Konkurrensrätt Vladimir Bastidas Venegas Uppsala universitet 0721 500 191 vladimir.bastidas@jur.uu.se Konkurrensrätten syfte Konkurrensrätten regelverket Struktur Artikel 101 Fördraget om europeiska unionens funktionssätt (FEUF) samt 2 kap. 1 Konkurrenslagen (KL) konkurrensbegränsande avtal Artikel 102 FEUF samt 2 kap 7 KL missbruk av dominerande ställning Förordning 139/2004 samt 4 kap 1 KL koncentrationskontroll Artikel 106 FEUF 3 kap 27 KL offentlig säljverksamhet Ekonomisk teori Konkurrensrättsteori Perfekt konkurrens: att marknadskrafterna (utbud och efterfrågan) kommer att fastställa pris och kvantitet av varje vara leder till den mest effektiva allokeringen av resurser och produktionen av varor att skydda konkurrensen på en marknad leder till ekonomisk effektivitet 1
Syftet med EU:s konkurrensregler Artikel 3.3 FEU Unionen ska upprätta en inre marknad. Unionen ska verka för en hållbar utveckling i Europa som bygger på välavvägd ekonomisk tillväxt och på prisstabilitet, på en social marknadsekonomi med hög konkurrenskraft där full sysselsättning och sociala framsteg eftersträvas, samt på en hög miljöskyddsnivå och en bättre miljö. Den ska främja vetenskapliga och tekniska framsteg. Syftet med EU:s konkurrensregler Marknadsintegration Ekonomisk effektivitet Konsumentvälfärd (consumer welfare) Skydd för små och medelstora företag Konkurrensrättens mål och syfte Konkurrenslagen (2008:579) (KL) 1 Denna lag har till ändamål att undanröja och motverka hinder för en effektiv konkurrens i fråga om produktion av och handel med varor, tjänster och andra nyttigheter. Samhällsintresse Konsumentintresse 2
Regelverket Privata aktörer Förbud mot konkurrensbegränsande avtal: 2:1 KL och artikel 101 FEUF Förbud mot missbruk av dominerande ställning: 2:7 KL och artikel 102 FEUF Koncentrationskontroll: 4:1 KL och förordning 139/2004 Statliga åtgärder Kontroll av monopol och innehavare av exklusiva rättigheter: artikel 106 FEUF Statsstödsregler: artikel 107 FEUF (riktat mot Sverige) Offentlig säljverksamhet, 3:27 KL Artikel 101 FEUF/2:1 KL Artikel 101.1 FEUF/2:1 KL: samverkan som begränsar konkurrensen Artikel 101.2 FEUF/2:6 KL: förbjudna avtal är ogiltiga Artikel 101.3 FEUF/2:2 KL: undantag från artikel 101.1 FEUF Artikel 101 FEUF Artikel 101.1 FEUF Följande är oförenligt med den inre marknaden och förbjudet: alla avtal mellan företag, beslut av företagssammanslutningar och samordnade förfaranden som kan påverka handeln mellan medlemsstater och som har till syfte eller resultat att hindra, begränsa eller snedvrida konkurrensen inom den inre marknaden, särskilt sådana som innebär att 3
2:1 KL Sådana avtal mellan företag som har till syfte eller resultat att hindra, begränsa eller snedvrida konkurrensen på marknaden på ett märkbart sätt är förbjudna, om inte annat följer av denna lag Artikel 101.1 FEUF/2:1 KL Artikel 101.1 FEUF/2:1 KL förbudet 1. Företag 2. Avtal (samverkan) 3. Samhandelskriteriet (gäller ej svenska KL) 4. Konkurrensbegränsningskriteriet Företag Artikel 101.1 FEUF/2:1 KL EU rätten Mål C 41/90 Höfner: Härvid skall det anmärkas att begreppet företag inom ramen för konkurrensrätten omfattar varje enhet som utövar ekonomisk verksamhet, oavsett enhetens rättsliga form och sättet för dess finansiering... Svenska KL 1:5 KL I denna lag avses med företag en fysisk eller juridisk person som driver verksamhet av ekonomisk eller kommersiell natur. 4
