Tillgänglighetsinventering av Stockholms läns blåsarsymfoniker



Relevanta dokument
Tillgänglighetsinventering av Skandia teatern

Tillgänglighetsinventering av Riksförbundet för folkmusik och stallet

Tillgänglighetsinventering av Folkoperan

Nu är det dags! Tillsammans gör vi Kungsbacka tillgängligt

Tillgänglighetsinventering Lokal: Mariebad (inte Spa och Relaxavdelningen) Tidpunkt för inventering: hösten 2011.

Bilaga 1 Inventeringsprotokoll

Kultur för alla Enkelt avhjälpta hinder och tillgänglighet i Region Jönköpings läns kulturverksamheter

BILAGA 3: Checklista för tillgänglighetsinventering

Åtgärdslistan Rapport över tillgänglighet. Biografen Zita Folkets Bio Stockholm

Handlingsplan för HIN i. Mariestad Töreboda och Gullspång

BRAND 2010 Mai Almén

Tillgänglighetshandboken

Rapport över tillgänglighet Stockholms Läns Museum, Sickla

Rapport över tillgänglighet. i Cirkus Cirkörs lokaler

Åtgärdslista till rapporten över tillgängligheten i Stockholms Läns Museum, Sickla

Att ta bort enkelt avhjälpta hinder!

Tillgängligare publika lokaler år 2010

Sjöfartsverkets författningssamling

Riktlinjer för fysisk tillgänglighet 1(21) Version/utgåva nr 2.1. Utgivare. Dokumentnamn

2. Checklista för publika lokaler

d " li " i i fil ''' 0. 0 a a di dik SISAB Nybyggnad förskola Beckombergavägen Sakkunnighetsintyg Stockholm

Riktlinjer för fysisk tillgänglighet 1(22) Version/utgåva nr 2.0. Dokumentnamn

Tillgänglighet. Fysiska hinder

3. Checklista för allmänna platser

UTREDNING Certifikatet Tillgängligt i Esbo för företag och tjänster

Tillgänglighetsinventeringar av Åländska besöksmål: Jan Karls-gården, Kronohäktet Vita Björn & Kastelholms slott

Tillgängligheten hos passagerarfartyg och höghastighetspassagerarfartyg som används för allmänna transporter

Minimikrav på tillgänglighet till olika publika lokaler. Text med kursiv stil = ökat krav på lokaler som ägs eller hyrs av Region Skåne.

Tillgängliga skyltar allmänt Enligt Handisams riktlinjer förutsätter bra skyltning:

CHECKLISTA ÖVER TILLGÄNGLIGHET TILL KULTUROBJEKT

Kontrollprogram fo r tillga nglighet och anva ndbarhet

Samhällsbyggnadskontoret Tillgänglighet i gatumiljö Bilaga 2 Riktlinjer för utformning

MILJÖBEDÖMNING (sidhänvisn avser "Bygg ikapp handikapp" (Handikappinstitutet, 1995) A. UTOMHUSMILJÖ A B1 B2 C D E F G H I J K L M N ANTECKNINGAR

Kapitel 23 Lekplatser Riktlinje:

Tillgänglighet i din besöksinformation 12 frågor som hjälper dig på vägen

Tillgänglighet till naturreservat för personer med funktionshinder

Enkelt avhjälpta hinder

Tillgängliga gästhamnar för besökare med olika funktionsnedsättningar

Enkelt avhjälpta hinder

Riktlinjer för basutformning för bostäder

Det är genom aktiva och konkreta insatser som vi i Studiefrämjandet visar att vi tar mångfalds- och inkluderingsarbetet på allvar. Lycka till!

Tillgängliga och användbara miljöer

Tillgänglighet i din besöksinformation 12 frågor som hjälper dig på vägen

Trappor, ledstänger. Projektet Helsingfors för alla, Handikappades samhällsplaneringstjänst (VYP) och Jyrki Heinonen

Tillgänglighet. Färnas Hjärta Bed & Breakfast

RITNINGSGRANSKNING, OMBYGGNAD AV UPPERUD 9:9 omarbetad ritning, plan 1. 5 m bred handikapparkeringsplats ska finnas inom 25 m från entrén.

