Sjuksköterskeprogrammet Folkhälsa och samhälle, 7,5 hp Kursansvarig: Gabriella Ahlenius Rubrik Underrubrik Student Årskurs HK15 Albin Arleskär, Carolin Karlsson, Caroline Rittengren, Emelie Öster, Erik Hägglund och Hannes Vikberg
Uppgiftens syfte och mål: Att beskriva hälsosituationen och levnadsvanors betydelse för folkhälsan i Sverige Huvudrubrik, Arial 14 pt fet stil Brödtext skrivs i Times New Roman 12 pt med ett och ett halvt radavstånd. Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit. Nunc sagittis laoreet urna vitae imperdiet. Duis blandit lorem quis metus feugiat suscipit dapibus eros dignissim. Cras cursus, neque quis bibendum venenatis, felis ante scelerisque ante, id gravida ante est eget diam. Nullam sit amet nibh nisl, ac faucibus enim. Underrubrik nivå 2, Arial 13 pt fet stil Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit. Nunc sagittis laoreet urna vitae imperdiet. Duis blandit lorem quis metus feugiat suscipit dapibus eros dignissim. Cras cursus, neque quis bibendum venenatis, felis ante scelerisque ante, id gravida ante est eget diam. Nullam sit amet nibh nisl, ac faucibus enim. Frågor från Ping Pong Alkohol är en viktig bidragsfaktor till den globala sjukdomsbördan. Till alkoholdrycker hör i Sverige definitionsmässigt spritdrycker, vin, starköl och annat öl där alkoholhalten överstiger 2,25 volymprocent. Vad menas med alkoholbruk, riskbruk och missbruk? Definiera vad som menas med riskkonsumtion samt riskfaktorer kring alkohol och alkoholrelaterade sjukdomar samt könsskillnader. Hur vanligt är riskbruk? Hur påverkar alkohol effekten på hälsan? Redogör även för hälsofrämjande och preventiva insatser i samhället rörande alkohol, inkl. alkoholscreening med formuläret A lcohol U se D isorder I dentification( AUDIT). Under rubriken Preventiva strategier bör även frågan om hur och när patienter ska tillfrågas om mängd alkohol och hur ofta, tas upp. Hur görs detta på ett bra sätt av Hälso och sjukvården? Inläsning: Albin Kunskapsunderlag för målområde 11 Hannes Kollar på båda artiklarna Caroline Hälsofrämjande strategier, AUDIT, MI, STÖDLINJER Carolin Kunskapsunderlag för målområde 6 Erik se här Emelie Riktlinjer (Skrivit ner definition av riskbruk,[riskfaktorer, olika grupper]. Finns sedan information om åtgärder som rådgivning i olika former. Fördelar och nackdelar med dem. Rådgivning är grunden för sjukdomsförebyggande åtgärder. Behöver tillämpas någonstans?)
