Alkoholstatistik fran Danmk) Finland) Norge och Sverige 1980-1985 Konsumtionsniva och konsumtionsstruktur Den registrerade alkoholkonsumtionen uppvis relativt stora skillnader i de nordiska liindema Danmk, Finland, Norge och Sverige, saviil i fraga om konsumtionsniva som konsumtionssammansiittning (tabell I och 2). Danmk hade den hogsta konsumtionsnivan, riiknat i 100% alkohol, mer iin dubbelt sa stor som den i Norge, diir den v liigst. I dessa siffror iir inte den icke-registrerade konsumtionen inriiknad, sasom turistspriten och den hemmatillverkade alkoholen. Som ett exempel kan namnas att manga svensk aker over Oresund till Danmk fcir att kopa billig alkohol, vilket bidr till att hoja fcirsaljningen i Danmk men de facto svensknas konsumtion. Hur jiimfcirelsen vad avser den icke statistikfcirda konsumtionen utfaller i fraga om de nordiska liindema okiint. Jiimfcirelsema i det fciljande skall alltsa tas med en viss reservation. Av tabell I framg att det finns viisentliga skillnader mellan liinderna vad giiller alkoholkonsumtionens sammansiittning med avseende pa vuslag. Tabelll. Totalfcirsiiljning av alkoholdrycker 1980--1985, I 000 liter Land Ar Spritdrycker Vin Hiirav Long drinks 01 Hiirav stkol stkvin (stk-a. mellanol) 1) Danmk 1980 19 244 71 779 14 849 637 722 41 390 1981 20 003 82 391 16 006 625 887 47 621 1982 20 614 88 805 16 216 639 370 52 370 1983 19 565 96 463 15 625 665 930 56 730 1984 19 100 96 413 14 641 644 829 64 760 1985 21 180 105 890 15 038 605 840 59 360 Finland 1980 35 083 22 750 11 322 16 328 260 665 95 413 1981 34 469 26 215 14 254 15 808 261 498 95 827 1982 36 053 24 803 12 135 17 319 256 784 98 782 1983 36 312 24 074 11 016 17 026 264 604 104 026 1984 37 181 22 785 9 466 20 421 275 864 107 711 1985 36 299 21 990 8 434 20 507 289 365 112 244 Norge 1980 18 376 17 979 3 179 186 054 27 425 1981 15 494 17 107 2 465 173 964 25 391 19822) 11 926 14 174 I 933 183 835 27 793 1983 12 574 16 529 2 067 178 182 25 139 1984 12 710 18 132 2 152 185 369 22 967 1985 14 230 21 212 2 499 184 815 21 347 Sverige 1980 57 787 79 237 11 628 282 845 91 776 1981 52 353 80 881 9 896 269 131 90 419 1982 52 260 86 825 10 419 282 621 99 091 1983 48 219 89 923 10 042 269 268 101 122 1984 45 161 96 722 9 619 270 774 104 942 1985 44 141 97 649 9 590 292 837 105 745 l) For Sverige: Stkol, 61 klass II. 2) Siffrorna h influerats av A/S Vinmonopolets strejk hasten 1982. 56
I Danmk konsumeras sa1edes a1koho1en till i:ivervagande del i form av ma1tdrycker. De dominerande vuslagen i Finland spritdrycker och i:il. I Sverige vager spritkonsumtionen tungt, men aven vin h viss betydelse for alkoholkonsumtionen. I Norge maltdryckerna den mest betydelsefulla komponenten i den totala alkoholkonsumtionen. H torde dock den verkliga spritdryckskonsumtionens betydelse va underskattad, p.g.a. hembranningens omfattning. I det foljande skalljamforelser gi:iras med 1980. Det naturligtvis forenat med ett visst matt av godtycke eftersom tillf<illiga och sskilda omstiindigheter kan ha paverkat talen detta. Av sammanstallningen till hi:iger framg bl.a. att minskningen i Norge och Sverige mellan 1980 och 1985 beror pa en minskad forsaljning av spritdrycker. Den stora nedgangen i Norge forklas emellertid till viss del av den hamstringsvag man hade d mot slutet av 1980. Vinforsaljningen h demot i:ikat i alla dessa lander A1koholkonsumtionens procentuella forandring 1980--1985 (per 1 000 inv. > 15 ) 85/80 ±% Danmk Finland Norge Sverige % % % % Spritdrycker + 6,9-0,5-25,9-25,4 Vin +41,6-6,8 +12,9 +20,4 Long drinks +20,5 01-7,7 + 6,9-5,0 + 1,0 Summa 100 % alkohol + 3,7 + 1,0-13,0-9,9 utom i Finland d man istallet i:ikat konsumtionen av s.k. long drinks. De senaste ens minskning av alkoholkonsumtionen i Danmk orsakas av en minskad i:ilforsaljning medan konsumtionen av andra alkoholdrycker i:ik, framforallt konsumtionen av vin. Tabell 2. Konsumtion per capita av alkoholdrycker i liter per inv:'me, 15 och aldre, 1980--1985 Land Ar Volym Alkohol 100 % Liter abs. alkohol Sprit Vin Long 01 Sprit- Vin Long 01 Summa per invadrycker drinks (stk- drycker drinks (stk- ne av o. mel- o. mel- hela belani:il) I) lani:il) I) folkningen Danmk 1980 4,76 17,76 157,82 1,88 2,35 7,45 11,68 9,37 1981 4,92 20,25 153,81 2,02 2,67 7,35 12,04 9,55 1982 5,03 21,67 155,99 2,01 2,84 7,46 12,31 9,86 1983 4,74 23,39 161,47 1,91 3,03 7,84 12,78 10,31 1984 4,79 24,17 161,69 1,91 2,92 7,77 12,60 10,16 1985 5,09 25,15 145,62 1,98 3,05 7,08 12,11 9,86 Finland 1980 9,24 5,99 4,30 68,68 3,51 0,93 0,24 3,26 7,94 6,31 1981 9,02 6,86 4,14 68,41 3,46 1,08 0,23 3,25 8,01 6,40 1982 9,35 6,43 4,49 66,60 3,53 0,98 0,25 3,17 7,93 6,35 1983 9,34 6,19 4,38 68,03 3,53 0,93 0,24 3,24 7,94 6,37 1984 9,49 5,81 5,21 70,38 3,57 0,85 0,29 3,35 8,06 6,49 1985 9,19 5,58 5,18 73,40 3,46 0,81 0,28 3,47 8,02 6,44 Norge 1980 5,80 5,68 58,76 2,46 0,75 2,70 5,91 4,59 1981 4,85 5,36 54,48 2,06 0,70 2,50 5,26 4,15 19822) 3,70 4,40 57,05 1,57 0,57 2,62 4,76 3,73 1983 3,87 5,08 54,79 1,63 0,65 2,52 4,80 3,79 1984 3,87 5,53 56,51 1,62 0,71 2,59 4,92 3,90 1985 4,30 6,41 55,85 1,77 0,82 2,55 5,14 4,10 Sverige 1980 8,67 11,89 42,50 3,42 1,53 1,79 6,74 5,41 1981 7,81 12,07 40,20 3,05 1,54 1,70 6,29 5,07 1982 7,76 12,89 42,00 3,03 1,59 1,79 6,41 5,19 1983 7,12 13,28 39,73 2,77 1,63 1,70 6,10 4,96 1984 6,64 14,23 40,77 2,58 1,73 1,70 6,01 4,90 1985 6,47 14,31 42,91 2,52 1,74 1,81 6,07 4,96 I) For Sverige: Stki:il, i:il klass II. 2) Siffrorna h influerats av A/S Vinmonopo1ets strejk hi:isten 1982. 57
De hittills redovisade statistiska uppgifterna ger ocksa en fingervisning om betydelsefulla skillnader i konsumtionsmonstret mellan landerna som sannolikt h inverkan pa missbrukets kakt och skadeverkningnas sammansattning och omfattning. Nagra uppgifter om dessa fcirhallanden ges i det andra avsnittet av denna redovisning. Rent generellt kan sagas att fran 60-talet till mitten av sjuttiotalet okade alkoholkonsumtionen i alla landerna, i liter raknat mest i Danmk och Finland. Under sene delen av sjuttiotalet stagnerade okningen av alkoholkonsumtionen. Sedan 1980 h alkoholkonsumtionen ater okat i Danmk, aven om det under de senaste tva en syns tecken pa en ny nedgang. I Finland upphorde okningen, medan utvecklingstendensen i Sverige och Norge i stt vit nedatgaende under perioden (tabell2). Konsumenternas utgifter for alkoholdrycker Alkoholkonsumenterna!agger ut avsevda belopp pa sin