Tillgänglighet till naturreservat för personer med funktionsnedsättning

Tillgänglighetskrav i befintliga miljöer

Checklista för stationer, perronger och busshållplatser

Tillgänglighetsinventering Kunskapsskolan Täby Fräsaren 2

Tillgängliga och användbara miljöer för utställningar och scenkonst

Tillgänglighetsinventering. - av Österslättskolan,Klockebackskolan, Norrevångskolan, Möllegårdens skola och Hällaryds skola

EAH - Enkelt Avhjälpta Hinder. Vanliga brister. Saker att tänka på

BRA FÖR ALLA. En skrift om tillgängliga och användbart utformade byggnadsdetaljer

^SZ^^T^"^ Boverkets förslag till revidering av reglerna om enkelt avhjälpta hinder, BFS 2011:13

Tillgänglighet på hamburgerrestauranger för personer i rullstol

Utlåtande avseende tillgänglighet och användbarhet

GUIDE [År] TILLGÄNGLIGHETSGUIDE. Socialförvaltningen Ovanåkers kommun (Reviderad juli 2014)

Information till checklista för egenkontroll av enkelt avhjälpa hinder i publika lokaler

Praktiska tips i kollektivtrafiken

Västerbottens läns landsting; hissprogram. Västerbottens läns landsting hissprogram. Umeå White arkitekter AB antal sidor: 17

Checklista. för att följa upp tillgängligheten i byggnader och lokaler

Långsele - en tillgänglighetsinventering. Susanna Rudehill och Linda Åberg, Samhällsbyggnadskontoret juli 2006

6. Symbolförklaringar

Kyrkan räknas till offentliga rum och de ska även vara tillgängliga för människor

Handläggare Marie Louise Nord. Upprättad datum Rev datum 07

Sammanträde med Kommunstyrelsen

Sammanträdesprotokoll Sida

Mark-Vatten-Miljöcentrum, HUSGUIDE

RAPPORT INVENTERING Ture Ålander Läkarpraktik Uppsala

Innehållsförteckning SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Byggnadsnämnden

Checklista för lokaler Fysisk tillgänglighet

RAPPORT Upprättad av: Malin Hjort

Åtgärdslista till rapporten över tillgänglighet i Cirkus Cirkörs lokaler

Checklista och åtgärdsplan för tillgängliga lokaler

Självskattning av tillgänglighet i stadens lokaler Sid 1

Riktlinjer för informationsskyltar i Trollhättans Stads offentliga lokaler

Boverkets författningssamling

Rapport och plan för Viadidakts tillgänglighetsarbete

VALLENTUNA KOMMUN. 116 Synskadeanpassning av byggnader (KS ) Beslut

BILAGA 4: Boverkets författningssamling HIN 1

Tillgänglighetspromenaden vänder sig till ledamöter i Kommunala funktionshinderrådet, ritningsgranskarrådet och särskilt inbjudna.

Prov-inventering av Bollhuset i Lunds kommun med avseende på tillgänglighet och användbarhet för personer med funktionshinder

Utvärdering av lekplatser. Januari 2005 Kortversion

Om tillgänglighet i SL-trafiken. Alla har sitt sätt att resa

Sari & Bjarne hälsar välkomna till föredrag om SHARED SPACE

KONTRASTMARKERINGAR I TRAPPOR. Utvärdering och rekommendationer. Mars 2005

Rapport från. Tillgänglighetsinventering av Ålands hälso- och sjukvård

Tillgänglighet för alla i parker, lekplatser och gröna offentliga rum

Checklista. För tillgängliga vallokaler

Rullstolshissar. Projektet Helsingfors för alla, Handikappades samhällsplaneringstjänst (VYP) och Jyrki Heinonen

Riktlinjer för tillgänglighet i kollektivtrafiken i Uppsala län för personer med funktionsnedsättning

SKURUPS KOMMUN BÄTTRE FÖR ALLA! BASANPASSNINGSPROGRAM FÖR FLERBOSTADSHUS. Antaget av kommunfullmäktige som en rekommendation

Miljöministeriets förordning om den hinderfria byggnaden

Landskrona kommun. Tillgänglighet förutsätter framkomlighet...