Artikel 101.1 FEUF/2:1 KL Exempel på sådant som faller utanför termen ekonomisk verksamhet Myndighetsutövning (1:5 KL; MD 2004:21 Asfaltskartellen, Eurocontrol) Vissa tillhandahållare av välfärdstjänster som utmärks av solidariska system (Kattner) Kollektivavtal (Albany, 1:2 KL) Artikel 101.1 FEUF/2:1 KL Ej frågan om huruvida det ingåtts ett civilrättsligt bindande avtal (MD 2003:2 Uponor) utan ifall företagen agerat fritt eller i samförstånd Samverkan (artikel 101.1 FEUF; 1:6 KL) Avtal Beslut av företagssammanslutningar Samordnade förfarande Avtal begreppet avtal i artikel 81.1 i EG fördraget [numera 101 FEUF] bygger på att det föreligger en gemensam vilja mellan minst två parter där uttrycksformen inte har någon betydelse så länge den utgör ett troget uttryck för parternas vilja (Bensinkartellen MD 2005:7 ) Ett avtal kan visserligen anses ha ingåtts genom ett underförstått godkännande men det är därvid, enligt EG domstolen, nödvändigt att den vilja som en av avtalsparterna ger uttryck för i ett konkurrensbegränsande syfte utgör en uttrycklig eller underförstådd uppmaning till den andra parten att gemensamt förverkliga ett sådant syfte (Bensinkartellen MD 2005:7 ) kontrakt muntliga avtal ensidigt handlande? 5
Beslut av företagssammanslutningar Beslut av företagssammanslutningar (MD 2005:5 VVS) Rekommendationer (Månpocket MD 2002:5) Avtal mellan företagssammanslutningar Beslut kan ses som avtal mellan medlemmarna Samordnade förfaranden Se MD 2005:7 Bensinkartellen en form av samordning mellan företag som, utan att det har gått så långt att ett avtal i egentlig mening slutits, ändå inbegriper att företagen medvetet byter ut de risker som konkurrensen innebär mot ett praktiskt samarbete. Inget avtal; ingen bestämd plan nödvändig; parallellt beteende och något mer (kommunikation) Samhandelskriteriet Artikel 101.1 FEUF Jurisdiktionsnorm för när EU rätten är tillämplig Åtskillnad mellan de konkurrensbegränsande klausulerna och avtalets påverkan på samhandeln; Implementering/effekt inom gemenskapen Gäller ej svenska KL Analyssteg kan påverka handel mellan medlemsstater faktiskt eller potentiell påverkan påverkan skall vara märkbar 6
Artikel 101.1 FEUF Exempel samhandelskriteriet Mål C 125/07 Lombardklubben priskartell inom en medlemsstat kan påverka samhandeln. MD 2008:12 Bilia Priskartell inom ett begränsat område inom en medlemsstat kan påverka samhandeln. Artikel 101.1 FEUF/2:1 KL Konkurrensbegränsningskriteriet Listorna på konkurrensbegränsande avtal i artikel 101.1 FEUF/2:1 KL är ej uttömmande Både horisontella och vertikala avtal faller inom artikel 101.1 FEUF/2:1 KL vertikala avtal: icke konkurrenter (oftast), olika nivåer i distributionskedjan horisontella avtal: mellan potentiella eller faktiska konkurrenter kriterier Syfte eller effekt att begränsa konkurrensen alternativa rekvisit Artikel 101.1 FEUF/2:1 KL Konkurrensbegränsning Begränsar avtalet konkurrensen som skulle ha existerat på marknaden utan avtalet i sin helhet eller en specifik klausul i avtalet? Begränsningar mellan avtalsparterna eller mellan dessa och tredje parter. Begräsningen skall även ha en effekt på marknaden Syfte/effekt Märkbarhet för effektsbegränsningar 7
Artikel 101.1 FEUF/2:1 KL Syfte eller resultat Alternativa kriterier Syfte Undersökning av avtalet, dess ordalydelse och parternas ställning på marknaden. Syftesbegränsningar utgör allvarliga typer av begränsningar; förbudets hårda kärna: t.ex. prissamverkan (art. 101.1a FEUF; 2:1 2 st. 1 p KL), marknadsuppdelning (art 101.1c FEUF; 2:1 2 st. 3 p KL) Resultat Marknadsundersökning. Definition av den relevanta marknaden, andra aktörers marknadsposition samt potentiell konkurrens. Märkbarhet Artikel 101.1 FEUF/2:1 KL Konkurrensbegränsningar fastställandet av priser eller andra affärsvillkor. begränsning eller kontroll av produktion, marknader, teknisk utveckling. marknadsuppdelning. diskriminering. kopplingsförbehåll. Märkbarhet Artikel 101.1 FEUF/2:1 KL Kommissionens tillkännagivande om avtal av mindre betydelse som inte märkbart begränsar konkurrensen Horisontella avtal: tröskelvärde på 10 % (punkt 7a, de minimis tillkännagivandet) Vertikala avtal: tröskelvärde på 15 % (punkt 7b, de minimis tillkännagivandet) KKVs allmänna råd om avtal av mindre betydelse (bagatellavtal) som inte omfattas av förbudet i 2:1 KL (KKVFS 2009:1) 8
