SJÄLEN. nr 2/04 VAD ÄR SJÄLEN? ANDLIGA SEMESTERTIPS NÄR SJÄLEN GÖR ONT GUIDE TILL EVANGELIERNA TEMA

FRÅN SVENSKA KYRKANS FÖRSAMLINGAR I KARLSTAD OCH HAMMARÖ nr 2/04 VAD ÄR SJÄLEN? ANDLIGA SEMESTERTIPS NÄR SJÄLEN GÖR ONT GUIDE TILL EVANGELIERNA TEMA SJÄLEN

Vad är SJÄLEN? Vi människor är inte bara kroppslia oranismer. Vi tänker och förnimmer, älskar och hatar, är omtänksamma eller eoistiska. Vi säer att själen er oss detta tanke-, känslooch viljeliv. Men vad är eentlien själen? text & foto CECILIA HARDESTAM illustration PER HARDESTAM Kyrknytt lät fråan å till nåra forskare vid Karlstads universitet. Först ut är idéhistorikern Stefan Widqvist: Den moderna naturvetaren ser själen som ett knippe eenskaper hos människan. Dessa eenskaper tänker man si placerade i hjärnan men utan särskild substans eller ande. Inom bioloismen ser man i princip människan som ett djur och eftersom allt bioloiskt liv dör vid döden finner man ina skäl att beakta nåot sådant som en fristående själ. Kristna naturvetare däremot, diskuterar själens substans med stöd av den moderna fysikens analys av materian. Själen kan då mycket väl bestå av nåon okänd eneriform, eftersom till och med den döda materian visar si lösas upp i elektromanetiska eneriformer. Flera naturvetare har, i förundran över universums oändlihet, spekulerat om hela tillvaron som ett utflöde av nåot själsliknande. Det är ett tankeods som har starka berörinspunkter med panteistiska tankar, där hela universum är besjälat och där Gud finns i allt. FÖR TORSTEN NORLANDER, psykolo, är dessa moderna hypoteser inte orimlia. Personlien tror ja inte på själen, i si en paradox efter- som psykoloi betyder just läran om själen. Ja föredrar, liksom de flesta andra psykoloer, att använda bereppet psyke. Med psyket menar ja en människas uppsättnin av rundläande erfarenheter och känslor och den identitet som dels är ärvd, dels uppbyt utifrån det personen upplevt. På samma ån tror ja på människans behov av andlihet i betydelsen att skapa menin, sammanhan och andäktihet. Psyket har visat si må bra av tryhet och helhet och alla reliioner är försök att förstå sin tids kultur och sammanhan. Samtidit vet vi att allt är underkastat förändrin, det materiella såväl som det psykiska, och det enda som består är laen om alltins föränderlihet. Då fysikerna nu funderar på om de olika naturlaarna uppstår utifrån en och samma urkraft kan ja tänka mi att även våra psyken är en del av nåot större. Kanske finns en kosmisk kraft bortom materia och eneri där vi alla är en del och virvlar runt? TEOLOGEN HENRY CÖSTER betonar att man enom tiderna sett på själen på lite olika sätt. Å ena sidan kan man, som måna ida ör, mena de kompetenser och färdiheter vi har i oss till exempel att vi kan föreställa oss saker vi inte upplevt. I den meninen är själen ett slas kunskapsoran eller våra individuella abstrakta eenheter. De amla rekerna, med Platon i spetsen, hade som uttryck för detta en föreställnin om att själen fanns före kroppen och var den odödlia och finare delen i människan. På det svarade juden- och kristendomen enom att säa att det var kroppen, hur ofullkomli den än må vara som var skapad till Guds avbild och det mest värdefulla hos människan. Inom kristendomen pratar vi om kroppens uppståndelse och kyrkans riter är alla kroppslit påtalia tänk på dopet och nattvarden. Om själen som en del av kroppen är det som ör att ja är en annan än andra, så är anden det som berör mi och ör att ja hör ihop med andra. Det är vad kyrkan kallar Guds helia ande. PEDAGOGERNA BO OCH CHRISTINA Dahlin har bland annat skrivit boken Besjälat lärande, där de betonar att själen behöver tas mer på allvar i skolan. Vad är då själen för dem? Kanske kan själen bäst beskrivas i liknelser och metaforer. Tänk di ett prisma som ljuset lyser ienom: Ljuset är då anden, prismat kroppen och själen de skimrande renbås-färer som bildas. Själen uppstår alltså i mötet mellan kropp och ande. Beroende på hur starkt ljuset är och hur prismat är format blir färerna, eller själen, lite olika. Ett annat sätt att försöka fåna själen är att säa att människan är en dubbelnatur med en kroppsli och en andli sida. I skärninspunkten där kroppen och anden enomträner varandra bor själen. Och i detta område är inet förutbestämt och färdit, utan där är allt under utvecklin och där har människan frihet att själv välja. Ida kommer själen i kläm i samhället, bland annat eftersom den är nåot vi främst talar med vår terapeut om, i enrum. Det vill säa, vi talar bara om själen när det är problem med den. Dessutom bortses måna åner från en mycket vikti aspekt på varför människor är som de är. Även om arv och miljö är viktia finns också individualiteten, en sida av det vi menar med själ. För oss är det rimlit att anta att varje människa är en unik själsli varelse. Själen kan, om vi lär oss att lyssna inåt, leda oss rätt i livet och hjälpa oss att hitta de uppifter som känns meninsfulla för var och en av oss. Här har skolan en mycket vikti uppift: Om pedaoerna förmår möta barnen på ett öppet och fantasifullt sätt, är det lättare för barnen att finna si tillrätta Kanske år själen att likna vid de renbåsfärer som bildas då ljuset bryts enom ett prisma. Stefan Widqvist. Torsten Norlander. Henry Cöster. Christina och Bo Dahlin. 2 KYRKNYTT 1/2003 KYRKNYTT 1/2003 3

