LokalEko 2 2013 Strömsund, Åre, Krokoms och Östersunds kommuner Bergs, Härjedalens, Bräcke och Ragunda kommuner Norra och Södra Jämtlands Distrikt Kontinuitetsskogsbruk Hyggesfritt skogsbruk Intresset för hyggesfritt skogsbruk (kontinuitetsskogsbruk) ökar. Ämnet har debatterats flitigt i media den senaste tiden. Skogsstyrelsens inställning är att hyggesfritt skogsbruk bör öka i omfattning där detta är motiverat ur naturmiljö, kulturmiljö eller skötselsynpunkt eller med hänsyn till rekreationsvärden och rennäring. Skogsägarens målsättning för sin skog är en viktig utgångspunkt. Hyggesfritt skogsbruk innebär att skogen brukas utan hyggen. Marken är ständigt beklädd med ett skogbildande trädskikt. Vid hyggesfritt skogsbruk avverkas träden genom någon form av selektiv avverkning, till exempel volymblädning. Skogen kommer hela tiden att vara mer eller mindre fullskiktad och bestå av träd i alla åldrar och storleksklasser. Den kommer i stort sett att se likadan ut från tid till annan. Föryngring sker i huvudsak successivt genom självsådd. Jämfört med trakthyggesbruk finns fördelar med hyggesfritt skogsbruk för bland annat följande skogslevande artgrupper: Mykorrhizasvampar Mossor knutna till äldre skog Hänglavar och barklevande lavar En del kärlväxter, bland annat många skogslevande orkidéer Skogsmesar Så här kan det se ut i en blädad granskog, Hyggesfritt skogsbruk kräver engagemang från skogsägaren. Normalt får man räkna med sämre ekonomi (traditionella nuvärdesberäkningar) och produktionsförluster, jämfört med trakthyggesbruket. Ett annat exempel där hyggesfritt kan vara ett alternativ är skogar som är nära bebyggelse eller där man har ett rikt friluftsliv. Text: Lars-Eric Ericsson & Bo Magnusson Foto: Jan Bengtsson Foto: Bo Persson Information från Skogsstyrelsen
Personal & adresser Vi som jobbar på Norra Jämtlands distrikt Svenstavik Hammarstrand Bräcke Vi som jobbar på Södra Jämtlands distrikt Åre Strömsund Krokom Östersund Om distriktet Norra delen av Jämtland omfattande de fyra kommunerna Åre, Krokom, Strömsund och Östersund är Norra Jämtlands distrikt. Distriktet är ett av 6 inom region Mitt. Skogsmark (ha): 1 200 000 ha Privata: 610 182 ha Övriga: 589 818 ha Krokom Forsbergs väg 2 Box 9 835 21 Krokom Tfn 0640-175 40 Fax 0640-627 08 Strömsund Storgatan 14 835 35 Strömsund Tfn 0670-64 84 50 Fax 0670-61 42 23 Järpen Strandvägen 1 830 05 Järpen Tfn 0647-66 55 70 Fax 0647-61 15 08 Östersund Infanterigatan 18 831 32 Östersund Tfn 063-19 45 70 Fax 063-51 22 38 Krokom Barbro Eriksson 0640-175 47 Agneta Jacobsson Administratör, Sjukskriven 0640-175 49 Hans Karlsson 0640-175 42 Alf Pedersen 0640-175 44 Inger Sandström 0640-175 52 Anna Stefansson 0640-175 48 Jörgen Sundin 0640-175 45 Gunnar Tengström 0640-175 46 Strömsund Anders Griph 0670-64 84 55 Maja Ramström Projektledare LBP 090-15 83 37 Frederik Rosendahl 0670-64 84 52 Susanne Wiik 0670-64 84 58 Järpen Peter Newman 0647-66 55 72 Uno Nilsson 0647-66 55 73 Östersund Anna-Karin Mähler 063-19 45 80 Erik Kretz 063-19 45 74 Terese Olofsson 063-19 45 82 Per-Olov Ringnér 063-19 45 84 Sveg Om distriktet Södra Jämtlands distrikt omfattar kommunerna Ragunda, Bräcke, Berg och Härjedalen och är ett av region mitts 6 distrikt. Skogsmark 1 355 000 ha Privata 712 000 ha Övriga 643 000 ha Hammarstrand Skalgränd 2A 840 70 Hammarstrand Tfn 0696-171 90 Fax 0696-557 03 Bräcke Hantverksgatan 18 840 60 Bräcke Tfn 0693-66 12 40 Fax 0693-66 18 27 Stenstavik Stationsvägen 7 Box 8 840 40 Stenstavik Tfn 0687-58 13 50 Fax 0687-514 32 Sveg Herrögatan 2 842 32 Sveg Tfn 0680-554 40 Fax 0680-71 12 36 Hammarstrand