Arvid är en helt vanlig kille. Har en kompis som "alla andra har nu för tiden". Men! En dag när han är på kemilektionen hör han ett ljud! Han blir direkt nyfiken och smyger ner på rasten. Och vad hittar han? Jo, det får du se...
(Trandaredskolan presenterar)
Kapitel 1: Ljuden... Vad är det där?! Arvid tittade ner på golvet som om han hade röntgensyn. -Din röst ditt pucko! Du sitter ju och pratar med dig själv!? skrek Isak -Tystnad! Fortsätt med att blanda sockret om ni inte vill gå till rektorn! sa den elakaste läraren någonsin: Agnes Skit samma tänkte Arvid. På rasten smet Arvid in vid källargången som är rakt under klassrummet och tänkte på vad han hörde under kemi lektionen. -Vad är det här?! Fotspår?! sa Arvid för sig själv Arvid hörde någon mumla så han sprang och gömde sig under trappan. Under trappan såg han bara en liten glimt men upptäckte att det bara var vaktmästaren, precis när han skulle gå fram och berätta att han var där hörde han vaktmästaren säga någonting om att den "aldrig" kan hålla tyst. Vaktmästaren öppnade källardörren och gick in.. Direkt när dörren small igen sprang Arvid upp och berättade om vad han såg för sin kompis Anton, helt utmattad. -Vaktmästaren, källaren!! -Ta det lugnt Arvid. Vad menar du? -Under kemin hörde jag något under golvet. Så nu på rasten sprang jag ner och skulle undersöka saken, jag hörde vaktmästaren komma ner så- jag gömde mig, sedan sa vaktmästaren något väldigt "creepy" och gick in i källaren.
Kapitel 2: Rädslan Arvid var på väg till bildlektionen och tänkte på vad han hörde under kemin. -Hmm jag undrar vad det där va Anton? sa han. -Jag vet inte riktigt Arvid, men vi kan la glömma det nu? -Jag vet inte riktigt, jag tror det va något allvarligt. -Kom igen Arvid, det va la någon som tappade något i källaren och så lät det som om det va något monster". Kom nu. Nere i bildlektionen träffade dom en ny vikarie för att Lisa var sjuk. Som vanligt ska Isak börja fjanta sig framför vikarier. -"Kom igen" sa Arvid till Isak -Håll tyst, du ska inte tro att du är någon din tönt, svarade Isak. -Hej alla jag heter Eva! Idag ska vi lära oss perspektiv. Ni kan börja söka på internet om fakta om perspektiv på datorn, men ni får turas om för det finns bara en dator. (Isak sprang mot datorn först) - Seriöst, sa Anton. Alltid ska du vara först -Ja! skrek Arvid. -Vill du ha stryk?! skrek Isak Arvid gick fram till datorn och tänkte ta datorn ifrån Isak och fick Isaks knytnäve i ansiktet, Arvid börjar gråta och 2 sekunder senare skrek Eva: -Vad är det som händer!!!? Eva gick fram till Arvid och började tröstade honom och gick med Isak till rektorn.
Kapitel 3: Affischen Efter Eva hade tröstat Arvid så kallades han till rektorn så att Isak kunde säga förlåt. När Arvid kom till rektorns "ställe" så satt Isak och kollade med huvudet ner i golvet... -Sätt dig ner är du snäll, sa rektorn Sofia. -Okej, sa Arvid. -Har du något att säga Isak... -...För, förlåt Arvid -Tack Isak det var det jag ville höra, sa Sofia. När Arvid gick tillbaka till bildlektionen så såg han en affisch på fönstret till matsalen. Han gick till affischen och såg att det var från skoltidningen. Skoltidningen Vecka: 7 Idag har ingenting hänt. Kom tillbaka imorgon för antagligen inga nya nyheter igen. Så jag säger det igen, INGA nyheter idag. INGA -Det va konstigt... Arvid skulle precis gå iväg till bildlektionen igen när han såg att bladet var lite vikt vid kanterna. När han gick fram igen så vände han på pappret och såg en annan rubrik. Skoltidningen Vecka: 7 Idag så har vi hört konstiga ljud nere i skolkällaren, Vaktmästaren gick ner och kollade men kom inte upp förrän 3 timmar senare. Rektorn Sofia gick ner och hittade konstiga märken på väggarna. Vad kan det vara? Kom tillbaka imorgon för mer nyheter. Det.. Va konstigt? Jag gillar framsidan mest :/ Bäst att jag springer tillbaka till Bildlektionen igen, tänkte Arvid.