När själen mår dålit Enlit Björn Resare, leitimerad psykoterapeut på S:t Lukas, år en terapi ut på att hitta fotfästet i till-varon och lära känna si själv. Brustna relationer, livskriser och känslor av meninslöshet... Vart kan ja å med min sårade själ? Kyrknytt har träffat en själavårdande präst och en psykoterapeut som på olika sätt hjälper oss att vårda våra själar. text STINA BERGSTRÖM foto CECILIA HARDESTAM Tomas Bernlin är sjukhuspräst och har måna själavårdssamtal. Det började när ja som nybliven präst kom till en liten församlin i Värmland och märkte vilket uppdämt behov som fanns. Ja inså då att ja måste lära mi mer för att kunna möta dem som kom till mi med sina livsfråor, berättar Tomas. Mer kunskap skaffade si Tomas, liksom en del andra präster och diakoner, enom att å S:t Lukas utbildninar. Han har även ått en rundutbildnin i psykoterapi och arbetar vid sidan av sin prästtjänst med una missbrukare på ett behandlinshem. Vad är då skillnaden mellan psykoterapi och själavård? Det blir fel med för skarp ränsdranin, eftersom det är en viss överlappnin. Det handlar om var man läer tyndpunkten. Om man definierar psykoterapi som en behandlinsmetod som kan hjälpa mi när mitt psyke eller mina relationer inte funerar, så kan man säa att själavård framför allt handlar om friskvård, hur ja ska behålla min mänsklihet intakt. Själavård handlar mindre om det sjuka i psyket, mer om det friska men kanske försummade i själen, det vill säa, mina livsfråor. SJÄLAVÅRD SKER I DET TYSTA, det är inet präster eller diakoner pratar om av den enkla anledninen att de har tystnadsplikt. Men Tomas berättar att måna människor tar kontakt med en sjukhuspräst för själavårdssamtal. Människor som hamnar på sjukhus får naturlit en större benäenhet att söka svar på de stora livsfråorna. Så är det med oss alla när vi hamnar i kriser, lidande och yttre trauman. Men det är också vanlit att människor, som utåt sett verkar leva ett lycklit och helt liv, tar kontakt med kyrkans själavårdare. Själavård handlar mindre om det sjuka i psyket, mer om det friska men kanske försummade i själen, säer sjukhuspräst Tomas Bernlin. Måna människor ida upplever en stor tomhet i sina liv, en enorm vilsenhet, säer Tomas. VAD RYMS DÅ INOM kyrkans själavård? Tomas delar in själavården i fyra dimensioner. Man rör si mer eller mindre i de olika dimensionerna, ibland kanske man bara är i en under en hel själavårdskontakt. Den första dimensionen är omsorens här handlar det om att bli bekräftad, att möta en annan människa och i det mötet få öva si i att bli mer hel, att känna att ja är nåon och har en identitet. Det är här både kyrkans själavård och psykoterapin tar sin start, förklarar Tomas. