Åtgärdsprogram för partiklar PM10. Linköpings kommun. Del I - Bakgrund och förutsättningar. Teknik- och samhällsbyggnadskontoret. Dnr.

ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE AUGUSTI 2014 Åtgärdsprogram för partiklar PM10 Linköpings kommun Del I - Bakgrund och förutsättningar Linköpings kommun Teknik- och samhällsbyggnadskontoret Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen linkoping.se Dnr. Sbn 2012-267

Medverkande Politisk styrgrupp Muharrem Demirok, ordförande i Samhällsbyggnadsnämnden Kristina Edlund, vice ordförande i Samhällsbyggnadsnämnden Tjänstemannastyrgrupp Bill Eriksson, kontorschef, Teknik- och samhällsbyggnadskontoret (Tos) Ylva Bengtsson, avdelningschef, Detaljplan, (Tos) Lars Bergman, avdelningschef, Mark- och exploatering, (Tos) Karin Elfström, översiktsplanechef, Översiktsplaner, (Tos) Kennet Karlsson, avdelningschef, Drift och underhåll, (Tos) Ulf Johansson Lorin, avdelningschef, Stadsmiljö, (Tos) Projektgrupp: Projektgrupp Kennet Karlsson, avdelningschef, Drift och underhåll, (Tos) Liselott Johansson, stadsträdgårdsmästare, Drift och underhåll, (Tos) Christer Nilsson, trafikplanerare, Översiktsplanering, (Tos) Eleonor Mörk, trafikingenjör, Stadsmiljö, (Tos) Anneli Hammarström, gruppchef, Miljökontoret Monica Jörneskog, miljöskyddsinspektör, Miljökontoret Helga Nyberg, miljöskyddsinspektör, Miljökontoret Anna Kullberg, avdelningschef Process och Miljö, Division Energi, Tekniska verken i Linköping AB (publ.) Katarina Löfquist, samhällsplanerare, Detaljplan, (Tos) Projektledare/Programförfattare Katarina Löfquist, samhällsplanerare, Detaljplan, (Tos) Referensgrupp m.m. Mats Gustafsson, VTI Statens väg- och transportforskningsinstitut Mikael Ramström, Oleico AB Pål Graff, Arbets- och miljömedicin i Linköping - LIO Kontaktpersoner Ola Lindén, handläggare Miljöskydd, Miljöskyddsenheten, Länsstyrelsen Östergötland Linda Tollemark, handläggare Miljöskydd, Miljöskyddsenheten, Länsstyrelsen Östergötland Per Andersson, handläggare Sektionen för systemstöd och miljöfarlig verksamhet, Genomförandeavdelningen, Naturvårdsverket Layout: Birgitta Hjelm. grafiker, (Tos) Tryck: Ringqvist Tryckeri AB, 2014 Programmet ska omprövas vid behov, dock minst vart sjätte år. 2

Innehåll Sammanfattning 4 Sammanfattning av åtgärder 6 Läsanvisning 9 Indelning av åtgärder 9 Beskrivning och bedömning av åtgärdsförslag 9 1. Bakgrund till åtgärdsprogrammet 10 Linköping 10 Naturvårdsverket (NV) och Länsstyrelsen Östergötland 10 2. Arbetsprocessen 11 Syfte 11 Avgränsningar 11 Metod 11 Behovsbedömning 11 Samrådsförfarande 11 Publicering av fastställt åtgärdsprogram 12 Uppföljning 12 Krav på kvalitetsprogram och kontrollstrategi 12 3. Lagar, normer och mål 14 Svensk och Europeisk lagtext 14 Miljökvalitetsnormer för utomhusluft 14 Miljökvalitetsmål för Frisk luft 15 Frisk luft avseende partiklar 15 Linköpings kommun mål åren 2011-2014 15 4. Partiklar - uppkomst och egenskaper 16 Partiklars storlek 16 Uppkomst och reaktivitet 17 Slitagepartiklar PM 10 17 Partiklar från förbränning av fordonsbränsle. 18 5. Partiklars effekter på hälsa och miljö 19 Partiklarnas väg in i kroppen 19 Partikeleffekt ett hälsoproblem 19 Studier om partiklars effekter på människan 19 6. Luftmätningar och beräkningar 21 Mätningar av luftkvalitén 21 Partikelmätningar, PM 10, i gatumiljö 21 Partikelmätningar i urban bakgrund 23 Luftmätningar i urban bakgrund i Linköping 23 Modellberäkningar i Linköpings centrala delar 24 Analys av beräknade och uppmätta värden 29 7. Vädrets påverkan på partikelhalten 31 Väderlek, nederbörd och vindar 31 Väderleksförhållanden 2010 2012 32 8. Utsläppskällor, små och stora partiklar 34 Trafik i Linköping 35 Bränslen och avgasrening 37 8. Möjligheter att påverka PM 10 -halten 40 Dagar med överskridande fördelade över år 40 Dubbdäckanvändning 40 Dubbdäcksförbud -avgift eller -skatt 40 Strategiska åtgärder med effekt på luftkvalité. 41 Mobility Management Hållbart resande 41 Citylogistik 42 Observationsstudier av varudistribution 43 Miljözon 44 Trängselskatt 44 9. Sveriges femte största kommun 45 Stiftsstad 45 Linköping växer 46 Fysisk planering 46 Utbyggnadsområden 47 10. Referenser 50 Bilagor Bilaga 1 Behovsbedömning av miljökonsekvensbeskrivning, Linköpings kommun, 2013-09-25 Bilaga 2 Trafik PM- åtgärdsprogram, Linköpings kommun 2013-09-26 Bilaga 3 Rapport, Underlag till åtgärdsprogram för partiklar, PM 10, i Linköpings tätort. Tyréns, 2013-09-19 Bilaga 4 Sändlista Bilaga 5 Samrådsredogörelse. Åtgärdsprogram för partiklar, PM 10, Linköpings kommun daterad 2014-04-14 3