Inledning Uppgiftens syfte och mål är att beskriva hälsosituationen och levnadsvanors betydelse för alkoholvanor i Sverige. Bakgrund Vad menas med alkoholbruk, riskbruk och missbruk? Definiera vad som menas med riskkonsumtion samt riskfaktorer kring alkohol och alkoholrelaterade sjukdomar samt könsskillnader. Hur vanligt är riskbruk? Hur påverkar alkohol effekten på hälsan? Hur alkohol påverkar hälsan Alkoholrelaterade sjukdomar psykisk ohälsa, leverskador, fosterskador, störningar i hormonbildande organ, ökad risk för hjärt och kärlsjukdomar, undernäring/övervikt. Risk för vissa cancersjukdomar ökar. Sociala och ekonomiska konsekvenser (Från vår kurslitteratur) Vuxna med ett riskbruk av alkohol har måttligt förhöjd risk för sjukdom, sänkt livskvalitet och förtida död. Riskbruk ökar risken för vissa cancerformer, högt blodtryck, stroke och inflammation i bukspottkörteln. Det finns också ett samband mellan alkohol och olycksfall. Vid riskbruk ökar dessutom risken för att utveckla alkoholmissbruk och alkoholberoende, vilket i sig har ytterligare negativa konsekvenser. Nationella riktlinjer... Kostnad för samhället Det har beräknats att primärpreventiva insatser som minskar alkoholkonsumtionen är mycket kostnadseffektiva. Nettovinsten vid sekundär prevention är cirka 6000 kr per patient. Om sekundär prevention mot alkohol skulle tillämpas inom hela primärvården skulle ett landsting av Stockholm storlek kunna spara uppemot 700 miljoner kronor på fem år. från kurslitteratur. I Stockholm beräknas till exempel landstingets kostnader för hälso och sjukvård orsakade av alkohol uppgå till 1,5 2 miljarder kronor per år. Alkoholkonsumtionen i Sverige har under perioden 1996 2003 ökat med 29 procent. från kurslitteratur. Nationella må Riskbruk av alkohol Definition Socialstyrelsen har, med utgångspunkt i Statens folkhälsoinstituts definition, definierat riskbruk som antingen en riskfylld genomsnittlig alkoholkonsumtion eller intensivkonsumtion minst 1 gång i månaden. En riskfylld genomsnittlig veckokonsumtion överstiger 14 standardglas för män och 9 standardglas för kvinnor. Intensivkonsumtion definieras som en konsumtion av fem standardglas eller fler vid ett och samma tillfälle för män och fyra standardglas eller fler för kvinnor. Ett standardglas är ett mått man använder för att kunna beräkna alkoholkonsumtionen och det motsvarar exempelvis 33 cl starköl, 12 15 cl vin eller knappt 4 cl sprit. I begreppet riskbruk ingår inte alkoholmissbruk eller alkoholberoende. Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder, Socialstyrelsen.
Grupper med högre risk av alkohol och alkoholrelaterade sjukdomar För vissa grupper är riskbruk mer riskfyllt än för andra, och det är särskilt angeläget att de får hjälp och stöd att minska sin alkoholkonsumtion. Exempel på sådana grupper är personer med kronisk smärta, övervikt eller fetma, högt blodtryck, leverpåverkan, hudsjukdom och ångest eller depression. (För vuxna) För unga vuxna (18 29 år) är risken för psykosociala problem vid hög alkoholkonsumtion större än för andra. Unga vuxna konsumerar också ofta större mängder alkohol vid ett och samma tillfälle, vilket medför en ökadrisk för olycksfallsskador. En hög alkoholkonsumtion under graviditeten ger måttligt förhöjd risk för sjukdom, sänkt livskvalitet och förtida död hos kvinnan, och kan även leda till missfall och skador på det väntade barnet. Det är också väl belagt att även måttliga mängder alkohol kan påverka graviditetsutfallet och skada fostret. (Gravida kvinnor ) Riskbruk hos småbarnsföräldrar innebär, utöver samma risk som för andra vuxna, dessutom risk för försämrad omvårdnad och tillsyn av barnet. Nationella riktlinjer.. socialstyrelsen. Mål område 6. En hälsofrämjande sjukvård. Enligt en rapport från Statens Folkhälso institut (2011b) så är målet för folkhälso politiken att skapa förutsättningar för god hälsa för hela befolkningen. Det är dock svårt att mäta resultatet av