Tillgänglighetsinventering av Strandpromenaden, Näsviken, Kungsgatan, Regeringsgatan, Hamngatan, Erik Dahlbergsvägen, Ågatan, Vägga fiskhamn,

Det är trappor till nästan alla affärer tyvärr. Om man som jag har en permobil är det omöjligt att komma in!

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Catarina Olsson

Checklista avseende fysisk tillgänglighet: Specialiserad palliativ slutenvård

Remissinstans/uppgiftslämnare: Fastighetsägarna Sverige

Transkript:

Tillgänglighetsinventering av Stockholms läns blåsarsymfoniker 2014 ENTUM i samarbete med Add Access 1

Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Uppdragsgivare och kontaktperson... 4 Beskrivning av uppdraget... 4 Läsanvisning... 4 Inledning... 4 Fysisk tillgänglighet och funktionsnedsättning... 5 Rörelsenedsättning... 5 Synnedsättning... 5 Hörselnedsättning... 5 Kognitiva funktionsnedsättningar... 5 Allergier... 5 Entré... 6 Åtgärdsförslag... 6 Hiss... 7 Åtgärdsförslag... 7 Trappa... 8 Åtgärdsförslag... 8 Toaletter... 9 Åtgärdsförslag... 9 Hörselanläggning... 10 Åtgärdsförslag... 10 Rekommenderade mått... 11 Generella mått... 11 Dörrar... 11 Skyltning... 11 Utemiljö/Parkering... 11 Entré... 11 Väntrum/Kapprum... 12 Reception... 12 Toalett för personer med rörelsenedsättning... 12 Konferensrum... 12 Personalutrymme för gemensam kontorsutrustning... 12 Korridorer... 13 Nödutgång... 13 Trappa... 13 Hiss... 13 Ramp... 13 Matsal... 13 2014 ENTUM i samarbete med Add Access 2

Handisams bilaga över tillgängliga toaletter (skala 1:50)... 14 Bildexempel på kontrastmarkering av trappnosar... 15 Bildexempel på bra ledstråk... 15 Bildexempel på bra ledstänger... 16 Bildexempel på bra hisspanel... 16 Bildexempel på bra receptionsdisk... 17 Bildexempel på bra toaletter avsedda för personer med rörelsenedsättning... 17 Bildexempel på bra skyltning... 18 Bildexempel på bra kännetecken... 18 Bildexempel på bra kontraster... 19 Bildexempel på bra parkbänk... 20 Bildexempel på bra ledstråk vid busshållplats... 20 Bildexempel på bra övergångställe... 20 Lästips och länkar... 21 2014 ENTUM i samarbete med Add Access 3

