Konsumentklimatet December 2010. 1519303 Karna Larsson-Toll. TNS SIFO 114 78 Stockholm Sweden Visiting address Vasagatan 11



Relevanta dokument
Konsumentklimatet November Karna Larsson-Toll. TNS SIFO Stockholm Sweden Visiting address Vasagatan 11

Innehåll. 1. Om undersökningen Konsumentklimatet inför andra kvartalet Vad prioriterar man om man får mer att röra sig med?

Fortsatt optimism om egna ekonomin. Konsumentklimatet Mars Karna Larsson-Toll

Prioritering av finansiellt sparande inför 2010 Konsumentklimatet januari Karna Larsson-Toll

Höginkomsttagare räknar med att få mer pengar att röra sig med Konsumentklimatet oktober 2009

Färre tror på bättre egen ekonomi. Konsumentklimatet september Karna Larsson-Toll

Vad lägger man pengarna på 2012 och hur skiljer det mellan stad och land? Konsumentklimatet Januari Karna Larsson-Toll

30-49-åringars syn på det kommande året. Konsumentklimatet juni Karna Larsson-Toll

Mäns prioritering av fabriksny bil sjunker

Prioritering av sparande ökar. Konsumentklimatet augusti Karna Larsson-Toll

Pensionärer räknar med sämre ekonomi Konsumentklimatet september Karna Larsson-Toll

Ökad optimism men var sjunde räknar med sämre ekonomi. Konsumentklimatet November Karna Larsson-Toll

Vart går skatteåterbäringen?

Allmänheten anar bistrare tider och vill spara

Mindre optimism om egna ekonomin. Konsumentklimatet Juni Karna Larsson-Toll

Fler vill spara eventuella extrapengar. Konsumentklimatet Aug Karna Larsson-Toll

Vad drar man in på om man får mindre pengar?

Intresset för bättre bostad ökar

Skandias plånboksindex. Juni,

Skandias plånboksindex. September,

Skandias plånboksindex. April,

Scandinavian Internal Tracker

Vad drar man in på vid finansiell kris

Skandias plånboksindex. Mars,

Skandias plånboksindex. December,

Skandias plånboksindex. September 2015

Skandias plånboksindex. December 2015

Skandias plånboksindex. Juni,

Naturskyddsföreningen Attityder till flygskatt

Skandias plånboksindex. Juni 2017

Skandias plånboksindex. September 2017

Skandias plånboksindex. Oktober,

Skandias plånboksindex. Mars 2017

Skandias plånboksindex. December 2016

Skandias plånboksindex. Juni 2016

Kommunalrådens syn på privatisering av statlig verksamhet

FLYGET OCH MILJÖN Toivo Sjörén

VAD MAN DRAR IN PÅ NÄR DET ÄR FINANSIELL KRIS

Terrängtrafikens omfattning i fjällen Länsstyrelsen i Norrbottens län

Kännedomsundersökning 2013

Fairtrade Kännedomsundersökning

RESEARCH INTERNATIONAL SWEDEN AB ETANOL OCH BIODIESEL /

Kännedomsundersökning Ulla Holmberg & Fredrik Robertson P

Skandias plånboksindex. September 2016

Spel på Internet. En undersökning bland allmänheten för Lotteriinspektionen. Christer Boije, Projektnummer:

Allmänheten om klimatförändringar

Innehåll KK-STIFTELSEN 2001 E LEVER PÅ OLIKA PROGRAMS ANVÄ NDNING OCH. 1. Förord Metodsammanställning...3

ANVÄ NDNING OCH ATTITYD TILL DATORER OCH IT. 1. Förord Metodsammanställning Användning och attityd till datorer och IT...

Kännedomsundersökning Fairtrade Sverige. Kännedomsundersökning 2016

1. Förord Metodsammanställning IT-baserade läromedel Skolbok i tiden Kollegiet.com ITIS 31

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2004

Vad drar man in på om man får mindre pengar?