Kapitel 4: Upptäckten När Arvid hade kommit tillbaka till bildlektion satt alla och målade vad dom kände för. Eva satt och kollade på Arvid med ett "pokerface" ansiktsuttryck när Arvid kom tillbaka -Hej... Eva... -Var tog du vägen? Jag började tro att du gick hem. -Eh, jag såg bara en konstig affisch på matsalsfönstret utanför från skoltidningen. -Okej :) -Ok vad ska jag göra? -Du kan faktiskt gå ner i källaren och hämta några fler blyertspennor, är det okej? -Öhhhh, helst inte... -Är det något fel? Det är ju inte liksom något monster där nere. -Äh glöm det. När Arvid var på väg ner för källartrappan så hörde han något konstigt från källardörren. Va i.. Jag inbillar mig nog.. Precis när Arvid öppnade dörren och såg hur mörkt och kallt det var så tvekade han men han skaffade nytt mod, och gick långsamt in i källaren, han försökte se var strömbrytaren var men samma sekund han skulle gå ut igen så började dörren gnissla, ja.. Du kan ju gissa vad som hände sen... PANG!! Arvid vände sig långsamt om och såg att dörren hade gått i baklås. Arvid kunde först inte fatta hur dörren gick i baklås för att han hade satt en spärr så dörren inte kunde stängas. Arvid gick fram till dörren började rycka i den, Arvid började svettas hastigt och fick också panik. SKIT!! Varför går den in... Ssssssaavvvvddddd... Va i hela @!?"& friden vad det där tänkte Arvid och kollade rakt in i mörkret. Han såg något litet som såg ut som en slemmig hund!?. Varelsen krälade rakt emot honom, Arvid gick långsamt tillbaka till dörren så hans rygg snuddade vid dörren. Varelsen kom in i det lilla ljuset som var i dörrspringan.
-Va, i, hela, drömmer, jag, eller?? Då såg Arvid. Det var någon slags muterad hund som hade lyckats komma in här! Samma sekund som han tänkte klappa varelsen försiktigt, så öppnades dörren och Eva kom in.. -VA I HELA har du varit!?! -Jag bara... -Jag struntar i vad du har gjort här nere! Skolan har slutat! Du har varit här nere i 5 TIMMAR! 5 Timmar?? tänkte Arvid, kändes som 3 minuter... - Vet du vad, kolla här! sa Arvid Arvid vände sig om och pekade precis var monstret satt. Men förbluffat satt varelsen inte där längre. -Va? Vad menar du? Det är inget där, sa Eva. -Ja, jaa jag vet? -Kom med mig upp vi ska ha ett snack...
Kapitel 5: Dikten När de hade kommit upp ur källaren och gått till rektorns kontor satt Arvids pappa, Pär, på en stol med ett arg ansikte. Arvid fattade inte någonting. Det hade ju bara gått några minuter tänkte Arvid. -Så... Vad har du och säga Arvid, sa Pär... -Va, ööm, förlåt :/ för att jag har varit borta i en 3 minuter... -3 minuter? Arvid... du var borta i 5 timmar, sa Pär. -Hur kan det vara 5 timmar, det låter ju helt ologiskt! -När du gick ner och skulle hämta nya pennor var det bara en halvtimme kvar av lektionen. När du hade varit borta i 3 och en halv timma, var vi tvungna att ringa polisen för att vi inte hittade dig någonstans i skolan, inte ens i källaren. -Källaren? Men, jag var ju där hela tiden där. HELA tiden -Det är inte möjligt för vi var ju där och letade, sa Eva och Pär. -Jag vill gå hem pappa, ja, jag är förvirrad, sa Arvid. -Okej, vi går om några minuter (7 minuter senare av att säga till polisen att sluta leta...) -Ses imorgon Arvid, sa Eva! -Hej då... När Pär och Arvid kom ut och var på väg till bilen såg Arvid ännu en affisch på matsalsfönstret fast det redan hade varit en skoltidning idag. Det verkade som om någon hade tagit bort den förra affischen från fönstret och satt dit en ny.