Uppdragsgivare och kontaktperson Kulturförvaltningen, Stockholms läns landsting Margareta Wennerberg Telefon: 08 690 51 13 E-post: Margareta.wennerberg@kultur.sll.se Beskrivning av uppdraget Objektet är Stockholms läns blåsarsymfoniker. Uppdraget omfattar inventering av lokalernas inre och yttre miljö ur ett funktionshinderperspektiv. Utgångspunkten för inventeringen är de krav på tillgänglighet och användbarhet som anges i Plan och bygglagen (PBL 2010:900), Boverkets byggregler (BBR), Enkelt avhjälpta hinder (BFS 2013:9 HIN 3) och Handisams riktlinjer (Riv hindren, 2012). Inventeringen genomfördes under första kvartalet 2014 av Stig-Joeran Samuelsson från Add Access. Rapport med åtgärdsförslag har sedan i samråd sammanställts av Tillgänglighetskonsult Fredrik Lindgren från ENTUM. Funderingar kring rapporten kommuniceras med Fredrik Lindgren på e-post: fredrik@entum.se Läsanvisning Upplägget i rapporten är att inventeringen följer vägen från utemiljön in till de publika delarna av inomhusmiljön. Åtgärdsförslag lämnas på det som bedömts behöver prioriteras för att verksamheten ska uppnå en god grundtillgänglighet enligt Enkelt avhjälpta hinder. I slutet av rapporten finns en sammanställning av några av de viktigaste rekommenderade mått som gäller idag. Dessa rekommendationer kompletterar åtgärdsförslagen och bör följas i samband med ombyggnation. Avslutningsvis finns några bildexempel för att förtydliga åtgärdsförslagen, följt av lästips och länkar inom tillgänglighetsområdet. Inledning Det är en demokratisk och mänsklig rättighet att alla människor ska kunna ha tillträde till allmänna platser och lokaler. Över en miljon människor i Sverige har i dag någon form av funktionsnedsättning. Sedan tillkommer stora grupper, t.ex. äldre personer och personer med barnvagnar eller varuvagnar, som är direkt beroende av en god fysisk miljö, detta för att på egen hand kunna ta sig fram, förstå olika typer av informationshänvisningar och orientera sig på ett säkert sätt. 2014 ENTUM i samarbete med Add Access 4

Fysisk tillgänglighet och funktionsnedsättning Rörelsenedsättning Personer med olika typer av rörelsenedsättning drabbas väldigt påtagligt av en otillgänglig fysisk miljö. I värsta fall handlar det om att personen i fråga inte kan ta sig in i en lokal, men oftast handlar det om att ett beroende till omgivningen skapas när det finns hinder som t.ex. trappsteg, trösklar, dörrar och tröga reglage. Synnedsättning Personer som är synskadade, helt eller delvis, är beroende av att den fysiska miljön är tydlig och att hinder är markerade. Förutom att kontraster på skyltar, mellan text och bakgrund, ska vara bra är ledstråk och tydliga kontraster mellan golv, vägg, och tak åtgärder som underlättar. Rekommendationen på en bra kontrastskillnad är 0,40 enligt NCS-skalan (Natural Color System) där Svart har enheten 0,10 och Vit 0,95. Hörselnedsättning I den fysiska miljön är det viktigt att bra förutsättningar för kommunikation finns. Det kan innebära att publika utrymmen som reception och konferensmiljöer bör ha hörselslingor för att inte utestänga personer med hörselnedsättning. Tydlighet i informationshänvisningar och i kontakten med människor är speciellt viktigt, eftersom många personer t.ex. använder läppavläsning och har svenska som andraspråk. Kognitiva funktionsnedsättningar Många grupper är beroende av en tydlighet i den fysiska miljön, t.ex. personer med olika typer av kognitiva funktionsnedsättningar. Att skapa tydlighet i den fysiska miljön handlar inte bara om att ha en genomtänkt skyltning. Hela miljön ska utformas på ett sätt där olika sektioner av lokalen framträder tydligt t.ex. genom kontraster och möblering. Allergier I offentliga miljöer bör starka parfymer, rökning och askkoppar i byggnadens centrala delar undvikas, parfymfria produkter användas på toaletter och astma och allergiförbundets rekommenderade produkter användas vid lokalstädning, detta för att inte utestänga personer med olika allergier. 2014 ENTUM i samarbete med Add Access 5

Entré Belägen: Nybrokajen 13B Huvudentré är inte tillgänglig, men det finns en annan tillgänglig entré. Slagytan invändigt är inte kontrastmarkerad på golvet eller dörren försedd med säkerhetsensor. Manöverdon till dörröppnare är inte kontrastmarkerat med minst 0,40 enligt NCS gentemot vägg. Åtgärdsförslag Kontrastmarkera dörrens slagytan på golvet i en mörk kontrast. Kontrastmarkera dörröppnare i en ljus kontrast. 2014 ENTUM i samarbete med Add Access 6