Hushållsbarometern våren 2007

1. Förord Metodsammanställning Användning och attityd till IT Elever och IT Rankinglistor...40

Fjärrvärme 2011 E.ON. Jon Andersson, Projektnummer:

KK-Stiftelsen 1999 Användning och attityder till IT. Användning och attityder till IT

FLYGET OCH MILJÖN. En rapport från Sifo. Toivo Sjörén & Izabella Berger

Hushållsbarometern hösten 2006

Mag- och tarmförbundet. Tarmcancerrapporten 2012/13

Resultaten redovisas i denna rapport. Undersökningens genomförande framgår av Bilaga 1.

RESEARCH INTERNATIONAL SWEDEN AB Projekt

Riksförbundet för Mag- och Tarmsjuka. Tarmcancerrapporten 2010

Köplusten av kapitalvaror ökar

Var tionde hushåll saknar buffert

Svenskarna och sparande Resultatrapport

KK-Stiftelsen 2002 Könsperspektiv på datoranvändning i skolan

Myter och sanningar om pensionen

Så blir de gyllene åren om sparande, boende och ekonomisk planering

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2005

Allmänhetens attityder till studieförbunden 2013

EOS EB117 Consumer. Januari PROJEKTLEDARE: Johan Hansson PROJEKTNUMMER:

Nordeas Trygghetsindex 2011

Omvärldsundersökning: Energieffektivisering och människors förhållande till koldioxidutsläpp

Nordeas börsbarometer Oktober 2013

Framtidstro präglar skåningens syn på privatekonomin

Pensionsbarometern Januari-februari 2005

SIFO-undersökning till

Post- och telestyrelsen BEFOLKNINGENS POST- OCH KASSAVANOR 2004 T-25055

Hög avkastning viktigare än låg risk SILENTIUM AB COPYRIGHT

Inlåning & Sparande Nummer februari 2013

ATTITYDUNDERSÖKNING I SAF LO-GRUPPEN

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2006

Deklarationsdax Åldersskillnader

Boräntan, bopriserna och börsen 2015

Svenska folket säger Nej till TV-licens på jobbdatorer

Resultat DemoskopPanelen

Christer Nordh/ Förvaltningstjänster för premiepensionen Undersökning bland allmänheten 15 och äldre februari 2013

Tryggheten viktigast för den som ska sälja bostad

Kraftfull avslutning på e-handelsåret 2009

Småföretagsbarometern

Småföretagare och pension

Svenskt Näringsliv. Kvalitet, svenska sjukhus

Ung ekonomi boende, ekonomi och framtidsdrömmar

Fondspararundersökningen 2014

Splittrad marknad och lågt risktagande

Innehåll KK-STIFTELSEN Förord Metodsammanställning Pojkars och flickors datoranvändning Publiceringsregler...

Några frågor och svar om attityder till cannabis

HUSHÅLLS- BAROMETERN. hösten 2004

Nej till sjukpenning Vad hände sen?

eworkbarometern VÅREN 2013

Transkript:

TNS SIFO 114 78 Stockholm Sweden Visiting address Vasagatan 11 tel +46 (0)8 07 420 00 fax +46 (0)8 07 420 01 www.tns-sifo.se Konsumentklimatet December 20 119303 Karna Larsson-Toll

Innehåll 1. Om undersökningen 2 2. Resultat i sammandrag 2 3. Vad prioriterar man om man får mer att röra sig med? 7 4. Prioritering i olika åldersgrupper 9. Ökat intresse för finansiellt sparande 9 6. Minskat intresse för kapitalvaror totalt och specifikt för fabriksnya bilar 16 7. Frågeformulär 18 8. Appendix A. Publiceringsregler 19 Projektnummer 119303 1

1. Om undersökningen Allmänheten i ser fortfarande mycket positivt på sin ekonomiska framtid. Det gäller dock inte pensionärerna, där mer än var fjärde tror att de kommer att få mindre pengar att röra sig med nästa år. Under senare tid har Riksbanken gått ut och varnat för att allmänhetens lånande ökat för kraftigt och att många nu är alltför känsliga när räntan går upp. Trots det har prioriteringen för att betala av skulder minskat under lång tid. I december ökade emellertid intresset, vilket skulle kunna vara början på ett trendbrott. Däremot sjunker nu privatmarknadens intresse för fabriksnya bilar efter en period av stora försäljningsökningar. Undersökningen genomfördes under perioden 13-21 december 20, då 1.034 intervjuer gjordes i med personer i åldern 1 år och äldre. Undersökningen gjordes online. Tidigare månader har omfattat ungefär lika många intervjuer vardera. Urvalet dras slumpmässigt ur TNS SIFOs onlinepanel, som rekryterats riksrepresentativt via telefon och postala utskick. 2. Resultat i sammandrag Allmänheten i ser just nu mycket positivt på sin ekonomiska framtid. Under september och oktober sjönk optimismen något om den egna ekonomin under det kommande året i samband med diskussionerna kring Grekland och de övriga europeiska problemländerna och eurokrisen. Men i november-december har allmänheten åter blivit mer optimistisk. Tre av tio tror att man kommer att få mer pengar att röra sig med. Ungefär var sjunde tror att man kommer att få mindre pengar. Frågan som ställdes löd: Tror du att du under de kommande tolv månaderna kommer att ha mer eller mindre pengar att röra dig med än vad du har nu, eller ungefär som nu? Projektnummer 119303 2

Tror du att du under de kommande tolv månaderna kommer att ha mer eller mindre pengar att röra dig med än vad du har nu, eller ungefär som nu? % 30 2 Mer 20 1 Mindre 0 2009 20 3 Det innebär att man fortfarande ligger kvar på årshögsta nettoskillnad mellan personer som tror att man kommer att få mer och personer som tror att de kommer att få mindre pengar att röra sig med. Tror du att du under de kommande tolv månaderna kommer att ha mer eller mindre pengar att röra dig med än vad du har nu, eller ungefär som nu? Index = Nettoskillnad mellan dem som svarar mer och dem som svarar mindre. Index 1 13 11 9 7 3 1-1 -3-2009 20 Källa: TNS SIFO Konsumentklimat, baserat på cirka 00 intervjuer per månad i, webintervjuer 4 Projektnummer 119303 3

Det finns stora skillnader i optimismen mellan könen: bland männen räknar var tredje med att få mer pengar att röra sig med, medan motsvarande siffra bland kvinnorna bara är var fjärde. Kvinnorna är mer benägna att svara att de tror att det kommer att bli ungefär oförändrat. Tror du att du under de kommande tolv månaderna kommer att ha mer eller mindre pengar att röra dig med än vad du har nu, eller ungefär som nu? 60 34 47 Män Kvinnor 2 16 14 Mer Som nu Mindre Vet ej December 20 3 1 % Det kan diskuteras vad detta beror på. Möjligen räknar man med att när hjulen snurrar ger det utdelning i form av löneförhöjningar på den privata marknaden, men att politikerna nu inte är lika benägna att tillåta lönerna att höjas i den offentliga sektorn, där betydligt fler kvinnor arbetar. Det finns också mycket stora skillnader i svaren mellan olika åldrar. Den största optimismen finns bland de unga. Där tror nästan fyra av tio att de ska få mer pengar att röra sig med. Den största pessimismen finns bland pensionärerna, där bara fyra procent tror att man kommer att få mer pengar att röra sig med, medan hela 28 procent tror att man kommer att få mindre pengar. Många unga har inte påbörjat sin karriär eller är i början av den och räknar därför med jobb och löneförhöjningar det kommande året. Pensionärerna kan inte vänta sig några löneförhöjningar. Vissa har tagit ut tidsbestämda pensioner som nu är slut. Några skattesänkningar är knappast att vänta för dessa grupper. Däremot är det känt att bromsen i pensionssystemet slår till och att pensionerna ska sänkas. Projektnummer 119303 4

Tror du att du under de kommande tolv månaderna kommer att ha mer eller mindre pengar att röra dig med än vad du har nu, eller ungefär som nu? 67 4 3 2 38 2 60 28 1-29 30-49 0-64 6+ 4 14 13 3 3 1 1 % Mer Som nu Mindre Vet ej December 20 7 De yngsta blev lite mindre optimistiska i september-oktober, men är nu tillbaka till den högre nivån i optimism som gällde innan. Pensionärerna var däremot lite mer optimistiska tidigare under hösten, men blev mindre optimistiska i slutet av året. Tror du att du under de kommande tolv månaderna kommer att ha mer eller mindre pengar att röra dig med än vad du har nu, eller ungefär som nu? % 1-29 år 30-49 år 0 0-64 år 4 6+ år Andel som svarar Mer 40 3 30 2 20 1 0 8 Projektnummer 119303

