Verksamhetsplan och budget 2016 samt ekonomisk plan 2017-2018 Storstockholms brandförsvar är ett kommunalförbund som ansvarar för räddningstjänsten åt 10 kommuner: Danderyd, Lidingö, Solna, Stockholm, Sundbyberg, Täby, Vallentuna, Vaxholm, Värmdö och Österåker. 2015-11-03 Diarienr. 201-1243/2015
Innehållsförteckning 1 Vi skapar trygghet... 5 1.1 Handlingsprogram 2016-2019... 6 1.2 Räddningstjänstkonceptet... 7 2 SSBF verkar förebyggande mot olyckor och stärker de enskildas förmåga att själva förebygga och agera... 8 2.1 SSBF:s arbete att verka förebyggande mot olyckor är känt, efterfrågat och uppskattat av enskilda och andra myndigheter... 8 Uppdrag 2016... 10 2.2 SSBF:s arbete att verka förebyggande mot olyckor har en positiv effekt på de enskildas och myndigheters upplevda och bedömda förmåga att förebygga och hantera olyckor... 11 Uppdrag 2016... 12 2.3 Utvecklingsmål... 12 Uppdrag 2016... 15 2.3 Uppföljning... 15 3 SSBF är förberett för att snabbt och effektivt ingripa när de enskilda inte själva kan hantera en olycka... 17 3.1 SSBF planerar och genomför sin räddningsinsats så att hjälpen till enskilda påbörjas så snabbt som möjligt vid varje enskild olycka.... 20 Uppdrag 2016... 20 3.2 SSBF:s hjälp till de enskilda vid räddningsinsatser har god kapacitet, noggrannhet och robusthet... 21 Uppdrag 2016... 22 3.3 Utvecklingsmål... 23 Uppdrag 2016... 25 3.4 Uppföljning... 26 4 SSBF är en attraktiv arbetsgivare, med rätt kompetens och god arbetsmiljö, som har engagerade medarbetare... 27 4.1 Uppdrag 2016... 30 4.2 Uppföljning... 30 5 SSBF minskar negativ miljöpåverkan och bidrar till en mer hållbar utveckling... 31 5.1 Uppdrag 2016... 32 5.2 Uppföljning... 32 6 SSBF är tillgängligt för de enskilda och en efterfrågad aktör i samhället 33 6.1 Uppdrag 2016... 34 6.2 Uppföljning... 34 3/45
2015-10-1204 201-1243/2015 7 SSBF nyttjar sina resurser effektivt och har en god ekonomisk hushållning... 35 7.1 Uppdrag 2016... 38 7.2 Ekonomi... 39 God ekonomisk hushållning... 39 Medlemsavgifter budget 2016 (plan 2017-2018)... 39 Tilläggsuppdrag... 40 Finansiella mål... 40 Driftbudget 2016, plan 2017-2018... 41 Investeringsbudget 2016 (plan 2017 och 2018)... 42 Plan för upphandling 2016... 42 7.2.8 Avgifter... 43 7.3 Uppföljning... 44 4/45
1 Vi skapar trygghet Storstockholms brandförsvar (SSBF) är ett kommunalförbund för medlemskommunerna Danderyd, Lidingö, Solna, Stockholm, Sundbyberg, Täby, Vallentuna, Vaxholm, Värmdö och Österåker. Förbundets politiska ledning utgörs av en direktion med representanter från samtliga medlemskommuner. Förbundets verksamhet utgår år 2016 från 1 huvudkontor, 14 heltidsbrandstationer, 2 deltidsbrandstationer, 9 räddningsvärn, 2 utbildnings- och övningsanläggningar samt Storstockholms räddningscentral (SSRC). Stationerna i regionen är placerade för att snabbt kunna nå fram vid en olycka med kapacitet att kunna göra en effektiv insats. Vid behov ges förstärkningar från andra stationer. Karta över SSBF:s geografiska verksamhetsområde. Genom att bedriva verksamheten i form av ett kommunalförbund ges kommuninvånarna en kommunöverskridande service där kompetens och resurser kan nyttjas på ett effektivt sätt. SSBF verkar kontinuerligt för en ökad samordning av räddningstjänstverksamheten i regionen för en samhällsservice där administrativa gränser inte tillåts försämra kvaliteten på servicen till de som bor, verkar och vistas i regionen. Ansvar SSBF har flera viktiga roller i medlemskommunerna; att stötta invånare, företag och andra myndigheter att själva förebygga och kunna agera vid olyckor, att genom sin myndighetsroll verka förebyggande mot olyckor och att genomföra kommunala räddningsinsatser. Mycket olycksförebyggande arbete bedrivs också i respektive medlemskommuns egen regi. 5/45
2015-10-1204 201-1243/2015 1.1 Handlingsprogram 2016-2019 Enligt Lagen om skydd mot olyckor (LSO) ska ett Handlingsprogram fastställas vart fjärde år. Programmets syfte är, förutom att utgöra ett politiskt styrdokument för SSBF:s verksamhet, att ge information till enskilda och samhällsaktörer om förbundets arbete. Utöver detta ska det kunna utgöra ett av flera underlag för statens tillsyn av SSBF:s medlemskommuner enligt Lagen om skydd mot olyckor. Strukturen i Verksamhetsplanen för 2016 har sin utgångspunkt i förslaget till Handlingsprogram 2016-2019 vars samrådsversion direktionen fattade beslut om i maj/juni 2015. Handlingsprogrammet 2016-2019 fastställs av direktionen 2015-11-24 och gäller från och med 1 januari 2016. Centrala mål och kvalitetsmål Målformuleringar i programmet har till stor delar invånarfokus och är därför inte knutna till SSBF:s organisatoriska indelning eller specifika aktiviteter. Dessa kommer att återfinnas i förbundets verksamhetsplan de kommande åren. De sex centrala målformuleringarna i handlingsprogrammet utgör rubriker i verksamhetsplanen. För de två centrala målen SSBF verkar förebyggande mot olyckor och stärker de enskildas förmåga att själva förebygga och agera och SSBF är förberett för att snabbt och effektivt ingripa när de enskilda inte själv kan hantera en olycka finns kvalitetsmål som har ett invånarperspektiv. Exempelvis finns mål kring vår snabbhet, kapacitet, noggrannhet och robusthet. Målstrukturen med centrala mål och kvalitetsmål som är invånarrelevanta och uppföljningsbara har inte tidigare funnits i SSBF:s handlingsprogram. Utvecklingsmål 2016-2019 Utvecklingsmål finns som anger inriktningen för det utvecklingsarbete som ska ske för att bidra till att centrala- och kvalitetsmål uppnås. Dessa grundar sig i de genomförda risk- och förmågestudierna. Utvecklingsmålen beskriver en förändring som ska ske i SSBF:s förmågor och har i vissa fall ett mer internt fokus. I Handlingsprogrammet för 2016-2019 anges totalt sju utvecklingsmål för det förebyggande arbetet och räddningstjänstverksamheten under perioden. Dessa grundar sig bl.a. i den förmågebedömning och riskstudie som gjordes inför arbetet med handlingsprogrammet. De sju utvecklingsmålen kommer att återkomma i de kommande fyra verksamhetsplanerna och ges olika tyngd olika år. SSBF ska utveckla 1. förmågan att analysera och lära av inträffade händelser 2. förmågan att förmedla kunskap kring olyckor till rätt aktörer 3. sättet på vilket det egna arbetet med att förebygga olyckor styrs, inriktas och utvärderas 4. förmågan att leda och genomföra stora och komplexa insatser och att samverka med andra organisationer 5. samverkan med andra samhällsaktörer, såväl nationellt som internationellt 6. planeringen för räddningstjänst vid höjd beredskap 6/45
7. förmågan att verka vid terrorhändelser Under 2016 beaktas framförallt utvecklingsmål 1, 3, 4 och 5. Uppföljning Den politiska viljeinriktningen i handlingsprogrammet ska brytas ned i de årliga verksamhetsplanerna. Vi ska använda indikatorer för att mäta måluppfyllelsen där det är möjligt. På enhetsnivå omsätter vi mål och uppdrag i aktivitetsplaner. Uppföljning sker tertialvis och rapporteras till direktionen i form av tertialrapporter och verksamhetsberättelser. Vi följer även upp verksamheten i den årliga revisionsrapporten och genom internkontrollarbetet. Dessutom följer vi upp upphandlad verksamhet som rengöring (sotning) och brandskyddskontroll genom årliga kontrollbesök. Budgetprocessen är SSBF:s gemensamma bas för att genomföra handlingsprogrammet. 1.2 Räddningstjänstkonceptet Under 2015 genomfördes ett arbete som kallades Räddningstjänstkoncept 2015. Arbetet har syftat till att förtydliga grunderna för räddningstjänstverksamheten, tydliggöra motiv till den nuvarande verksamhetens utformning och sätta utvecklingsinriktningar för framtiden. Arbetet har genomförts med stor delaktighet i organisationen där alla stationer varit involverade. Arbetet med Räddningstjänstkonceptet har utmynnat i två dokument. Del 1 är utgör ett antal grundläggande antagande och förutsättningar för vår räddningsverksamhet, del 2 handlar om hur räddningstjänstverksamheten utformas. I Räddningstjänstkonceptet del 2 beskrivs inriktningar, utformningar och deras motiv för flera delar av räddningstjänsten. I dokumentet presenteras olika utvecklingspaket som beskriver ett utvecklingsarbete vi ska genomföra. Dessa hänger i flera delar ihop med utvecklingsmålen i handlingsprogrammet och i den här verksamhetsplanen. I Verksamhetsplan och budget för 2016 återfinns några av de utvecklingspaket som lyfts fram i Räddningstjänstkonceptet och som kommer att påbörjas under 2016. 7/45
2015-10-1204 201-1243/2015 2 SSBF verkar förebyggande mot olyckor och stärker de enskildas förmåga att själva förebygga och agera Målen är att SSBF:s förebyggandearbete -är känt, efterfrågat och uppskattat av enskilda och andra myndigheter SSBF:s huvudsakliga uppgift inom förebyggande arbete är att påverka och stödja enskilda och andra samhällsaktörer så att de själva kan förebygga bränder och andra olyckor samt ha en egen beredskap för att agera när olyckan sker. Grundläggande förutsättningar för detta är kunskap och kompetens som svarar upp mot de behov, situationer och målgrupper som vi möter. Vi inriktar åtgärder utifrån kunskap om problembilden. På så sätt uppnår vi ett likvärdigt och jämställt skydd för invånarna. Vi främjar också användning och utveckling av brandförebyggande teknik, till exempel spisvakter. -har en positiv effekt på de enskildas och myndigheters upplevda och bedömda förmåga att förebygga och hantera olyckor Det förebyggande arbetet består av en stor mängd både riktade och allmänna informationsinsatser, rådgivning samt brandskyddsutbildningar som genomförs för bland andra kommunernas anställda. SSBF ger också stöd gällande brandskydd och riskhantering både i samhällsbyggnadsprocessen och i pågående verksamhet till kommunerna. SSBF har även en myndighetsroll där syftet är att förebygga olyckor, den innefattar - tillsyn av verksamheter och byggnader hos företagare och fastighetsägare varje år, där efterlevnad av lagkrav följs upp, se underbilaga till Verksamhetsplanen. - tillståndsprövning för hantering och innehav av brandfarlig och explosiv vara, - att tillse att sotning och brandskyddskontroll sker, och - att i samverkan med SMHI och övriga räddningstjänster i länet bedöma brandrisken som underlag till beslut om eventuella restriktioner. Kommunen meddelar eventuellt eldningsförbud. - att svara på remisser från kommunala och statliga myndigheter utifrån perspektivet skydd mot olyckor 2.1 SSBF:s arbete att verka förebyggande mot olyckor är känt, efterfrågat och uppskattat av enskilda och andra myndigheter Vi genomför ett stort antal informationstillfällen årligen, till exempel på 6- årsverksamheten, vid badplatser, till fastighetsägare och vid många offentliga evenemang. Vi ger information och rådgivning via bland annat en telefonjour, webbplatsen (www.storstockholm.brand.se) och vid uppföljningsbesök i byggnader där en brand har skett. Vi utbildar även bland annat personal i medlemskommunerna. 8/45