Sammanfattning År 2011 överskreds miljökvalitetsnormen för utomhusluft på Hamngatan i Linköping. Partikelhalten överskred 50 µg/m³ luft under 41 dygn jämfört med de 35 tillåtna dygnen. Detta åtgärdsprogram har skrivits till följd av 2011 års överskridande och i enlighet med då gällande krav på mätningar. Från januari 2014 ställs kompletterande krav på mätning. För att långsiktigt uppfylla kraven behövs flera åtgärder från olika aktörer i samhället. En god luftkvalitet har betydligt lägre halter än miljökvalitetsnormernas nivåer och en god luftkvalitet illustreras bättre av preciseringarna för miljökvalitetsmålet Frisk luft. Trafiken bedöms vara den avgörande orsaken till de för höjda PM 10 -halterna. Naturvårdsverket bedömde att ett åtgärdsprogram i enlighet med 5 kapitlet miljöbalken behöver upprättas för att miljökvalitetsnormen för partiklar, PM 10, ska kunna följas i Linköpings kommun. Ärendet översändes till Länsstyrelsen för fortstatt handläggning enligt 32 i Luftkvalitetsförordningen. Länsstyrelsen beslöt att överlåta åt Linköpings kommun att upprätta förslaget till åtgärdsprogram. Åtgärdsprogrammet omfattar endast centrala delar av Linköpings tätort. Efter samråd med allmänhet och berörda myndigheter fastställs åtgärdsprogrammet av kommunfullmäktige. Figur 1: Mätstationen på Drottninggatan. Foto Miljö och samhällsbyggnadsförvaltningen. Kommunen bär ansvaret för att säkerställa att miljökvalitetsnormen följs. Genom löpande partikelmätningar följs PM 10 - halten. Programmet ska omprövas vid behov, dock minst vart sjätte år. Om överskridanden uppstår under programmets giltighet, kan behov av ytterligare åtgärder uppstå. Miljökvalitetsnormerna, MKN, för utomhusluft gäller i hela landet. För alla miljökvalitetsnormer har fastställts en tidpunkt då de ska, alternativt bör, vara uppfyllda. Om en miljökvalitetsnorm överskrids eller riskerar att överskridas, kan ett åtgärdsprogram behöva upprättas Miljökvalitetsnormen för partiklar, PM 10, är en så kalllad gränsvärdesnorm eller skallnorm och anges som dygnsmedelvärde respektive årsmedelvärde, vilka inte får överskridas. Normerna syftar till att skydda människors hälsa och miljön samt att uppfylla krav som ställs genom vårt medlemskap i EU. MKN för partiklar (PM 10 ) till skydd för människors hälsa Medelvärdestid Värde Anmärkning 1 dygn 50 µg/m³ Värdet får överskridas 35 gånger per år 1 år 40 µg/m³ - Tabell 1: MKN för partiklar PM10, Naturvårdsverket 4 Figur 2: Mätstationen på Hamngatan. Foto Magnus Nilzén. Linköpings kommun har sedan 2004 mätt partikelhalten på två platser i centrala delar av staden. Först på Drottninggatan och sedan år 2010 på Hamngatan. Under 2011 överskreds miljökvalitetsnormen. Ett flertal beräkningar har också gjorts genom åren, varav de senaste utfördes sommaren 2013 och avser 34 platser. För prognosåret 2020 har två scenarier beräknats, ett där Drottninggatan är öppen och ett där Drottninggatan är stängd. Sammantaget visar beräkningarna att miljökvalitetsnormen klaras längs alla gator som studerats när åtgärdsprogrammet genomförts. Högst halter återfinns längs med Drottninggatan och Hamngatan och även delar av Nya Tanneforsvägen. Däremot hamnar vissa punkter över den övre utvärderingströskeln (ÖUT) för 90-percentil dygn, 35 µg/m³. Detta gäller intill den plats på Drottninggatan där mätningar har utförts.

1 18 13 2 14 12 15 16 19 25 4 3 5 6 7 8 9 17 20 10 11 21 22 23 34 26 30 31 27 28 29 32 33 35 Figur 3: Karta med de 34 (1-23, 25-35) receptorpunkterna. Källa: Rapport, Underlag till åtgärdsprogram för partiklar, PM 10, i Linköpings tätort, Tyréns AB. Beräknade halter håller sig väl inom gränsen för kvalitetskraven. Mätningar och beräknat antal dygn med PM 10 - halter över 50 µg/m³ avviker dock från varandra i antal. Vid kontroll med Naturvårdsverket och Referenslaboratoriet bekräftas att avvikelse kan förekomma. Skillnaderna mellan uppmätta halter och beräknade halter kan bero på felkällor i mätning respektive beräkning. Beräkningar ska i första hand ses som en indikation om var höga halter förekommer. Nya krav på mätutrustning och uppdateringar av modellverktyget SIMAIR kan minska dessa skillnader. Förutom Drottninggatan är Hamngatan och delar av Nya Tanneforsvägen de gator där beräkningar i dagsläget påvisar högst partikelhalter, det samma gäller för år 2020. I scenariot med Drottninggatan stängd för genomfartstrafik minskar partikelhalten avsevärt på Drottninggatan, dock genereras en ökad partikelhalt på framförallt Lasarettsgatan och Djurgårdsgatan. Det finns flera olika möjligheter att förbättra luftkvaliteten i städer. Möjligheten att minska partikelhalten är starkt knuten till trafikens egenskaper och mängd. I Sverige är vinterväghållning och framförallt dubbdäcksanvändning mycket viktiga orsaker till problemen. Mindre trafikmängd, väl genomförd fysisk planering, ökad kollektivtrafik, bättre rening av fordonsavgaser och alternativa drivmedel är också exempel på viktiga faktorer. I detta program presenteras möjligheter till förbättringar av luften, flertalet med kopplingen till trafiken. Trafiken är grunden till att partiklar bildas från slitage samt från drift och underhåll. Sätten att minska emissioner (utsläpp och spridning av ämnen till luft) från vägdammspartiklar är i princip de samma som de åtgärder som minskar emissioner från förbränning (avgaser). Det vill säga minskad trafikmängd, minskad mängd tunga fordon, lägre hastighet etc. Minskad trafikmängd innebär att emissionerna minskar eftersom färre fordon sliter på vägbeläggningarna och färre fordon virvlar upp det damm som finns på vägbanan. Trafikstyrning och andra trafikåtgärder kan leda bort trafik från de mest belastade gatorna och från platser där flest människor påverkas, till gator som tål mer trafik. Med gator som tål mer trafik menas där det bor och vistas ett fåtal människor och gaturum som är bra ventilerade. 5