Anette Arvidsson Projektledare LBP 0696-171 95 Gullik Nilsson 0696-171 92 Åsa Roos Administratör 0696-171 93 Bräcke Peter Lundgren 0693-66 12 45 Bo Magnusson Tjänstledig t.o.m. 2013-12-31 0693-66 12 44 Barbro Norberg Administration 0693-66 12 42 Maria Strand 0693-66 12 43 Svenstavik Johan Agestam 0687-58 13 55 Lars Andersson 0687-58 13 54 Lars-Eric Ericsson 0687-58 13 58 Magnus Frimodig 0687-58 13 56 Lars Hammarfalk 0687-58 13 53 Jessica Jonasson 0687-58 13 52 Sveg Lisa Classon 0680-554 45 Mats Fredriksson 0680-554 48 Inger Hallgren 0680-554 46 Anders Ryberg 0680-554 43 Henrik Wikström 063-19 45 86 Lena Zachrisson Arbetsledare 063-19 45 83 Redaktör: Barbro Eriksson, Åsa Roos och Inger Hallgren www.skogsstyrelsen.se Grafisk produktion: Annika Fong Ekstrand
Ledaren Kunskapen finns varför används den inte? Vi vågar påstå att skogsbruket vet hur skog ska föryngras efter avverkningar. Ändå ser vi i våra uppföljningar att det finns stora arealer som inte har en godtagbar föryngring, endast ca 70 procent av alla föryngringar på privat mark är godkända vid våra inventeringar. Variationen inom länet är dock stor. Kunskapen om hur man på bästa sätt föryngrar efter en slutavverkning är varken ny eller unik. Kunskapen är snarare vida känd inom skogsbruket, men ändå görs inte åtgärder för föryngring överallt. Ni kan i det här numret läsa om de allra vanligaste föryngringsmetoderna. Metoder som fungerar vid över 90 procent av all föryngringsavverkning. Metoderna är inte nya utan väl beprövade. Erfarenheter finns både lokalt i dina hemmatrakter och från många års forskning och de fungerar! Varför föryngras inte all avverkad areal? En spännande fråga som vi saknar svar på. Vi gissar att svaren kan variera beroende på vem vi frågar, men det vi på Skogsstyrelsen vet är att det inte beror på okunskap. Vad händer om man inte föryngrar efter en slutavverkning? Du som skogsägare nyttjar då inte markens hela potential. En förlust för dig som skogsägare eller för de som du tänkt ska ärva din fastighet. Dessutom är det inte försvarbart ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Därtill begår du ett lagbrott. Sverige är historiskt en föregångare vad gäller vår skogsvårdslag. I början av 1900-talet infördes lagen, just med syfte att säkerställa att skogsmark återbeskogas i samband med avverkning. Möjlighet att pröva andra skötselmetoder Det finns möjligheter att pröva alternativa skötselmetoder, så länge de inte kommer i konflikt med skogsvårdslagen. Även detta kan du finna information kring i detta nummer. Om funderingar finns på alternativa skötselmetoder som t ex andra trädslag, eller alternativa huggningsformer rekommenderar vi att du tar hjälp tidigt i planeringsstadiet. Skogsstyrelsen kan hjälpa er med rådgivning inom Skogsriket för den här typen av frågor. Anna-Karin Mähler Vi jobbar som myndighet både med tillsyn av Skogsvårdslagen men även med rådgivning och med information. Har du som skogsägare frågor och funderingar, stora som små, är du alltid hjärtligt välkommen att ta kontakt med ditt lokala Skogstyrelsekontor. Sköna vårhälsningar! Johan Agestam Anna-Karin & Johan Norra Jämtland Södra Jämtland Foto: Michael Ekstrand/Skogsstyrelsen