Artikel 101.1 FEUF/2:1 KL Konkurrensbegränsningar exempel 11 företag inblandade i en kartell avseende flygfrakt (inklusive SAS). Fastställande av tilläggsavgifter. Högsta och rekommenderade försäljningspriser om de är bindande (mål C 260/07Total España). Prisdiskriminering till nackdel för export av läkemedel (mål C 501/06 Glaxo). Exklusivitetsklausul avseende glassfrysar (mål C 552/03P Unilever) Artikel 101.1 FEUF/2:1 KL Artikel 101.3 FEUF/2:2 KL legalundantag Legalundantag Rationaliseringskriteriet Konsumentkriteriet Proportionalitetskriteriet Avtalet får inte ge företagen möjlighet att sätta konkurrensen ur spel för en väsentlig del av varorna i fråga Tillkännagivande från kommissionen, riktlinjer för tillämpningen av artikel 101.3 EUF, OJ 2004/C 101/08, s. 97 118. Gruppundantag Art. 101.3 FEUF/2:2 KL Rationaliseringskriteriet Effektivitetsvinster exempel FoU avtal minskning av produktionskostnader, utvecklandet av nya produkter och ny teknik Distributionsavtal Marknadsföring, tilläggstjänster Specialiseringsavtal stordriftsfördelar, minskade kostnader Licensavtal inträde på nya marknader 9
Art. 101.3 FEUF/2:2 KL Konsumentvinst Konsument inkluderar företag som är slutanvändare Avvägning Konkurrensbegränsning Effektivitetsvinster Konsumenten skall tillförsäkras en del av effektivitetsvinsten Positiva effekter måste väga över till konsumentens fördel Exempel: Ny teknik avvägning mellan ökade priser och tidsvinst och mervärdet av den nya tekniken för konsumenten Art. 101.3 FEUF/2:2 KL Nödvändighet Konkurrensbegränsningar måste vara nödvändiga för att uppnå effektivitetsvinsterna Proportionalitet: Finns alternativa avtal/klausuler som är mindre konkurrensbegränsande men som ändå resulterar i samma effektivitetsvinster? Exempel: Licensavtal en begränsning att licenstagaren inte ingår i FoU samarbete avseende den licensierade tekniken kan vara nödvändig för licensavtalets ingående. Konkurrenstestet Art. 101.3 FEUF/2:2 KL Konkurrensen får ej sättas ur spel för en väsentlig del av varorna/tjänsterna ifråga. Parternas och konkurrenters ställning. Marknadsstruktur. Inträdeshinder. Högre tröskel än dominans. 10
Art. 101 FEUF/2:1 & 2 KL struktur Artikel 101.1 FEUF/2.1 KL Företag Avtalskriteriet (samverkan) Samhandelskriteriet Konkurrensbegränsningskriteriet Artikel 101.3 FEUF/2:2 KL Undantag Gruppundantag Legalundantag Rationaliseringskriteriet Konsumentkriteriet Proportionalitetskriteriet Avtalet får inte ge företagen möjlighet att sätta konkurrensen ur spel för en väsentlig del av varorna i fråga Artikel 101.2 FEUF/2:6 KL Ogiltighet Artikel 102 FEUF/2:7 KL Generella anmärkningar ensidig handling (jmf med artikel 101 FEUF) monopolproblemet förmågan att bestämma priset och begränsa produktionen ineffektivitet i produktion och allokering av resurser konkurrensen är redan begränsad på den dominerade marknaden OBS! Dominans är inte förbjuden per se listan på missbruk är inte uttömmande Villkor: Företag Dominerande ställning på den inre marknaden eller en väsentlig del av den Missbruk Påverkan på samhandel (gäller ej 2:7 KL) Företag Ett företag Artikel 102 FEUF/2:7 KL En grupp av företag (kollektiv/gemensam dominerande ställning) Företag samma begrepp som enligt artikel 101 FEUF Även företag som enligt lag innehar monopolställning faller inom artikel 102 FEUF 11
Artikel 102 FEUF/2:7 KL Dominans Definition av den relevanta marknaden vilka produkter och aktörer består marknaden av? Dominansbedömningen är företaget/en i en dominerande ställning? Dominans på en väsentlig del av den inre marknaden utgör den dominerade marknaden en väsentlig del av den gemensamma marknaden? Marknadsdefinition Syfte: bedöma om ett företag har marknadsmakt Vad disciplinerar ett företags beteende på marknaden? (t.ex. vad hindrar det från att införa ett överpris) Två faktorer Utbytbarhet efterfrågesidan (konsumenter köper en annan produkt) Utbytbarhet utbudssidan (företag på angränsande marknad träder in på produktmarknaden) Marknadsdefinition Definition av den relevanta marknaden Tillkännagivande från kommissionen om definitionen av den relevanta marknaden, OJ C 372/5, 09/12/1997. 1. Relevanta produktmarkanden Utbytbarhet på efterfrågesidan (oftast avgörande) Utbytbarhet på utbudssidan 2. Den relevanta geografiska marknaden 12
