2016 Miljö- och byggnadsförvaltningen Spårbarhet och redlighet - Av nötkött på restauranger
Projektet utfördes under hösten och vintern 2015/2016 av livsmedelsinspektörerna: Giovanna Sanchez, Camilla Olsson och Helena Martinsson För upplysning kontakta: Enköpings kommun Miljö- och byggnadsförvaltningen Kungsgatan 42 745 80 Enköping Tel. 0171-62 50 00 www.enkoping.se 1
Sammanfattning Livsmedelsinspektörerna i Enköpings kommun har genomfört ett projekt där spårbarhet och redlighet för nötkött kontrollerades. Projektet omfattade de restauranger som sålde kebab, entrecote eller oxfilé och resulterade i att 34 verksamheter besöktes. Syftet med projektet var att undersöka om det fanns ett system för spårbarhet och om rådande lagstiftning för redlighet efterlevs. Det har i andra kommuner konstaterats brister gällande spårbarhet och redlighet och det verkar därför finnas ett ökat behov för kontroll. Spårbarheten kontrollerades genom att verksamheterna kunde visa spårbarhet ett steg bakåt i livsmedelskedjan och att de använde sig av registrerade leverantörer. Redlighet kontrollerades genom att undersöka om det såldes samma produkt som det angavs i menyn med avseende på styckningsdetalj och ursprungsland. Brister konstaterades på tre av verksamheterna. 2
Innehåll 1 Beskrivning av projektet... 4 1.1 Bakgrund... 4 1.2 Syfte... 4 2 Metod... 5 2.1 Kontrollområden... 5 2.2 Avgränsningar... 5 2.3 Kontrollbesök... 5 3 Resultat... 5 3.1 Kontroller... 5 3.3 Uppföljning... 6 3.4 Diskussion... 6 4 Slutsats... 6 Lagrum... 7 Bilaga1. Verksamheter som ingick i projektet... 8 Bilaga 2. Checklista... 9 3
1 Beskrivning av projektet 1.1 Bakgrund Miljö- och byggnadsförvaltningen genomför regelbundet livsmedelskontroller för att kontrollera att de livsmedel som släpps ut på marknaden är säkra att äta och att konsumenterna inte blir vilseledda. För att få en överblick av ett visst kontrollområde arbetar vi ibland i projektform för att kartlägga hur hanteringen i stort ser ut i kommunen. I detta projekt kontrollerades att livsmedelsföretagarna följer rådande lagstiftning gällande spårbarhet och redlighet för nötkött. Kontrollmyndigheten för livsmedel besökte totalt 34 restauranger och pizzerior under hösten och vintern 2015/2016. Spårbarhet är ett krav i livsmedelslagstiftningen och tillämpas på alla stadier i produktions, bearbetningskedjan och distributionskedjan. Det ska gå att spåra ett livsmedel, livsmedelsproducerande djur och ämnen som är avsedda att ingå i ett livsmedel. Spårbarhet är bland annat ett verktyg för att kunna säkerställa livsmedelssäkerheten. Om livsmedlet går att spåra går det att dra tillbaka det från marknaden om det visat sig vara skadligt för hälsan eller på annat sätt vara olämpligt som föda. Därför ska livsmedelsföretagare ha ett system för att kunna spåra de livsmedel de hanterar. För livsmedelsföretagaren innebär det att känna till sina leverantörer och mottagare. Mottagaren behöver bara kännas till om de är ett företag och alltså inte om det levereras till slutkonsument. Ett system för spårbarhet kan till exempel vara ett leverantörsregister och att samla fakturor i en pärm. Livsmedelsföretagaren ska även kunna informera myndigheten om spårbarheten. Informationen ska vara lättillgänglig så att den snabbt kan tas fram. Lagkraven omfattar endast extern spårbarhet och inte hur livsmedlet har rört sig inne i företaget. Livsmedelsföretagaren behöver alltså inte kunna koppla ihop inkomna varor med olika tillverkningsomgångar. Men det kan underlätta vid ett eventuellt återkallande/tillbakadragande av en produkt om ett sådant system finns. För vissa livsmedel finns det annan