Partikelhalten har effekt på hälsan och miljön. Även partiklars sammansättning och ytstrukturen har betydelse för hur stor negativ påverkan partiklarna medför. I partiklarna finns metaller, salt, mineraler och olika oorganiska och organiska föreningar från beläggning, däck, bromsar, korrosion och last. Partiklar från vägtrafik sprids till luft som människor kan andas in och till omgivande mark och vatten. Barn, vilka har outvecklade lungor och personer med nedsatt lungfunktion, framförallt äldre personer, är extra känsliga för partiklar. Höga partikelhalter kan leda till akut sjukdomstillstånd och för tidig död. Vädret har stor betydelse för partikelhalten. Snö- och isfri vägbeläggning slits hårt av dubbdäck. Blöt asfalt slits mer än torr asfalt. Dock gör fukten att partiklarna håller sig på vägbanan. Under klara, torra och vindstilla vårvinterdagar blir vägbanan torr, partiklarna rörs upp från vägbanan med hjälp av bilars rörelser, varvid partikelhalten kan öka avsevärt. Långa perioder med kalla nätter och soliga torra dagar gör det svårt att ta bort bergkross som används till halkbekämpning, vilket gör att partikelhalten kan bli ännu högre. Sammanfattning av åtgärder Generellt gäller att de åtgärder som föreslås har positiva effekter inte bara på partikelhalter, utan även för en rad andra stadskvalitéer exempelvis trafiksäkerhet, trygghet, buller, barriäreffekt och nedsmutsning. Samtliga nedan angivna kostnader anges som ungefärliga kostnader (2013 år prisnivå) och avser hela programperioden på 6 år. Åtgärderna 4, 6 och 7 avser centrala delar av Linköpings tätort och inkluderar exempelvis Drottninggatan och Hamngatan. Den så kallade PM10- rutten kan komma att ändras/utökas om behov uppstår. Grupp A - Minska bildning av partiklar 1. Minskad biltrafik, kollektivtrafikfält och signalreglering Trafikmängden på Hamngatan mellan Drottninggatan och Järnvägsgatan ska minskas genom ombyggnad med kollektivtrafikfält och signalreglering. Genomfört: 2014. Kostnad: 3 miljoner kronor finns budgeterat. 2. Införande av ny hastighetsgräns Hastighetsgränsen på huvudgator i delar av centrala Linköping sänkas från 50 km/tim till 40 km/tim i enlighet med Hastighetsplan för Linköping antagen av Samhällsbyggnadsnämnden 23 maj 2012. 6 Genomfört: Centralt 2014-2015. Kostnad: 3 miljoner kronor finns budgeterat. 3. Minskad dubbdäcksanvändning Begränsa användningen av dubbdäck med hjälp av informationskampanjer. Genomfört: Påbörjades 2013, genomfört 2020. Kostnad: Se åtgärd 9. 4. Halkbekämpning Halkbekämpning i Linköpings centrala delar ska ske med bergkross med hög hållfasthet, i fraktionen 4-8 mm och med lågt innehåll av erkänt toxiska mineraler som till exempel kvarts. Mängden kross som sprids ut begränsas. Kommunen informerar fastighetsägare om vikten av att använda samma typ av halkbekämpning som kommunen använder. (Kommunen erbjuder bergkross för avhämtning). Genomfört: 2014. Kostnad: Ingår i budget. 5. Slitstark beläggning I samband med ordinarie beläggningsunderhåll och då det ur partikel- och bullersynpunkt bedöms vara lämpligt, ersätts nuvarande asfalt med asfalt som innehåller hårdare och hållfastare stenar. Genomfört: Hamngatan genomförs 2014. Kostnad: Den initiala kostnaden för hård asfalt är drygt den dubbla mot vanlig ABS11. I 2013 år pris är det en prisskillnad på 110 kr/m², från cirka 70 kr/m² till cirka 180 kr/m². Slitaget bedöms bli betydligt mindre, vilket gör att kostnaden långsiktigt bedöms bli mindre. Den totala kostnaden för hård beläggning under programperioden är i dagsläget inte möjlig att beräkna. Initialt bedöms kostnaden uppgå till cirka 2 miljoner kronor. Grupp B - Minska uppvirvling av partiklar 6. Ny städteknik Rengöring och sandupptagning på körbanor och GCbanor i centrala delar av staden ska ske tidigt på våren, när väderleken medger, vid upprepade tillfällen och med effektiv städteknik.

Kommunen inför så kallade servicedagar. Städning genom torrsopning och lövblåsaraggregat ska undvikas i gaturum där miljökvalitetsnormen riskerar att överskridas. Fastighetsägare och entreprenörer informeras om risker med lövblåsaggregat och torrsopning. Rutiner införs för upphandling och beställning av städning och rengöring i gaturummet med utgångspunkt att minska bildning och uppvirvling av partiklar. Genomfört: 2015. Kostnad: Merkostnad för städning och CMA våren 2013 uppgick till cirka 700 000 kr. Total merkostnad bedöms uppgå till cirka 3 miljoner kronor under 6 år. 7. Dammbindning Dammbindningsmedlet CMA sprids ut på högtrafikerade gator. Åtgärden genomförs endast om det finns risk för att miljökvalitetsnormen överskrids. Spridning av dammbindningsmedel ska föregås av städning av gaturummet. Rutiner införs för upphandling och beställning av dammbindning med utgångspunkt att minska uppvirvling av partiklar. Genomfört: 2013-2020 Kostnad: Se åtgärd 6. Grupp C - Kunskapsuppbyggnad 8. Fysisk planering Planarbetet ska anpassas så att planer inte bedöms medföra ökad risk för överskridande av MKN. I översiktsplaner ska bedömningar av luftkvalitén ingå. I samband med deltaljplaneprocessen ska partikelberäkningar utföras om planen bedöms påverka luftkvalitén på så vis att miljökvalitetsnormens övre utvärderingströskel överskrids. Genomfört: Löpande 2013-2020. Kostnad: Ingår som del i plankostnader och åligger exploatören. 9. Kunskap, information, och beteendepåverkan Inköp av kompletterande teknisk utrustning så som mätutrustning, displayer, appar etc. i enlighet med behov och uppställda krav. Kvalitetssäkring av mätdata, uppföljning av åtgärdsprogrammet med mera. Öka kunskapen om luftkvalitet bland medarbetare och politiker samt externt. Ta fram information om luftkvalitén, göra kampanjer om vinterdäck och uppdatera informationen på kommunens hemsida etc. Genomfört: Påbörjades 2013, genomfört 2020. Kostnad: En halvtidstjänst, service av mätutrustning och SIMAIR-licens under 6 år kostar cirka 3 miljoner kronor. Övriga kostnader för åtgärden beror på hur stor satsning som görs och behövs för att klara MKN. Beräknad kostnad för information och teknisk utrustning uppgår till cirka 1 miljon kronor till 7 miljoner kronor. Total kostnad för åtgärd 9 beräknas till cirka 4-10 miljoner kronor. Den samlade bedömda kostnaden för åtgärdsprogrammet uppgår till cirka 15 21 miljoner kronor. 6 miljoner kronor är beslutade och finns i investeringsbudgeten för åtgärderna 1 och 2. Kostnad för personella resurser, serviceavtal och SIMAIR-licens finns budgeterade i driftbudgeten och beräknas uppgå till cirka 3,0 miljoner kr under 6 år. Efter genomgång av forskningsresultat och underlagsrapporter bedöms några åtgärder kunna minska partikelhalterna mer än andra. Att minska slitaget från bilar och framförallt dubbdäck genom minskad trafikmängd på Hamngatan är den åtgärd som på kortast tid bedöms ge störst effekt på partikelhalten. Att sänka trafikens hastighet ger enligt försök i testmaskin positiv effekt på partikelhalten, dock visar inte beräkningar med dagens modeller på samma tydliga effekt. Med säkerhet har hastighetssänkning god effekt på trafiksäkerheten, bullernivån och andra stadskvalitéer. Ändrade rutiner för halkbekämpning med större fraktioner, begränsad mängd och hög kvalitet samt tidigare och upprepad städning av gaturummet med effektiv teknik bedöms tillsammans ha god påverkan på partikelhalten. 7