konsumtion av alkohol i de nordiska landerna, mellan 10 och 20 miljoner i respektive lands valuta. Denna utgiftspost utgor en betydande andel av de totala konsumtionsutgifterna, storst i Finland med 6, I % 1985 och minst i Danmk med 3,7 %. I Norge och Sverige v andelen 4,3 % (tabell 3). I fasta priser ( 1980 s) h konsumentutgifterna fcir a1koholdrycker okat i samtliga dessa lander. Okningen v storst i Finland (I 0,7 %) och minst i Sverige (I,2 %). I Danmk och Norge okade dessa utgifter med omkring 5%. Eftersom den totala privata konsumtionen okade mer an utgifterna fcir alkohol, minskade utgiftsandelen fcir Tabell 3. Konsumenternas utgifter fcir och statens intakter av alkohol i miljoner av resp.lands valuta 1980-1985 Land Ar Konsumenternas utgifter fcir alkoho!2) Sprit- Vin4) Long 01 drycker drinks (stko. melllano!) 3) Summa Privat Konsu- Statens Statens alkoholintakter inhemsk ment. alk.- i% av konsum- alk. utg. intak- Konsu- Statens Statens tion i% av ter2) ment. total a direkta den tota- utgifter intakter o. indi- Ia priv. fcir alko- rekta konsum- hoi skatter tionen Danmk 1980 3 302 4 651 1981 3 909 4 910 1982 4 496 5 289 1983 5 068 6 219 1984 5 222 6 451 1985 5 933 6 332 Finland 1980 3 219 650 253 2477 1981 3 514 811 270 2 881 1982 4 044 869 321 3 215 1983 4 518 943 351 3 685 1984 4 834 954 445 4 051 1985 5 017 982 480 4 531 Norge 1980 2 755 923 2 688 1981 2 864 1 081 3 148 1982 2 474 1 035 3 910 1983 2 853 1 378 4 242 1984 2 899 1 570 4 794 1985 3 319 1 982 5 019 Sverige 1980 6 747 2 355 3 157 1981 6 906 2 658 3 248 1982 7 463 3 116 3 733 1983 7 900 3 745 4 325 1984 7 998 4 240 4 787 1985 8 264 4 771 5 568 7 953 8 819 9 785 11 287 11 673 12 265 6 599 7 476 8 449 9 497 10 284 11 011 6 366 7 093 7 419 8 473 9 263 10 320 12 259 12 812 14 312 15 970 17 025 18 603 208 814 3,8 4 026 50,6 3,0 3,5 228 566 3,9 4 253 48,2 2,9 3,4 255 639 3,8 4 694 48,0 2,8 3,4 279 470 4,0 5 327 47,2 3,0 3,7 305 590 3,8 5 624 48,2 3,0 3,7 334 567 3,7 5 964 48,6 2,8 3,4 104 358 6,3 4 274 64,8 10,4 11,2 118 421 6,3 4 790 64,1 9,8 10,5 133 883 6,3 5 510 65,2 10,0 11,0 148 859 6,4 6 195 65,2 10,0 11,0 164 677 6,2 6 705 65,2 9,3 10,2 179 980 6,1 7 061 64,1 8,7 9,6 135 241 4,7 3 713 58,3 2,9 4,4 155 205 4,6 4 132 58,3 2,9 4,5 175310 4,2 4 130 55,7 2,6 4,2 192 979 4,4 4 629 54,6 2,7 4,4 211 371 4,4 5 070 54,7 2,6 4,2 241 917 4,3 5 660 54,8 2,5 4,1 264 277 4,6 8 415 68,6 5,7 7,8 291 950 4,4 8 863 69,2 5,4 7,4 327 937 4,4 9 468 66,2 5,2 7,3 357 949 4,5 10 654 66,7 4,9 6,9 392 200 4,3 12 591 74,0 5,2 7,1 434 500 4,3 12 354 66,4 4,5 6,1 1) Inklusive serveringsavgifter. 2) For Danmk exklusive tull och mervdeskatt. 3) For Sverige: Stko1, ol k1ass II. 4) Danmk: Vin och spritdrycker 58
alkoholdrycker i alla dessa Hinder. Reell/procentuell fcirandring, 1980-1985 Danmk Finland Norge Sverige Total privat konsumtion + 9,7 +14,4 +15,4 + 9,6 Statens intiikter fran alkoholdrycker Alkoholutgifter + 5,5 + 10,7 + 4,6 + 1,2 Staten :l in alkoholin takter pa mellan 5 och 12 milj der i dessa nordiska lander, raknat i resp. lands valuta. Det motsv 8, 7 % i Finland, 2,5 % i Norge, 2,8 % i Danmk och 4,5 % i Sverige av statens totala intakter (tabell 3). Skatteuttaget v sti:irst i