lagstiftning som ställer mer detaljerade krav på spårbarhet. Ett exempel är ursprungsmärkning på nötkött. Märkningen består av ett referensnummer som hjälper företagen och kontrollmyndigheten att spåra köttet och ska garantera att köttets ursprung går att spåra tillbaka till de djur vars kött ingår i produkten. Reglerna gäller för den som producerar eller säljer nötkött och därmed verksamheter som slakterier, styckningsanläggningar, importörer, grossister, butiker och restauranger. Förutom ursprungsmärkningen ska det stå i vilket land djuret är fött, slaktat och styckat. Om djuret är fött, slaktat och styckat i samma land räcker det att ange uppgiften Ursprung: Landets namn. Dessutom ska slakteriets och styckningsanläggningens godkännandenummer stå med. Redlighet är reglerat i lagstiftningen för att konsumenten inte ska vilseledas eller luras. Konsumenten har rätt att göra medvetna val och bör därmed få lämplig information om de livsmedel de konsumerar. Konsumenternas val kan påverkas av bland annat hälsomässiga, ekonomiska, miljömässiga, sociala och etiska överväganden. Det är därför livsmedelsföretagarens ansvar att ge korrekt information för de livsmedel de tillhandahåller. Detta omfattar till exempel märkning och presentation av livsmedel som etiketter eller menyer. 1.2 Syfte Projektets syfte är att kontrollera att de restauranger som serverar nötkött i Enköping kommun följer rådande lagstiftning gällande spårbarhet av nötkött och redlighet. Livsmedelsverket har 4
uppmanat kommunerna att lägga mer fokus på att upptäcka livsmedelsfusk eftersom det tidigare lagts lite kontrolltid på det området. Det har framkommit att det finns ett behov för kontroll i och med att det finns pengar att tjäna genom fusk med livsmedel. I andra kommuner har det upptäckts brister gällande spårbarhet och redlighet för kött. Eftersom kött är en dyr råvara finns det pengar att tjäna genom att till exempel sälja billigare styckningsdetaljer, ljuga om ursprungsland eller köpa kött från oregistrerade livsmedelsanläggningar. Livsmedelskontrollen i Enköpings kommun valde att i det här projektet kontrollera restauranger som säljer nötkött. 2 Metod 2.1 Kontrollområden De två kontrollområden som projektet omfattade var spårbarhet och redlighet. Det livsmedel som valdes ut var nötkött och de produkter det fokuserades på var kebab, oxfilé och entrecote. Om det vid en kontroll framkom att verksamheten inte sålde någon av dessa produkter valdes en annan produkt av nötkött ut. För spårbarhet kontrollerades att köttet köpts från ett registrerat livsmedelsföretag, att det fanns ursprungsmärkning och att mängden och sorten kött stämde överens med fakturan. För redlighet kontrollerades om det fanns diverse påståenden om köttet och att de inte var felaktiga eller vilseledande och att styckesdetaljerna som serverades stämde överens med det som stod på menyn. 2.2 Avgränsningar De restauranger och pizzerior som sålde kebab, oxfilé eller entrecote valdes ut till att delta i projektet. Nötkött valdes eftersom det har mer detaljerade krav i lagstiftningen än de flesta andra livsmedel och kraven på spårbarhet är striktare. Detta resulterade i 34 restauranger och pizzerior. 2.3 Kontrollbesök En checklista (se bilaga 1) som användes vid inspektionerna togs fram för att kontrollera spårbarhet och redlighet. Inspektionerna gjordes oanmälda under hösten och vintern 2015/2016. Om följesedlar eller fakturor inte kunde uppvisas vid inspektionen uppmanades verksamheterna att skicka in dem inom 24 timmar. Om brister uppmärksammades vid inspektionen gjordes en uppföljning. 