Dammbindning är en metod med vilken gott resultat har uppnåtts genom att begränsa uppvirvling av vägdamm. Dock är det en kostsam åtgärd med relativt kort effekt. Initialt kommer spridning av CMA (Kalcium Magnesium Acetat) att ske för att bekämpa uppvirvling av vägdamm på gator med beräknade höga partikelhalter. För att säkerställa att luften även fortsättningsvis ska vara av god kvalitet och att miljökvalitetsmålen Frisk luft på sikt ska kunna nås, behöver fler och långsiktiga åtgärder införas. Det handlar då framförallt om fortsatt minskning av trafik i centrala staden och kunskapsuppbyggnad om bland annat dubbdäcksanvändning. Kunskapen behöver stärkas såväl för kommunens anställda som för medborgarna. Rutiner vid planläggning och vid upphandling av drift- och underhållsåtgärder bedöms ge långsiktigt god effekt på luftkvalitén. Nr Åtgärd Genomförande [år] Minska bildning av partiklar 1 Minskad biltrafik på Hamngatan. 2 Införande av ny hastighetsgräns. Genomfört år 2014. 3 Minskad dubbdäcksanvändning. Genomförs centralt 2014-2015. Påbörjades 2013, genomfört 2020. 4 Halkbekämpning. Genomfört 2014. Effekt på PM 10 (%-haltsänkning) Kort/lång sikt Mycket god, cirka 5-10 %. Osäkert - god, cirka 1-3 %. Kostnad för 6 år [kr] 3 milj. (steg 1). Inriktningsbeslut och budget finns. 3 milj. (steg 1) i hela tätorten. Beslut och budget finns. God, cirka 1-5 % Se åtgärd 9. SBN och Tos. God, cirka 1-3 %. Ingår i budget SBN och Tos. Ansvarig för genomförande Samhällsbyggnadsnämnden (SBN). teknik- och samhällsbyggnadskontoret (Tos). SBN och Tos. 5 Slitstark beläggning. Hamngatan genomförs 2014. Minska uppvirvling av partiklar 6 Ny städteknik. Till stora delar genomfört 2013. Genomfört 2015. 7 Dammbindning (CMA). Vid akut behov med start 2013-2020. Kunskapsuppbyggnad 8 Fysisk planering. Löpande 2013-2020 God, cirka 1-5 %. Exempel: Prisskillnad 110 kr/m², från cirka 70-180 kr. Initial merkostnad 2 milj. Total merkostnad ej bedömbar. Osäker - god, cirka 1-3 %. Mycket god, cirka 10-20 %. Osäkert - långsiktigt god. Merkostnad för städning och CMA uppgick till 700 000 kr under vårvintern 2013. Total merkostnad cirka 3 miljoner. Se åtgärd 6. Ingår som del i plankostnader och åligger exploatören. SBN och Tos. SBN och Tos. Bygg- och miljönämnden (BMN)/ Miljökontoret (Mk) ansvarar för kommunikation med fastighetsägare och verksamhets-utövare om användning av lövblåsar och traditionell torrsopning. SBN och Tos. SBN och Tos. 9 Kunskap, information och beteendepåverkan. Påbörjades 2013, genomfört 2020. Osäkert - god, ger ökad kunskap. En halvtidstjänst under 6 år, serviceavtal och SIMAIRlicens cirka: 3 milj. kronor. Information och teknisk utrustning cirka: 1-7 milj. kronor. SBN och Tos. 15 21 miljoner kronor beroende på insatser. Tabell 2: Sammanställning av åtgärder. 8

Läsanvisning Åtgärdsprogrammet är uppdelat i två dokument. Del I innehåller bakgrund och förutsättningar för programmet. Här beskrivs exempelvis lagstiftningen kring luft, luftmätningar i Linköping, utsläppskällor och hälsoaspekter. En kortfattade beskrivningar av samtliga föreslagna åtgärder redovisas också. Del II innehåller fullständiga beskrivningar av de nio föreslagna åtgärderna. Åtgärderna är uppdelade i enlighet med beskrivningen nedan. Samma rubriker återkommer för varje föreslagen åtgärd och visas nedan. Indelning av åtgärder Åtgärderna är indelade i tre grupper, vilka är: Grupp A - Minska bildning av partiklar Grupp B - Minska uppvirvling av partiklar Grupp C Kunskapsuppbyggnad Beskrivning och bedömning av åtgärdsförslag Varje åtgärd beskrivs genom de fyra delområden nedan. Åtgärd FÖRUTSÄTTNINGAR KOSTNADER / TIDSÅTGÅNG / FINANSIERING Samtliga priser som anges är ungefärliga och i 2013 års prisnivå. POSITIVA EFFEKTER NEGATIVA EFFEKTER Figur 4: Uppdelning av beskrivning av varje åtgärd. 9

1. Bakgrund till åtgärdsprogrammet Figur 5. Linköping. Foto Miljö och samhällsbyggnadsförvaltningen. Linköping Miljökvalitetsnormerna, MKN, för utomhusluft gäller i hela landet. För alla miljökvalitetsnormer har fastställts en tidpunkt då de ska, alternativt bör, vara uppfyllda. Om en miljökvalitetsnorm överskrids eller riskerar att överskridas, kan ett åtgärdsprogram behöva upprättas. Enligt miljökvalitetsnormen för partiklar, PM 10, i utomhusluft är det tillåtet att dygnsmedelvärdet för partiklar uppgår till 50 µg/ m³ under 35 dygn per kalenderår. Naturvårdsverket (NV) och Länsstyrelsen Östergötland Halterna av partiklar i utomhusluft kan variera påtagligt mellan olika år beroende på väderlek. För att avgöra om miljökvalitetsnormen är överträdd eller inte gör Naturvårdsverket (NV) en bedömning om aktuella halter är representativa under ett meteorologiskt normalår. I bedömningen ingår också att NV bildar sig en uppfattning om vad som kan vara den avgörande utsläppskällan av partiklar. År 2011 var partikelhalten på Hamngatan högre än 50 µg/ m³ under 41 dygn, vilket innebär att miljökvalitetsnormen överskreds. År 2012 var partikelhalten på Hamngatan högre än 50 µg/m³ under 28 dygn, vilket innebär att miljökvalitetsnormen inte överskreds. År 2013 var partikelhalten på Hamngatan högre än 50 µg/m³ under 35 dygn, vilket innebär att miljökvalitetsnormen inte överskreds. NV bedömer i ett yttrande daterat 2012-03-15 att ett åtgärdsprogram behöver upprättas för att miljökvalitetsnormen för partiklar, PM 10, ska kunna följas i Linköpings kommun. Trafiken bedöms vara den avgörande källan till partiklar. Yttrandet översändes därefter till Länsstyrelsen i Östergötland (länsstyrelsen) för fortsatt handläggning. I augusti 2012 uppdrog länsstyrelsen till Linköpings kommun att upprätta åtgärdsprogrammet. Detta åtgärdsprogram har skrivits till följd av 2011 års överskridande och i enlighet med då gällande krav på mätningar. 10