Brandskydd är kärnan i dessa utbildningar. Därtill utför vi riktade utbildningar för bland annat personal inom specifika förvaltningar eller verksamheter. För att nå ut med information till flera av de som behöver den, men som själva inte söker information, behöver SSBF identifiera mottagarna för kunskapen och i samverkan med andra i samhället hitta former för att nå ut med den kunskapen. Brandskyddutbildningar SSBF erbjuder medlemskommunerna brandskyddsutbildning som ett tilläggsuppdrag. Inför 2016 är 70 utbildningar beställda och inplanerade. Utöver den grundläggande brandskyddsutbildningen för medlemskommunerna tillhandahålls ett antal olika utbildningar för externa kunder exempelvis certifiering för heta arbeten, systematiskt brandskyddsarbete och utrymningsövning. På kundens önskemål kan vissa utbildningar genomföras på dennes arbetsplats. Utbildningar kan också skräddarsys efter kundens önskemål. Vi kontrollerar de enskildas efterlevnad av lagen SSBF har en myndighetsroll i medlemskommunerna utifrån både lagen om skydd mot olyckor (LSO) och lagen om brandfarlig och explosiv vara (LBE). Myndighetsrollen yttrar sig i tillsyns- och tillståndsprocessen (se nedan). SSBF inriktning är att tillsynen ska vara målgrupps- och behovsanpassad och den baseras på en tillsynsplan som upprättas årligen, se bilaga. Den planerade tillsynen riktas till: - verksamheter som omfattas av kraven på skriftlig redogörelse enligt LSO 2 kap 3, - verksamheter som klassas som farlig verksamhet enligt LSO 2 kap 4 samt - verksamheter som hanterar tillståndspliktiga mängder av brandfarlig och/eller explosiv vara enligt LBE. Parallellt med tillsyn enligt tillsynsplan genomförs händelsestyrd tillsyn, exempelvis i verksamheter där det kommer till SSBF:s kännedom att det föreligger särskilda risker, nya verksamheter som tillkommit osv. Vi fattar beslut om tillstånd enligt lagen om brandfarlig och explosiv vara SSBF är tillståndsgivande myndighet enligt lagen om brandfarlig och explosiv vara (LBE). Tillståndsprocessen innebär att granska inkomna tillståndsansökningar utifrån fasta kriterier och fatta beslut om tillstånd medges eller ej. Tillståndsprocessen ligger sedan till grund för beslut om vilka verksamheter som omfattas av tillsyn enligt LBE som beskrivits ovan. Vi kontrollerar att sotning och brandskyddskontroll sker SSBF tar ansvar för sotning och brandskyddskontroll genom avtal med upphandlade företag som har allmän kompetens, föreskriven kompetens och kapacitet att utföra uppdraget. I uppdragen för brandskyddskontroll ingår det att kontrollera att sotning utförs. I området finns det ca 167 000 objekt som ska sotas med intervall från 6 gånger per år till vart fjärde år. Brandskyddskontroll ska utföras med frister från 2 till 6 år. 9/45
2015-10-1204 201-1243/2015 Direktionen ger anställda i de upphandlade företagen, med föreskriven kompetens, rätt att utfärda förelägganden och förbud. Direktionen informeras fortlöpande om utfärdade förelägganden och förbud. SSBF kontrollerar hur entreprenörerna följer frister genom att årligen ta in en registerkopia på utfört arbete och genom stickprovskontroll av entreprenörernas register vid ett årligt kontrollbesök. Vid besöket kontrollerar SSBF att fakturering till fastighetsägare sker enligt avtal och beslutade taxor. Besöken dokumenteras. Brister som fastighetsägare och innehavare informerar brandförsvaret om följs upp omedelbart, ibland med krav på rättelse, och återrapporters till den som framfört klagomålet. För uppföljning, kontroll, klagomålshantering, metodutveckling och administration tar SSBF ut en avgift som gör verksamheten självfinansierad. Avgiften tas ut via en del av inställelseavgiften som entreprenörerna fakturerar fastighetsägare. SSBF informerar allmänheten, vid förfrågan, och beslutar om dispens för fastighetsägare som vill sota själva eller byta till annan sotare. Beslut om dispenser redovisas fortlöpande till direktionen. Den lokala samverkan med medlemskommunerna ska utvecklas Flertalet av SSBFs kontaktytor återfinns på lokal nivå i våra kommuner och stadsdelar. För att SSBF ska ha förmågan att möta de lokala behoven behövs interna organisationer som i samverkan med kommun eller stadsdel ansvarar för det löpande arbetet på lokal nivå. Respektive lokala organisationer ska täcka hela SSBF:s kompetensområde. Uppdrag 2016 Genomföra en lokal samverkansmodell med kontaktpersoner gentemot alla våra medlemskommuner. (Riskavdelningen, Räddningsavdelning, Ledning och samverkan) Stärka de enskildas förmåga till att hantera risker inom SSBFs kompetensområde. (Riskavdelningen, Räddningsavdelning, Ledning och samverkan) Genomföra kontinuerlig omvärldsbevakning och rapportering inom SSBF, till samverkanspartners och till kommunerna.(ledning och samverkan) 10/45
2.2 SSBF:s arbete att verka förebyggande mot olyckor har en positiv effekt på de enskildas och myndigheters upplevda och bedömda förmåga att förebygga och hantera olyckor Kunskap om olyckor är en förutsättning för samhällets gemensamma strävan mot ett minskat antal olyckor. SSBF har här en unik erfarenhet och är den aktör som ser olyckorna och har möjlighet att sammanställa och analysera erfarenheter och lärdomar från dem. Flera aktörer i samhället har ansvar och rådighet (samt möjlighet och vilja) att arbeta förebyggande mot olyckor, men inte kunskapen om var eller på vilket sätt olyckorna sker. Genom att utveckla och systematisera uppföljningen av olyckor ska vår erfarenhet och kunskap spridas till såväl kommunala, privata och andra offentliga aktörer. SSBF svara på remisser från medlemskommunerna och statliga myndigheter SSBF samverkar inom ramen för förvaltningslagens krav i flera olika former. Remisser kommer från både kommunala och statliga myndigheter som efterfrågar SSBF syn på ärendena utifrån perspektivet skydd mot olyckor. På löpande basis är remisser från kommunerna (stadsbyggnadskontor, socialförvaltningar, utbildningsförvaltningar) samt Polismyndigheten (tillståndsremisser sam förfrågan om sakkunnigutlåtanden) mest frekventa. SSBF samverkar med medlemskommunerna genom bl.a. möten, rådgivning och kompetensutbyte Parallellt med remisshanteringen sker samverkan genom möten, rådgivning, kompetensutbyte och liknande. Gemensamt för denna typ av samverkan är att den både är regelbunden över året samt styrs av behoven hos våra samverkande parter. Exempelvis har bygglovsavdelningen i Stockholm under flera år haft en mötesform där SSBF medverkar som rådgivande/sakkunnig i frågor avseende byggnadstekniskt brandskydd och möjlighet till räddningsinsats. Mötena hålls veckovis och är ett komplement till den samverkan som sker i ärenden enligt förvaltningslagen. SSBF samverkar med medlemskommunerna så att skydd mot olyckor ska beaktas i samhällsbyggnadsprocesserna. Ett övergripande mål är att riskfrågor finns med som en naturlig del i projektens inledande skede för att både säkerställa ändamålsenlig riskhantering, förutsättningar för räddningsinsatser samt undvika förseningar och ökade kostnader. 11/45
2015-10-1204 201-1243/2015 Uppdrag 2016 Stärka medlemskommunernas personals förmåga att hantera risker och skydda sig mot bränder (Riskavdelningen, Räddningsavdelning, Ledning och samverkan) Utveckla samtliga medarbetares förmåga och kunskap att vid kontakt med enskilda och myndigheter ge råd och stöd för att minska olyckor. (Alla) SSBF:s arbete med riskhantering inom samhällsbyggnadsområdet ska inriktas mot projektens inledande skede.( Riskavdelningen) Stärka de enskildas förmåga att hantera olyckor genom att säkerställa funktionen av VMA. (Ledning och samverkan) 2.3 Utvecklingsmål I Handlingsprogrammet för 2016-2019 anges tre utvecklingsmål för det förebyggande arbetet under perioden. Dessa grundar sig bl.a. i den förmågebedömning och riskstudie som gjordes inför arbetet med handlingsprogrammet. De tre utvecklingsmålen kommer att återkomma i de kommande fyra Utvecklingsmål 2016-2019 verksamhetsplanerna och ges olika tyngd olika år. Sammantaget innebär utvecklingsmålen en stärkning av vårt organisatoriska lärande och vår roll i samhällets lärande från olyckor som har skett. SSBF ska utveckla förmågan att analysera och lära av inträffade händelser förmågan att förmedla kunskap kring olyckor till rätt aktörer sättet på vilket det egna arbetet med att förebygga olyckor styrs, inriktas Under 2016 kommer vi framförallt arbeta med utvecklingsmålen 1 och 3: och utvärderas SSBF ska utveckla förmågan att analysera och lära av inträffade händelser Erfarenheten och kunskapen SSBF har från räddningsinsatser behöver i högre grad systematiseras och användas för att utveckla den egna verksamheten och arbete med skydd mot olyckor i regionen i stort. Förbundet behöver systematiskt samla in, analysera och lära av information vid och efter olyckor. SSBF ska utveckla sättet på vilket det egna arbetet med att förebygga olyckor styrs, inriktas och utvärderas Arbetet med att förebygga olyckor och stärka de enskildas förmåga utgår i dagsläget i huvudsak från tradition, efterfrågan och lagstiftade krav. Det krävs en omställning i synsätt där fokus bör flyttas till ett mer kunskapsstyrt arbete med riktade insatser mot målgrupper och miljöer utifrån en analys av problembilden. SSBF behöver skaffa sig bättre kunskap om vilken nytta olika åtgärder medför. Utifrån ett utvecklat 12/45