Föryngringsspecial Markberedning Markberedning är nödvändigt i Jämtlands län! En väl utförd markberedning är nödvändig för att lyckas bra med skogsföryngring på de marktyper vi har i Jämtland. Den skapar en god växtplats för skogsplantorna. De positiva effekterna är bl a: Mindre vegetationskonkurrens. Mer ljus och högre marktemperatur. Mindre risk att plantor drabbas av syrebrist på fuktiga marker. Mindre risk att plantor skadas av sommarfrost. Minskade angrepp av snytbagge. Högläggning vanligast En av de vanligaste metoderna för markberedning hos oss är högläggning. Den fungerar på de flesta marktyper och är speciellt lämplig på fuktiga och finjordsrika marker. Harvning alternativ På grövre marker kan harvning vara ett alternativ. Markberedningen görs lämpligen andra sommaren efter avverkning när avverkningsresterna börjat förmultna en aning. Om grot (grenar och toppar) tagits ut kan markberedning ofta göras redan första sommaren med gott resultat. Områden där markberedning bör undvikas Inom områden med hänsynskrävande biotoper, värdefulla kulturmiljöer eller viktigt renbete ska markberedning undvikas eller begränsas så att skador inte uppstår. Text: Jörgen Sundin Foto: Michael Ekstrand/Skogsstyrelsen Plantering Plantering har under lång tid varit den mest använda och säkraste föryngringsmetoden i Jämtlands län. Metoden gör det möjligt att välja för ståndorten lämpligt trädslag och utnyttja förädlat material. Planteringen görs lämpligast året efter markberedning då hög och omvänd torva legat till sig lite. Plantera helst så fort tjälen gått ur jorden och fram till mitten av juni. Beställ plantor i tid Kom ihåg att beställa plantorna i god tid, helst hösten innan, så att du är säker på att få rätt sorts plantor i rätt tid. Plantera högt Försök hitta höga planteringspunkter och sätt aldrig plantor i den djupaste delen av markberedningen. I Jämtlands län är det mycket vanligare att plantor dränks än att de torkar! P.S. 2013 ser ut att kunna bli ett bra år för våra föryngringar eftersom sorkstammen fortfarande verkar vara på en låg nivå. Text: Jörgen Sundin Illustratör: Bo Persson
Föryngringsspecial Ta hand om plantan Plantor är levande material som måste behandlas varsamt. Felaktig hantering under transport, mellanlagring eller på hygget kan förstöra föryngringen. Öppna förpackningar eller kassetter måste få en skyddad transport. Har du plantorna på en släpvagn ska den vara täckt av en kåpa eller liknande. Om plantorna får en resa på öppen vagn blir de uttorkade och närmast döende av torkstressen. Plantera plantorna så snart som möjligt efter leverans. Plantorna är känsliga för uttorkning och värmechocker. Under väntetiden ska plantorna lagras på en plats med skugga, god luftcirkulation och hållas fuktiga. Plantor som behandlats med kemiska medel mot snytbagge får inte lagras i närheten av vattendrag. Ta bort plasten genast om täckrotsplantorna levereras i inplastade kartonger. Gör hål i kartongerna så att plantorna kan andas. Om kartongerna kan ställas isär på marken skärs locket av så plantorna får ljus. Dränera kartongerna om de är mycket blöta Torvklumpen skall alltid avge vatten om man pressar den i handen. Ibland får du vattna flera gånger om dagen. Vattna också rejält strax före plantering. Frysta plantor Ett vanligt system är numera att plantorna förvaras vid plantskolan i cirka minus fyra grader. Sådana förpackningar tål transporten alldeles utmärkt, men måste tinas upp före plantering. Ställ lådorna på skuggig plats och förslagsvis också under tak. Regn gör att lådorna blir svåra att hantera. Låt plantorna tina utomhus eller på sval plats i en vecka. Du bör öppna förpackningen och låta den stå luftigt med god luftväxling. Plantorna aktiveras och börjar andas vilket gör att de måste få god luftväxling. Fukten ska fritt kunna lämna lådan. Efter en vecka kan du börja plantera. Plantornas torvklump börjar torka efter några dagar när plantorna har tinat. Då behöver de vattnas. Behöver du mer än en vecka för planteringsjobbet bör leveransen av plantor helst delas upp veckovis. Text: Inger Hallgren Foto: Michael Ekstrand/Skgosstyrelsen Följ upp din föryngring Redan efter några veckor kan du undersöka om plantorna skadats av vilt eller snytbagge. Behovet av hjälpplantering bör kontrolleras innan plantorna växt sig för stora för att ha bäst chans att lyckas. Om du planterat på våren bör du göra en kontroll efter första sommaren och senast ytterligare om senast 2 år efter planteringen. Hjälpplantering har bäst chans att lyckas ju tidigare den sätts in. Vid sådd görs en första kontroll 2 till 3 år efter sådden. Eventuell hjälpplantering kan utföras upp till 4 5 år efter sådden. En naturligföryngring måste ha ett tillfredsställande plantuppslag inom 10 år i norra Sverige. Du bör kontrollera den naturliga föryngringen tidigare, gärna 6 7 år efter avverkningen i norra Sverige. Hur? Börja med att översiktligt gå över föryngringsytan. Om du bedömer att föryngringen lyckats och uppnår skogsvårdslagens krav är det bra. Om inte, bör du göra en noggrannare stickprovskontroll. Räkna alla huvudplantor inom cirkelprovytor Illustratör: Jarl Holmström som har radien 5,64 m (100 m 2 ). Det gör du lättast genom att knyta ett snöre i en pinne som sätts ned i centrum på provytan. Gå runt pinnen med utsträckt snöre och räkna alla plantor. Multiplicera antalet huvudplantor på provytan med 100 så får du antalet per hektar. Text: Inger Hallgren
Föryngringsytor Skarpare tillsyn i Jämtland Nu i maj kraftsamlar vi våra resurser för att följa upp föryngringsytorna i Jämtlands norra del. Vi har under vintern skickat ut närmare 600 stycken klarkort med frågor om status på enskilda föryngringsytor till berörda markägare, liknande frågor har ställts till skogsbolagen. I mitten av maj flög vi med helikopter och besiktigade över 100 föryngringsytor där statusen var okänd för vår del. Nästa steg är att nu återkoppla till de markägare där nödvändiga återväxtåtgärder kvarstår att göra, enligt Skogsvårdslagen. Orsaken till kraftsamlingen är att endast 54 procent av föryngringarna i norra Jämtland är godkända. Satsningen innebär en skarpare tillsyn av Skogsvårdslagen i syfte att ge mätbara effekter i skogen. Spaning efter färska granvindfällen Under flygningen spanades det även efter färska granvindfällen, oftast belägna i hyggeskanter och andra utsatta lägen. Information med position, mängd mm. Helikopterinventering av granvindfällen och återväxter Fotot taget under 2012 år flygning. förmedlas nu till berörda markägare. Detta för att motverka risk för massangrepp av skadeinsekten granbarkborre, som vi bedömer som fortfarande finns efter stormen Dagmar under mellandagarna 2011. Flygning i maj varje år Vi flyger i maj månad då barrplantorna och de markberedda ytorna är väl synliga och övrig grönska i sin linda. Till vår hjälp använder vi oss av såväl helikopter, GIS teknik och erfarna inventerare. Metoden anser vi vara effektiv och miljömässig försvarbar. Text & foto: Peter Newman Biobränslegallring Valmet 911 med röjskiva. Idag så står biobränslet för ca 32 procent av Sveriges totala energikonsumtion. Det är en verksamhet som ökar i omfattning varje år. Värmeverk, kraftvärmeverk och andra anläggningar som förädlar biobränslet poppar upp här och där landet. I Jämtland finns ett flertal företag/entreprenörer som arbetar med detta. Den stora konsumenten av biobränslet är Jämtkraft som årligen förbrukar motsvarande 1,2 miljoner kubikmeter. Det motsvarar ca 30 lastbilar med släp per dag utslaget över hela året. Biobränsle från skogen är viktigt i vårt arbete att minska fossilbränsleberoendet.