Marknadsdefinition Relevanta produktmarkanden (se Kommissionens tillkännagivande punkt 8) Utbytbarhet på efterfrågesidan (United Brands) (Kommissionens tillkännagivande, punkt 13)...utgör utbytbarheten på efterfrågesidan den mest omedelbara och effektiva begränsningen för leverantörer av en viss produkt, särskilt i fråga om prissättning. varans karaktär, pris och användning (United Brands, punkter 12 35 ) SSNIP testet Utbytbarhet på efterfrågesidan Marknadsdefinition SSNIP testet (Kommissionens tillkännagivande, punkter 15 29) Den fråga som måste besvaras är huruvida det skulle vara enkelt för parternas kunder att gå över till lätt tillgängliga substitutvaror eller till leverantörer någon annanstans som svar på en liten (5 % 10 %), varaktig ökning av de relativa priserna på de produkter och i de områden som undersöks. Om substitutionen skulle vara tillräcklig för att göra prisökningen olönsam på grund av minskad försäljning, kommer ytterligare substitutvaror och områden att tillfogas den relevanta marknaden Exempel Mål T 340/03 France Telecom mot Kommissionen Höghastighetsinternet v. låghastighetsinternet. Utbytbarhet? Utbytbarheten är asymmetrisk. Konsumenter av låghastighetsinternet byter till höghastighet men ej tvärtom. Räcker det med asymmetrisk utbytbarhet? Syfte med marknadsdefinition att identifiera de produkter och marknadsaktörer som disciplinerar företaget som påstås ha marknadsmakt. Eftersom leverantörer av låghastighetsinternet ej disciplinerar France Telecom (då utbytbarheten är asymmetrisk) ingår leverantörerna ej i marknaden. 13
Mål 26/72 United Brands Exempel För mindre konsumentgrupper (äldre, sjuka och bebisar) ansågs inte andra frukter vara utbytbara mot bananer (eftersom man tittade på konsumtionen av bananer strikt från ett funktionellt perspektiv) Men, om man beaktar syftet med marknadsdefinitionen Är dessa grupper tillräckligt stora för att UBC inte disciplineras av att andra konsumentgrupper anser att bananer och andra frukter är utbytbara? Marknadsdefinition Relevanta produktmarkanden Utbytbarhet på utbudssidan (Continental Can, punkter 32 37, Kommissionens tillkännagivande, punkter 13 14, 20 23) (Continental Can, punkt 33): Följaktligen är inte en dominerande ställning på marknaden för konservburkar i lättmetall för kött och fisk avgörande så länge det inte visats att konkurrenter på andra delar av marknaden för konservburkar i lättmetall inte, genom att enbart anpassa sig, kan slå sig in på denna marknad med en sådan kraft att en betydande motvikt skapas. Marknadsdefinition Relevanta produktmarkanden Utbytbarhet på utbudssidan (Kommissionens tillkännagivande punkt 20): För detta krävs att leverantörerna som svar på små och varaktiga förändringar av de relativa priserna kan ställa om till produktion av de relevanta produkterna och kan marknadsföra dem på kort sikt utan att väsentliga tilläggskostnader eller risker uppstår. Om dessa villkor uppfylls kommer den ytterligare produktion som kommer ut på marknaden att ha en begränsande effekt på de berörda företagens konkurrensbeteende. I fråga om effektivitet och omedelbarhet är en sådan verkan likvärdig med verkan av utbytbarhet på efterfrågesidan. 14