Sverige, uttryckt i% av konsumenternas utgifter, och lagst i Danmk. I fasta priser i:ikade statens intakter fran alkohol i fcirsta hand i Finland, medan de minskade nagot i Norge och i Sverige. Alkoholintakterna minskade dock i jamfcirelse med statens totala intakter i alla dessa lander, dock mest (%-enheter) i Finland och i Sverige. Fi:irandring i statens intakter fran alkohol, 1980-1985 Danmk Finland Norge Sverige real proc. fcirandr. +1,4 +9,6-1,7-2,1 fcir. i andel. av tot. statsintakter 80-85, %-enh. -0,2-1,7-0,4-1,2 Statens intakter i procent av konsumenternas alkoholutgifter vierade mellan 48,6 (Danmk), 54,8 (Norge), 64, l (Finland) och 66,4 (Sverige). Skatteuttaget i Sverige och Finland v saledes betydligt hi:igre an i Norge och framfcirall t i Danmk. I fast a priser ( 1980 s) h skatteuttaget minskat nagot i samtliga av dessa nordiska lander. Minskningen i det reala skatteuttaget v sti:irst i Norge och minst i Finland. Prisutvecklingen 1980-85, realpriser Av tablan pa fciljande sida kan utlasas att priserna pa alkoholdrycker i:ikat i fasta priser, med undantag av Tabell 4. Realprisindex fcir alkoholdrycker och konsumentprisindex 1980-1985 ( 1970= 100) Land Ar Realprisindex Konsument- Sprit- Vin Long 011) Totalt prisindex drycker drinks Danmk2) 1980 89 79 256 1981 84 76 286 1982 82 73 315 1983 87 76 337 1984 86 77 357 1985 83 76 374 Finland 1980 87 94 llo 86 88 292 1981 85 93 107 89 88 327 1982 87 96 108 92 90 358 1983 89 101 lll 94 92 388 1984 87 100 lll 92 90 416 1985 86 99 ll3 92 90 440 Norge 1980 96 102 91 95 222 1981 106 ]]6 99 104 254 1982 108 119 102 107 283 1983 110 121 107 110 307 1984 104 115 111 108 326 1985 99 114 ]]2 106 344 Sverige 1980 93 109 122 97 242 1981 94 106 122 97 271 1982 94 107 121 97 294 1983 98 112 124 101 321 1984 98 109 118 101 347 1985 98 115 121 103 363 1) Avser stk- och mellani:il. Fi:ir Sverige: enbt pilsner t.o.m. 1983. 2) Danmk berakn sina index med hjalp av representativa drycker, som fcir spritdrycker: Aalborg Taffel Akvavit och i:il: i:il skatteklass I. 59
Danmk diir ev. en v1ss siinkning av realpriserna iigt rum. Prisokningen v storst i Norge (11,6 %) och Sverige (6,2 %) (tabell4). Det kan va viirt att observera att prishojningen i Norge skedde 1981 som antytts ovan. Foriindring av realpriserna pa alkoholdrycker, % Spritdrycker Vin Long drinks 01 Summa Danmk Finland - 6,7 1,1 (± 0* ) + 5,3-3,8 (-*) + 2,7 + 7,0 + 2,3 KPI* +46,1 +50,7 (*) hypotetiskt * Konsumtionsprisindex Norge + 3,1 +11,8 +23,1 + 11,6 +55,0 Sverige + 5,4 + 5,5 0,8 + 6,2 +50,0 Prisutvecklingen vier mellan liinderna och for olika vuslag. Effekterna av prisfciriindringna vaner. Konsumtionen av vin i Sverige och Norge ok trots att priserna stiger, medan a andra sidan spritdrycksfcirsiiljningen minsk mycket mer iin vad priserna okat. I Danmk okade spritdrycksfcirsiiljningen i omviind proportion till prisfciriindringen pa dessa drycker. Hushallens disponibla realinkomster 1980-85 Hushallens reala disponibla inkomster okade med mellan 10 och 13 %, utom i Sverige diir okningen endast uppgick till drygt 2,5 %. Des sa okningstal v nagot storre iin fcir konsumentutgifterna pa alkohol, vilket betyder att konsumenterna i hogre utstriickning