Timberjack med röjklinga. Vi besökte ett par entreprenörer och tittade på deras verksamhet och tog del av de idéer som driver dem. Örjan Larses med företaget Bränna Bruk kör en Valmet 911.1 med Bracke C16 röjskiva. Maskinen har förmåga att ackumulera och kan därför vara tämligen effektiv även i klena bestånd. Han arbetar ofta med att ta ut träddelar efter vägkanter eller som på bilden där maskinen breddar efter inlandsbanan. 15 m bredd skall det vara på var sida om järnvägen och det innebär i detta fall mycket stora uttag av biobränsle. Biobränslegallring av konfliktbestånd (eftersatta röjningar), uppstädning av igenväxande fäbovallar eller liknande är också något som Larses ägnar sig åt. Han ser positivt på framtiden, även om flispriset sjunkit så är efterfrågan god. Bättre att röja skogen i tid säger Pelle Vi besökte också Pelle Selander i Mo som har en Timberjack 870 B med Bracke C 16 röjklinga (med ackumuleringsförmåga). Han arbetar mest på egen skog och flisar allt vid väg. Det mesta går sedan till Östersund och Jämtkraft. Han behåller en mindre del för uppvärmning av den egna fastigheten. Vi tittade till ett par bestånd som Pelle kört och det resultat som han åstadkommit var skogligt mycket bra. Men Pelle säger att det är bättre att röja skogen i tid än att tro på ekonomiskt positiva resultat av en biobränslegallring i konfliktbestånd. Genom en tidig manuell röjning får man en bra dimensionsutveckling, rätt stammar kvar och en stabilare ungskog. Han betonar också att den stora vinsten med åtgärden ligger i framtiden. En klok investering är gjord i skogsvård. Det är inte ovanligt att en biobränslegallring innebär en kostnad för markägaren. Men i vissa fall så kan den kostnaden vara lägre än en sen motormanuell röjning, dessutom bidrar biobränslegallringen till att minska fossilbränsleanvändningen. Många bestånd lämpar sig för bioenergigallring Det finns en mängd bestånd i Jämtlands län som skulle vara lämpliga att åtgärda med den teknik som Pelle och Örjan kan bistå med. Vad nettot blir efter en åtgärd påverkas av stamtäthet, medelstam, avstånd till väg och givetvis avstånd till industri och flispris. Man kan verkligen rekommendera biobränsleuttag vid vägröjning, vid återskapande av öppen kulturmark, åtgärder i konfliktbestånd och givetvis som en lämplig åtgärd vid en gallring om priser och andra omständigheter passar. Kom ihåg att inget bestånd är det andra likt och nettot kan hamna mellan -4 000 +2 000 kr/ha Viktigt att motverka körskador Man skall också vara medveten om att det är lätt att köra sönder finjordsrika marker om förhållandena är ogynnsamma. Ibland är det bättre att låta toppar och ris ligga kvar för att motverka körskador. Stora lövinslag förekommer ofta i eftersatta röjningar. Det kan finnas skäl att överväga att lämna delar av lövrika bestånd för fri utveckling för att gynna den biologiska mångfalden. Har du funderingar på att göra någon form av biobränsleuttag så får du gärna kontakta ditt lokala skogsstyrelsekontor för rådgivning. Text & foto: Per-Olov Ringnér