2. Arbetsprocessen Syfte Syftet med åtgärdsprogrammet är att föreslå de mest kostnadseffektiva och i övrigt mest lämpade åtgärder som kommunen kan och bör vidta så att miljökvalitetsnormen för utomhusluft avseende partiklar, PM 10, följs. Avgränsningar Det geografiska området som åtgärdsprogrammet avser är centrala delarna av Linköpings tätort. De gator som berörs av åtgärder har stor trafikmängd, trånga gaturum och miljöer längs gatorna där människor bor och vistas. Intill Hamngatan bor cirka 350 400 personer som eventuellt kan bli exponerade av buller och partiklar. Trafiken bedöms vara den största källan till partiklar. Med trafik menas här motorfordon, främst bilar och tunga fordon. Mätningar som skulle kunna vara till nytta för att få en bättre bild av hur många som vistas i de berörda gaturummen, men som inte har gjorts i samband med detta åtgärdsprogram, är mätningar av antalet gående. Metod Arbetet har gjorts i enlighet med Naturvårdsverkets rekommendationer i Luftguiden Handbok om miljökvalitetsnormer för utomhusluft, Handbok 2011:1, utgåva 1, januari 2011. Programmet bygger på mätningar utförda på Hamngatan år 2010-2012 och på Drottninggatan åren 2004-2008 samt beräkningar utförda i modelleringsprogrammet SIMAIR. De senaste beräkningarna gjordes i SIMAIR sommaren 2013. I denna beräkning ingick 34 platser i centrala delar av staden. Till dem togs detaljerade uppgifter fram om bostadshusens fasadhöjder och gatubredder. Löpande och återkommande trafikräkningar och trafiksimuleringar från sommaren 2013 utgör underlag till beräkningarna. Dubbdäcksräkningar har gjorts, varav den senaste genomfördes vintern 2013. Parallellt med framtagandet av åtgärdsprogrammet tas också ett åtgärdsprogram för buller fram inklusive bullerberäkningar. Dessa två åtgärdsprogram stäms av för att inte motverka varandra. Därutöver pågår framtagandet av en dagvattenstrategi som infattar Luftföroreningars väg till sjön. Genom litteraturstudier, genomgång av rapporter samt deltagande i nätverk, seminarier och dylikt har kunskap införskaffats. En projektgrupp har träffats löpande och avrapportering har skett till den politiskt tillsatta styrgruppen samt tjänstemannastyrgruppen. Krav på innehåll och giltighetstid Ett åtgärdsprogram för utomhusluft ska enligt 5 kap. 6 miljöbalken och 33 Luftkvalitetsförordningen bland annat innehålla följande: Uppgifter om den eller de miljökvalitetsnormer som ska följas. De åtgärder som kommunen behöver vidta. Vem som ansvarar för genomförandet av åtgärden. Tidpunkt då åtgärderna behöver vara genomförda. Den förbättring som de enskilda åtgärderna bedöms medföra och hur de sammantaget bidrar till att normen följs. Underlag om bland annat källor, halter, redan vidtagna åtgärder. Tekniska och administrativa förutsättningar. Analys av programmets konsekvenser från allmän och enskild synpunkt. Kostnader för införande (både för kommun/myndighet, andra berörda i samhället i stort). Tänkbara intressekonflikter. Påverkan på andra miljömål och samhälleliga mål. Ett åtgärdsprogram ska, utöver det som anges i 5 kap. 6 miljöbalken, innehålla information om var ett överskridande av en miljökvalitetsnorm inträffat, det berörda områdets typ, storlek, väderleksförhållanden och skyddsvärda objekt. Vidare ska ingå luftföroreningens typ och hur den har konstaterats, föroreningens ursprung och den analys av situationen som har gjorts, genomförda förbättrings åtgärder och effekterna av dem, pågående förbättringsåtgärder och publikationer eller andra dokument som kompletterar informationen. Åtgärdsprogrammet ska antas i kommunfullmäktige och omprövas vid behov, dock minst vart sjätte år. Behovsbedömning Enligt 6 kap 11 miljöbalken ska en kommun som upprättar eller ändrar en ett program, som krävs i lag eller 11

annan författning, göra en miljöbedömning av programmet eller ändringen, om dess genomförande kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Enligt 4 förordning (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar ska genomförandet av åtgärdsprogrammet antas medföra betydande miljöpåverkan om punkt 1 eller 2 i nämnda paragraf uppfylls. Punkt ett är inte aktuell då den hänvisar till 6 kap miljöbalken. Utdrag ur förordning (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar 4 Vid tillämpningen av 6 kap. 11 miljöbalken ska genomförandet av en plan, ett program eller en ändring i en plan eller ett program antas medföra en betydande miljöpåverkan om 2. planen, programmet eller ändringen anger förutsättningarna för kommande tillstånd för sådana verksamheter eller åtgärder som anges i 3 första stycket eller i bilaga 3 till denna förordning och är ett åtgärdsprogram enligt 5 kap. 5 miljöbalken. Kommunen gör bedömningen att genomförandet av åtgärdsprogrammet inte kommer att innebära en betydande miljöpåverkan. För att belysa detta bifogas en kort behovsbedömning, bilaga 1. Samrådsförfarande Innehåll och utformning av åtgärdsprogrammet regleras i 5 kap. 6 miljöbalken och 33 luftkvalitetsförordningen. Hur samråd ska genomföras regleras i 5 kap. 4 miljöbalken. Av 36 luftkvalitetsförordningen framgår att när samrådet enligt 5 kap 4 miljöbalken är avslutat, efter minst 2 månader, ska den som upprättat förslaget till åtgärdsprogram fastställa programmet i de delar som de berörda myndigheterna och kommunen är överens. I detta fall är det således Linköpings kommun som ska fastställa programmet och av 5 kap 5 framgår att det ska beslutas av kommunfullmäktige. I enlighet med gällande lagstiftning och regeringens beslut, ska Linköpings kommuns åtgärdsprogram utarbetats i samråd med länsstyrelsen i Östergötlands län samt andra berörda aktörer på nationell, regional och lokal nivå. Kommunen har löpande informerat om det pågående arbetet samt fått hjälp med tolkningar av Länsstyrelsen Östergötland och Naturvårdsverket. Övriga instanser som kommunen varit i kontakt med är ett 12 antal kommuner, VTI Statens väg och transportforskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet, Luftlaboratoriet ITM vid Stockholmsuniversitet (Referenslaboratoriet för tätortsluft), SMHI, Arbets- och miljömedicin i Linköping, Oleico AB, SLB Stockholms och Uppsala läns luftvårdsförbund, Östergötlands luftvårdsförbund och Tyréns AB. Trafikverket är inte direkt berört av åtgärdsprogrammet och ingår således inte specifikt i denna grupp. Därutöver har medborgare informerats om arbetet genom exempelvis hemsida och massmedia. Alla som så önskar, allmänhet, företag och organisationer har möjlighet att ta del av förslaget till åtgärdsprogram under en två månader lång samrådstid. Samrådet sker som en utställning dels i Miljö- och samhällsbyggnadskontorets foajé på Drottninggatan 45 och dels i foajén till Stifts- och landsbiblioteket i Linköping. Samrådet/utställningen inleds med en annonsering i kommunens dagstidningar och på kommunens hemsida www.linkoping.se. Samrådet syftar till att informera om problematiken kring inandningsbara partiklar samt om de förbättringsåtgärder som kommunen föreslår ska genomföras. I samband med utställningen finns möjligheter att ställa frågor och lämna synpunkter på kommunens förslag samt att lämna egna förslag. Publicering av fastställt åtgärdsprogram När åtgärdsprogrammet har fastställts, vilket görs av kommunfullmäktige, kommer åtgärdsprogrammet att finnas tillgängligt på Linköpings kommuns hemsida www. linkoping.se Uppföljning Uppföljning av åtgärdsprogrammet ska ske genom fortsatta kontinuerliga partikelmätningar. Initialt fortgår mätningarna på Hamngatan, detta för att kunna följa effekter av vidtagna åtgärder samt för att få en lång och analysbar mätserie. På sikt kan det finnas behov av komplettering av ytterligare mätutrustning. Åtgärdsprogrammet i sig följs upp genom att till: Samhällsbyggnadsnämnden i verksamhetsuppföljningen årligen redovisa genomförda åtgärder och uppmätta effekter på partikelhalten. Naturvårdsverket årligen rapportera uppmätta PM 10 - halter. Nyckeltal anges i µg/m³.