Hiss Belägen: vid hiss Anropsknappen kan inte avläsas taktilt. Punktskrift finns inte. Panelen är inte bekvämt nåbar i höjdled och läsbar, dvs. den vara utvinklad och placerad 800-1100 mm över golv, alternativt inte utvinklad, men placerad 900-1100 mm över golv. Åtgärdsförslag Placera punktskrift på anropsknapp och panel. 2014 ENTUM i samarbete med Add Access 7

Trappa Belägen: Huvudbyggnad generellt Trappan är inte kontrastmarkerad på nedersta plansteget och på framkanten av trappavsatsen vid översta sättsteget med minst 0,40 enligt NCS. Kommentar: Verksamheten har beställt markeringar för alla trappor i huset. Det finns inte ledstänger på båda sidor om trappan. Åtgärdsförslag Montera ledstänger på båda sidor om trappan som är förlängda 300 mm förbi första och sista trappsteg. 2014 ENTUM i samarbete med Add Access 8

Toaletter Belägen: Nybrokajen 13 B entréplan Dörren till hygienrummet är inte i kontrasterande ljushet gentemot vägg med minst 0.40 enligt NCS. Det finns inte tydlig skylt med rullstolssymbol. Döva och hörselskadade kan delvis nås av brandlarm och annat förekommande larm. Det saknas en tillgänglig toalett på plan 2. Åtgärdsförslag Montera visuellt brandlarm på alla toaletter. Förse alla toaletter med en tillgänglig skylt på vägg bredvid dörrhandtag. Förse RWC toalett med en tillgänglig skylt med rullstolssymbolen på vägg bredvid dörrhandtag. Kontrastmarkera RWC dörrfoder i en mörk kontrast som avviker minst 0,40 enligt NCS från dörren. 2014 ENTUM i samarbete med Add Access 9

Hörselanläggning Belägen: Scenen Det finns hörselutrustning t ex teleslinga; det finns inte tydlig information om detta. Åtgärdsförslag Montera en skylt som visar att det finns en hörselslinga. 2014 ENTUM i samarbete med Add Access 10

Rekommenderade mått I denna bilaga anges några av de mått som rekommenderas för myndigheter. I samband med ombyggnation skall alla rekommenderade mått eftersträvas. Generella mått Manöverdon av olika funktioner: Centrum 800 mm över golv och minst 700 mm från hörn eller hinder är ett generellt mått som gäller för t.ex. manöverdon för dörröppnare. Strömbrytare, ringklocka och anropningsknapp placeras med centrum högst 1000 mm över golv. Kortläsare kan sitta lite högre, 1100 mm 1200 mm beroende på modell. Dörrar Alla dörrar ska ha ett fritt passagemått på minst 840 mm, vilket uppnås om man har en så kallad K10 dörr. För befintliga dörrar till entréer, samlingslokaler och korridordörrar accepteras 800 mm. För toaletter som är avsedda för personer med rörelsenedsättning bör minst 840 mm alltid hållas. Observera att måttet mäts mellan dörrkarm och dörrblad när dörren är öppnad i 90 grader. Undantag är kontorsdörrar i befintliga lokaler där accepteras passagemått 760 mm. Trösklar ska bara användas om det inte är möjligt att ersätta dem och i sådana fall inte överstiga 200 mm och vara avfasade. Den fria ytan framför dörren bör vara minst 1500 x 1500 mm. Om dörröppnare används ska dörrens öppningsområde markeras. Dörr eller listverk skall kontrastmarkeras så att den skiljer sig från närmast omgivande färger (minst 0,4 enligt NCS skalan). Stora glasytor skall markeras i ögonhöjd 1400 1600 mm. Skyltning Alla skyltar som kan läsas från nära håll ska placeras så att både stående och rullstolsburna kan läsa dem. Minsta rekommenderade texthöjd är 150 mm för skyltar som är möjlig att komma nära och placerad i intervallet 1400 1600 mm. Goda kontraster mellan skyltbotten, text och bakgrund är viktigt, man bör också undvika enbart versaler vid längre ord. Skylten bör vara väl belyst och inte ha en reflekterande yta som t.ex. glas eller liknande. Viktiga informationsskyltar bör även vara taktila med upphöjd relief eller försedda med punktskrift och försedd med välkända symboler. Utemiljö/Parkering 5 % av anläggningens parkering bör vara reserverad parkeringsplats för personer med funktionsnedsättning. Bredden skall vara minst 3600 mm, helst 5000 mm för att bil med utfälld ramp ska kunna användas. Avståndet till entré bör inte vara mer än 10 m och får inte överskrida 25 m. Underlaget vid parkering och till entré bör vara fast och inte ha en marklutning vid avstigning som överstiger 1:50 (2 %). Tydlig skyltning av reserverad parkeringsplats är viktigt. Entré Entré skall vara bra skyltad. Marklutning skall vara max 1:50 (2 %). Entrédörren ska ha ett fritt passagemått på minst 840 mm (befintlig 800 mm). Tröskel skall undvikas och om det inte är möjligt att ta bort tröskel ska den vara högst 200 mm och avfasad. Rökruta minst 15 m från entré. Ringklocka placeras högst 1000 mm över mark och minst 700 mm från hörn. Kortläsare skall vara nåbar från rullstol. 2014 ENTUM i samarbete med Add Access 11