analysarbete kan SSBF utveckla en tydligare strategi för det förebyggande arbetet, där förbundet gör mer aktiva val utifrån var resurser förväntas ge störst nytta. Ett koncept för riskhantering ska tas fram under 2016 Under 2016 ska ett koncept för riskhantering arbetas fram, som tillsammans med Räddningstjänstkoncept 2015 ska utgöra en komplett utgångspunkt för hela SSBF. Riskhanteringskonceptet ska t.ex. skära genom områdena - Riskanalys - Olycksförebyggande aktiviteter - Myndighetsutövning - Remisshantering och samverkan - Insatsförberedande verksamhet - Utredning och uppföljning av olyckor - Långsiktig regional utveckling Arbetet ska ske på en saklig grund och målsättningen är att riskhanteringskonceptet, förutom att beskriva verksamheten, definierar ett antal utgångspunkter som verksamheten kan utvecklas från. I uppdraget ingår även att presentera förslag på utvecklingsuppdrag som inte ryms inom ramen för konceptarbetet. I övrigt är gruppen fri att utforma innehåll och upplägg. Riskhanteringskonceptet presenteras i en rapport. Målgruppen för arbetet är både intern och extern. Vi ska sammanställa erfarenheter från inträffade händelser SSBF ska under året sammanställa erfarenheter från inträffade händelser och presentera detta internt och till berörda externa aktörer. Sammanställning presenteras i samband med tertial- och årsredovisning. Underlag ska kunna användas för att inrikta kommande års inriktning på bl.a. vårt förebyggande arbete. Vi bidrar till att bränder i bostäder och skolor minskar Brand i bostad är en relativt vanlig insats, i snitt larmas SSBF till 520 bostadsbränder per år. Merparten av inträffade dödsbränder sker i bostadsmiljö och det är framförallt människor med begränsad förmåga att själva hantera sin risk som är överrepresenterade i statistiken. Nationellt har Myndighetens för samhällsskydd och beredskap (MSB) tagit fram en vision som säger att Ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand. Med spridning av kunskap och ökad samverkan med andra samhällsaktörer ska SSBF bidra till en tryggare bostadsmiljö för alla. SSBF medverkar i ett forskningsprojekt om bostadsbränder som sker tillsammans med MSB och Malmö Allmänna Högskola i syfte att minska antalet bostadsbränder i landet. Arbetet påbörjades under hösten 2014 och kommer att fortsätta även 2016. Skolbränder och anlagda bränder är ett samhällsproblem med stor negativ inverkan på både trygghet och samhällsekonomi. Genom omvärldsbevakning och analys av 13/45
2015-10-1204 201-1243/2015 forskningsresultat ska vi dra lärdom inom området minskning av skol- och anlagda bränder. Samverkan med medlemskommunerna och stadsdelar ska utvecklas, bl.a. genom den samverkansmodell som tidigare beskrivits, i syfte att nå ut med brandskyddinformation kring bränder i bostad och skola. Vi ger årligen brandskyddsinformation till medlemskommunernas sexåringar och elever. Våra brandinstruktörer träffar ett stort antal barn och ungdomar både på skolor, i föreningar och vid olika evenemang. En ny händelserapport för dokumentation efter insats MSB har genomfört ett arbete där innehållet i dagens insatsrapport har setts över. Under processen har även syftet med rapporteringen diskuterats. Det har blivit tydligt att dagens benämning är delvis missvisande och ett namnbyte från insatsrapport till händelserapport kommer därför att ske. Den nya händelserapporten kommer att kunna införas av kommunerna från början av 2016. SSBF planerar för införande 2016-10-01. I händelserapporten ska en olyckas orsaker och förlopp som räddningsinsatsens genomförande dokumenteras. Men även orsaker och exempelvis inblandade personers agerande innan räddningstjänstens ankomst, händelsens konsekvenser, viktiga lärdomar mm ska undersökas och dokumenteras för att uppfylla lagkravet. Vi ska påbörja utvecklingsarbetet kring vår dokumentation Under 2016 ska ett utvecklingsarbete kring vår dokumentation påbörjas med utgångspunkt i det framtagna utvecklingspaketet Dokumentation i räddningstjänstkonceptet. Vi behöver göra ett betydande utvecklingsarbete kring vår dokumentation för att uppnå ett system där: - Antalet olika rapporter och formulär att fylla i är färre, - Den dokumentering som görs innan och under pågående insats automatiskt kommer in i efterdokumentationen i stor utsträckning, - Ansvaren för dokumentation och kvalitetssäkring är tydliga, - De som ska dokumentera får erforderlig utbildning, - Tydlighet finns i hur rapporter ska fyllas i (t.ex. hur olika händelser ska kategoriseras), - Dokumentationers kvalitet blir en tydlig del i uppföljning av medarbetares prestationer, och - Det som kan dokumenteras automatiskt utifrån redan ifyllda uppgifter i t.ex. personalsystem och dylikt gör det. 14/45
Uppdrag 2016 Ta fram ett Riskhanteringskoncept (Riskavdelningen) Implementera ny händelserapport för dokumentation efter insats och säkerställ att innehållet är uppföljningsbart. (Ledning och samverkan, Räddningsavdelningen) Ta fram ett dokument som tydliggör och omfattar ansvar, utbildning, uppföljning m.m. som beslutas i enlighet med räddningstjänstkonceptet (Analys och inriktning) Genomföra ett pilotprojekt kring förbättrad rapportering (Analys och inriktning) Ta fram och implementera en systematisk process avseende uppföljning och lärande (Analys och inriktning) Medverka i forskningsstudier kopplade till områdena bostadsbränder, skolbränder och anlagda bränder i syfte att öka kunskapen om bakomliggande faktorer. (Analys och inriktning) 2.3 Uppföljning MÅL: SSBF verkar förebyggande mot olyckor och stärker de enskildas förmåga att själva förebygga och agera Utvärdering efter genomförd brandskyddsutbildning Andel genomförda brandskyddsutbildningar ( i förhållande till efterfrågan) Mått Deltagarnas nöjdhet med brandskyddsutbildningen 70 beställda brandskyddsutbildningar (medlemskommunerna) Målvärde Indikator 2016 3,7 (av 4) 100 % Företagarnas nöjdhet med myndighetsutövningen (Insikt) Antal nedlagda arbetstimmar inom fysisk planering och byggprojekt Planerad tillsyn utifrån upprättad tillsynsplan (ca 1000 verksamheter) NKI 82 Antal timmar per kommun och stora Volym ärenden Antal och andel tillsynsbesök som Volym föranlett åtgärd Inventering med platsbesök utifrån upprättad tillsynsplan (ca 250 verksamheter) Antal och andel tillsynsbesök som föranlett åtgärd Volym Biträda Polisen och andra myndigheter vid utredning av olyckor Antal och andel utfärdade sakkunnigutlåtanden, vittnesmål Enligt efterfrågan 15/45
2015-10-1204 201-1243/2015 Antal genomförda olycksundersökningar Antal Behovsstyrt Inkomna remisser från andra myndigheter inom SSBF:s uppdragsområde besvaras normalt inom tre veckor. Information till enskilda Under verksamhetsåret ska 33 500 sotningsobjekt brandskyddkontrolleras Under verksamhetsåret ska 55 000 objekt sotas/rengöras Antal inkomna frågor från allmänheten, myndigheter och andra aktörer - e-post svar - joursamtal - platsbesök Beslut om tillstånd av brandfarlig och explosiv vara ska fattas i normala/okomplicerade ärenden inom tre veckor efter inkommen ansökan med komplett underlag. Vid komplexa ärenden ska beslut meddelas inom föreskrivna tre månader. Andel inkomna remisser som besvarats 90 % inom tre veckor Andel genomförda informationsinsatser 90 % av stationerna enligt upprättad plan Antal genomförda 100 % brandskyddskontroller Erfarenhet från avtalsuppföljning Antal genomförda sotningar 100 % Erfarenhet från avtalsuppföljning Volymuppgifter Andelen normala/okomplicerade 100 % ärenden som besvarats inom tre veckor Andelen ärenden som överskridit tre 0 % månader 16/45
3 SSBF är förberett för att snabbt och effektivt ingripa när de enskilda inte själva kan hantera en olycka Larm och ledning Den regionala centralen för larm och ledning av kommunal räddningstjänst, Storstockholms räddningscentral, SSRC, hanterar inkommande larm via SOS alarm. SSRC sköter larm och ledning även för räddningstjänsten Gotland, räddningstjänsten Enköping-Håbo, Norrtälje räddningstjänst och Uppsala brandförsvar. SSRC genomför även en daglig omvärldsbevakning kring väder, samhällsföreteelser, nyhetsrapportering m.m. som stöd inför och under händelser. SSRC hanterar även vissa kommunala jourer, telefonkontakt för media och till del informationsnumret 113 13. Målen för SSBF:s räddningstjänst verksamhet är att - hjälpen till de enskilda påbörjas så snabbt som möjligt vid varje enskild olycka -hjälpen till de enskilda vid räddningsinsats har god kapacitet, noggrannhet och robusthet Förbereda och genomföra räddningsinsats SSBF:s räddningstjänstberedskap är anpassad att ingripa vid flera olika händelser och situationer. Den utgår 2016 från 16 brandstationer med beredskap dygnet runt, dessutom finns nio räddningsvärn i skärgården som bemannas med frivilligpersonal. Brandstationerna har utrustning, resurser och kompetens att släcka eller begränsa mindre bränder i byggnader eller utomhus av de första resurserna på plats, hjälpa loss fastklämda personer vid trafikolyckor, ge undsättning till personer i farlig miljö så som brinnande byggnad och omhänderta ämnen vid mindre allvarliga utsläpp. Alla stationer genomför även vattenlivräddning av personer på eller nära yta och kan undsätta personer som fastnat, i t.ex. hissar och maskiner. Därutöver ges aktiv hjälp vid hjärt- och lungräddning och i kontakt med person där risk för självmord föreligger. SSBF har även ett flertal specialkompetenser för exempelvis kem-och dykinsatser och speciella förmågor som nyttjas vid räddningsinsatser. Dessa finns generellt inte utspridda i hela regionen utan på en eller ett fåtal brandstationer. Förberedelse av räddningsinsats sker genom utbildning, övning, fordons- och materielunderhåll samt kompetensutveckling. Orienteringar, dvs. platsbesök där brandstyrkorna bekantar sig med den närmaste omgivningen för att underlätta räddningsinsats, och metodutveckling är andra viktiga delar inför en kommande räddningsinsats. Som en del av det förberedande arbetet tas en förmågebeskrivning fram där operativa rollers krav på kompetens, utbildning och övning framgår. Denna regionala grundplan utgår från normgivande händelser och har sin grund i vad olika enheter ska klara och 17/45