3 Resultat 3.1 Kontroller Totalt kontrollerades 34 restauranger varav tre fick avvikelser. Det uppmärksammades även att en tillverkare/leverantör av kebab hade vilseledande märkning och att en grossist hade otydliga följesedlar. En av verksamheterna fick avvikelse på spårbarhet, en på redlighet och en på både spårbarhet och redlighet. Alla leverantörer av de produkter av nötkött som ingick i projektet var registrerade livsmedelsanläggningar. Verksamheten som fick avvikelse på spårbarhet kunde inte uppvisa följesedeln för oxfilé inom 24 timmar och fick därmed en avvikelse eftersom följesedeln inte kunde tas fram skyndsamt. En 5
restaurang fick avvikelse på redlighet eftersom det kött som serverades inte överensstämde med den styckningsdetalj som stod i menyn. Restaurangen som fick avvikelse på både spårbarhet och redlighet sålde kött utan ursprungsmärkning och information om köttslag. På menyn angavs att det serverades oxfilé. På tre verksamheter uppmärksammades att en tillverkare av kebab hade vilseledande märkning. Kebaben var märkt med svenska flaggor fastän köttet var från andra länder. Denna märkning är vilseledande då det inte framgår tydligt att köttet inte är svenskt. I vissa restauranger var oxfilén och entrecoten uppskuren och förpackad i påsar eller plastlådor. Därmed gick det inte att avgöra om produkten överensstämde med följesedeln. Då försökte vi uppskatta om mängden kött stämde med vad som stod på fakturan och hur mycket som hade sålts. I vissa fall försvårades spårningen då det till exempel köpts in flera olika sorter oxfilé till verksamheten. Det var då svårare att koppla köttet till rätt faktura. Vissa verksamheter köpte in oxfilé från en leverantör som hade ofullständiga följesedlar. Följesedlarna var skriva för hand och det var svårt att utläsa hur mycket kött som köpts in. 3.3 Uppföljning På de restauranger som fick avvikelser gjordes en uppföljning. Det resulterade i att restaurangen som serverade fel styckningsdetalj ändrade i menyn så att köttet överensstämde med vad som serverades. Restaurangen som serverade okänt kött utan ursprungsmärkning som oxfilé, köpte in korrekt märkt oxfilé och slutade sälja det andra köttet. För att följa upp leverantören med de ofullständiga följesedlarna kontaktades kommunen med kontrollansvar. Även tillsynsmyndigheten med kontrollansvar över kebabtillverkaren kontaktades så att de kan följa upp den vilseledande märkningen. 3.4 Diskussion För att upptäcka fler spårbarhets- och redlighetsbrister behöver det kontinuerligt göras kontroller på dessa områden. Detta projekt omfattade endast några få livsmedel och det finns ett behov av att kontrollera flera sorters livsmedel där det till exempel kan finnas ett ekonomiskt intresse genom att sälja en produkt som är billigare än den utlovade. Det finns också en hälsorisk i att sälja andra livsmedel än vad som anges i menyn för till exempel allergiker. Gällande spårbarhet av kött är det ytterst viktigt att köttet går att spåra vid eventuella utbrott och därför borde det inte finnas några avvikelser på det kontrollområdet. Det är viktigt att konsumenterna ställer krav på restaurangerna så att de får det de betalar för och inte blir lurade. Det är också viktigt att restaurangerna har rätt kunskap så att de kan ställa rätt krav på sina leverantörer. 4 Slutsats De flesta registrerade restauranger i Enköpings kommun som sålde kebab, oxfilé eller entrecote uppfyllde kraven för spårbarhet då det gick att följa köttets väg ett steg bak i livsmedelskedjan. 6