Södra Jämtland Nu är det inte så att allt blir plank och massaved. Vi ser en trend där skogen och skogens värden lyfts i allt fler debatter. Skogens nyttor finns med i allt från klimatfrågan till rena hälso- och livsstilsfrågor. Det är en spännande utveckling och den går allt snabbare. Att fler upptäcker nyttan med skogen är positivt ur många aspekter och det ger er skogsägare stora möjligheter att tänka nytt. Hur ska man sköta alt. anpassa sitt brukande av skogen för att bäst möta upp för kommande efterfrågan? Eller hur kan man anpassa skötsel och brukande för att passa just den målbild man själv har för den biologiska mångfalden? Skogsvårdslagen visar på hur spelplanen ser ut dvs. vilka ramar vi ska hålla oss inom. Tillsynen av länets skogar Under 2013 kommer Skogsstyrelsen intensifiera arbetet med tillsynen av länets sko- Syftet är att med stöd av lagen visa när skogbruket går utanför den spelplan som vår Skogsvårdslag erbjuder och samtidigt visa vilka möjligheter som ges. Kompetensutveckling Vi kommer även att i år fortsätta erbjuda tillfällen till kompetensutveckling inom en rad olika områden. Främst under benämningar som Skogsriket och Landsbygdsprogrammet. Håll ögon och öron öppna efter aktiviteter som just passar dig! Mer att läsa hittar du i SkogsEkot samt detta nr. av LokalEko. gar. Södra Jämtland LokalEko på webben Genom en oförklarlig miss har LokalEko nr 4-2012 och LokalEko nr 1-2013 ej delats ut i Ragunda Bräcke, Bergs och Härjedalens kommun. Vi beklagar detta, men för er som har tillgång till dator och Internet går det att ta del av innehållet ändå. Gå in på www.skogsstyrelsen.se/lokaleko LokalEko StrömSund, Åre, KroKomS och östersunds Kommuner BergS, härjedalens, BräcKe och ragunda Kommuner InformatIon från SkogSStyrelSen Våra kurser hittar du på www.skogsstyrelsen.se/kurser Ledaren Skogsdebatt och möjligheter Under delar av året har det pågått en stundtals het debatt kring skogen, nuvarande skogspolitik och alla de intressen som ska samsas. Det är bra att vi för dessa diskussioner. Det är viktigt att lyfta problem och skilda av avgiftsfri rådgivning, kurser och informationstillfällen som vi kan erbjuda dig. åsikter samt att tankar kommer fram i ljuset. Det är bra att olika förväntningar på Lyft luren och ta en kontakt så får du veta skog och skogsbruk synliggörs. Kunskap, mera. förståelse och förändring hänger ofta ihop. Så mer sånt! Något man slås av i debatten är att skogsbranschen måste bli bättre på att kommunicera. Det gäller egentligen i alla delar, hur man arbetar, skogens betydelse, både som en underbar källa till rekreation men också ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Skogsvårdslagens möjligheter och begränsningar har också varit ett tvisteämne. Man har som skogsägare oerhört stora möjligheter att anpassa skogsbruket efter sina egna målsättningar. Det finns inom skogsvårdslagens ramar möjlighet att bedriva hyggesfritt skogsbruk om man vill ha den inriktningen på sitt brukande, men endast om rätt biologiska förutsättningar finns. Ofta går det att finna svar på frågor och funderingar runt skogsvårdlagen eller andra mer praktiska frågor på www.skogsstyrelsen.se ta en titt där om du inte redan gjort det! Nog om detta, framför er har ni ett Lokaleko som ger ett smakprov på de möjligheter som man som skogsägare har. Till exempel så har vi även under 