Varje föreslagen åtgärd följs upp, vilket beskrivs i del II. Uppmätta partikelhalterna jämförs med vidtagna åtgärder, väderlek och trafikmängd. Om partikelhalterna inte minskar i den utsträckning som krävs, kan det finnas behov av omprövning av programmet. Detta ska ske senast inom 6 år efter att programmet fastställts. Om MKN överskrids under programperioden kan krav ställas på kommunen att vidta ytterligare åtgärder. Samhällsbyggnadsnämnden/Teknik och samhällsbyggnadskontoret ansvarar för utvärdering, om behov finns av omprövning eller komplettering till programmet. Ett program för samordnad kontroll ska åtminstone innehålla: 1. Organisation (företrädare för samverkansområdet, samverkansparter och hur samverkan organiseras). 2. Kontrollstrategi för en tidsperiod om minst två år. 3. Kartor med markerade provtagningsplatser, områden där eventuell modellberäkning ska utföras samt annan relevant information. 4. Information om samt analys av tidigare kontrollresultat inför kommande kontrollstrategi. 5. Rutiner för rapportering och information. 6. Långsiktig mät- och modellberäkningsstrategi. Krav på kvalitetsprogram och kontrollstrategi I enlighet med 27 luftkvalitetsförordningen ansvarar kommunerna för att kontrollera luftkvaliteten i sina tätorter. I Linköping där partikelhalten har överskridit miljökvalitetsnormen, ska kontinuerliga mätningar ske. Mätningar får kombineras med beräkningar. Ett åtgärdsprogram ska upprättas. Teknik- och samhällsbyggnadskontoret äger mätstationen på Hamngatan. För skötsel av mätstationen och lagring av mätvärden anlitas idag Oleico AB. Analys och årlig sammanställning av mätvärden hjälps Teknik- och samhällsbyggnadskontoret och Oleico åt med. Miljökontoret har under flera år ansvarat för den årliga rapporteringen till Naturvårdsverket. De till Naturvårdsverket inrapporterade värdena lagras hos IVL. I samband med antagandet av åtgärdsprogrammet ska kommunen ta fram ett kvalitetsprogram. Ett kvalitetsprogram ska åtminstone innehålla: 1. Rutiner för instrumentering och skötsel. 2. Rutiner för hantering av mätdata. Kompetensförsörjning En medarbetare i kommunen skall vara ansvarig för uppföljning av mätningar och åtgärder, information till allmänheten och rapportering intern och externt. I arbetsuppgiften ligger daglig kontroll av mätdata under höst och vårvinter, att dessa kvalitetssäkras och att kommunens mätutrustning sköts. Det är också lämpligt att samma person är sammankallande i luftgruppen och fungerar som stöd åt kollegor vid kompetensutveckling, planprocesser och framtagande av rutiner. Uppgifterna bedöms uppta totalt cirka 50 % tjänstgöringstid, där vissa uppgifter kan utföras av andra medarbetare än den sammanhållande personen. Luft- och bullerproblematiken har det gemensamma att källan kommer från trafiken. Rollen som ansvarig för luftfrågan kan med fördel kombineras med en roll som ansvarig för bullerfrågan. Linköpings kommun ingår i ett så kallat samverkansområde. I samverkansområde Luft Östergötland (SLÖ) medverkar 12 av länets 13 kommuner samt Länsstyrelsen. Genom samverkan inom länet samordnas också kompetensen kring luftfrågor. För kommuner som inte ingår i samverkansområde ska även ingå: 1. Kontrollstrategi. 2. Rutiner för rapportering och information. 13

3. Lagar, normer och mål Svensk och Europeisk lagtext Europaparlamentets och Rådets ramdirektiv (2008/50/ EG) om luftkvalitet och renare luft i Europa ibland kalllat EU:s luftkvalitetsdirektiv anger gränsvärden för hur smutsig luften får vara och hur luftkvaliteten ska övervakas. I enlighet med FN:s luftvårdskonvention CLRTAP sammanställer Sverige varje år data om utsläppen av luftföroreningar. Miljökvalitetsnormer (MKN) är ett juridiskt bindande styrmedel som infördes med miljöbalken 1 januari 1999 för att komma till rätta med miljöpåverkan från diffusa utsläppskällor som till exempel trafik och jordbruk. Miljökvalitetsnormerna utgår från EU:s ramdirektiv. 5 kap. 2 miljöbalk (1998:808). Miljökvalitetsnormer ska ange föroreningsnivåer eller störningsnivåer som människor kan utsättas för utan fara för olägenheter av betydelse eller som miljön eller naturen kan belastas med utan fara för påtagliga olägenheter. Normerna får inte överskridas efter en viss angiven tidpunkt eller under en eller flera angivna tidsperioder. Att normerna inte överskrids ska kontrolleras av kommunerna. Luftkvalitetsförordning (SFS 2010:477) anger att det finns miljökvalitetsnormer för bland annat partiklar, kväveoxid, bensen, svaveldioxid, bens(a)pyren och ett antal metaller. 4 Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av luftkvalitet (2013:11) samt 26 Luftkvalitetsförordningen (2010:477) anger att varje kommun och samverkansområde som bedriver kontroll genom mätning eller modellering ska ha ett kvalitetssäkringsprogram. För kommuner ska även en kontrollstrategi och rutiner för rapportering och information ingå i, eller finnas vid sidan av, kontrollkvalitetsprogrammet. Luftguiden, handbok (2011:1) om miljökvalitetsnormer för utomhusluft, är Naturvårdsverkets stöd för kommunerna i arbetet med tillämpning och kontroll av miljökvalitetsnormerna. Luftguiden innehåller Naturvårdsverkets tolkning av det regelverk som finns om miljökvalitetsnormerna. Miljökvalitetsnormer för utomhusluft Miljökvalitetsnormerna för utomhusluft gäller i hela landet. Med utomhusluft avses enligt förordningen utomhusluften med undantag för arbetsplatser samt vägtunnlar och tunnlar för spårbunden trafik. Detta åtgärdsprogram avser Miljökvalitetsnormer för partiklar PM 10. Normer för partiklar PM 2,5 berörs endast kort. Normerna för partiklar, PM 10, är så kallade gränsvärdesnormer eller skallnormer. De är satta som dygnsmedelvärde respektive årsmedelvärde och får sedan år 2005 inte överskridas. Partiklar, PM 10, får inte förekomma i utomhusluft per kalenderår och dygn med mer än vad som anges i tabell 3 nedan. Utvärderingströsklarna bestämmer hur kvalitetskontrollen i kommunen skall göras, exempelvis när partikelmätningar krävs. 14 Miljökvalitetsnormen och utvärderingströsklar för partiklar, PM 10, i utomhusluft Dygnsmedelvärde [µg/m³ luft] Över normvärdet krävs kontinuerliga mätningar i kommunen. Mätningar får kombineras med beräkningar. Ett åtgärdsprogram ska upprättas. Årsmedelvärde [µg/m³ luft] MKN: 50 * 40 Skydd för människors hälsa * = Max antal överskridanden Får överstigas 35 dygn per kalenderår Över den övre utvärderingströskeln krävs kontinuerliga mätningar. Mätningar får kombineras med beräkningar. Övre utvärderingströskel 35 * 28 Över den nedre utvärderingströskeln krävs kontinuerliga mätningar i ett samverkansområde, men i enskilda kommuner kan indikativa mätningar användas. Mätningar får kombineras med beräkningar. Nedre utvärderingströskel 25 * 20 Under den nedre utvärderingströskeln räcker det med objektiv skattning eller indikativ mätning. Mätningar kan bytas ut mot beräkningar. Tabell 3: Miljökvalitetsnormen och utvärderingströsklar för partiklar, PM 10, i utomhusluft.