Marknadsdefinition Relevanta geografiska markanden (kommissionens tillkännagivande, punkt 8) Den relevanta geografiska marknaden omfattar det område inom vilket de berörda företagen tillhandahåller de relevanta produkterna eller tjänsterna, inom vilken konkurrensvillkoren är tillräckligt likartade och som kan skiljas från angränsande geografiska områden framför allt på grund av väsentliga skillnader i konkurrensvillkoren. Artikel 102 FEUF/2:7 KL Definition på dominerande ställning Mål 27/76 United Brands, grund 65: "Med begreppet dominerande ställning i artikel 86 avses den situationen att ett företag har en sådan ekonomisk maktställning att det får möjlighet att hindra en effektiv konkurrens på den relevanta marknaden genom att företagets ställning tillåter det att i betydande omfattning agera oberoende i förhållande till sina konkurrenter, kunder och, i sista hand, konsumenter." Artikel 102 FEUF/2:7 KL Bedömning av dominans Marknadsandelar; höga marknadsandelar presumtion (Mål 62/86 AKZO, över 50 %, punkt 60) Förhållande till existerande konkurrenter (Marknadsandelar.) Teknologi; immaterialrättigheter (Mål T 30/89 Hilti, Mål T 83/91 Tetra Pak II) Omfattande portfolio av produkter; märkeslojalitet; marknadsföringskostnader, reklam (Hoffman LaRoche, Michelin, United Brands, punkt 122) Finansiell styrka (United Brands) Beteende (Hilti) Potentiell konkurrens Inträdeshinder Köparmakt T.ex. en dominant aktör som köpare. 15
Exempel Artikel 102 FEUF/2:7 KL Mål T 321/05 AstraZeneca, Stora marknadsandelar under en längre period Prisnivåer på Losec First mover advantages första företaget på marknaden resulterade i t.ex. större lojalitet från läkare som ordinerar läkmedel Patenträttigheter utöva trycka på konkurrenter genom patentprocesser Finansiell styrka mer resurser på FoU Artikel 102 FEUF Dominans på en väsentlig del av den inre marknaden Jämför med kravet på märkbarhet i Artikel 101 FEUF Inget krav på viss storlek eller procentsats av gemensamma marknaden Del av en medlemsstats territorium kan anses vara en väsentlig del Vissa fysiska faciliteter: hamnar, flygplatser (Mål C 179/90 Merci, Flughafen Frankfurt/Main (OJ L 072, 11/03/1998 pp. 30 50). Gäller ej 2:7 KL. Missbruk Artikel 102 FEUF/2:7 KL Företag i dominerande ställning har ett speciellt ansvar Missbruk är ett objektivt begrepp Två typer av missbruk: exploaterande och utestängande missbruk 16
Artikel 102 FEUF/2:7 KL Dominerande företag har ett speciellt ansvar Mål 322/81 Michelin, punkt 57: Konstaterandet av förekomsten av en dominerande ställning innebär nämligen inte i sig någon anmärkning mot det berörda företaget, utan innebär endast att företaget, oberoende av hur det uppnått denna ställning, har ett särskilt ansvar att inte genom sitt beteende skada en effektiv och icke snedvriden konkurrens inom den gemensamma marknaden. Artikel 102 FEUF/2:7 KL Missbruk är ett objektivt begrepp Mål 85/76 Hoffman Laroche, punkt 91: Missbruksbegreppet är ett objektivt begrepp. Det omfattar sådana beteenden av ett företag med dominerande ställning som kan påverka strukturen hos en marknad där konkurrensen redan är försvagad just till följd av det ifrågavarande företagets existens och som, genom att andra metoder används än sådana som räknas till normal konkurrens om varor och tjänster på grundval av de ekonomiska aktörernas transaktioner, medför att hinder läggs i vägen för att den på marknaden ännu existerande konkurrensen upprätthålls eller utvecklas. Artikel 102 FEUF/2:7 KL Missbruk Utnyttjande av dominerande ställning (exploitative conduct) Överprissättning (punkt a) (mål 27/76 United Brands, MD 2005:27 Luftfartsverket) Kopplingsförbehåll (punkt d) Diskriminering, olika villkor för likvärdiga transaktioner (punkt c) (United Brands, MD 1998:5 STIM) 17