2015-10-1204 201-1243/2015 utifrån det beskrivs individens kompetenskrav, utbildnings- och på vilket sätt förmågan kvalitetssäkras. Förberedelse inför kommunala räddningsinsatser görs bl.a. genom att utifrån bedömda risker, trender, utredningsresultat eller på annat sätt framkomna behov informera operativa medarbetare om inriktningen inför kommande räddningsinsatser. Under 2015 har en övergripande process för insatsplanering beslutats i SSBF. Under 2016 påbörjas arbetet med att respektive stationsenhet identifierar bostadsområden, anläggningar och likande där framkörningskort fyller en funktion. Framkörningskort skapas i en webbaserad modul. SSBF:s räddningsinsatser genomförs av de operativa resurserna och av ledningsresurser som är fördelade inom SSBF:s geografiska område. Räddningsinsatserna ska vara snabba, effektiva och säkra för att begränsa skador på människor, egendom och miljö. Samverkan med andra inför, vid olycka och efter olycka För att möta de drabbades och samhällets totala behov vid en olycka finns det i de allra flesta fall behov av samverkan. Förutom samverkan med andra räddningstjänster i regionen sker ett nära samarbete med polis och ambulanssjukvården vid många olyckor. SSBF samverkar kontinuerligt med försäkringsbolag, Försvarsmakten, frivilligorganisationer, Kustbevakningen, Sjöfartsverket, Trafik Stockholm, Trafikverket med många fler. SSBF deltar i satsningen Samverkan Stockholmsregionen tillsammans med ett stort antal aktörer som har påverkan på samhällets krishanteringsförmåga. Målet är att stärka samhällets förmåga att upprätthålla viktiga samhällsfunktioner genom att stärka förmågan till inriktning och samordning genom samverkan. Samverkan utifrån upprättade avtal Samverkan sker i flera fall utifrån upprättade avtal där SSBF biträder med kunskap, utrustning och personella resurser. Vissa avtal innebär regelbundna och frekventa insatser såsom avtalet med Stockholms läns landsting kring hjärtstopplarm. Andra avtal innebär få operativa insatser men kräver däremot utbildning, övningar, teknisk utrustning m.m. för att ha beredskap inför en eventuell insats. Samverkan enligt överenskommelse och avtal sker med: Statliga räddningstjänstaktörer, Sjöfartsverket och Kustbevakningen För gränsdragning mellan kommunal och statlig räddningstjänst i hamnar och vatten (Mälaren och Östersjön), dvs. ansvar avseende livräddning och miljöräddning till sjöss, har förbundet tillsammans med andra räddningstjänster, Kustbevakningen och Sjöfartsverket träffat en överenskommelse. Avtal som tecknats innebär att SSBF biträder Sjöfartsverket vid sjöräddningsinsats och Kustbevakningen vid miljöräddningsinsats. 18/45
Släckmedelscentralen (SMC) SSBF biträder, som en av fyra räddningstjänster i Sverige, oljebolagen med brandsläckning, via avtal med Släckmedelscentralen. Släckmedelscentralen ansvarar för utrustning och SSBF bidrar med personal. Övningar genomförs årligen enligt avtal. Stockholms läns landsting Avtalet med Stockholms läns landsting innehåller två delar. Dels larmas räddningstjänsten för att utföra åtgärder för hjärt- och lungräddning vid bevittnat hjärtstopp. SSBF bistår även sjukvården med resurser för sjuktransport till farbar väg och assistans vid tunga lyft. Försäkringsbranschens Restvärdesräddning i Sverige AB I syfte att skydda egendom och materiella värden hos den enskilde/ägaren i samband med brand och/eller vattenskada har Försäkringsbranschens Restvärdesräddning i Sverige AB tecknat avtal med SSBF att bistå den enskilde/ägaren med detta då denne inte kan ta det ansvaret själv. Exempelvis genom att täcka över inredning i utrymmen intill en brand. Biträda Länsstyrelsen, enligt Lag om skydd mot olyckor, vid hantering av utsläpp av radioaktiva ämnen SSBF bistår Länsstyrelsen i Stockholm och Uppsala vid mätning av radioaktiva ämnen i samband med olyckor vid kärnenergianläggningar. Mätning sker då utifrån fastställda mätpunkter och slingor. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och SKL SSBF har ansvaret för drift och underhåll av utomhusvarningssystemet M95 enligt överenskommelse mellan staten och Sveriges kommuner och landsting (SKL). Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har ansvar för reservdelsförsörjning, elinstallationer m.m. Utifrån ett avtal med MSB ansvar SSBF för att sköta delar av MSB:s drift och underhållsansvar hos medlemskommunerna. I medlemskommunerna finns totalt 357 anläggningar där övervakning och service ska utföras enligt överenskommelsen. 19/45
2015-10-1204 201-1243/2015 3.1 SSBF planerar och genomför sin räddningsinsats så att hjälpen till enskilda påbörjas så snabbt som möjligt vid varje enskild olycka. Räddningstjänstverksamhet ska planeras och organiseras så att det går att påbörja räddningsinsatserna inom godtagbar tid och genomföra dem på ett effektivt sätt. För den som ringer ett 112-samtal är tiden till att hjälp anländer av stor betydelse. Tiden från att ett nödsamtal tas emot till att räddningstjänstresurser är på plats kallas för responstid. För att bedöma hur snabba vi är följer vi upp responstiden, eftersom den är uppföljningsbar och relevant för de enskilda. Medianen av responstiden ska minska. Responstiden vid olyckor ska understiga 13 minuter i 90 % av fallen. Responstiden vid olyckor ska dock inte överstiga - 20 minuter på platser med fast vägförbindelse - 60 minuter på öar utan fast vägförbindelse. Uppdrag 2016 Planera och genomför larmhantering så att medianen av larmhanteringstiden understiger 60 sekunder vid prioriterade larm. (Larm och ledning) Planera och genomföra larmhantering så att andelen förlarm uppgår till minst 30 % vid prioriterade larm. (Larm och ledning) Planera och genomföra räddningsinsatser så att anspänningstiden understiger 90 sekunder. (Larm och ledning, Räddningsavdelningen) Genomföra kvalitetsutveckling tillsammans med samverkanspartners utifrån samarbetsavtal som reglerar larm och ledning (Larm och ledning) Planera och genomför utbildning och övning för operativ personal, både lagstadgad och övrig (Räddningsavdelning, Larm och ledning) Genomföra utbildning i suicidprevention för utrycknings-och ledningspersonal Påbörja systemintegrering av SOS rapporteringssystem med SSBFs system Daedalos för att enkelt kunna redovisa uppsatta tidsmål 20/45
Planera förräddningsinsats och övning på objekt i enlighet med Sevesolagstiftningens högre klassificering (Riskavdelningen, Ledning och samverkan, Räddningsavdelningen) Ta fram framkörningskort lokalt på respektive brandstationsenhet. (Räddningsavdelningen, Riskavdelningen) 3.2 SSBF:s hjälp till de enskilda vid räddningsinsatser har god kapacitet, noggrannhet och robusthet Det är av stor vikt för invånarna att räddningsinsatser är effektiva, i synnerhet för de som drabbas av olyckor. Lagen anger effektiva räddningsinsatser som ett nationellt mål. Vad som är att betrakta som en effektiv räddningsinsats anges dock inte. Vi ser att effektivitet i detta sammanhang är ett mångfacetterat begrepp och har valt att definiera den i tre delar; vår kapacitet; vår noggrannhet och vår robusthet. Kapacitet innebär att vi, med egna resurser och förmågor samt i samverkan med andra, ska kunna genomföra: o flera samtidiga räddningsinsatser mot vanliga olyckor o en mycket omfattande räddningsinsats mot stora olyckor. Genom att analysera riskerna för olyckor ska SSBF anpassa kapacitetsbehovet på både kort och lång sikt. Noggrannhet innebär att vi efter en avslutad räddningsinsats inte ska behöva återvända till samma plats och olycka för ny räddningsinsats. Robusthet innebär att vi ska ha god förmåga att motstå störningar och upprätthålla sin räddningstjänstverksamhet. För att bli snabbare och effektivare ska vi utveckla formeringen av våra beredskapsresurser under 2016 För att bli snabbare och effektivare i ett helhetsperspektiv ska vi framöver utveckla formeringen av våra beredskapsresurser. Utvecklingspaketet Formering av beredskapsresurserna i Räddningstjänstkonceptet. För att göra detta ska vi under 2016 nyttja simuleringsverktyg som gör det möjligt för oss att testa olika formeringar av beredskapsresurserna och uppskatta olika brytpunkter i en datormiljö. Vi ska gå mot en organisation som - jämfört med dagens i större utsträckning: - Är geografiskt utspridd större del av tiden, - Nyttjar tillfälliga och fasta lokaliseringar utifrån vår kunskap om riskbildens variation över tid och rum, - Nyttjar specialisering för att möta upp mot en allt mer komplex riskbild, och - Är tydlig, beslutad och kommunicerad. - Som en ökad specialisering ska vi överväga att utse en eller flera enheter eller styrkor som ska ha speciell kompetens för insats i undermarksanläggningar (t.ex. tunnlar) vid bränder. 21/45
2015-10-1204 201-1243/2015 - Placeringarna av våra redan etablerade specialfunktioner ska ses över. Införande av s.k. första insatsperson på platser inom förbundet som primärt täcks av deltidsberedskap ska utredas. Ett flertal förslag har inkommit från enheterna som ska beaktas i arbetet med detta utvecklingspaket. Uppdrag 2016 Utveckla formering av beredskapsresurserna i enlighet med räddningstjänstkonceptet (Analys och inriktning) Upprätta en krishanteringsplan (Stöd, styrning och administration) Fortsatt utveckling av regional samverkan (Alla) Ta fram rutiner för att rätt ledningsnivå avslutar räddningsinsats (Analys och inriktning) Säkerställ att vi kan ta emot nationell och internationell hjälp (Analys och inriktning) Säkerställ personell kapacitet och robusthet vid särskilda tillfällen och händelser samt för att kunna bemanna samverkanskluster vid behov. (Ledning och samverkan) 22/45