För partiklar PM 2,5 finns både en målsättningsnorm (kalllas även börnorm) och en gränsvärdesnorm (kallas även skallnorm), med samma nivå, men olika tidpunkter för uppfyllelse. Uppmätta halter av långdistanstransporterade partiklar, PM 2,5, minskar något i Sverige. Däremot är det svårt att se någon tydlig utveckling för halterna av partiklar, PM 10, vilka uppstår lokalt främst på grund av slitage från dubbdäck. Utöver dessa finns även en annan typ av reglering av partiklar PM 2,5 som innebär en nationell minskning av den exponering som befolkningen som helhet utsätts för. Naturvårdsverket ansvarar för att hantera och följa upp denna exponeringsreglering. Det krävs kraftfulla åtgärder för att nå miljökvalitetsmålet till år 2020 med idag beslutade eller planerade styrmedel. Det pågår förhandlingar både inom EU och inom FN:s luftvårdskonvention (CLRTAP) om åtaganden om utsläppsminskningar från alla medlemsländer. MKN för partiklar (PM 2,5 ) till skydd för människors hälsa Medelvärdestid Värde Anmärkning 1 år 25 µg/m³ Bör eftersträvas - till och med den 31 december 2014 1 år 25 µg/m³ Får ej överskridas från och med 1 januari 2015 - Tabell 4: Miljökvalitetsnormen för partiklar, PM 2,5, i utomhusluft. Miljökvalitetsmål för Frisk luft Miljömålssystemet består av ett generationsmål och sexton miljökvalitetsmål. Riksdagens definition av miljökvalitetsmålet Frisk luft är: Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation. Ämne Miljökvalitetsmålet Frisk luft avseende partiklar, PM 10 och PM 2,5 Årsmedelvärde [µg/m³ luft] Dygnsmedelvärde [µg/m³ luft] Partiklar, PM 10 15 30 Partiklar, PM 2,5 10 25 Tabell 5: Miljökvalitetsmålet Frisk luft avseende partiklar, PM 10 och PM 2,5 Linköpings kommun mål åren 2011-2014 Exempel på Linköpings kommuns mål som har anknytning till partiklar och som anges nedan gäller för perioden 2011-2014. Samtliga mål omprövas i kommunens budgetarbete. Övergripande mål för Linköpings kommun Linköpingsborna har en god hälsa. Linköpings kommun bidrar till en hållbar utveckling med sikte på att vara en koldioxidneutral kommun 2025. Det är lätt för Linköpingsborna att själva ta ett stort ansvar för sin påverkan på klimat och miljö. Figur 6: Symboler för var och ett av de 16 miljökvalitetsmålen. Frisk luft avseende partiklar Den del av miljökvalitetsmålet Frisk luft som inriktas på partiklar anger riktvärden för års- och dygnsmedelvärde för både partiklar PM 10 och PM 2,5. Målet är formulerat så att halterna av luftföroreningar inte ska överskrida lågrisknivåer för cancer eller riktvärden för skydd mot sjukdomar eller påverkan på växter, djur, material och kulturföremål. Riktvärdena sätts med hänsyn till känsliga grupper. Exempel på nämnders mål med anknytning till partiklar Kommunen ska utveckla trafiksystem som bidrar till en attraktiv och hälsosam stadsmiljö med goda möjligheter att gå, cykla och åka kollektivt. (Samhällsbyggnadsnämnden, SBN) Medborgarna ska uppleva att kommunens gator, vägar, gång- och cykelvägar har bra skötsel och underhåll. (SBN) Kommunen ska utveckla ett trafiksystem som bidrar till en attraktiv och hälsosam stadsmiljö med goda möjligheter att gå, cykla och åka kollektivt. Nämnden ska skydda människor från skadliga luftföroreningar, bullerstörningar, skadliga radonhalter, eller andra hälsorisker. (Bygg- och Miljönämnden) 15

4. Partiklar - uppkomst och egenskaper Partiklars storlek Luftburna partiklar finns i skilda storlekar som utgörs av små delar av material i luften. Den engelska benämningen för partiklar är Particulate Matter (PM), vilket betyder materia i form av partiklar. Bokstavskombinationen PM används för att klassificera storleken på partikeln. Måtten säger inget annat om partiklarna än att de är mindre än en viss storlek. Enhet som används för storlek är mikrometer [μm]. 1 μm = 0, 000 001 m. Partiklar mäts i masskoncentration, det vill säga hur stor massa som finns i en angiven volym luft. Enheten för massa är mikrogram [μg]. 1 μg = 0,000 000 001 kg. Exempel: Partiklar med en storlek som är lika med eller mindre än 10 mikrometer [μm] och som har den totala massan av 35 mikrogram [μg] samt ryms inom en kubikmeter [m³] luft betecknas: partiklar, PM 10, 35 μg/m³. Partiklar, PM 10 PM 10 är masskoncentrationen i luften av partiklar mindre än 10 µm och är ett mått som ska simulera den partikelfraktion (partikelstorlek) som kan passera struphuvudet och alltså komma ner i de nedre luftvägarna. Partiklar, PM 2,5 PM 2,5 är den finare fraktionen av PM 10. Ju mindre partiklarna är desto större är sannolikheten att de kan transporteras längre ner i luftvägarna. Ultrafina partiklar Ultrafina partiklar är partiklar mindre än 100 nm (0,1 µm). Dieselavgaser innehåller stora mängder nanopartiklar (mindre än 0,1 mikrometer [μm] i diameter). De små partiklarna dominerar normalt i antalet partiklar medan de stora partiklarna dominerar i massan. 0,1 Tobaksrök 1 Trafik och energiproduktion 10 Gatudamm 20 Pollen 60 μm Hårstrå Figur 7. Illustration av partiklars storlek i förhållande till ett hårstrå. Källa: Torsten Nilsson Helsingborgs stad. 16