Missbruk Artikel 102 FEUF/2:7 KL Befästande eller förstärkning av dominerande ställning genom utestängning (exclusionary conduct) Kopplingsförbehåll (C 201/04 Microsoft, C 83/94 Tetra Pak II) Trohetsrabatter, villkorade rabatter (mål 322/81 Michelin I och mål T 203/01 Michelin II, T 286/09; MD 2011:14 Bring) Underprissättning (predatory pricing) (mål 62/86 AKZO, C 83/94 Tetra Pak II, MD 2000:2 SJ; MD 1998:15 Citymail) Leveransvägran (mål 27/76 United Brands, C 241/91 Magill (licensvägran), Microsoft; MD 2002:11 Elnätsmålet) Marginalpress (C 52/09 TeliaSonera; Telia Sonera T 31862/04) Vilseledande information till myndigheter (C 457/10 AstraZeneca) Samhandelskriteriet Artikel 102 FEUF Den materiella bedömningen är likadan som enligt artikel 101 FEUF Beteendet som utgör missbruk måste ha en effekt på samhandeln I fall gällande artikel 102 FEUF kan förändringar i marknadsstrukturen uppfylla detta rekvisit Gäller ej 2:7 KL Övervakningssystemet EU Tillämpningsförordning 1/2003 (TF) (före 1/5 2004: förordning 17/62) Målet med TF: att göra artikel 101.3 FEUF direkt tillämpligt vid nationella domstolar (artiklar 5 och 6 TF) 18
Övervakningssystemet EU Inledning av en utredning: Kommissionen påbörjar en utredning på eget initiativ (kan utläsas ur artikel 7.1 TF) Kommissionen påbörjar en utredning efter klagan från Medlemsstat, fysisk eller juridisk person (artikel 7 punkt 1 2 TF) Nationella konkurrensmyndigheter på eget initiativ eller efter klagomål från fysiska eller juridiska personer (artikel 5 TF) Övervakningssystemet EU Befogenheter vid utredning Begäran om upplysningar (artikel 18 TF) Inhämtning av redogörelser från fysiska eller juridiska personer (artikel 19 TF) Inspektioner hos företag (gryningsräder) (artikel 20 TF) Inspektioner av övriga lokaler (inklusive privatpersoner) (artikel 21 TF) Övervakningssystemet EU Beslut Artikel 7 TF: konstaterande och upphörande av överträdelser Artikel 8 TF: interimistiska åtgärder Artikel 9 TF: beslut som gör åtaganden bindande Artikel 10 TF: konstaterande av icke tillämplighet 19
Påföljder Övervakningssystemet EU Artikel 23.2 TF: Böter för överträdelser mot artiklarna 101 102 FEUF, åsidosättande av interimistiska beslut samt åtaganden. Upp till 10 % av årsomsättningen (koncern) Artikel 23.1 TF: Böter för lämnandet av oriktiga eller ofullständiga uppgifter Artikel 24 TF: Viten KKV övervakar konkurrensen. Övervakning KL Undersökning Uppgiftsskyldighet för företagen 5:1 1 p KL KKV kan göra gryningsräder hos företagen enligt 5:3 KL (gäller endast vid misstänkt överträdelse av förbuden i 2:1 och 7 KL samt artiklarna 101 och 102 FEUF) Sanktioner mot överträdelser av 2:1 och 7 KL Enligt 3:1 KL får KKV ålägga företagen att upphöra med överträdelser av 2:1 och 7 KL. Företagen kan göra åtaganden för undanröja överträdelser av förbuden enligt 3:4 KL Konkurrensskadeavgift (3:5 KL) Ogiltighet (2:6 KL) Rättegångsordning KKV:s beslut enligt 3:1 KL överklagas hos Marknadsdomstolen (MD) Subsidiär talan förs vid MD (3:2 KL) Stockholm TR beslutar om konkurrensskadeavgift och förbud mot koncentrationer efter ansökan från KKV Stockholm Tingsrätts beslut överklagas vid MD (7:2 KL) Talan om ogiltighet och skadestånd förs hos TR. Överklagas hos Hovrätt och Högsta Domstolen 20
Koncentrationer Förordning 139/2004 Jurisdiktion effektsprincipen Uppdelning av koncentrationer som godkänns av EG och de som godkänns av MS enligt nationell konkurrensrätt; ej parallell tillämpning Materiell bedömning Förvärvskriteriet Omsättningskriteriet (jmf med de minimis) två trösklar Konkurrenstestet Procedur Anmälan till kommissionen Koncentrationskontroll 4:1 KL Förvärvskriteriet (koncentration) (1:9 KL) 1) sammanslagningar 2) företagsförvärv, inklusive bildandet av gemensamma företag (Joint Ventures) Omsättningskriteriet (4:6 KL) de berörda företagen tillsammans har en omsättning föregående räkenskapsår som överstiger 1 miljard kronor minst två av de berörda företagen har en omsättning i Sverige föregående räkenskapsår som överstiger 200 miljoner kronor för vart och ett av företagen. Konkurrenstestet Som är ägnad eller väsentlig hämmar konkurrensen på en avsevärd del av marknaden (genom att t.ex. skapa eller förstärka en dominerande ställning) Statliga åtgärder och konkurrensrätten Artikel 107 FEUF statsstöd Artikel 106 FEUF offentliga företag eller företag med särskilda rättigheter och monopol Undantag i artikel 106.2 FEUF Svensk rätt: 3:27 KL offentlig säljverksamhet 21