Väntrum/Kapprum Alla skall ha lika möjligheter att använda gemensamma utrymmen. En fri yta och passagebredd på 1500 mm skall finnas. Stolar som har cirka 450 mm sitthöjd och armstöd ska finnas. Många personer som har svårt att resa sig upp önskar en sitthöjd som är cirka 700 mm. Det skall finnas en sektion där klädkrokar placeras på 1200 mm över golv. Reception Receptionen bör vara synlig från entré, tydligt skyltad och vägen dit markerad med ledstråk. En del av receptionsdisken skall vara nedsänkt till 750 mm över golv och ha en fri yta under disken. Området runt disken skall vara försedd med en hörselslinga och receptionisten skall vara väl synlig för läppavläsning. Toalett för personer med rörelsenedsättning Orsaken till att rekommenderat innermått är 2200 x 2200 mm är för att möjliggöra att det finns en fri yta på 900 mm på båda sidor om toalettstol och en fri vändyta på 1500 mm. Toalettdörr minst 840 mm fritt passagemått. Draghandtag på insida dörr placerat 800 mm över golv. Lätt hanterligt handtag och lås inte placerade nära hörn. Tröskelfri eller högst 10 mm gummitröskel. Tvättställets centrum placeras 450 mm från hörn och vinkelrätt från toalettstol. Tvättställets framkant 600 mm från vägg, 800 mm över golv och rör indraget mot vägg för att rullstol ska komma in under tvättställ. Engreppsblandare som bör vara försedd med längre spak. Tvålautomat, pappershållare och mugghållare placeras i underkant 800-1000 mm över golv och lättåtkomligt. Spegel placeras i underkant 900 mm över golv och i överkant 1800 mm över golv. Toalettsits skall vara cirka 480 mm över golv. Armstöd behöver vara lätthanterligt med en hand och placerad 800 mm över golv och med ett mellanrum på 600 mm. Toalettpappershållare skall fästas på armstöd för att vara lättåtkomligt. Larmanordning skall vara lättåtkomlig från toalettstol, liggande på golv (200 mm) och sittande i rullstol (700 mm). Larmet skall nå ett bemannat utrymme. Strömbrytare skall placeras högst 1000 mm över golv och nåbar från sittande. Klädkrokar ska placeras på 1200 mm och 1600 mm höjd över golv. Konferensrum I konferensrum är det viktigt att alla kan komma in och verka på lika villkor. För att uppnå detta skall reglage vara placerade 800-1000 mm över golv och 700 mm från hörn. Dörrpassage skall vara tröskelfri och minst 800 mm bred, övriga passager minst 1300 mm. Både sittplats och föreläsningsplats ska vara nåbar med rullstol. Teleslinga skall finnas och helst med möjlighet att stänga ner vissa sektioner av den. Bord skall ha ett fritt utrymme under bordet med minimimåtten höjd 680 mm, bredd 800 mm och djup 600 mm. Sittplatser med ryggstöd, armstöd och sitthöjd 450-500 mm bör också finnas. Personalutrymme för gemensam kontorsutrustning När det gäller kontorsutrustning och de gemensamma utrymmena är det viktigt att all utrustning är enkel att förstå och användarvänlig. Det är också viktigt att utrymmet är tillräckligt stort för att en rullstolsburen person ska kunna ta sig in och att utrustningen är placerad nåbar för en rullstolsburen person. 2014 ENTUM i samarbete med Add Access 12