3.3 Utvecklingsmål I Handlingsprogrammet för 2016-2019 anges fyra utvecklingsmål för perioden. Dessa grundar sig bl.a. i den förmågebedömning och riskstudie som gjordes inför arbetet med handlingsprogrammet. De fyra utvecklingsmålen kommer att återkomma i de kommande fyra verksamhetsplanerna och ges olika tyngd olika år. Under 2016 kommer vi framförallt arbeta med utvecklingsmålen 1 och 2: 1. SSBF ska utveckla sin förmåga att leda och genomföra stora och komplexa insatser och att samverka med andra organisationer SSBF verkar i en region där det kan ske stora och komplexa olyckor. När sådana sker finns ett stort behov av organisationsövergripande arbete och av ledning och koordinering mellan organisationer. Det är i många fall SSBF:s roll att stå för denna ledning och koordinering. Samverkan behöver utvecklas på alla nivåer i uttryckningsorganisationen för ett effektivt arbete på skadeplats tillsammans med andra organisationer. Utifrån den analys som vi gjort av ett antal typsituationer skulle vägen till ökad förmåga kunna gå via bland annat utvecklad övning och utvecklad insatsplanering samt stöd till räddningsledningen vid insats. 2. Samverkan med andra samhällsaktörer, såväl nationella som internationella SSBF ska söka en ökad samverkan med andra samhällsaktörer i syfte att kunna använda samhällets totala resurser effektivare för att minska riskerna för och konsekvenserna av olyckor. Dessa aktörer är bland andra räddningstjänstorganisationerna i regionen, Polisen, landstinget och SOS, Kustbevakningen, kommunerna och frivilliga aktörer. I arbetet med att utveckla samverkan med frivilliga aktörer är det viktigt att det är tydligt vad frivilliga kan hjälpa till med och vad som är uppgifter som enbart professionella bör hantera. En översyn av vår utbildning och övning ska genomföras under 2016 Under 2016 kommer en översyn, det utvecklingspaket, som berör Utbildning och övning i det vi kallar räddningstjänstkoncept att påbörjas. Målet med hela det arbetet är bl.a. att uppnå ett system där: - Vi ser en tydlig koppling mellan riskbild, verksamhetsmål, förmåga idag och vad vi utbildar och övar på, - Vår tillgängliga övningstid är god, Utvecklingsmål för 2016-2019. SSBF:s räddningstjänstverksamhet ska utveckla -förmågan att leda och genomföra stora och komplexa insatser och att samverka med andra organisationer -samverkan med andra samhällsaktörer, såväl nationella som internationella -planeringen för räddningstjänst vid höjd beredskap -förmågan att verka vid terrorhändelser - Vår övningstid, både vid täckning och under jourtid, nyttjas effektivt, 23/45
2015-10-1204 201-1243/2015 - Vi övar på realistiska sätt, ofta hela skeenden och inte bara moment, som övar många av de aspekter och färdigheter som är relevanta för våra räddningsinsatser, - Vår utbildning och övning används för att bredda vår verktygslåda av metoder, - Vi nyttjar gemensam utbildning och övning för att förbättra samverkan med andra räddningstjänstorganisationer i regionen och andra samverkansaktörer, och - Vår utbildning och övning styrs, följs upp och utvärderas systematiskt. I översynen ska vi också utvärdera dagens lösning med täckstyrkan och sätta inriktningen för detta framöver. Ett flertal förslag har inkommit från enheterna som ska beaktas i arbetet med detta utvecklingspaket. Vi utvecklar förmågan att genomföra insatser i komplexa miljöer Inom SSBF:s område finns en omfattande undermarksbebyggelse såsom tunnelbana, järnvägstunnlar, vägtunnlar, tunnlar med teknisk infrastruktur (el, tele, IT), köpcentrum, fordonsdepåer m.m. En eventuell brand i undermarksanläggning kan ge omfattande skador på människor och egendom. Ett annat exempel är höga byggnader vilka blir allt fler i Stockholmsregionen. Behovet av förbättrad taktik, teknik, utbildning och övning för insatser i höga och/eller komplexa byggnader, undermarksanläggningar och nya infrastrukturlösningar är ett fortsatt viktigt utvecklingsområde. Gemensamt för denna typ av insatsmiljö är att en större konsekvens överstiger vad SSBF beredskapsorganisation är dimensionerad för att hantera. Undermarksanläggningar utmärker sig då räddningsinsatser i samband med brand i denna typ av miljö är komplexa i många avseenden. Förutom att själva anläggningens storlek och utförande medför avsevärda problem i samband med bränder, förstärks komplexiteten av att det är många inblandade aktörer och det finns potential för allvarliga konsekvenser både på liv, hälsa och samhällsfunktion. För att öka kunskapen om organisationens förmåga samt möjliga arbetssätt vid insatser i undermarksanläggningar medverkar SSBF i ett forskningsprojekt om teknik och metodik för räddningsinsatser i undermarksanläggningar. Projektet leds av Mälardalens högskola. Under 2016 kommer SSBF att delta i följande projekt: Projekt Citybanan (Trafikverket) Projekt Förbifart Stockholm (Trafikverket) Ombyggnaden av Slussen (Stockholm stad) Ny-/ombyggnad Söderstaden (Stockholm stad) 24/45
Nybyggnad av Norra Djurgårdsstaden (Stockholm stad) Nybyggnad av Hagastaden inklusive överdäckning av Essingeleden (Stockholm stad) Utbyggnad tunnelbana till Nacka, Arenastaden och Barkarby (Förvaltningen för utbyggd tunnelbana m.fl.) Migration och tillfälliga boenden för asylsökanden (Kommunerna, Migrationsverket) Mall of Scandinavia (Solna stad) Uppdrag 2016 Genomföra översyn av utbildning och övning i enlighet med räddningstjänstkonceptet. (Analys och inriktning) Implementera befintliga förmågebeskrivningar/målplaner och utveckla dessa (Räddningsavdelningen) Under hösten påbörja arbetet med att ta fram en handlingsplan med principer för komplexa byggnader och standardrutin för insats i höga byggnader, metod och teknik, utifrån räddningstjänstkonceptet (Analys och inriktning) Verka för samlokalisering med samverkande parter (Ledning och samverkan) Fortsätta med, och utveckla, arbetet med relationsskapande verksamhet (Räddningsavdelningen) Säkerställa att vi kan ta emot nationell och internationell hjälp (Analys och inriktning) Påbörja en översyn av planerna för Räddningstjänst under höjd beredskap, RUHB (Analys och inriktning) Säkerställa vår interna informationsdelning samt utveckla vår samverkan med kommuner, Polisen m.fl. avseende terrorhändelser (Alla) Fortsätta utveckla insatskoncept för komplexa miljöer. (Analys och inriktning) 25/45
2015-10-1204 201-1243/2015 3.4 Uppföljning Kvalitetsmål: SSBF planerar och genomför sin räddningsinsats så att hjälpen till enskilda påbörjas så snabbt som möjligt vid varje enskild olycka. Medianen av responstiden ska minska. Responstiden vid olyckor ska understiga 13 minuter i 90 % av fallen. - Responstiden vid olyckor ska dock inte överstiga- 20 minuter på platser med fast vägförbindelse - Responstiden vid olyckor ska dock inte överstiga- 60 minuter på öar utan fast vägförbindelse. Mått Medianen av responstiden ska minska. Andel olyckor där responstiden understiger 13 minuter Andel olyckor där responstiden understiger 20 vid fast vägförbindelse Andel olyckor där responstiden understiger 60 minuter på öar utan fast vägförbindelse Indikator/Målvärde 2016 Mediantiden av responstiden ska minska jmf med föregående år. Källa: Öppna jämförelser 90 % 100 % 100 % Kvalitetsmål:SSBF:s hjälp till de enskilda vid räddningsinsatser har god kapacitet, noggrannhet och robusthet Kapacitet: SSBF ska kunna genomföra fler samtidiga insatser mot frekvent förekommande olyckor SSBF ska kunna genomföra en mycket omfattande räddningsinsats mot stora olyckor Mått Målvärde 2016 Antal insatser som inte kunnat 0 genomföras pga fler samtidiga insatser Antal genomförda mycket Volym omfattande räddningsinsatser mot stora olyckor Noggrannhet: SSBF ska inte, efter avslutad räddningsinsats, behöva återvända till samma plats och olycka för ny räddningsinsats Robusthet: SSBF ska ha god förmåga att motstå störningar och upprätthålla sin räddningsverksamhet. Antal samtidiga omfattande räddningsinsatser mot stora olyckor Antal fall SSBF behövt återvända till samma plats och olycka för ny räddningsinsats ska minska Antal fall SSBF inte kunnat upprätthålla sin räddningstjänstverksamhet till följd av störningar 1 0 0 26/45
4 SSBF är en attraktiv arbetsgivare, med rätt kompetens och god arbetsmiljö, som har engagerade medarbetare Attraktiv arbetsgivare, medarbetarskap och ansvar SSBF ska vara en attraktiv arbetsgivare där allas kompetens tas till vara och utvecklas kontinuerligt. Vi ska stärka arbetsgivarvarumärket genom ett aktivt stöd till chefer och medarbetare att utveckla attraktiva arbetsplatser. Vi ska även synas och verka i sammanhang, ex mässor och andra aktiviteter, som bidrar till att öka attraktiviteten och säkerställa personalförsörjningen. SSBF ska vara en organisation med en öppen och inkluderande arbetsmiljö som är tillgänglig för alla och där diskriminering och trakasserier inte förekommer. Ett aktivt arbete med medarbetarskap ska känneteckna SSBF. Med begreppet menar vi att vi ska vara en attraktiv arbetsgivare med verksamheter som kännetecknas av trivsel, utveckling och effektivitet där arbetsgrupper präglas av ett gott samarbete, gemenskap, ansvarstagande och engagemang. Vi ska stärka relationen mellan medarbetare och chef, individens förutsättningar, vilja och förmåga att se helheten och ta det ansvar som krävs för att på bästa sätt bidra till verksamhetens resultat. Medarbetare som känner lojalitet med varandra, till uppdraget och till fattade beslut skapar ett gott klimat för medarbetarskap. Medarbetarskap handlar om de beteenden som möjliggör en positiv utveckling och goda resultat. Ledarskap Ledarskapet i SSBF är av avgörande betydelse för kvalitet, effektivitet och måluppfyllelse. Utgångspunkten för chefsförsörjning och ledarutveckling är de krav och förväntningar som ställs på ledarskapet. I SSBF ska det coachande och kommunikativa ledarskapet skapa förutsättningar för ett medvetet, ansvarstagande och självständigt medarbetarskap. Chefs och ledarutvecklingen i SSBF utgår från strategin för chefs-och ledarutveckling som beslutades 2014 och består av insatser för såväl grupper som individer. Förutom löpande stödinsatser för chefer och ledare kommer teamutvecklingen för SSBFs chefer och arbetsledare på stationsenheterna fortsätta. Syftet med teamutvecklingen är att skapa en ökad insikt avseende arbetsgivaransvar, helhet, utveckling och långsiktighet. Utveckling och stöd kommer att erbjudas chefer i samband med utveckling av SSBFs organisation som implementeras under 2016. Nuvarande chefer ska erhålla riktade utvecklingsinsatser för att utveckla sitt ledarskap och därmed stärka medarbetarskapet i verksamheterna. Likabehandling Storstockholms brandförsvar ska vara en organisation med en öppen och inkluderande arbetsmiljö som är tillgänglig för alla. Diskriminering och trakasserier får inte förekomma. Organisationens ambition är att spegla samhället i stort eftersom vi ser 27/45