anviinder sina inkomster till annat iin alkohol. Det kan va intressant att notera den diimpning som den laga reala okningen av hushallens disponibla inkomster torde ha utovat pa okningen av konsumenternas alkoholutgifter i Sverige. Serveringens andel av alkoholforsiiljningen Forsiiljningsandelen av spritdrycker som g via serve- Tabell 5. Omhiindertagande fcir f)rlleri (registrering av berusningsfall) 1980-1985 Land Ar Totalt -17 Hiirav man: 18-19 20- Summa -17 Hiirav kvinnor: 18-19 20- Summa Totalt i huvudstaden Danmk 1980 1981 1982 1983 1984 1985 16 842 18 321 20 390 20 678 19 741 15 132 16 931 18 810 18 911 18 151 1 152 l 390 1 520 1 767 1 590 6 416 6 902 6 805 7 479 6 714 Finland 1980 207 864 1981 210 519 1982 214 946 1983 213 728 1984 209 696 1985 198 341 7 232 7 606 7 665 7 493 7 237 7 233 9 217 9 510 9 615 9 217 8 893 9 149 179 404 181 014 184 160 183 854 180 209 169 602 195 853 198 130 201 440 200 564 196 339 185 984 1 445 1 454 1 494 1 519 1 328 1 352 837 876 795 793 766 890 9 729 10 059 11 217 10 852 11 263 10 115 12 011 12 389 13 506 13 164 13 357 12 357 52 683 54 335 57 019 57 783 58 366 51 247 Norge 1980 1981 1982 1983 1984 1985 36 261 33 900 32 251 34 988 32 261 32 284 33 907 31 475 29 880 32 288 29 655 29 794 2 354 2 425 2 371 2 700 2 606 2 490 7 637 7401 8 016 8 411 6 981 6 087 Sverige 1980 126 636 1981 119 985 1982 125 833 1983 118 000 1984 110 285 1985 96 712 2 979 2 692 3 104 2 971 2 563 2 231 4 770 4 269 4 626 4 200 4 092 3 519 108 385 102 684 105 861 97 082 88 540 77 523 119231 1 113 174 1 118 437 1 110 718 1 103 300 1 90 771 1 819 672 780 693 566 529 423 442 365 361 360 286 5 857 5 342 5 864 5 745 5 298 4 488 7 405 6 811 7 396 7 282 6 985 5 941 24 873 19 988 21 940 21 346 17 833 16 149 1 ) Skillnadenjiimfcirt med uppgiften i kolumnen "Totalt" beror pa att a1dern fcir ett antal oidentifierade omhiindertagna individer iir okiind. 60
ring overlag lagre an for vin och stkol (tabell 1). Forsaljningen av spritdrycker via servering h som regel minskat sedan 1980, till skillnad fran de ovriga vuslagen, vilka okade, bortsett fran stkol i Norge. I Finland serveringsandelna, med undantag for vin, hogre ani de andra landerna (utom Danmk). Det galler sskilt stkol och long drinks. Serveringens andel av den totala forsaljningen 1985, % Danmk Finland Norge Sverige Spritdrycker 13,4 7,3 3,3 Vin 10,4 20,1 8,3 Stkol 58,7 10,0 26,9 Long drinks 39,6 SKADEUTVECKLINGEN 1980-1985 I det foljande gors ett forsok att belysa utvecklingen av alkoholskador ide fyra nordiska landerna en 1980-85. Med de statistiska uppgifter som tillgangliga kan det endast bli fraga om att ofullstandigt belysa nagra aspekter av och tendenser i missbruket av alkoholdrycker. OmhO.ndertaganden for fylleri Omhandertagandefrekvensen for fylleri uppvis stora skillnader om man jamfor de fyra landerna (tabell 5 och 6). Ytterlighetsvdena uppvis Finland (50,3 per 1 000 invane) och Danmk (4,8). Dessa skillnader torde, forutom skillnader i verklig berusningsfrekvens, aterspegla skillnader i samhallets reaktioner pa Ylleri. Vi kan alltsa inte med stod av dessa siffror saga hur stora de verkliga skillnaderna i berusningsbenagenhet mellan dessa tva lander. I Danmk okade