hälsofrämjande insatser i hälso och sjukvården. Hälso och sjukvården har ett patientfokuserat förhållningssätt som vill uppmana patientens egna resurser och se till upplevelsen av hälsa. Det är även en målsättning att patienten ska vara delaktig i sin hälsoutveckling. Rapporten tar även upp det nationella riskbruksprojektet som var ett regeringsuppdrag till folkhälsoinstitutet mellan 2005 2010. Syftet var att utbilda personal inom hälso och sjukvård och visa på att patienters alkoholvanor kan ligga bakom deras hälsoproblem. Motiverande samtal var en viktig del i denna utbildning. Senare utvärderingar av Riskbruksprojektet visade att personalen fick ökad kunskap och vågade fråga om alkohol vanor än innan. Vilka styrdokument reglerar vårt område Folkhälsomål 6 En mer hälsofrämjande sjukvård Folkhälsomål 11 Minskat bruk av tobak, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande Nationella riktlinjer för sjukdomsförbyggande metoder. Hälsofrämjande strategier (Promotion)
Alkohollinjen Screening (AUDIT) Motiverade samtal (MI) Stödlinje för alkohol (Alkohollinjen och Alkoholhjälpen) De som arbetar på alkohollinjen är rådgivare med olika professionella bakgrunder som t.ex. folkhälsovetare, hälsopedagoger och socionomer. De har alla gått alkohollinjens egen utbildning och i den ingår det alkoholkunskap, Motiverande samtal (MI) och Kognitiv beteendeterapi (KBT). Den metod som rådgivningen huvudsakligen baseras på är Motiverande samtal. Alkohollinjen erbjuder stöd för de som vill ha hjälp med att förändra sina alkoholvanor och också för de som är anhöriga till personer som har alkoholproblem. Alkohollinjen drivs av Stockholms läns landsting och får sin största del av finansiering från Folkhälsomyndigheten. All kontakt sker via telefon och är kostnadsfritt. Du kan även välja ifall du vill vara anonym. Man kan välja att ringa en gång eller så kanske man behöver stöd vid ett flertal tillfällen. Man kan boka en tid med en rådgivare som ringer upp en igen. Alkoholhjälpen Alkoholhjälpen är en hemsida där du kan hitta fakta, få tips och delta i ett diskussionsforum. Det är kostnadsfritt och du kan vara helt anonym. Det finns även någonting som heter anhörigstödet som är en egen del för för de som är anhöriga till personer med alkoholproblem. Många av de rådgivare som arbetar med alkoholhjälpen arbetar också som rådgivare på alkohollinjen. Screening (AUDIT) Det som är avsikten med alkoholscreening är att fånga upp de personer som riskerar att utveckla ett missbruk eller beroende. För att undvika att det ska bli känsligt när man inom vården ställer frågor om alkoholvanor gäller det att göra det i samband med en rutinundersökning, samt att försäkra patienten om att det är frågor som alla andra patienter också får ställda till sig. Det är också viktigt att påvisa att svaren du ger som patient inte kommer att resultera i några negativa påföljder på något vis. Man vill med screeningen öka kunskapen hos personen själv så att denne kan reflektera över sina alkoholvanor, så att de kan bestämma om det finns någon anledning att ändra dessa vanor på egen hand. Motiverande samtal (MI) Motiverande samtal är en metod man använder sig av när man vill engagera och stärka en person till förändring. Det fungerar som en slags vägledning, där patienten själv ska komma fram till hur denne ska göra för att ändra kanske i det här fallet sina alkoholvanor. Det är