Skoltidningen Vecka 7 Maten Idag: Idag så blev det köttbullar och potatismos till lunch... Idag blev det också bråk på fotbollsplanen när någon råkade tacklaen person under en fotbollsmatch och fick gå till skolsystern senare. Vi har även fått en anonym dikt som vi tänker skriva här nedan: Monster är fantasi, det här är ingen poesi Så lyssna på mig. Monster är inte riktiga! Dom bara lever i din hjärna! Va inte rädda, för något som inte existerar För annars så kommer du explodera... Öööö. Det va konstigt... VÄLDIGT konstigt! -Kom nu Arvid! skrek Pär som redan satt i Bilen. -Okej... Okej pappa! När Arvid satt i bilen på väg hem så tänkte han att det kanske var Isak som hade skrivit dikten, för att han kanske också hade sett den skumma Affischen i slutet av bildlektionen, och sett när Arvid nästan fegade ut när Eva frågade om han skulle kunna gå ner i källaren. Han tänkte kanske skrämma Arvid som revansch på grund av att han skämdes inne hos rektorn. Det måste typ vara så, tänkte Arvid.
Kapitel 6: Boken När Arvid kom hem så tog han fram sin laptop och började söka på internet efter fakta om hundar. Efter ett tag hittade han en bild på en hund som nästan ser ut som varelsen han såg i skolkällaren. -Hmm, vad är det här? En bulldogg... :/ Efter nästan 2 timmar av att läsa fakta om hundar hittade han ingen fakta om just bulldoggen, på internet. Jag ger upp! tänkte Arvid. När Arvid stängde ner sin dator hade det redan blivit kvällen så han åt lite kvällsmat och gick sedan och la sig. På morgonen därefter var det en helt vanlig dag! Arvid gick till skolan och under svenskan smög han ner till biblioteket. -Ursäkta, har ni några faktaböcker om hundar? frågade Arvid -Låt mig se... Japp det har vi, följ mig! När Arvid fick en faktabok om hundar tackade han och slog upp B. -Bull, Bull, där! Bulldoggen. Direkt när han såg texten, började han läsa.. Bulldoggen Bulldoggen är en "kraftig" hundras, den är mest enfärgad och har slät päls. Bulldoggens ansikte är lite trubbig och kort ansikte. Den vilda bulldoggen uppstår mest när den tama bulldoggen rymmer ifrån sitt hem men i alla fall äter mest kött och fläsk och sånt när vissa av hundarna äter faktist frukt. Men i alla fall, bulldoggen är för det mesta en allätare.. Bulldoggen kan få upp till 2-4 valpar per år. Men det sorgliga är att bulldoggen bara lever i 7-10 år -Okej, så det är en bulldogg jag såg där nere i källaren, det står också här att hunden kan vara väldigt aggressiv i vissa sammanhang, trevligt. Arvid lämnade tillbaka boken och sprang tillbaka till svensklektionen.
Kapitel 7: Blandningen När Arvid kom upp till svensklektionen satt alla och fnissade när han gick igenom dörren till klassrummet. -Arvid! skrek Isak -Ja? -Det va ett väldigt långt toabesök! Isak och dom andra i klassen satt och fnissade. Ok. Vad ska jag säga!? Jag vet.. tänkte Arvid -Jag studerade bara alla kissfläckar som du lämnade på golvet vid toaletten, det tar ju ett tag att behöva skura golvet du vet! Bra sagt tänkte Arvid. Men ungefär 4 sekunder senare kom Isak flygande med sin knytnäve i luften och försökte träffa Arvid i magen. -Vad är det som händer!!! skrek läraren Agnes som undervisade i svenska idag. -Arvid retade mig, snyftande Isak. -Va!! Nej! Han ljuger! -Jag bryr mig inte om vem som ljuger eller pratar sanning, båda följer med mig till rektorn! Ni andra kan fortsätta skriva på eran berättelse. Efter en halvtimme hos rektorn kom Arvid och Isak ut. -Du ska få för det här, Arvid, sa Isak. -Desamma. När de kom tillbaka så hade redan dom andra gått till lunchen så det gjorde dom också. Där nere satt Anton och åt mat så Arvid tog lite lasagne också. -Jag ska ge igen, sa Arvid.