omhandertagandefrekvensen med 20 % mellan 1980 och 1984, aven om en viss minskning skett de senaste en beroende pa polisens praxis. I de andra landerna skedde i stort sett en minskning av omhandertagandena, mest i Sverige med drygt 25 % mellan 1980 och 1985. Frekvensen av omhandertaganden v flerfaldigt hogre for man an for kvinnor. Sskilt for 18-20-iga man v frekvensen hog. I Finland okade omhandertagandena i gruppen man under tjugo, medan den minskade i denna grupp i Sverige. Fran Norge och Danmk saknas aldersspecifika uppgifter. Tabell 6. Omhandertagande for fylleri (registrering av berusningsfall) per l 000 invane over 15 1980-1985 Land Ar Totalt Hav man: Hav kvinnor: -17 18-19 20- Summa -17 18-19 20- Summa Danmk 1980 4,0 7, 7 0,5 1981 4,5 8,5 0,7 1982 5,0 9,4 0,7 1983 5,0 9,4 0,8 1984 4,8 9,0 0,7 1985 Finland 1980 54,8 61,4 118,2 111,3 108,3 12,8 11,2 5,4 6,0 1981 55,1 65,4 122,2 111,2 108,8 13,0 11,8 5,5 6,2 1982 55,8 67,1 122,7 111,9 109,6 13,6 10,6 6,1 6,7 1983 54,9 66,5 117,9 110,4 108,1 14,0 10,6 5,9 6,5 1984 53,5 65,4 116,1 107,0 104,9 12,5 10,4 6,0 6,5 1985 50,3 67,9 121,8 99,7 98,8 13,2 12,3 5,4 6,0 Norge 1980 11,5 21,8 1,5 1981 10,6 19,9 1,5 1982 10,0 18,9 1,4 1983 10,8 20,0 1,5 1984 9,8 18,8 1,5 1985 9,8 18,9 1,5 Sverige 1980 19,0 16,8 44,1 36,3 36,4 4,8 4,1 1,9 2,2 1981 17,9 14,5 38,5 34,3 34,4 3,8 4,2 1,7 2,0 1982 18,7 16,3 40,2 39,5 35,8 4,3 3,3 2,4 2,2 1983 17,4 15,7 34,3 32,3 33,3 3,9 3,1 1,8 2,1 1984 16,2 13,9 32,3 29,3 31,0 3,2 3,0 1,7 2,0 1985 14,2 13,1 27,7 25,5 27,2 3,2 2,4 1,4 1, 7 61
Framforande av Jordon i onyktert tillstdnd Antalet misstankta fall av trafikonykterhetsbrott, som kommit till polisens kannedom, v 1985 nastan dubbelt sa stt i Danmk och Finland som i Sverige beraknat per l 000 motorfordon (tabell 7). Fi.ir Norge saknas uppgifter. I Danmk dock den tillatna promillehalten (0,8 %o) hi.igre an. ide andra landerna (0,5 %o). I Sverige och Danmk h frekvensen av misstankta rattfylleribrott minskat mellan 1980 och 1985 i relation till folkmangden (se vidstaende tabla). Tabell 7. Rattonykterhet och alkoholrelaterade trafikolyckor 1980--1985 Land Framfci- Per 1/l Per Vagtrafikrande av 1000-tal 1 000 olyckor ford on i registre- motor- % alkoholonyktert rade mo- ford on fall2) till- torstand I) fordon % an tal Danmk 20 014 1 729 11,6 21,3 2 622 20 500 1 684 12,2 22,2 2 500 21 444 l 653 13,0 20,8 2 324 20 593 1 639 12,6 20,8 2 315 19 219 1 673 11,5 19,9 2 292 1 733 Finland 20 436 1 372 14,9 12,0 818 20 479 1 436 14,3 12,0 846 20 804 1 497 13,9 12,3 913 21 749 1 578 13,8 ll,2 861 21 407 1 646 13,0 11,5 871 21 262 1 718 12,4 Norge 6 372 l 368 9,9 779 6 088 l 414 9,5 770 6 333 l 467 6 808 1 536 6 995 l 596 6 816 l 663 Sverige 21 681 3 106 7,0 9,9 1 514 21 065 3 132 6,7 9,0 l 332 21 217 3 161 6,7 9,3 l 425 22 493 3 229 7,0 9,8 1 555 21 925 3 323 6,6 9,0 1 485 19 769 3 412 5,8 I) Promillegrans: Danmk 0,8, i.ivriga 0,5. Fi.ir Norge: avdi.imda fcirseelser. Fi.ir Finland, Danmk och Sverige: "skaligen misstankta" som kommit till polisens kannedom. 