Spårningen försvåras när verksamheten packar om köttet så att ursprungsmärkningen inte längre finns kvar. Spårningen försvåras när en verksamhet köper in till exempel flera olika sorter oxfilé eftersom det blir svårare att koppla köttet till fakturan. Eftersom det finns verksamheter som inte säljer de styckningsdetaljer som anges i menyn finns ett behov av att kontinuerligt kontrollera redlighet. Eftersom brister uppmärksammats hos grossister/tillverkare som ligger utanför Enköping kommuns kontrollansvar är det viktigt att det finns samarbete mellan de olika kontrollmyndigheterna. Lagrum I artikel 18 i förordning (EG) 178/2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, framgår bland annat att livsmedel ska kunna spåras på alla stadier i livsmedelskedjan. Livsmedelsföretagaren ska kunna ange alla personer från vilka de erhållit ett livsmedel och ha system och förfaranden för att på begäran kunna lämna denna information till behörig myndighet. I artikel 14 i samma förordning nämns att livsmedel inte ska släppas ut på marknaden om de inte är säkra och de grundläggande krav som finns för att upprätthålla säkerheten. Artikel 5 i förordning (EG) 853/2004 om fastställande av särskilda hygienregler för livsmedel av animaliskt ursprung beskriver bland annat att livsmedelsföretagare ska släppa ut produkter av animaliskt ursprung på marknaden som hanterats av en anläggning som omfattas av krav på godkännande och innehar antingen identifieringsmärke eller kontrollmärke. I förordning(eg) 1825/200 och förordning (EG) 1760/2000 finns mer detaljerad lagstiftning om vad som gäller för märkning och spårning av nötkött och nötköttsprodukter. Förordning (EG) 1169/2011 om tillhandahållande av livsmedelsinformation till konsumenter syftar bland annat till att fastställa en hög konsumentskyddsnivå när det gäller livsmedelsinformation. I förordningen fastställs metoder som ska säkerställa konsumenternas rätt till information och förfaranden för tillhandahållande om livsmedelsinformation. 7
Bilaga1. Verksamheter som ingick i projektet 1. All In 2. Asian Wook 3. Astas Vedugn 4. Bombance 5. Buntas Thaimat 6. China town 7. ChopChop 8. Drottningen pizzeria 9. Enköpings pizzeria 10. Fagerudd konferans 11. Fanna-Krogen 12. First Hotel 13. Lilla Japan 14. Misto Uno 15. Nippon & Frezon Catering 16. Pinchos 17. Pizzeria Amore 18. Pizzeria Ettan Grillbar 19. Pizzeria Karavan 20. Pizzeria Milano 21. Pizzeria Picasso 22. Pizzeria Torino 23. Pizzeria Tullen 24. Players Inn 25. Restaurang & Pizzeria SG 26. Restaurang Akropolis 27. Restaurang krydda 28. Restaurang Kungsbacken 29. Restaurang Lilla torget 30. Restaurang Natti 31. Sagar 32. Stattshörnan 33. US Pizza 34. Vita Elefanten 8
Bilaga 2. Checklista Checklista Verksamhet/Vu Datum kl. Produkt Finns maträtter påståenden om oxfilé, entrecote och kebab på menyn? (frivilligt ursp. och styckdetalj) Görs påståenden om a) ekologiskt b) halal c) ras d) ålder e) ursprung på menyn? Produkt i kyl/frys överensstämmer med menyn/muntligt information om ursprung fött uppfött slaktad styckad Hur stor mängd kött finns av oxfilé entrecote kebab Kan köttet spåras till leverantören via kvitto/ faktura Följesedel/ kvitto/ faktura överensstäm mer med köttslag och mängd Leverantören är godkänd/ registrerad Namn/ Adress/ Ref.nr Ja Nej Ja Nej Ja Nej Fryst /Färsk (kg) Ja Nej Ja Nej Ja Nej a-e Oxfilé Entrecote Kebab Övrigt: Finns omärkt kött Ja Nej Finns annat ex. hästkött Ja Vad Nej Följesedlar/kvitto/faktura sparas inte
Följesedlar/kvitto/faktura kan inte uppvisas vid kontrollen Kommentarer - Nötkött med bristfällig eller obefintlig spårbarhet får inte säljas och beläggs med saluförbud. (EG) 178/2002 art. 18. - Om en restaurang köper kött från en leverantör som inte är godkänd eller registrerad bör detta kött beläggas med saluförbud. 10.2 Livsmedelslagen (SFS 2006:804)