-Okej sa Anton, hur ska du göra det? Isak har ju typ 4 personer efter sig. Bäst att låta det va, det jag säger är: Live With It. -Okej Anton, du kommer inte tro mig när jag säger detta men. Det är ett slags hundmonster i källaren, jag var ju borta i några timmar, jag tror att den typ kan manipulera tiden eller nått sånt (nu låter jag som en total galning, typiskt ) -Manipulera tiden, ett monster, nope, det köper jag inte Arvid. -Jag lovar! Jag slår vad om det! 200kr!!! -Okej, om du säger så. -Bra, min plan är att skrämma skiten ur Isak genom att han ser monstret, vi ses efter skolan nere vid källaren. -Va? Okej? Om du säger så. (3 Timmar Senare) -Så nu är vi här. Vad nu? Och varför har du med ett paket hundmat, Arvid? -Jag tänkte att vi skulle tämja det! :) -Tämja det, jag vet inte ens om den existerar men okej. Direkt när Arvid öppnade betongdörren så ekade vattendroppar som droppade vid ingången till dörren.. -Nu gör vi det här Anton... (Fortsättning Följer)
Kapitel 8: Hämnden -Ok, vi är inne Arvid. Vad ska vi göra nu? sa Anton. -Jag vet inte riktigt :/ vi kan ju prova att locka till saken med hundkäxen. -Ja det kan ju vi göra. Dom la käxen på golvet nära lådorna och gömde sig. -Arvid? -Ja? -Tror du att det här kommer funka? -Ärligt talat vet jag inte. 3 Minuter Senare -Okej, nu orkar jag inte vänta längre. Jag går hem, sa Anton. -Okej då, då gör vi väl det. Precis när Anton tog ett steg så kom det konstiga ljud ifrån lådorna... -NEJ, vänta! Hörde du det där Anton? -Vad menar du? Det var la du som gjorde det? -Nej... -Okej, sluta skrämma mig Arvid D: -Kom!! -Okej.. Och sen kom den fram! -Va i hela!!!! WTF den finns! sa Anton. -Ja den finns, vad var det jag sa Arvid. -Vad ska vi göra? -Vi kan nog gå fram riktigt långsamt och lägga handen på sakens panna (det funkar ju i filmer...) -Vad är det där, viskade Arvid -Jag vet inte, det verkar komma utifrån.
Och rätt som det var kom vaktmästaren in igenom dörren. -Vad är det här! sa han bestämt. Hundkex? Var fick du det ifrån Andric? -Har den ett namn!? viskade Anton -Det verkar så... -Är det någon här!!! skrek vaktmästaren. -Va tyst!! viskade Arvid. Vaktmästaren viskade något som dom inte hörde. Därefter gick han iväg. -Det var nära Arvid. -Japp. Nu gör vi det här Arvid och Anton gick fram riktigt långsamt, så fort dom tog ett steg framför gömstället flög nästan monstret iväg bakom lådorna. -Japp då var det kört sa Anton -Vi kan inte ge upp nu! -Okej då. Men om det här inte funkar går jag hem... Arvid tog fram ett hundkex och gick långsamt mot lådorna. Samtidigt som han gjorde det började "hunden" också komma fram. Rätt som det va kom "hunden" framskuttande och tog kexet, sedan började den spinna som en katt medan den strök sig runt Arvids ben -Jaha, nu är det avklarat, sa Arvid. Nästa dag hade varelsen följt med dom hem, så dom gömde den i Arvids förra katts bur. Dom la i lite mat i buren och tog med den till skolan. I skolan så la Arvid den i sitt skåp. sa till den att vara tyst och sedan, gick in till lektionen. -Okej alla! Idag har vi matte... -Hur ska vi få Isak att gå till Varelsen, Monstret.. Skit samma, vi säger att den heter vad vi hörde vaktmästaren kallar den Andric... Anton? ANTON!?