Om allmänheten har rätt i sin känsla om det kommande året kommer ojämlikheten att öka: det är personer i höginkomsthushåll som i störst utsträckning tror att de kommer att få mer pengar, medan det är personer i låghushållsinkomsthushåll som i störst utsträckning räknar med att få mindre pengar att röra sig med. Tror du att du under de kommande tolv månaderna kommer att ha mer eller mindre pengar att röra dig med än vad du har nu, eller ungefär som nu? 62 Hushållsinkomst 36 31 4 47 Hög Medel Låg 21 9 1 20 1 2 2 % Mer Som nu Mindre Vet ej December 20 11 Under det senaste kvartalet har dock låginkomsttagarna blivit mer optimistiska. Tror du att du under de kommande tolv månaderna kommer att ha mer eller mindre pengar att röra dig med än vad du har nu, eller ungefär som nu? % 0 4 40 3 30 2 20 1 0 Hushållsinkomst Andel som svarar Mer Hög Medel Låg 12 Projektnummer 119303 6

3. Vad prioriterar man om man får mer att röra sig med? Om man får mer pengar att röra sig med uppger allmänheten i nu i första hand att de prioriterar sitt finansiella sparande. Det innebär att prioriteringen av det finansiella sparandet har ökat och att prioriteringen av konsumtion och kapitalvaror har minskat. Den fråga som ställdes löd: Om din inkomst sedan skatten är dragen skulle öka så att du får lite mer pengar (ungefär procent mer sedan skatten är dragen) att röra dig med, vad skulle du helst använda dessa pengar till? 19 olika fasta svarsalternativ angavs förutom Annat, vad? och Vet ej. Om din inkomst sedan skatten är dragen skulle öka så att du får lite mer pengar (ungefär procent mer sedan skatten är dragen) att röra dig med, vad skulle du helst använda dessa pengar till? Bostad, Dec 20 Totalt 1.034 intervjuer Kapitalvaror Konsumtion Finansiellt sparande Tveksam, vet ej 0 1 20 2 30 3 40 4 % 13 Relationen mellan de olika huvudgrupperna har varierat något över tiden. Vid finanskrisens utbrott i oktober 2008 minskade prioriteringen av konsumtion. Man satte hellre pengarna i finansiellt sparande. Dessutom blev man mer osäker om vad man skulle göra om man fick mer pengar att röra sig med. Återgången till det mer normala efter finanskrisen kom under sommaren 2009. Då blev allmänheten mer benägen att använda pengarna till kapitalvaror. Under hösten ville man också i större utsträckning lägga pengarna på kortsiktigare konsumtion. Prioriteringen av finansiellt sparande gick då ned på en något lägre nivå, och har sedan i stort sett hållit sig på en lägre nivå än den som gällde året innan. Vid några tillfällen har prioriteringen varit högre för konsumtion än för finansiellt sparande. Men nu ökar prioriteringen för finansiellt sparande igen, medan både prioriteringen av konsumtion och av kapitalvaror minskat i december. Projektnummer 119303 7

Vad man prioriterar man om man får mer pengar att röra sig med? Procent 0 4 40 3 30 2 Finansiellt sparande Konsumtion Kapitalvaror Bostad Vet ej 20 1 0 2008 2009 20 14 Diagrammet ovan är en sammanslagning av olika delområden. Tittar man på vad de olika rubrikerna består av fås följande bild för december: Vad man i första hand just nu skulle lägga eventuella extrapengar på är semesterresor, att spara pengarna eller betala skulder samt på möbler och heminredning. Om din inkomst sedan skatten är dragen skulle öka så att du får lite mer pengar (ungefär procent mer sedan skatten är dragen) att röra dig med, vad skulle du helst använda dessa pengar till? Bättre bostad Fritidshus. Möbler, heminredning, Dec 20 Totalt 1.034 intervjuer TV, radio, stereo, DVD mm Mobiltelefon, bredband mm Maskiner f kök o tvätt Ny bil Begagnad bil Båt. Semester Nya kläder Bättre mat hemma Krog, restaurang Tandläkare Annat. Spara pengarna Köpa aktier mm Köpa försäkring Betala skulder Gåva t barn. Tveksam, vet ej 0 1 20 2 % 1 Projektnummer 119303 8