2015-10-1204 201-1243/2015 fördelar med en jämn könsfördelning samt etnisk och kulturell mångfald. Alla medarbetare ska ges lika rättigheter och möjligheter att utvecklas i arbetet. Den fysiska arbetsmiljön ska i möjligaste mån vara lika lämplig för kvinnor och män. Organisationen ska ta hänsyn till den i allt arbete som avser ny- och ombyggnation. Genom att ställa krav på lättare verktyg och utrustning främjar vi både kvinnors och mäns arbetshälsa. I denna fråga behöver vi öka samarbetet med såväl de större räddningstjänsterna som MSB. Förbundets likabehandlingsplan är ett vägledande dokument för arbetet. Ett arbete med gender budgeting påbörjas under 2016. Jämställdhetsintegrerad budgetering är en strategi för att synliggöra hur våra offentliga resurser fördelas mellan kvinnor och män. Arbetet påbörjas med att medarbetare i organisationen fördjupar kompetensen inom området genom utbildning. Kompetensförsörjning Den strategiska kompetensförsörjningen ska säkerställa att nuvarande och blivande medarbetare och chefer har den kompetens som behövs för att skapa kvalitet och resultat i linje med SSBFs mål och uppdrag. Vi står inför stora utmaningar avseende framtida kompetensförsörjningsbehov med anledning av kommande pensionsavgångar och behov av ny kompetens. För att möta medlemskommunernas behov i dag och i framtiden strävar vi bland annat efter att öka mångfalden bland medarbetarna men också kompetensen kring mångfald. Metoden kompetensbaserad rekrytering tillämpas, för en icke diskriminerande rekryteringsprocess, för såväl externa som interna rekryteringar. Rekryteringsgruppen, bestående av särskilt utvalda och utbildade medarbetare inom olika verksamheter, utgör ett kompetensstöd för SSBFs rekryteringsansvariga chefer. Kontinuerlig kompetensutveckling erbjuds rekryteringsgruppen. Fortsatt dialog och samverkan ska ske med MSB:s utbildningsinstanser i Sandö och Revinge genom informationsmöten för skolornas elever samt skapande av nätverk med elevrepresentanter som vidare samverkar med HR-avdelningen på SSBF. För den operativa delen av verksamheten kommer under 2016 utbildningar för brandförman/ brandmästare att ske i form av arbetsledardag, en dags operativ ledning, årliga repetitionsutbildningar samt introduktionsutbildning när medarbetare kliver in i uppdrag som brandförman/ brandmästare. För brandmän kommer utbildningar ske i form av övnings- och täckningsdag samt fortbildning för valda funktioner (t ex styrkeoch testledare och sjukvårdsinstruktörer). Grundutbildning genomförs årligen för nyanställda brandmän. Rekryteringsbehov 2016 Under 2016 så uppskattas cirka 20 brandmän behöva rekryteras. Utöver detta kommer den sedvanliga rekryteringen av sommarvikarier. 28/45
Rekrytering till utbildning Räddningsledare A kommer också ske under året. Hälsa och arbetsmiljö Hälsosamma och säkra arbetsplatser är en förutsättning för kvalitet och utveckling av medarbetare och verksamhet. SSBF bedriver ett aktivt promotivt hälso- och arbetsmiljöarbete genom att verka för en god och säker arbetsmiljö och ett hälsofrämjande ledar- och medarbetarskap. Under året ska SSBF:s arbete med krisstöd ska fastställas och implementeras. Aktivt promotivt hälso- och arbetsmiljöarbete SSBF skapar förutsättningar för att kunna bedriva en effektiv räddningstjänst med hög arbetskapacitet och rätt arbetsteknik genom att årligen fortbilda utryckningspersonalen i fysisk träning och skadeförebyggande åtgärder. Under året ska utbildning av styrkeinstruktörer/testledare genomföras för varje skiftlag i syfte att förebygga arbetsoch träningsskador. Vi kvalitetssäkrar arbetskapaciteten och hälsan genom årliga fysiska tester och hälsokontroller. SSBF har ett övergripande friskvårdsprogram med motionsaktiviteter och individanpassade hälsoprogram för samtliga medarbetare. Cheferna erbjuds stöd i sitt systematiska arbetsmiljöarbete för att undanröja arbetsmiljörisker. Forskning och samarbete Inom skadeförebyggande träning för axlar, rygg och knä samt basträning i styrka och kondition bedriver SSBF ett samarbete med Karolinska Institutets fysioterapeututbildning och Sveriges olympiska kommitté, SOK. Vi deltar även i Karolinska institutets forskning om cancerrisker för brandmän samt håller sig á jour med nya hälsorisker inom området. Samverkan ska ske med MSB:s utbildningsinstanser i Sandö och Revinge genom informationsmöten för skolornas elever samt skapande av nätverk med elevrepresentanter som vidare samverkar med HR-avdelningen på SSBF. Aktivt och systematiskt arbete med avvikelse, tillbuds- och arbetsskaderapporter Vi följer löpande upp långtidssjukskrivna, arbetsskador och till HR inkomna rehabiliteringsärenden; typ av skada, orsak och antal. Till vår hjälp har vi företagshälsovården och nätverk av specialistsjukvård. Indikatorer Måtten JÄMIX och AVI delas ska under 2016 delas upp på operativa respektive ickeoperativa medarbetare i syfte att kunna se förbättringar inom de icke-operativa enheterna. Arbetet görs i samverkan med Nyckeltalsinstitutet. Därutöver ska förbättringsförslag för att förbättra de nyckeltal som organisationen ser som viktigast tas fram. Vi ska även över möjligheterna för att införa Ledarskapsindex för att identifiera chefers kommunikativa styrkor och svagheter. 29/45
2015-10-1204 201-1243/2015 4.1 Uppdrag 2016 Ge stöd till chefer och medarbetare att utveckla attraktiva arbetsplatser. Genomför kontinuerlig utbildning i arbetsmiljöfrågor för chefer, arbetsledare och skyddsombud. Analysera, planera och genomför åtgärder för SSBF:s kompetensförsörjning Teamutvecklingen för SSBFs chefer och arbetsledare på stationsenheterna ska fortsätta. Genomför jämställdhets- och likabehandlingsutbildning för chefer och arbetsledare. Starta ett pilotprojekt avseende rekrytering till SMO. Fortsatt fokus på hälsoförebyggande insatser i samarbete med företagshälsovården. Utveckla och tydliggöra karriärvägar inom SSBF. Utveckla arbetet med individuell lönesättning. 4.2 Uppföljning Mål: SSBF är en attraktiv arbetsgivare, med rätt kompetens och god arbetsmiljö, som har engagerade medarbetare. SSBF ska vara en attraktiv arbetsgivare som attraherar nya medarbetare och utvecklar redan anställda medarbetare. Sammansättningen av SSBF:s medarbetare ska spegla samhällets sammansättning utifrån kompetensbehovet. Mått Arbetsgivarindex (AVI) Hållbart medarbetarindex/ medarbetarenkät Jämställdhetsindex (JÄMIX) hos icke operativ personal Målvärde 2016 125 73 100 Den fysiska och psykiska hälsan hos SSBF:s medarbetare ska öka. Riskerna för arbetsskador ska beaktas och förebyggas. Sjukfrånvaro- och arbetsskadestatistik. Minska jämfört med 2015 Hälsoindex 105 Jämställdhetsindex (JÄMIX), mäter organisationens jämställdhet. Hälsoindex, mäter organisationens hälsa och ohälsa Hållbart medarbetarengagemang (HME), mäter medarbetarnas engagemang i förhållande till uppdrag. Arbetsvillkorsindex (AVI), mäter arbetsgivarens attraktivitet utifrån befintliga villkor för medarbetarna. 30/45
5 SSBF minskar negativ miljöpåverkan och bidrar till en mer hållbar utveckling SSBF:s avsikt är att tillgodose och värna en långsiktig och uthållig användning av naturresurserna. Vårt miljöarbete ska därför minska negativ miljöbelastning och bidra till en mer hållbar utveckling. Målet är att vi ska ta hänsyn till miljöaspekterna i hela verksamheten. Samtliga medarbetare ska enligt SSBF:s miljöpolicy ha goda kunskaper inom miljöområdet. En utgångspunkt för SSBF:s miljöarbete är att varje avdelning ska bedriva ett miljöarbete som leder till minskad miljöbelastning. Fastighetsgruppen inom SSBF bedriver ett miljöarbete genom att ha ett miljöperspektiv vid verksamhetsanpassningar och ställa krav på entreprenörer. Utformning av nya övningsanläggningar på SSBFs övningsområden ska vara utformade så att miljöpåverkan är så liten som möjligt. I samarbete med fastighetsägare tas åtgärder i fastigheter fram som kan göra det möjligt för SSBF att minska sin energiförbrukning. Inköpsgruppen inom SSBF bedriver ett miljöarbete genom att säkerställa att SSBF i upphandlingar formulerar krav som minskar miljöbelastningen. SSBF kommer under 2016 att driva ett projekt mot att minska antalet pappersfakturor genom att både att ta emot elektroniska fakturor och att skicka elektroniska fakturor. SSBF:s lösningar för skrivare ligger idag lokalt på respektive enhet vilket leder till negativa konsekvenser för miljön samt sämre koordinering av avtal. Under 2016 skall SSBF implementera ett gemensamt synsätt kring användning av digital information och pappersanvändning samt minska energianvändningen inom skrivarparken. SSBF genomför varje år ett stort antal evenemang och informationsinsatser. Dessa skall i största mån vara miljöanpassade och följa SSBF:s miljöplan. SSBF ska under 2016 ta fram en riktlinje för miljöklassade evenemang samt en plan för att öka antalet miljöanpassade evenemang. Sedan flera år har vi ett miljöledningssystem enligt miljöstandarden Svensk Miljöbas (SMB). Här finns en bra grund att bygga vidare på under de närmsta åren. 31/45
2015-10-1204 201-1243/2015 5.1 Uppdrag 2016 Genomföra miljöcertifiering enligt miljöstandarden Svensk Miljöbas Åstadkomma en säker hantering av utlagt absorptionsmedel i samband med olyckor Effektivisera energianvändning och använda el från förnybara källor Beakta miljöaspekter vid inköp och upphandling Reducera antalet/mängden miljöfarliga produkter på respektive station/enhet Minimera användningen av fossila drivmedel och köpa miljöfordon så långt som möjligt. Påbörja analys av det operativa systemets negativa miljöpåverkan 5.2 Uppföljning Mål Mått Målvärde/indikator 2016 SSBF minskar negativ miljöpåverkan och bidrar till en mer hållbar Extern revision av minskad miljöbelastning i enlighet med kraven i Svensk Miljöbas Godkänd enligt revision och erhåller miljödiplom utveckling Energiförbrukningen ska minska Energiförbrukningen ska vara lägre per 2016 jämfört med 2015 Förbrukning av miljöfarliga produkter ska Mätmetod ska utvecklas minska Användningen av mängden miljövänligt drivmedel ska öka. Öka jmf med uppgift per 2014-12-30 2014 Bensin Diesel Alt drivmedel Volym 25 074 241 410 7 512 32/45