Korridorer Kontraster i korridorerna mellan golv/vägg/tak bör utgå ifrån NCS skala där rekommendationen är att en kontrastskillnad på minst 0,40 ska eftersträvas mellan olika element. Korridorbredden skall vara minst 1500 mm, men i befintliga lokaler accepteras 1300 mm. Nödutgång Det finns idag väldigt få nödutgångar som är lätta att använda för personer med rörelsenedsättning. För att nödutgångarna på bottenvåningen skall kunna användas vid utrymning är det viktigt att handtag till dörrarna är lätthanterliga och är placerade högst 1000 mm över golv, även dörröppnare är önskvärt. Manöverdon för larm skall placeras högst 1000 mm över golv och minst 700 mm från hörn, detsamma gäller brandsläckare. Brandlarm skall bestå av både ljudsignal och ljussignal. Nödutgång skall också vara tydligt skyltad och lätt att finna. Trappa Första och sista trappsteg skall ha en kontrastmarkering på minst 0,40 enligt NCS skala. Ledstänger skall vara förlängda med 300 mm vid översta och nedersta trappsteg för att ge stöd då man kliver ut från trappan och vara placerad på bägge sidor (om det är möjligt) på höjden 900 mm över golv. Hiss Hissens innermått skall inte understiga 1100 x 1400 mm. Hissdörren skall ha ett fritt passagemått på minst 900 mm (800 mm accepteras i befintlig hiss). Den fria ytan framför hissdörren skall vara minst 1500 x 1500 mm. Reglage skall vara lätthanterliga, placerade på rätt höjd och taktilt igenkännbara. Placering skall vara i intervallet 800-1100 mm över golv och minst 400 mm från hörn. Nödlarm skall bestå av både ljud och ljussignal. Hissen skall stanna helt i nivå med golvet. Hissdörr och manöverdon skall framhävas med tydliga kontraster till sin omgivning. Ramp Högsta lutning i färdriktning som en ramp får ha är 1:12 (8,5 %), vilket innebär att det vid längre ramper ska finnas ett vilplan efter 6000 mm i längd och 500 mm i höjdskillnad. 1:20 (5 %) bör alltid eftersträvas vid nyanläggning. Tvärlutning får högst vara 1:50 (2 %). 100 mm (befintlig 40 mm) högt avåkningsskydd ska finnas på ramp. Ledstång ska finnas på båda sidor som går 300 mm förbi översta och nedersta stegframkanten. Ledstången ska vara greppvänlig och gå att hålla i förbi infästningar. Ledstång ska finnas på 900 mm höjd och helst också på 700 mm höjd. Matsal Dörrpassage skall vara minst 840 mm (befintlig 800 mm) och matsalen skall kunna nyttjas av alla. Bord skall ha ett fritt utrymme under sig med minimimåtten höjd 680 mm, bredd 800 mm och djup 600 mm. Sittplatser med ryggstöd, armstöd och sitthöjd 450-500 mm bör också finnas. 2014 ENTUM i samarbete med Add Access 13

Handisams bilaga över tillgängliga toaletter (skala 1:50) 2014 ENTUM i samarbete med Add Access 14

Bildexempel på kontrastmarkering av trappnosar För att minimera olycksrisk skall trappans översta och nedersta trappsteg tydligt kontrastera mot sin omgivning. Bildexempel på bra ledstråk Ett bra ledstråk leder en till centrala mål som t.ex. entré eller reception. Den har också både bra kontrastverkan och är taktilt igenkännbar med teknikkäpp. 2014 ENTUM i samarbete med Add Access 15