4. Prioritering i olika åldersgrupper Olika åldersgrupper prioriterar lite olika. De unga (1-29 år) vill i mycket högre grad än övriga åldersgrupper lägga sina pengar på nya kläder. De vill också i klart högre grad än övriga lägga pengarna på nya tekniska prylar som DVD, ny dator, storbildsskärm, Mp3spelare etc. Här vill man också i högre utsträckning lägga pengar på mat och uteätande. Däremot är man inte lika intresserade av semesterresor. 30-49-åringarna, som ofta tillhör familjer med hemmavarande barn, är de som i störst utsträckning prioriterar att betala av skulder. De har också hög prioritet på semesterresor. 0-64-åringar liknar genomsnittet. Pensionärerna (6+år) prioriterar i högre utsträckning än övriga åldersgrupper bil, både begagnad bil och fabriksny bil, om de får mer pengar att röra sig med. Det är också den åldersgrupp som är mest generös: här prioriterar man i betydligt högre grad än övriga att ge gåvor till barn och/eller barnbarn om man får mer pengar. Om din inkomst sedan skatten är dragen skulle öka så att du får lite mer pengar (ungefär procent mer sedan skatten är dragen) att röra dig med, vad skulle du helst använda dessa pengar till? Bättre bostad Fritidshus. Möbler, heminredning TV, radio, stereo, DVD mm, Dec 20 Totalt 1.034 intervjuer Olika åldrar Mobiltelefon, bredband mm Maskiner f kök o tvätt Ny bil Begagnad bil Båt. Semester Nya kläder Bättre mat hemma Krog, restaurang Tandläkare Annat. Spara pengarna Köpa aktier mm 1-29 30-49 6-64 6+ Köpa försäkring Betala skulder Gåva t barn. Tveksam, vet ej 0 1 20 2 30 3 % 17. Ökat intresse för finansiellt sparande Spara pengarna (på bank) I augusti-september-oktober ökade andelen som prioriterade (bank-)sparande, men i november sjönk det något igen och minskningen fortsatte marginellt i december. Om man jämför kvartal för kvartal är intresset emellertid högre i fjärde kvartalet än i tredje kvartalet, så på lite längre sikt är det en uppgång. Projektnummer 119303 9

Andel som prioriterar sparande om man får mer pengar att röra sig med? Procent 30 2 20 1 Spara pengarna 0 2008 2009 20 16 Bland personer som räknar med att få mer pengar att röra sig med ökar intresset för att spara pengarna snarare än att använda dem till något annat. (Här används rullande tremånaderssiffror för att få större bastal.) Andel som prioriterar sparande om man får mer pengar att röra sig med? Procent 2009 20 20 Projektnummer 119303

Betala skulder Allmänheten har kraftigt ökat sina skulder de senaste åren och allt fler instanser talar nu om att vi nått en nivå som gör många känsliga när räntan höjs. Det största problemet är bostadspriserna, som ökat kraftigare än lönerna under flera år, vilket innebär att skuldsättningen ökat. För många är skulderna så stora att de aldrig kommer att ha en chans att betala igen dem, bara att betala räntorna på dem. Medan tidigare generationer hade värderingen att man skulle spara först och köpa sedan, fick vi under någon generation värderingen att man kunde låna, bara man kunde klara av att betala under rimlig tid. Nu har vi en generation med värderingen att åtminstone bostadslån aldrig behöver betalas igen. Vi har också haft en lång period av sjunkande prioritering av att betala igen skulder, trots att skulderna ökat kraftigt under samma tid. I december 20 ökade emellertid viljan att använda eventuella extrapengar till att betala av skulder. Andel som prioriterar att betala skulder om man får mer pengar att röra sig med? Procent 20 18 Betala skulder 16 14 12 8 6 4 2 0 2008 2009 20 18 Det är framför allt de yngre, 1-29 och 30-49-åringar som nu prioriterar det högre. Observera att för att utjämna slumpeffekterna av att baserna i undergrupperna är små, så har vi här använt rullande tremånadersgenomsnitt, vilket ger en utjämnande effekt och alltså tonar ned uppgången i december. Projektnummer 119303 11

Andel som prioriterar att betala skulder om man får mer pengar att röra sig med? Jämförelse mellan olika åldrar 2009 20 20 Andelen är totalt sett högre på landsbygden, men det är i storstäderna och i övriga städer och tätorter man nu ökat sin prioritering. Andel som prioriterar att betala skulder om man får mer pengar att röra sig med? Jämförelse mellan personer i storstäder, övriga städer/ tätorter och landsbygd 2009 20 21 Bland personer som räknar med att få mer pengar att röra sig med nästa år har prioriteringen för att betala skulder ökat något. Projektnummer 119303 12

Andel som prioriterar att betala skulder om man får mer pengar att röra sig med? Personer som räknar med att få mer pengar nästa år 2009 20 22 Uppgången är kraftigare bland dem som räknar med att få mindre pengar att röra sig med nästa år. Här är alltså möjligheterna att realisera önskan mindre, men önskan starkare, vilket skulle kunna tyda på en ökande medvetenhet om behovet. Andel som prioriterar att betala skulder om man får mer pengar att röra sig med? Personer som räknar med att få mindre pengar nästa år 2009 20 23 Projektnummer 119303 13

Köpa aktier och andra värdepapper Intresset för att sätta eventuella extrapengar i aktier och värdepapper ökade i november och gick upp ytterligare i december. Andel som prioriterar Aktier och andra värdepapper om man får mer pengar att röra sig med? Procent 9 Köpa aktier eller andra värdepapper 8 7 6 4 3 2 1 0 2008 2009 20 24 Bland personer som räknar med att få mer pengar att röra sig med har prioriteringen ökat sedan i oktober, efter en nedgång tidigare under hösten. Prioriteringen av gåva till barn och barnbarn låg högt i oktober och ligger fortfarande högt, även om det inte är riktigt samma nivå. Projektnummer 119303 14

Andel som prioriterar gåvor till barn och barnbarn om man får mer pengar att röra sig med? Procent 9 Gåva till barn/ barnbarn 8 7 6 4 3 2 1 0 2008 2009 20 2 Nedan kommer en sammanfattning av prioriteringen för det finansiella sparandet. Vad man prioriterar man om man får mer pengar att röra sig med? Procent 30 Spara pengarna Köpa försäkring Gåva till barn/ barnbarn Köpa aktier eller andra värdepapper Betala skulder 2 20 1 0 2008 2009 20 26 Projektnummer 119303 1

6. Minskat intresse för kapitalvaror totalt och specifikt för fabriksnya bilar Intresset för kapitalvaror har till skillnad från finansiellt sparande minskat. Det gäller inte samtliga kapitalvaror. T ex har intresset för radio, TV stereo etc ökat kraftigt i december. Däremot har intresset för fabriksnya bilar sjunkit. Under finanskrisen, när den ekonomiska osäkerheten var stor, la människor planer på att köpa ny bil på is tills vidare. Hösten 2009 ökade intresset, men försäljningen kom inte igång igen på riktigt förrän hösten 20, då den istället blev betydligt större än branschen vågat förutsäga. Nu verkar det som om det uppdämda intresset från privatmarknaden skulle ha täckts: Prioriteringen sjönk betydligt i december. Andel som prioriterar fabriksny bil om man får mer pengar att röra sig med? Procent 2008 2008 2009 20 0 Bland personer som räknar med att få mer pengar att röra sig med det kommande året syns nedgången också tydligt, efter en kontinuerlig uppgång tidigare under året. Projektnummer 119303 16