Uppkomst och reaktivitet Luftburna partiklar kan uppstå genom naturens processer, till exempel genom vulkanutbrott. I detta program berörs inte de naturligt uppkomna partiklarna utan endast de partiklar som skapas av människan. Människor skapar partiklar exempelvis genom förbränning av fossila drivmedel i fordon, värmeverk och andra industriella processer. De lokala utsläppen av partiklar kommer framför allt från vägtrafiken och från enskild uppvärmning med ved. Arbetsmaskiner som gräsklippare, motorsågar och grävmaskiner bidrar också med stora mängder. Andelen partiklar som skapats genom mänsklig aktivitet kan vara avsevärt högre i tätorter än på landsbygden. Luftburna partiklar finns inte bara i skilda storlekar, de har också olika kemiska sammansättningar. Ytreaktivitet och möjlighet att binda andra ämnen till sig varierar mellan olika typer av partiklar. Beroende på struktur, innehåll och ytans storlek drar partiklarna till sig olika mycket av andra ämnen. För bens(a)pyren, arsenik, kadmium, nickel och bly finns det miljökvalitetsnormer. Exempelvis kan även dessa metaller fastna på partiklar som vi andas in. Variation i partikelegenskaper har visat sig vara av betydelse för partikelns giftighet och dess risk för att skapa inflammation. Partiklar, PM 10, bedöms vara den luftförorening som medför störst hälsoproblem i svenska tätorter. Luftföroreningar påverkar också material som metall, gummi, plast och kalksten så att de bryts ned snabbare. Därigenom skadas till exempel byggnadskonstruktioner och föremål som är kulturhistoriskt värdefulla. Slitagepartiklar PM 10 Fördelning mellan emissionsfaktorer Den genomsnittliga emissionsfaktorn för PM 10 på en stadsgata under torra förhållanden på senvinter/vår då dubbdäck används och vinterns sand och slitagematerial delvis finns kvar på vägytan, har i Stockholm beräknats till 231 mg/fordonskilometer. Andelen vägdamm kan under sådana förhållanden utgöra så mycket som 80 % av emissionsfaktorn. Vägdamm De förhöjda PM 10 -halterna i Linköping beror främst på trafiken. Höga halter av partiklar, så kallat vägdamm, uppkommer framför allt under vårdagar då vägbanorna är torra och då det under vintern ansamlade dammet virvlar upp. Situation kan även uppstå under vinterdäckssäsongen på hösten och vintern. Normalt sett brukar man i begreppet vägdamm inte inkludera partiklar som härrör från fordonens avgaser. Vägdamm består i huvudsak av partiklar från slitage av vägbeläggning, däck och bromsar samt damm från vägsandning och saltning. Dessa partiklar kallas för slitagepartiklar. Dessutom kan partiklar från andra källor i omgivningen (t.ex. pollen, jorddamm, byggdamm) avsättas i vägmiljön och virvlas upp av passerande trafik. Mycket av vägdammet är grovt material, som inte alls eller bara korta stunder virvlas upp i luften. En del av dammet är dock så fint att det kan hålla sig svävande relativt länge och är dessutom tillräckligt fint för att ta sig in i människors luftvägar. Dubbdäckens slitage på asfalt Partikelmätningar i utomhusluften under senhösten, när fordonen i stor utsträckning förses med dubbdäck, visar att partikelhalterna stiger mycket starkt i gatunivå. Stigningen sker innan någon sandning sker. Detta förhållande råder framförallt här i Mellansverige där en stor del av trafikarbetet under vintern sker på snö- och isfria vägbanor. Dammbildning sker genom att dubbdäck nöter och slipar beläggningen. En fuktig vägbana binder dammet till sig. Men en fuktig vägbana slits också normalt mer än en torr vägbana och framförallt mer än en vägbana som är täckt med packad snö eller is. Läs mer i del II, åtgärd 3 Minskad dubbdäcksanvändning. Diagram 1: Emissionsfaktorer på stadsgata med dubbdäck. Källa: Johansson, Norman, Burman. Sandpapperseffekt Sandpapperseffekt uppstår när halkbekämpningsmedel (bergkross) finns på vägbanan. Det förekommer exempelvis när bergkross glider ner på vägbanan från trottoarer och, framförallt tillsammans dubbdäck, mals sönder och sandpapprar beläggningen. De tunga fordonen är dessutom avsevärt effektivare än personbilar på att virvla upp damm i luften. 17

Slitagepartiklar från däck och bromsar Det bildas slitagepartiklar från däck. Gummit i vinterdäck slits mer än gummit i sommardäck eftersom vinterdäckens gummi består av mjukare gummiblandning än sommardäcken. Detta för att vinterdäcken ska få bra grepp på halt underlag. Slitage förekommer också från bromsbeläggningar. Relationerna i total mängd bortslitet material per år är cirka 100 000 ton vägbeläggning, 10 000 ton däck och 1 000 ton bromsmaterial. Andelarna av det totala slitage som blir PM 10 är dock betydligt större av bromsmaterial än av däck och beläggning. Vad som avses här är att slitagepartiklar från bromsar generellt är små och därför till större del än däck och beläggning återfinns inom PM 10. Inte att bromsmaterial dominerar i PM 10. Partiklar från förbränning av fordonsbränsle. När det gäller små partiklar, PM < 2,5, har bränsle och avgasrening mycket stor betydelse. Dieselavgaser är en betydande orsak till luftföroreningar i form av partiklar. En dieselmotor kan ge nära 100 gånger så höga partikelutsläpp som motsvarande bensinmotor. Förutom gaser som till exempel kvävedioxid innehåller dieselavgaser stora mängder nanopartiklar. Dessa partiklar bär dessutom med sig cancerframkallande ämnen, så som bensopyrener, adsorberade på ytan. Med anledning av de små partiklarnas stora betydelse för luftkvalitén visas nedan en sammanställning av fordon, utsläppskrav och reningstekniker. Förklaringar till beteckningar. EEV: (Environmental Enhanced Vehicles) Så kallade miljövänligare fordon, vilka är lite bättre än Euro V. CNG SM: (Compressed Natural Gas) Det är en gasmotor med stökiometrisk förbränning dvs. exakt rätt mängd syre tillförs vid förbränning av gasen. Alternativt: Alternativt drivmedel till diesel, biogas i Linköping Buss: Stadsbuss Coach: Långfärdsbuss HGV: Tunga lastbil LCV: Lätt lastbil PC: Personbil Samtliga bussar som används i Linköping för tätortstrafik drivs med biogas och har gnisttända, EEV CNG SM, motorer. Vid tester har denna typ av motorer visat sig emittera låga värden partiklar och kvävedioxid (NO 2 ). Förklaring till texten ovan: Gnisttänd: Motor där bränslet antänds med hjälp av tändstift (ottomotor), till skillnad från dieselmotorer/ kompressionstända motorer. Euro (kompletterad med en siffra): Utsläppsklass där siffran anger vilken kravnivån på avgasutsläpp som fordonet uppnår. Euro 6 är den hittills hårdaste europeiska utsläppslagstiftningen. Utsläpp av partiklar Diagram 2: Bild från föreläsning om Framtidens utsläpp från bränslen och fordon. Källa: Trafikverkets rapport Regeringsuppdrag att belysa skillnader i hälso- och miljöpåverkan av att använda diesel av miljöklass 1 och miljöklass 3. Magnus Lindgren Trafikverket. 18