Artikel 107 FEUF Statsstöd artikel 107.1 FEUF, ej direkt effekt Problem: Staten ger enskilda företag fördelar som snedvrider konkurrensen Undantag artikel 107.2 3, artikel 106.2 FEUF samt gruppundantag (förordning 800/2008) Procedur anmälan till kommissionen Kriterier: Artikel 107 FEUF Överföring av statsmedel till enskilda Ekonomisk fördel/selektivitet subventioner, skattefördelar Begränsning av konkurrensen Samhandelseffekt Artikel 107.1 FEUF Stöd som ges av medlemsstat eller med hjälp av statliga medel Vid definition av staten: Regering, statliga myndigheter, landsting, länsstyrelser, kommuner etc. Statliga medel Överföring av medel (t.ex. subvention, investering) En börda för staten (t.ex. nedsättning av skatt, C 222/04 Cassa di Risparmo) Medel som disponeras av staten t.ex. genom ett statligt ägt bolag Privaträttsliga subjekt: stödet måste tillskrivas staten Statliga företag: staten måste utöva kontroll över stödet i det enskilda fallet Andra privaträttsliga subjekt: stödet delas ut p.g.a. av den statliga åtgärden (t.ex. en lag, förordning etc.) 22
Ekonomisk fördel Artikel 107.1 FEUF Jämförelse med en privat investerare (uppskattning av marknadsvärde) Investeringar i företag Försäljning av t.ex. fastigheter Köp av tillgångar Selektivitet Artikel 107.1 FEUF Vissa företag eller viss produktion en fördel för vissa företag i jämförelse med andra företag som i faktiskt och rättsligt hänseende befinner sig i en jämförbar situation (C 487/06 P BAA) T.ex. nedsättning av inkomstskatt vid sammanslagningar av banker (C 148/04 Unicredito Italiano); återbetalning av energiskatt vid varuproduktion (C 143/99 Adria Wien Pipeline) Artikel 107.1 FEUF Begränsning av konkurrens och samhandelseffekt Potentiell inverkan på konkurrens och samhandel är tillräckligt (C 148/04 Unicredito Italiano). Stödmottagaren behöver inte bedriva gränsöverskridande handel (C 222/04 Cassa di Risparmo). Förstärkning av stödmottagarens ställning på den nationella marknaden försvårar inträde för företag från andra medlemsstater (C 372/97 Kommissionen mot Italien). 23
Artikel 107 FEUF Undantag artikel 107.2 FEUF Stöd till enskilda av social natur som är ickediskriminerande. Naturkatastrofer. Visst stöd p.g.a. Tysklands återförening. Artikel 107 FEUF Undantag artikel 107.3 FEUF Stöd till underutvecklade områden (punkt a) Främja ett europeisk projekt eller kompensera för en ekonomisk kris i en MS (punkt b) Stöd till regioner eller industrisektorer (punkt c) Kulturstöd (punkt d) Andra kategorier av stöd som beslutas av Rådet (punkt e) Artikel 107 FEUF Undantag artikel 107.3 FEUF Kommissionen har ett skönsmässigt utrymme. Avvägning Positiva effekter: främjandet av mål av allmänintresse. Negativa effekter: i vilken grad åtgärden begränsar konkurrensen och samhandeln? Åtgärden måste vara nödvändig och proportionell. 24
Artikel 107 FEUF Regionstöd Artikel 107.3a och c FEUF. Punkt a: under 75% av BNP per capita av EUgenomsnittet. Punkt c: Nationella kriterier. Beräknas i förhållande till nationell genomsnitt. Artikel 107 FEUF Sektorsstöd Artikel 107.3c FEUF Miljöstöd Forskning, utbildning och innovation Undsättning och omstrukturering av företag Små och medelstora företag Utbildning Riskkapital Sysselsättning Tjänster av allmänt ekonomiskt intresse Artikel 107 FEUF Procedur Förordning 659/99 Stöd skall notifieras till kommissionen enligt artikel 108.2 EUF Stöd som inte notifieras är olaglig artikel 108.3 EUF Gruppundantag 800/2008 stöd som omfattas av förordningen behöver inte anmälas till kommissionen Kommissionen godkänner MS genomför Kommissionens beslut kan överklagas till förstainstansrätten Enskilda kan angripa icke notifierad stöd genom artikel 108.3 EUF som har direkt effekt 25