Andel som prioriterar bil om man får mer pengar att röra sig med? Personer som räknar med att få mer pengar att röra sig med kommande 12 månader 2009 20 30 Prioriteringen av kapitalvaror totalt har utvecklat sig på följande sätt. Vad man prioriterar man om man får mer pengar att röra sig med? Procent 9 8 7 6 4 3 2 1 0 Möbler och heminredning Mobiltelefon, bredband, Mp3spelare mm Fabriksny bil Båt TV, radio, stereo Maskiner för hushållsarbete, kök och tvätt Begagnad bil 2008 2009 20 29 Som alltid vid stickprovsundersökningar gäller att siffrorna är närmevärden, inte exakta. Projektnummer 119303 17

7. Frågeformulär TILL ALLA 1. Om din inkomst sedan skatten är dragen skulle öka så att du får lite mer pengar (ungefär procent mer sedan skatten är dragen) att röra dig med, vad skulle du helst använda dessa pengar till? TILL ALLA 2. Om din inkomst istället skulle minska något (ungefär procent mindre sedan skatten är dragen), vad skulle du då i första hand dra in på? Svarsalternativ till fråga 1 och 2: 1. Möbler, heminredning 2. TV, radio, stereo, DVD etc 3. Mobiltelefon, bredband, Mp3spelare 4. Maskiner för hushållsarbete, kök och tvätt. Bättre bostad 6. Fritidshus 7. Fabriksny bil 8. Begagnad bil 9. Båt. Semesterresor 11. Tandläkare, läkarvård, medicin 12. Nya kläder 13. Bättre och godare mat hemma 14. Restaurangbesök, krogen 1. Spara pengarna 16. Köpa aktier eller andra värdepapper 17. Köpa försäkring 18. Betala skulder 19. Gåva till barn/ barnbarn 20. Annat vad? 21. Tveksam, vet ej TILL ALLA 3. Tror du att du under de kommande tolv månaderna kommer att ha mer eller mindre pengar att röra dig med än vad du har nu, eller ungefär som nu? 1. Mer pengar 2. Ungefär som nu 3. Mindre pengar 4. Tveksam, vet ej Projektnummer 119303 18

8. Appendix A. Publiceringsregler Förtydligande av TNS SIFO ABs allmänna villkor vid publicering Rapport som innehåller resultat från undersökning utförd av Företaget TNS SIFO AB, på en klients uppdrag, är klientens egendom. Copyrighten tillfaller TNS SIFO AB om ej annat överenskommits. Om annat ej skriftligen överenskommits, förblir frågeformulär, data och annat material till samtliga undersökningar TNS SIFO ABs egendom. TNS SIFO AB skall ge sitt skriftliga samtycke till publicering av undersökningsresultat till allmänheten. Samtycke lämnas rutinmässigt om ej särskilda motskäl finns. I TNS SIFO ABs intresse ligger att förhindra felaktigheter i faktaredovisningen och missledande tolkningar av undersökningsresultaten. Om en klient publicerar missvisande siffror eller gör ett missvisande urval av undersökningsresultat, förbehåller sig TNS SIFO AB rätten att publicera korrekta och kompletterande delar av samma undersökning för att redovisa en mer rättvisande och avvägd tolkning. Följande skall ingå i all publicering: frågornas exakta lydelse den intervjuform som använts i undersökningen, t ex telefonintervjuer, besöksintervjuer eller postala enkäter undersökningspopulation, t ex intervjupersonernas ålder antal intervjupersoner tiden för fältarbetet urvalsmetod om annan metod använts än en som är slumpmässig i alla steg Publicerade undersökningsresultat skall normalt ej vara baserade på mindre än 00 intervjuer. Kunden skall alltid ange TNS SIFO AB eller dess kända varumärken som källa. När en klient publicerar resultat från en undersökning av TNS SIFO AB, skall den information som ges i första hand gälla klientens egna produkter och/eller tjänster. Information om undersökningsresultatet förande konkurrenters produkter och tjänster kan innefattas, men skall komma i andra hand i presentationen. Undantag och variationer i dessa regler tillåts då särskilda skäl föreligger och beviljas av TNS SIFO ABs direktion. För att gälla skall sådana undantag och ändringar lämnas skriftligen. Detta förtydligande vid publicering följer TNS SIFO ABs allmänna villkor, 26/04/02. 0003 Projektnummer 119303 19