-Va, va okej. Andric... Vi kan släppa ut Andric i korridoren när Isak går på toa. Men titta! Han gör det nu Arvid! -Ja! Det gör han! -Okej stanna kvar här så går jag Anton... -Ok. (1 Minut Senare) -Hej din lilla bög, sa Isak. -Haha, väldigt roligt Isak. Föresten har du sett mitt nya husdjur? -Varför skulle jag bry mig om ditt liv, ditt liv suger!! Arvid tog ner buren och öppnade stängslet. -Apport!! -VAD ÄR DET!? NEJ!! VA I HELA @!?#% FRIDEN Andric började genast slicka Isak på ansiktet när han kom inom räckhåll. I samma sekund kom vaktmästaren in igenom dörren. -Vad gör ni!? Andric!! Vad gör ni med min Katt/Hund Hybrid!? -Gör revansch, sa Arvid tyket. -Ta bort den från mig! skrek Isak med ett upprört ansiktsuttryck. Vaktmästaren gick fram till Isak och tog upp Andric och la honom i sin famn. -Nu undrar du nog varför jag har Andric gömd i skolans källare... -Ja, det undrar jag! skrek Arvid. -Jag hittade Andric på gatan halvt medveten, jag tog med honom hem och matade honom, jag fattade snabbt att jag inte kunde låta honom bo hemma hos mig. Så jag lät honom bo i källaren så länge tills jag hittade ett hem till honom -Jaha.. sa Arvid -Varför fick du honom att attackera mig!! D: skrek Isak -På grund av att du har retat och förolämpat mig i hela 5an och! Du kallade mig en bög för 1 minut sen
-Förlåt för det jag gjorde! Jag gör det inte igen. Men snälla håll djuret borta från mig! -Okej, jag förlåter dig. Men hur förklarar du att jag glömde av tiden dagen jag var borta? frågade Arvid vaktmästaren. -Jag upptäckte att han kan manipulera tiden, japp, du hörde rätt. -Manipulera tiden :/ okej, visst, 100% logiskt. -Var glad att du får någon förklaring över huvud taget Arvid, sa Anton
Kapitel 9: Sanningen Dagen efter så gick Anton, Isak och Arvid tillsammans till skolan. Direkt när dom kom till skolgården så började Isak prata för sig själv... -Vad sa du Isak? frågade Anton -Inget... -Jo! Kom igen :) säg!! sa Arvid -Okej då.. Jag är förvirrad, för det första, det finns en muterad hund i skolans källare, för det andra, vaktmästaren äger den muterade hunden. -Jag vet, men ändå. sa Arvid -Vadå, "ändå" sa Anton -Det finns många saker jag inte fått reda på. -Som vadå? sa Isak -T.e.x På baksidan av en av skolaffischerna så hade något skrivit ett hemligt meddelande, senare den dan var det en annan affisch som handlade om monstret innan jag berättade för Anton, och en dikt som handlade om att det var töntigt att tro på monster, också! Innan jag berättade för Anton. Typ 3 sekunder senare kom Vaktmästaren... -Vad har ni gjort!!!! -Ursäkta.. Vi har inte gjort något. sa Arvid -Hur förklarar ni det här då!? Vaktmästaren visade dom dagens tidning, rubriken sa så här:
Vaktmästare efterlyst... Igår under eftermiddagen fick polisen ett anonymt samtal om att Dalsjöforsskolans vaktmästare lurar in barn i källaren och sedan låser in barnen. -Jag vet ingenting! skrek alla tre samtidigt. -Det måste ni! -Det gör dom inte sa en främmande röst... -Vem är du? sa Arvid -Vaktmästarens fru.. Och, ja... Jag har spionerat på er alla tre. Det var jag som satte upp affischerna, och typ allting som du såg. Jag försökte få Arvid och Anton att upptäcka monstret och att det skulle se ut som att vaktmästare kidnappar barn. (Allt det här för att jag vill skilja mig ) 3 millisekunder senare var dom borta. -Va i.. Va.. Hur? -Jag är också förvirrad sa Anton -Jag med sa Isak Rinnnnnnnnng.Rinnnnnnnnnng.Rinnnnnnnnnng Arvid!! Du ska till skolan! -Va i hela. Var är jag!? Jag ligger i min säng? Omg, det var en dröm! D: Men hur! Det var så verkligt! Ja,ja... I have to deal with it. SLUT