alltså viktigt att inte ge råd som inte patienten har frågat om eller på något sätt försöka övertala patienten till något den inte vill. Den som behandlar ska fokusera på att försöka få fram det beteende som patienten är där för att förändra, och bygga upp ett förtroende dem emellan. Hur arbetar samhället med den levnadsvanan idag Reslutat Antal, Hur ser sjukdomsbördan ut relaterat till alkohol. Prevalens och Incidens Levercirros Alkoholdemens Våld i anknytning till alkohol Att vara anhörig Samhället hjälper inte riktigt till. I regeringensåtgärdsplan från 2011 för ANDT politiken påpekades att det saknas uppföljning för skador på tredje person. (SFI, 2011a). Anhöriga lämnas att bli medberoende med sjukdom. Anhöriga behöver ofta sköta om, komma med ursäkter för beroendet och hjälpa till med beroendet. Vi i gruppen tycker oss se en liknande situation Genus Exempelvis avled mer än tre gånger så många män som kvinnor mellan 2009 och 2011 till följd av alkoholrelaterade sjukdomar (SKL, 2014) Kvinnors depressioner yttrar sig som nedstämdhet, förlust av intressen, glädjeämnen och energi, minskad aptit, sömnstörning, så småningom känslor av värdelöshet och självmordstankar. Mäns depressioner kan te sig på detta klassiska vis, men också annorlunda och då karakteriseras av en annan symtombild: irritabilitet, aggressivitet, utagerande och även antisocialt beteende, alkoholmissbruk, minskad impulskontroll och minskad stresstolerans (Rutz et al, 1999). Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa Vetenskapliga artiklar Sjuklighet till följd av alkohol, Genusskillnader (Engdahl & Ramstedt, 2011) Tillfrågas män och kvinnor till lika stor del om drickande Tillgång till alkohol Dryckhantering Smuggling Minderårigas tillgång till alkohol
CAN Ungas drickande Preventiva strategier Anonyma alkoholister Resultat av screening, var finns problem? F rågan om hur och när patienter ska tillfrågas om mängd alkohol och hur ofta, tas upp. Hur görs detta på ett bra sätt av Hälso och sjukvården? (Hur många patienter tillfrågas om risk och missbruk av alkohol?) Resultatdiskussion Riskbruk, missbruk Screening (Effekt av rådgivning rådgivning, kvalicifierad rådgivning, webb och datorbaserad rådgivning) Socialstyrelsen har nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande åtgärder inom riskbruk av alkohol. Åtgärderna är olika former av rådgivning, som t.ex. rådgivning, kvalicifierad rådgivning samt webb och datorbaserad rådgivning. Kvalicifierad rådgivning har visat sig ge bättre effekt än rådgivning men kostar mer för samhället. Metoden utgår från specifika teoretiska modeller samt utförs endast av personal som är utbildad i metoden. Webb och datorbaserad rådgivning ger stor effekt, framför allt hos unga. Anledningen kan t Referenser Ahacic, K., Nederfeldt, L., & Helgason, Á. R. (2014). The national alcohol helpline in Sweden: an evaluation of its first year. Substance Abuse Treatment, Prevention, And Policy, doi:10.1186/1747 597X 9 28 (sökord: alcohol prevention paradox, gender, sweden). Engdahl, B. A., Nilsen, P. A., Linköpings universitet, I. O., & Linköpings universitet, H. O. (2011). Receiving an Alcohol Enquiry from a Physician in Routine Health Care in Sweden: A Population Based Study of Gender Differences and Predictors. International Journal Of Environmental Research And Public Health, 1296 (sökord: gender, alcohol, sweden). Engdahl, B., & Ramstedt, M. (2011). Is the population level link between drinking and harm similar for women and men? a time series analysis with focus on gender specific drinking and alcohol related hospitalizations in Sweden. European Journal Of Public Health, 21(4), 432 437 6p. doi:eurpub/ckq096 (sökord: gender, alcohol, sweden). Sveriges Kommuner och Landsting 2014, Ojämställdhet i hälsa och vård, SKL, Stockholm: http://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7585 052 8.pdf?issuusl=ignore
Statens Folkhälsoinstitut, 2011a, Målområde 11 Alkohol Kunskapsunderlag för folkhälsopolitisk rapport 2010, Statens Folkhälsoinstitut, Östersund 2011, R 2011:16 https://www.folkhalsomyndigheten.se/pagefiles/12663/r2011 16 Alkohol Kunskapsunderlagfor Folkhalsopolitisk rapport 2010.pdf Statens Folkhälsoinstitut, 2011b, Målområde 6 Hälsofrämjande hälso och sjukvård Kunskapsunderlag för folkhälsopolitisk rapport 2010, Statens Folkhälsoinstitut, Östersund 2011, R 2011:16 https://www.folkhalsomyndigheten.se/pagefiles/12707/r2011 29 Halsoframjande %20halso %20och sjukvard Kunskapsunderlag for FHPR 2010.pdf