6 SSBF är tillgängligt för de enskilda och en efterfrågad aktör i samhället SSBF har flera uppdrag som är beroende av ett starkt förtroende hos enskilda och andra myndigheter. Det är också centralt för verksamheten att vi upplevs som enkelt kontaktbara och tillgängliga. Som ett exempel kan vi nämna SSBF:s uppdrag att lämna upplysningar, vägledning, råd och annan hjälp till enskilda i frågor som rör det egna verksamhetsområdet. Enskilda och andra myndigheter behöver veta vart de ska vända sig samt ha förtroende för SSBF:s kompetens och de svar de får. Alla ska bemötas med professionalitet och respekt på ett jämlikt sätt. SSBF bedriver även informationsinsatser i digitala och sociala medier i syfte att minska olyckor och informera om förebyggande åtgärder. Utifrån den uppstart som genomförts under slutet av 2015 kommer ett omfattande arbete att påbörjas under 2016 med målet att vara en e-myndighet 2019. SSBF planerar att utveckla organisationens ärende-, dokument- och arkivhantering till en effektivare elektronisk informationshantering. Internt i organisationen kommer förändringsarbetet att innebära bland annat en digitalisering av ärendeprocesser och en digital arkivhantering. Vårt mål är att bli en e-myndighet som kännetecknas av öppenhet, effektivitet och rättssäkerhet. Under 2016 ska vi öka möjligheterna att få riktat stöd, råd, och information via förbundets webbplats, sociala medier, publicerat material samt andra kanaler. I det arbetet ska vi lägga särskild vikt vid tillgänglighet och medborgarfokus. SSBF ska även följa upp arbetet med evenemang och kontaktsökande arbete för att öka effekten av informationsarbetet. Utbildningen av medarbetare i informations- och mediehantering fortsätter. Vi ska vara en väl fungerande offentlig verksamhet som kännetecknas av öppenhet, effektivitet och rättssäkerhet. 2016 inleds arbetet med att ta fram och utveckla en ITstrategi som sedan ligger till grund för fortsatt utveckling. Inom ramen för IT strategin görs en kartläggning av befintliga system och behov av eventuella nya system identifieras. Varje år tar vi emot ett stort antal frågeställningar via e-brev, postförsändelser, telefonsamtal etc. I syfte att utveckla informationsinsatserna bör flera kanaler ses över och effektiviseras. Under 2016 ska förbundet se över användningen av digitala kanaler samt användningen av dessa. En evenemangsplan för sociala medier skall tas fram i syfte att kontinuerligt informera om förebyggande åtgärder vid särskilda tider under året. 33/45
2015-10-1204 201-1243/2015 6.1 Uppdrag 2016 Ta fram en förvaltningsplan för IT system och påbörja implementering utifrån planen. Öka tillgängligheten på webben, och andra externa plattformar såsom digitala och sociala medier. Tillgänglighet och innehåll ska utvecklas och kvalitetssäkras. Upprätta och förankra en Kommunikationsplan i organisationen 6.2 Uppföljning Mål Mått Målvärde 2016 SSBF är tillgängligt för de Antal/andel medarbetare i definierade Antal/andel enskilda och en efterfrågad aktör i samhället grupper som deltagit i kommunikationsutbildning Antal besökare på webb och sociala medier Antal NKI, medborgare (SCB) och 73 företagare (Insikt) 82 De två NKI måtten bygger på de resultat som presenteras i medlemskommunernas SCB respektive Insikt- undersökningar som rör frågeställningar om räddningstjänsten. 34/45
7 SSBF nyttjar sina resurser effektivt och har en god ekonomisk hushållning En god ekonomisk hushållning är en förutsättning för en långsiktigt hållbar ekonomi. Det innebär att SSBF ska använda resurser på ett effektivt sätt för att nå bästa samhällsnytta och att samtliga medarbetare har en hög ekonomisk medvetenhet. SSBF ska kännetecknas av ordning och reda samt flexibilitet utifrån förändringar som sker i omvärlden eller internt. Medlemsavgifter och avtal SSBF:s verksamhet finansieras till största delen av medlemskommunernas avgifter till förbundet. SSBF och medlemskommunerna har även möjlighet att teckna avtal om vissa tilläggsuppdrag som finansieras genom särskild ersättning. SSBF har avtal med medlemskommuner såväl som andra kommuner och offentliga organisationer avseende utförande av tjänster. Under 2016 sker en genomgång av samtliga kundavtal för att identifiera vilka avtal som är inom räddningstjänstens kärnverksamhet och vilka som kräver kompetens och resurser utanför SSBFs normala verksamhet. Utifrån det kan avtal komma att sägas upp eller justeras utifrån självkostnadsprincip. Ledning och styrning Fungerande ledning och styrning kännetecknas av en tydlig inriktning och ett gott ledarskap. Detta kräver ett stödjande system som gör det möjligt att ta ett helhetsansvar. SSBF har en modell för ledning och styrning i tre nivåer som fastställdes 2013. Inriktningen under perioden 2016 2019 är en fortsatt stabilisering av SSBF utifrån den modellen och ett signalsystem (med rött, gult, grönt) ska implementeras för att tydliggöra måluppfyllelse. Vi ska finnas där vi gör mest nytta Det simuleringsverktyg som SSBF tecknat avtal om i slutet av 2015 kommer att användas under 2016 för en ökad resursoptimering dvs att vi finns där vi behövs olika tider på dygnet och olika perioder under året. Ökad samverkan i regionen Administrativa gränser får inte ge negativa konsekvenser för invånarna. SSBF arbetar därför aktivt för en ökad samverkan i regionen inom olika områden. Samverkan Stockholmsregionen SSBF kommer att delta i arbetet med en gemensam samverkansetablering inom Johannes räddningscentral som ska drivas som projekt inom Storstockholms räddningscentral, SSR, under 2016-2017 och koordineras med Stockholms stad i egenskap av fastighetsägare och hyresvärd. SSBF kommer att bemanna ett 35/45
2015-10-1204 201-1243/2015 samverkanskluster motsvarande minst en årsarbetskraft per aktör/år, där berörda parter är Polisen, Räddningstjänst, SOS alarm, Trafikverket och Trafikförvaltningen. SSBF kommer att bemanna med representanter i SSR:s chefsgrupp, samordningsgrupp och verkställande råd. Ågesta och Okvista övningsanläggningar- en möjlighet till ökad samverkan SSBF har två övningsanläggningar, Ågesta och Okvista. Där bedriver vi merparten av den interna övningsverksamheten. I syfte att använda anläggningarna mer och kunna upprätthålla en hög standard bjuder vi även in andra räddningstjänster i regionen att öva på Ågesta och Okvista. Det bidrar även till ett lärande i regionen om varandras förmågor och ger positiva synergieffekter när man möts på en skadeplats. SSBF:s lokaler är ändamålsenliga och verksamhetsanpassas vid behov SSBF:s verksamhet inryms i ett antal fastigheter i medlemskommunerna. För att bedriva en effektiv och säker kärnverksamhet krävs det att lokalerna är ändamålsenliga och verksamhetsanpassas vid behov samt att vi följer drift-och hyreskostnader noga. Under 2016 uppförs en ny station i Åkersberga, där SSBF inte är fastighetsägare men har varit delaktig i utformandet av stationen. Kungsholmens brandstation har stora brister och är i stort behov av renovering. När nu en flytt av stationen till Park 1 inte längre är aktuell kommer renoveringen, som utförs av Stockholm stad, göra Kungsholmens brandstation till en modern och ändamålsenlig station. Preliminärt kan projektering av Kungsholmens brandstation starta under 2016. Storstockholms räddningscentral, SSRC, som var planerad att flytta från lokaler i Täby brandstation till Park 1, projekteras 2016 att flytta till bergrummet under Johannes brandstation. Syftet är att uppnå en bättre samverkan med andra aktörer som SOS alarm, Länsstyrelsen Stockholms krisledning, Stockholms stads krisledning och Stockholms Läns landstings krisledning genom samlokalisering. Dyk- och materieldepån är idag placerade i Ågesta övningsfält och i lokaler som inte är arbetsmiljövänliga och där placeringen inte möjliggör service till stationerna alla dagar och tider i veckan. Ett projekt pågår under 2015 vilket kommer att fastlägga var dykoch materieldepån ska vara placerad och utformningen av den. Under 2016 kommer arbetet med lokalanpassningar att pågå av en nya dyk- och materieldepån i anslutning till vald befintlig brandstation. Preliminär inflyttning under första kvartalet 2017. SSBF kommer från och med 2016 inte äga någon annan fastighet än övningsfältet på Okvista, Vallentuna kommun. Fastighetsägarnas ny-, till- och ombyggnationer av våra stationer kommer att påverka framtida hyresnivåer för SSBF. Effekt på framtida hyror ska beaktas i alla nybyggnations-och renoveringsprojekt. En del av SSBFs arbete för en jämställd arbetsmiljö är att undanröja hinder för kvinnliga medarbetare att arbeta på samtliga brandstationer. En utredning om 36/45
möjligheterna att tillskapa likvärdiga lokaler med likvärdiga dusch- och omklädningsrum för kvinnliga medarbetare utförs under 2015. Prioritering görs utifrån resultatet av utredningen med hänsyn till behov, byggnadssvårighetsgrad och fastighetsägarnas resurser. Projektering och prioriteringsarbete görs i samarbete med fastighetsägare under 2016 och 2017 med förväntad byggstart 2016 enligt prioritetsordning. Jämställdhetsintegrerad budgetering är en strategi för att synliggöra hur våra offentliga resurser fördelas mellan kvinnor och män. Medarbetare i organisationen kommer att fördjupa kompetensen inom området genom utbildning. Materiel, fordon, personlig skyddsutrustning och kompetens håller en ändamålsenlig standard och kvalitet En förutsättning för en effektiv verksamhet är att materiel, fordon, personlig skyddsutrustning och kompetens håller en ändamålsenlig standard och kvalitet med löpande service. Utifrån lagstiftning och verksamhetsbehov krävs årligen ett stort antal övningar. En tillförlitlig och effektiv IT-miljö För att ge bra och effektiv service till allmänheten och kunna agera tillsammans med andra aktörer i regionen behöver SSBF en internt tillförlitlig och effektiv IT-miljö. Detta gäller såväl den egna driften, personalstödjande system samt effektiva arbetsmiljöer. Det ska vara lätt att hantera rätt information vid rätt tid och plats och det ska krävas mindre efterarbete än vid dagens hantering. För att säkerställa kommunikationen inom SSBF, med höga krav på samhällsövergripande samverkansfunktioner och nya gemensamma IT-lösningar, kommer SSBF under 2016 att utveckla ett fibernät med existerande radiolänknät som redundant nätverk. Vidare ska SSBF ta fram och utveckla en IT-strategi med syfte att skapa en mer effektiv och robust IT-miljö för alla SSBF:s verksamhetsstöd. Upphandling och inköp sker med god framförhållning för att säkerställa effektivitet och rättssäkerhet. SSBF upphandlar och köper in materiel, utrustning, kläder, tjänster med mera för betydande summor varje år. För att säkerställa effektivitet och rättssäkerhet måste arbetet ske med god framförhållning och planering. SSBF kommer under 2016 att genomföra repetitionskurser avseende upphandlingsprocessen för offentlig verksamhet för samtliga enhet- och avdelningschefer. Rutinen för en upphandlingsprocess, från ax till limpa synliggörs i organisationen och processtegen kvalitetssäkras. 37/45