Bildexempel på bra ledstänger Bra ledstänger är greppvänliga och sammanhållen mellan våningsplanen eller förlängda minst 300 mm före första och efter sista trappsteg. Den har också bra kontrastverkan mot omgivande vägg. Bildexempel på bra hisspanel En bra hisspanel anger både visuellt och genom tal vilket våningsplan man befinner sig på. Den har en utstående bottenvåningsknapp som kontrasterar mot övriga knappar. Panelens hissknappar är placerade mitt i hissen, på rekommenderad höjd och kompletterad med punktskrift. 2014 ENTUM i samarbete med Add Access 16

Bildexempel på bra receptionsdisk Vid ombyggnation av receptionsdisken är det viktigt att en del av disken är nedsänk till 750 mm över golv för att personal och en rullstolsburen person ska mötas på lika villkor. Det är viktigt att man inte glömmer bort att det måste finnas plats för underkroppen. En enkel skåra vid sidan av disken är ett fiffigt sätt att lösa förvaringen av en stödkäpp. Vid en receptionsdisk skall det också finnas en hörselslinga. Bildexempel på bra toaletter avsedda för personer med rörelsenedsättning En bra toalett har minsta innermåttet 2200x2200 mm och en fri yta på minst 900 mm på vardera sidan om toalettstolen. Det finns också kontraster mellan inredning och vägg/golv. Inredning är placerad på i enlighet med de mått som anges i Handisams riktlinjer. 2014 ENTUM i samarbete med Add Access 17

Bildexempel på bra skyltning En bra orienteringstavla ger en tydlig referens till var man är och var byggnadens centrala delar finns. Den är utformad med såväl symboler/bilder som punktskrift. En bra rumsskyltning är placerad på väggen bredvid handtaget och har förutom en bra kontrastverkan även en textstorlek på minst 15 mm. Bildexempel på bra kännetecken Att arbeta med olika typer av kännetecken ökar orienteringen i en större byggnad, vilket underlättar för alla människor. 2014 ENTUM i samarbete med Add Access 18

Bildexempel på bra kontraster Kontrastmärkning av olika partier i en lokal är ett bra sätt att signalera till omgivningen att här är det något som avviker. En dörrkarm eller ett område runt dörren som målats med en annan färgkontrast är ett bra exempel. När det gäller korridorväggar är ett bra sätt att underlätta förståelsen för miljön att använda listverk runt golv, dörr och glas. Genom att måla listverk i en annan kontrast än omgivningen markerar man tydligt att det rör sig om olika passager. Glasdörrar/glasväggar kan vara en säkerhetsrisk och skall markeras i ögonhöjd. 2014 ENTUM i samarbete med Add Access 19

Bildexempel på bra parkbänk Det finns en ledig yta på sidan om parkbänken och den är indragen från gångbanan. Bildexempel på bra ledstråk vid busshållplats Plattorna fungerar både som ett visuellt och taktilt ledstråk mellan hållplats och buss. Bildexempel på bra övergångställe Ena delen av gångbanan är tröskelfri och andra delen är kontrastmarkerad ut mot bilväg. 2014 ENTUM i samarbete med Add Access 20

Lästips och länkar Boverkets byggregler 20 (Boverket, 2013) Bygg i kapp (Svensk Byggtjänst, 2012) Enkelt avhjälpta hinder (BFS 2013:9 HIN 3) Enklare utan hinder (Boverket, 2005) Kulor och kontrast (Svensk Byggtjänst, 2009) Riv hindren (Handisam, 2012) Tillgänglighet på allmänna platser och områden för andra anläggningar (BFS 2011:5 ALM 2) Tillgänglig lokal 2 (Sveriges kommuner och landsting, 2008) www.astmaoallergiforbundet.se www.boverket.se www.handisam.se www.handikappforbunden.se www.ncs.se 2014 ENTUM i samarbete med Add Access 21