ansvaret för planering och drift av den nationella miljöövervakningen samt ett samordningsansvar för den regionala miljöövervakningen, som i övrigt drivs av länsstyrelserna. Valet av ämnen för miljöövervakningen styrs till största delen av internationella åtaganden, särskilt inom programområdena för Luft och för Kust och hav. Många ämnen som mäts i de fortlöpande programmen är sedan länge förbjudna att använda i Europa och i stora delar av övriga världen. Övervakningen speglar därför i stort sett avklingningen efter ett förbud snarare än hur dagens användning av kemiska ämnen påverkar miljön. I ett av programmen, Miljögiftssamordning, finns emellertid en screening-verksamhet (se nedan) som bl.a. riktas mot potentiella problemämnen bland de kemiska ämnen som används idag. Sedan 1970-talet har halterna av flera välkända organiska miljögifter (POPs) minskat påtagligt i svensk natur (Figur 4), liksom även hos den svenska befolkningen. En liknande utveckling har iakttagits i andra delar av världen. Ännu för några få år sedan ökade dock halterna av polybromerade difenyletrar (PBDE), en grupp av bromerade flamskyddsmedel, i faunan och hos människan (Figur 5). Den svenska industrins metallutsläpp till luften har numera reducerats till enstaka procent av 1970-talets nivåer, och biltrafikens blyutsläpp har helt upphört. Programområde hälsorelaterad miljöövervakning Den hälsorelaterade miljöövervakningen har som målsättning att uppskatta human exponering för hälsofarliga ämnen i den omgivande miljön, mäta markörer för human exponering samt att utföra analyser som kopplar samman miljöexponering och hälsoproblem. Studier av samband mellan yttre miljöfaktorer och påverkan på människors hälsa inleddes år 1993, och det finns 16 www.naturvardsverket.se (Miljöövervakning) 7
idag tidsserier inom programmet som är tillräckligt långa för att förändringar i exponering, halter i människa och förändringar i besvär förorsakade av luftföroreningar kan börja följas. Tabell 1. Programområden i den nationella miljöövervakningen, samt deras inslag av övervakning av miljöföroreningar och miljögifter. De flesta mätningarna sker årligen. Programområde Inslag av miljögiftsrelaterad övervakning Luft - tungmetaller inkl. kvicksilver; - organiska ämnen (bromerade flamskyddsmedel, PAH, PCB m.fl); - rester av kemiska växtskyddsmedel i nederbörd; tungmetaller i mossa Hav och kust - tungmetaller inkl. kvicksilver; - organiska ämnen (flamskyddsmedel, PCB m.fl., organiska tennföreningar, dioxiner) i fisk, blåmussla, sillgrissleägg; - ramdirektivets för vatten (2000/60/EG) prioriterade ämnen, i sediment. Sötvatten - tungmetaller inkl. kvicksilver i fisk, grundvatten och vatten från flodmynningar; - organiska ämnen i fisk (ämnesgrupper varierar) Fjäll - tungmetaller inkl. kvicksilver i ren Skog - tungmetaller inkl. kvicksilver i älg Jordbruksmark - rester av kemiska växtskyddsmedel i ytvatten och grundvatten i referensområden Hälsorelaterad miljöövervakning - organiska ämnen i modersmjölk (bromerade flamskyddsmedel, PCB m.fl.); - organiska ämnen i blod; - tungmetaller inkl. kvicksilver i olika kroppsvätskor (urin, blod); - luftexponering för organiska ämnen Landskap (ingen miljögiftsrelaterad övervakning) Våtmark (ingen miljögiftsrelaterad övervakning) Miljögiftssamordning - miljöprovbank för lagring för framtiden; - organiska ämnen i slam (planeras även i förbränningsaskor); - screening av kemiska ämnen i miljön (se vidare Tabell 2). Programområde miljögiftssamordning Programområde miljögiftssamordning samlar verksamheter som är grundläggande för nuvarande och framtida miljöövervakning och uppföljning av miljömål. Det omfattar bl.a. stöd till miljöprovbank, screening, retrospektiva studier och mätningar i urban miljö. Antalet organiska ämnen som kan övervakas i de löpande programmen begränsas av de tekniska analysmöjligheterna såväl som av de ekonomiska resurserna. För att förbättra situationen inledde Naturvårdsverket för ett par år sen ett så kallat screening -program (Tabell 2). Screening kan definieras som en begränsad serie av mätningar vid ett eller ett par tillfällen för att se om ett ämne återfinns i miljön. Screeningsundersökningar är ett första led i att ta reda på om de kemiska ämnen som t.ex. i riskbedömningen har pekats ut som intressanta att mäta förekommer i miljön i halter som kan medföra hälso- och miljöproblem. Det är också ett sätt att få information om alla de kemiska ämnen som finns med på olika internationella listor och som det finns åtaganden om att kontrollera. Antalet ämnen som kan inventeras begränsas dock slutligen även här av de tekniska analysmöjligheterna och de ekonomiska resurserna, likväl som av antalet personer som finns för att samordna verksamheten och för att utföra uppdragen. 8