2013 massor anna-karin & JohaN Norra Jämtland Anna-Karin Mähler Johan Agestam 4 2012 Norra och Södra JämtlaNdS distrikt NYTT! LokalEko på webben Sedan i våras finns nu LokalEko att läsa på webben. Skogsägare som har skog på flera distrikt och i olika landsdelar brukar få ett LokalEko och då är det från det distrikt där huvuddelen av skogsinnehavet ligger. Nu har ni chansen att läsa även andra distrikts tidningar. Gå in på www.skogsstyrelsen.se/skogseko I vänstermarginalen finns en rubrik LokalEko där ni kan hitta de nummer som kommit ut under året. LokalEko En julhälsning från Norra och södra Jämtlands distrikt StrömSund, Åre, KroKomS och östersunds Kommuner BergS, härjedalens, BräcKe och ragunda Kommuner Ledaren Skogen växer Just nu laddar våra snötyngda skogar inför en ny barmarkssäsong. Under några hektiska månader växer våra jämtlands skogar med ca 9,9 miljoner m 3 sk. Det motsvarar nästan 200 000 timmerbilar med släp. anna-karin & JohaN Norra Jämtland Johan Agestam Foto: www.fotoakuten Anna-Karin Mähler InformatIon från SkogSStyrelSen 1 2013 Norra och Södra JämtlaNdS distrikt Se din fastighet från luften På Skogsstyrelsens hemsida kan du som inte redan visste det få en massa information om din skogsfastighet. Du kan se din skog från flygfoton, få kunskap om skogen, skriva ut kartor mm. På hemsidan www.skogsstyrelsen. se under rubriken ÄGA OCH BRUKA kan du via fliken Mina sidor logga in och få veta mer om din skogsfastighet. På hemsidan får du även allt om skogsbruk, lokala sidor, kurser och träffar, produkter och tjänster, statistik, lagens krav och mycket annat. Välkommen in på www.skogsstyrelsen.se! SKOGSSTYRELSENS PRODUKTER & TJÄNSTER AVVERKNINGSPLANERING Skogsstyrelsen erbjuder en opartisk planering av din avverkning som minskar risken för körskador, tar hänsyn till befintliga värden och ger dig en bra start på föryngrningsarbetet. Kontakta oss gärna för mer information Norra Jämtland Södra Jämtland Hans Karlsson Anders Ryberg 0640-175 42 0680-554 43 Läs mer om vår avverkningsplanering och våra övriga produkter på www.skogsstyrelsen.se/produkter eller ring oss 020-35 90 00 Old Pompe en av länets och landets äldsta granar Ett av länets och landets äldsta granar eller granklon invigdes som ett naturminne i slutet av september 2012. Händelsen inträffade uppe på fjället Getryggen i Storulvån där granen står. Granen Old Pompe är 5 700 år gammal! Trots den höga åldern är den inte ens länets äldsta gran. Granen Old Rasmus på Sånfjället är tillsammans med Old Tjikko på Fulufjället i Dalarna Sveriges och världens äldsta kända granar med en ålder av 9 500 år. Granen Old Pompe ligger några hundra meter från fjällstationen Storulvån och är ett bra exempel på växters förmåga att överleva och anpassa sig till fjällets kärva miljö. Granen går att nå via en informationsstig med temanamnet Fjällen i ett föränderligt klimat. Mer om Old Pompe och den intressanta informationsstigen går att läsa på www. foranderligafjall.se som ligger på Länsstyrelsens hemsida. Text: Barbro Eriksson Lisa Öberg och länsrådet Susanna Löfgren, båda Länsstyrelsen, vid invigningen av Naturminnet Old Pompe. Foto: Peter Newman Old Pompe 5 700 år gammal Foto: Lisa Öberg