2) Antal paverkade trafikanter (%) av totalantalet olyckor. Danmk o. Finland: antal alkohololyckor av totalantalet olyckor. Framfcirande av fordon i onyktert tillst:'md 1985 Danmk Finland Norge Sverige per l 000 inv. > 15 4,6 (-84) 5,4 2,9 ±% 85/80-6,3 +0,2 +2,4-10,9 Fiir Danmks vidkommande tde minskningen bero pi att polisen genomfcirt f:irre rutinkontroller. I Finland h rattfyllerifrekvensen per invane iiver 15 legat pa ofcirandrad niva, vilket tde sammanhanga med en ansenlig iikning av antalet motorfordon. Salunda minskade frekvensen motorfordon d fciren patraffades alkoholpaverkad. De norska siffrorna inte jamfcirba, da man i Norge endast redovis det anta1 som blivit diimda. En viss iikning, raknat per invane i.iver 15, kan ha intraffat d, men raknat per motorfordon fcirefaller en minskning ha skett (- 12 %). Andelen alkoholrelaterade viigtrafikolyckor med personskada Antalet vagtrafikolyckor d alkohol fcirekommit och vilka lett till personskada v 2,5 ganger stiirre i Danmk ani Sverige, beraknat per invane iiver 15. Eftersom motorfordonstatheten per invane i.iver 15 v 23 % hiigre i Sverige v skillnaden sti.irre beraknad per motorfordon. I Finland v andelen alkoholrelaterade vagtrafikolyckor med personskada, av alla trafikolyckor med personskada, hiigre an man skulle fcirvanta sig enligt frekvensen alkohololyckor per invane over 15. Raknat per 1 000 motorfordon v frckvensen alkoholrelaterade fall hiigre an i Sverige, eftersom motorfordonstatheten lagre i Finland Ufr figur 1). 1984 Danmk Finland Antal alkohololyckor per 1 000 inv. > 15 0,55 motorfordon per inv. > 15 0,40 0,22 0,42 Norge Sverige 0,24 (-81) 0,22 0,49 0,49 Andelen alkoholrelaterade vagtrafikolyckor med personskada, 1980--1984, procentuell fcirandring Danmk Finland Norge Sverige ± % 84/80, antal per 1 000 inv. > 15-14,7 +3,1-3,9 ±% 84/80 % andel alk. olyckor av totalantal olyck. - 6,2-4,2-9,6 Antalet alkoholrelaterade vagtrafikolyckor med personskada per 1 000 invane iiver 15 i.ikade i Finland, men minskade i Danmk och i viss man i Sverige. Per motorfordon minskade frekvensen i alla tre landerna. 62
Figur I. Vagtrafikolyckor med personskada 1980--1984, tot. antal, alkoholrel. per inv. och per motorfordon DAN MARK 3.0,..------::------------------ "-.. "-.. -------~ NORGE 3.0,---------------------- 2.5 2.5 2.0 2.0 0 0 q 1.5 -. -. 0 q 1.~ 1.0.5 ---- 1.0 "' 0~--~--~--~--~---~--+-- 1980 1 981 1 982 1 983 1 984 1 985 SVERIGE 3.0,---------------------- 0~--~--~---+---~---+-----~-- 1980 1981 1982 1983 1984 1985 FINLAND 3.0,--------------------- 2.5 2.0 ----- 2.5 2.0 -- --- ---- 1.0 1.0 " -- --.. --------.. ---- ~---------!S ---------------------- --... 0~--~---~------+-----~----~-----+-- 1980 1981 1982 1983 1984 1985 0~--~---+--~~--+---~--~--- 1 980 1 981 1 982 1 983 1 984 1 985 Totala antalet olyckor/inv. > 15 Alk.rel. olyckor/inv. > 15 Alk.rel. olyckor/motorfordon Detsamma galler andelen alkoholrelaterade olyckor av samtliga vagtrafikolyckor med personskada. De sene iikade i samtliga lander, utom i Danmk. Det intres- sant att notera att antalet alkoholrelaterade fall utvecklades pa ett mer gynnsamt satt an totalantalet trafikolyckor, sskilt i Sverige. (Fiir Norge saknas uppgift.) 63
Alkoholrelaterad dodlighet Nedan redovisas vissa direkt alkoholrelaterade dodsorsaker i fyra nordiska lander ( tabell 8). I dessa direkt alkoholrelaterade dodsorsaker h Sverige den hogsta frekvensen, framst beroende pa en hogre frekvens alkoholism och alkoholfcirgiftning. Den hogsta frekvensen av levercirrhos aterfanns demot i Danmk, och den hogsta frekvensen alkoholfcirgiftning registrerades i Finland. Frekvensen av alkoholrelaterade dodsfall ok overlag, utom i Sverige d framst dodligheten i levercirrhos minsk (se vidstaende tabla). I Norge minskade totala antalet liksom antalet levercirrhosfall fram till 1982 vefter antalet borjade oka. Antalet icke alkoholrelaterade levercirrhosfall minskade i Danmk till skillnad fran de alkoholrelaterade fallen, vs okning till en del emellertid torde kunna hanfciras till en noggranne diagnostisering. Dodligheten i alkoholism eller alkoholfcirgiftning ok i stort sett i samtliga dessa lander under tidsperioden. Dessa siffror :l dock tolkas med fcirsiktighet, eftersom samtliga alkoholrelaterade dodsfall inte redovisas och diagnostiseringen kan viera. Exempelvis skall diagnosen alkoholism i Danmk pa 50- och 60-talen ha anvants mycket mera restriktivt an i de andra landerna. En tydlig skillnad i diagnosmonstret, som kan va betingad av olikheter i konsumtionsmonstret, framtrader mellan Danmk och de ovriga landerna. Den hoga levercirrhosfrekvensen i Danmk skulle i sa fall indikera ett dryckesmonster med en frekvent konsumtion, men mindre inrik- 1984 antal/100 000 inv. > 15 Danmk Finland Norge Sverige Alkoholism 2,7 3,8 5,4 6,7 Levercirrhos 14,9 8,1 7,7 10,0 Alkoholfcirgiftning 1,2 7,0 2,8 4,5 Summa 18,8 18,9 15,9 21,2 ±% 84/80 Alkoholism +46,3 +41,9 +31,1 + 1,1 Levercirrhos + 2,9 + 1,3 1,9-34,2 Alkoholfcirgiftning +57,4 + 11,5 7,5 +37,9 Summa +10,0 + 11,6 + 6,1-15,5 tad pa akut berusning. I Finland och Sverige skulle det sene konsumtionsmonstret va vanlige, Siffrorna skulle ocksa kunna tyda pa att den registrerade spritdrycksfcirsaljningen i Sverige, Norge och Finland en mindre tillfcirlitlig mate av den verkliga konsumtionen av spritdrycker ijamfcirelse med Danmk, speciellt inom missbrukgruppen. Det vide tankbt att de alkoholrelaterade effekterna i Danmk i nagot hogre utstrackning an i de andra landerna doljs under andra medicinska diagnoser. Ett flertal faktorer medverk alltsa till uppkomsten av skillnader i dodlighetstal; fcirutom alkoholkonsumtionens niva, sammansattning och fcirdelning ocksa dryckesvanor, situationsfaktorer, diagnostisk praxis m.m. Thomas Kolk Tabell 8. Antal doda i vissa direkt alkoholrelaterade diagnoser 1980-1984 Land Ar Alkoholism Lever- Hav Alkohol- Summa Per 100 000 (291+303) cirrhos alkohol- fcirgiftning inv. > 15 (571) fall (N=980) Danmk 1980 74 586 244 31 691 17,1 1981 75 531 234 33 639 15,7 1982 73 559 254 43 675 16,5 1983 65 547 270 47 659 16,0 1984 111 618 320 50 779 18,8 Finland 1980 103 302 221 238 643 16,9 1981 86 287 199 272 645 16,9 1982 121 281 184 271 673 17,5 1983 119 340 229 249 708 18,2 1984 151 316 210 274 741 18,9 Norge 1980 131 248 119 97 476 15,0 1981 141 205 122 71 417 13,1 1982 122 191 96 83 396 12,3 1983 154 240 132 62 456 14,0 1984 178 252 104 93 523 15,9 Sverige 1980 444 1 013 395 216 1 673 25,1 1981 417 873 341 211 1 501 22,4 1982 480 726 289 245 1 451 21,5 1983 394 687 243 268 1 349 19,9 1984 458 680 247 304 1 442 21,2 64