2015-10-1204 201-1243/2015 SSBF kommer att undersöka förutsättningarna för att införa ett inköpssystem. Under 2016 ska SSBF ha svaren på vilka varor och tjänster som är tillämpliga att hantera i ett inköpssystem, hur ett inköpssystem kan nyttja nuvarande webbutik, arbetssätt och om uppnådd effektivitet rättfärdigar investeringskostnaden för ett inköpssystem. För att effektivisera beställningar av varor, materiel, information och tjänster samt underlätta distribution genomförs under 2016 en integrering av förbundets webbaserade plattformar. Syftet är att integrera de spridda plattformarna till en gemensam webbutik med en gemensam portal. 7.1 Uppdrag 2016 Genomföra dialog med medlemskommunerna kring tilläggsuppdrag Utveckla och implementera ett signalsystem (grönt, gult och rött) för att tydliggöra måluppfyllelse i tertialrapporter och årsredovisning Se över våra intäktsavtal och deras utformning Delta i ett nystartat kommunikationsnätverk i Samverkan Stockholmsregionen Projektera SSRC:s flytt till Johannes Analysera vårt behov av, nyttjande och krav på utbildnings- och övningsanläggningar Förbereda flytt av Dyk-och materieldepån Genomföra repetitionskurser avseende upphandlingsprocessen för offentlig verksamhet för samtliga enhets- och avdelningschefer. Analysera behov av, och implementera effektiva och kommunicerande IT-system. 38/45
7.2 Ekonomi God ekonomisk hushållning SSBF ska ha en god ekonomisk hushållning. Det innebär att arbetet med att nå målen i 2016-2019 års Handlingsprogram utförs med de resurser som är avsatta i budget och SSBF redovisar en budget i balans med självfinansiering av investeringar. En god ekonomisk hushållning är en förutsättning för en långsiktigt hållbar ekonomi. Det innebär att resurser används på ett effektivt sätt för att nå bästa samhällsnytta och att samtliga medarbetare har en hög ekonomisk medvetenhet. Alla verksamheter ska vara av god kvalitet och kostnadseffektiva. För att uppnå god ekonomisk kontroll bedrivs ett systematiskt arbete mellan förbundsledningen, avdelningar och ekonomiavdelningen. Med stöd från ekonomiavdelningen analyserar budgetansvariga det ekonomiska utfallet vid varje månadsslut. Prognos för helåret läggs nio gånger per år och grundar sig på budgetansvarigas och ekonomiavdelningens analyser av historisk utveckling av intäkter och kostnader samt förväntad utveckling. Vid avvikelse mot budget tas åtgärder fram som månatligen följs upp. Enligt kommunallagen ska budget upprättas för 2016 med ekonomisk plan för de därefter kommande två åren. Finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning ska anges. Medlemsavgifter budget 2016 (plan 2017-2018) Medlemsavgifterna ska finansiera ett tydligt grunduppdrag enligt gällande lagstiftning. I förbundsordningen anges att medlemskommunernas avgifter till förbundet ska baseras på invånarantalet den 1 januari året före det år budgeten avser, samt den vid samma tidpunkt gällande arealen i fast mark mätt i kvadratkilometer. Ersättning per invånare och belopp per landyta uttryckt i kvadratkilometer är oförändrat i budget 2016 och i plan 2017-2018. Medlemsavgifterna bygger på att medlemskommunernas invånarantal årligen växer med 2 %. Direktionen fastställde vid sammanträdet 2015-08-25 medlemsavgiften för 2016. Medlemsavgifter Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 Ersättning (kr) per invånare 414,0 414,0 414,0 Belopp (kr) per kvadratkilometer 17 000 17 000 17 000 Medlemsavgifter (mnkr) 563,8 572,9 587,8 39/45
2015-10-1204 201-1243/2015 Tilläggsuppdrag Tilläggsuppdragen brandskyddsutbildning och stöd inom samhällsbyggnad har erbjudits till medlemskommunerna. Sex kommuner har tecknats sig för brandskyddsutbildning och en kommun har tecknats sig för stöd inom samhällsbyggnad. Under 2016 kommer SSBFs arbete med tilläggsuppdrag gentemot medlemskommunerna att utvärderas. Tilläggsuppdrag (mnkr) Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 Samhällsbyggnad 0,3 0,3 0,3 Brandskyddsutbildning 1,1 1,1 1,1 Summa 1,4 1,4 1,4 Finansiella mål Enligt lagreglerna om god ekonomisk hushållning ska finansiella mål fastställas. SSBF har valt att följa upp verksamheten via följande finansiella mål. Resultat Det ekonomiska utfallet ska vara i balans med budget. Åtgärder ska tas fram för att korrigera uppkomna avvikelser. SSBF ska redovisa ett helårsresultat i balans med budget Investeringar Investeringar ska vara självfinansierade, d.v.s. finansieras med egna medel. Självfinansieringen baseras på två tidigare år, plus budgetåret, d.v.s. 2014-2016. Effekten av diskonteringsränteförändring undantas vid beräkningen. Självfinansieringsgrad om minst 100 % 40/45
Driftbudget 2016, plan 2017-2018 Förbundet budgeterar årligen utifrån beslutade medlemsavgifter och förväntas inte generera överskott över tid. Målet är en balans med budget för budgetåret. Direktionen föreslås fastställa följande driftbudgetram för 2016 och plan för 2017-2018. (mnkr) Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 Medlemsavgifter 563,8 572,9 587,8 Automatlarm inkl abonnemang 35,7 35,7 36,3 Övriga intäkter 37,0 37,7 38,4 Tilläggsuppdrag 1,4 1,4 1,4 Finansiella intäkter 0,8 1,0 1,0 Summa intäkter 638,7 648,7 664,9 Personalkostnader 457,9 467,0 476,3 Hyreskostnader 34,7 35,7 36,4 Övriga kostnader 119,8 110,8 109,0 Avskrivningar 17,5 17,5 18,5 Finansiella kostnader 8,8 17,7 24,7 Summa kostnader 638,7 648,7 664,9 Resultat 0,0 0,0 0,0 Plan för hyreskostnader 2017-18 bygger på oförändrade hyresnivåer med ett påslag med 2 % årligen. Majoriteten av förbundets hyresavtal löper ut 2017-03-31 och ska då omförhandlas. 41/45
2015-10-1204 201-1243/2015 Investeringsbudget 2016 (plan 2017 och 2018) SSBF:s investeringar utgörs till huvudsak av fordon och materiel. Under perioden finns bland annat ett behov av nyanskaffning av åtta släck-/räddningsbilar, tre stegbilar, ett ledningsfordon, ett lastväxlarfordon, en lastväxlarenhet, två personbilar, två hjullastare till ÅG/OK, minibussar till ÅG/OK, maskinstege kompakt samt reservkraft till nya Åkersberga brandstation. Direktionen föreslås fastställa följande investeringsram för 2016 och plan för 2017 2018. Investeringsbudget (mnkr) Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 Fordon & materiel 26,0 28,0 27,2 Byggnader & anläggningar* 0,8 0 0 IT 0 0 0,5 Summa 26,8 28,0 27,7 Plan för upphandling 2016 Förbundet kommer att genomföra större inköp under budgetåret 2016, både för investeringar och drift. Inköp sker inom ramen för lagen om offentlig upphandling. Följande inköp planeras 2016 och utgör både nyanskaffning och ersättning av anläggningstillgångar och tjänster. Investeringar Föremål för anskaffning Avtalsvolym (mnkr) Lastväxlare 2,6 Hjullastare (2) 2,0 Räddningsbilar (ramavtal) 20,0 Summa 24,6 Drift- och underhållsavtal Föremål för anskaffning Avtalsvolym (mnkr) Simuleringstjänster (ramavtal) konsultstöd 2,0 Utrustning dörrforcering 0,7 Serviceavtal luftkompressorer, luftfyllnadsramp 0,2 Andningsskydd 0,5 Stationskläder 2,0 Konsultstöd flytt RC från Täby till Johannes 3,0 Support och service av displayväggutrustning 0,2 Teknik Rakel 3,0 Skrivare och kopiatorer 2,0 Släckmedel/skum 0,4 Summa 14,0 42/45
7.2.8 Avgifter Avgifterna avser priser för tjänster och lokalhyra vid Storstockholms brandförsvar under 2016. Priserna gäller exklusive mervärdesskatt, där inte annat noterats. 1. Rullbandstest Rullbandstest, momsbelagt Rullbandstest vid nyrekrytering 400kr/ tillfälle 2. Veteranbil Veteranbil, momsbelagt Veteranbil, extern kund Priset avser de första 3 timmarna Från timme 4 debiteras 5 100 kr/tim 1 085 kr/tim Anställda inom brandförsvaret enligt särskild överenskommelse 3. Utbildning Utbildning, momsbelagt Brandskyddsutbildning på Ågesta övningsfält. Teori och praktik. Brandskyddsutbildning. Teori och praktik hos kund. Systematiskt brandskyddsarbete, SBA Brandskyddskontrollant Utrymningsövning med rökmaskin hos kund Heta Arbeten 1 200 kr/deltagare Lägsta avgift: 12000 kr 450 kr/deltagare Lägsta avgift: 6 700 kr 1 800 kr/deltagare Lägsta avgift:9 000kr 1 800 kr/deltagare Lägsta avgift: 9 000 kr 6 000 kr 3 200 kr/deltagare 4. Uthyrning av lokaler 4.1 Lokaler Okvista och Ågesta utbildningsanläggningar Lokaler Okvista och Ågesta utbildningsanläggningar, momsfritt Lektionssal Okvista Alfasalen Betasalen Gammasalen Deltasalen Kemsalen Konferensrum Aulan 2 397 kr/dag 1 683 kr/dag 1 887 kr/dag 1 887 kr/dag 1 887 kr/dag 1 683 kr/dag 1 683 kr/dag 3 876 kr/dag 43/45
2015-10-1204 201-1243/2015 Lokaler Okvista och Ågesta utbildningsanläggningar, momsbelagt Brandövningshus exkl. gasol Ragnarök Klimatanläggning exkl. gasol Förevisningscontainer inkl. laddning Trafikolycksplats inkl. mtrl Kulisshus Brandhall, kallhyra T-platta, kallhyra Brandhus, kallhyra Övriga övningsplatser 4.2 Gymnastiksal inkl styrketräningslokal Gymnastiksal inkl. styrketräningslokal, momsfritt Täby 4.3 Idrottshallar Idrottshallar, momsfritt Brännkyrka, Farsta, Kista och Lidingö -Vardagar 07.00-17.00 -Vardagar 17.00-22.00 -Lördag och söndag 07.00-22.00 Kungsholmen och Östermalm -Vardagar 07.00-17.00 -Vardagar 17.00-22.00 -Lördag och söndag 07.00-22.00 5. Uthyrning av personal Uthyrning av personal Uthyrning av personal 6. Automatlarm Automatlarm, momsbelagt Onödiga automatlarm 5 900 kr/dag 5 400 kr/dag 3000 kr/dag 5 395 kr/dag 3 300 kr/dag 5 915 kr/dag 5 915 kr/dag 6 215 kr/dag Enligt offert 427 kr/tim 230 kr/tim 260 kr/tim 260 kr/tim 240 kr/tim 260 kr/tim 300 kr/tim 1 105 kr/tim 11 780 kr 7.3 Uppföljning Mål Mått Målvärde 2016 SSBF nyttjar sina resurser effektivt och har Prognossäkerhet +/- 2 % en god ekonomisk hushållning Självfinansieringsgrad om minst 100 % 100 % 44/45
45/45