Artikel 107 FEUF Regeringen ansvarar för anmälan av statsstöd. Näringsdepartementet ansvarar för statsstöd. Statliga myndigheter har skyldighet att underrätta regeringen om stöd (22 SFS 1988:764). Kommuner har skyldighet att underrätta regeringen (6 SFS 1994:1845). Artikel 108.3 FEUF Kommissionens meddelande (EUT 2009 C85/1) Individer kan kräva återkrav av oanmäld statsstöd. Nationella domstolar kan endast pröva om det föreligger statsstöd. Endast kommissionen kan pröva statsstödets förenlighet med undantagen. Rättsmedel Stöd som ges genom lagar eller förordningar kan endast angripas genom skadeståndstalan mot staten. Beslut av offentliga organ kan överklagas med hjälp av 22 a FL i frånvaron av andra regler. Kommunala beslut kan överklagas med hjälp av Kommunallagen (se 10:1, 10:8 samt 2:8 KL). Kriterier Artikel 106 FEUF Företag samma begrepp som i artiklar 101 och 102 FEUF. Offentliga företag där staten utövar kontroll. Exklusiva rättigheter åtgärder måste i teorin eller praktiken ge företaget exklusivitet. Om detta görs genom en eller flera åtgärder har ingen betydelse. Särskilda rättigheter åtgärden måste ges till två eller flera företag utvalda på basis av andra än objektiva och icke diskriminerande kriterier. Statlig åtgärd måste dessutom vara i strid med någon av förbuden i artiklar 101 109 FEUF. 26
Artikel 106 FEUF Materiell bedömning: åtgärden måste vara i strid med artiklarna 101 109 FEUF. En exklusiv eller särskild rättighet är inte i sig själv i strid med artikel 101 109 FEUF. Mål C 41/90 Höfner exklusiv rätt till arbetsförmedling. Men en rättighet som resulterar i att företaget inte kan täcka efterfrågan av arbetsförmedlingstjänster ansågs vara i strid med artikel 102 FEUF. Mål C 260/89 ERT diskriminering (exklusiv sändnings och återsändningsrätt av radio). Mål C 179/90 Merci. Mål C 49/07 MOTOE. Artikel 106.2 FEUF Företag som anförtrotts att tillhandahålla tjänster av allmänt ekonomiskt intresse eller som har karaktären av fiskala monopol skall vara underkastade reglerna i detta fördrag, särskilt konkurrensreglerna, i den mån tillämpningen av dessa regler inte rättsligt eller i praktiken hindrar att de särskilda uppgifter som tilldelats dem fullgörs. Utvecklingen av handeln får inte påverkas i en omfattning som strider mot gemenskapens intresse. Artikel 106 FEUF Undantag artikel 106.2 FEUF Främja vissa tjänster av allmän ekonomiskt intresse Undantagna om konkurrensreglerna hindrar erbjudandet av sådana tjänster. Men, samhandeln får inte ej hindras till den grad att den undergräver Unionens intresse. 27
Artikel 106.2 FEUF Generellt undantag från konkurrensreglerna 106.1 samt 107.1 FEUF (även artikel 37 FEUF) Tjänster av allmänt ekonomiskt intresse Posttjänster, sophantering, transporter Tjänster till alla ( universal services ) till ickediskriminerande villkor Se t.ex. mål T 309/04 TV2/Danmark där public service TV ansågs utgöra en tjänst av allmän ekonomiskt intresse Artikel 106.2 FEUF Intresseavvägning i den mån tillämpningen av dessa regler inte rättsligt eller i praktiken hindrar att de särskilda uppgifter som tilldelats dem fullgörs. Mål T 260/94 Air Inter (exklusiv rätt att trafikera vissa flygrutter i Frankrike) verksamheten måste hindras; inte tillräckligt att verksamheten försvåras. Mål C 320/91 Corbeau Mål C 266/96 Corsica Ferries Offentlig säljverksamhet Konfliktslösningsregeln (3:27 KL) Offentlig säljverksamhet (staten, landsting eller kommun) Ekonomisk verksamhet Förbud mot förfaranden som snedvrider konkurrensen Förbud mot säljverksamhet (endast landsting och kommun) som snedvrider konkurrensen Förfarandet är inte försvarbar från allmän synpunkt. Säljverksamhet som är förenlig med lag får inte förbjudas. Brist på rättspraxis, men se MD 2014:1 Räddningstjänsten Dala Mitt 28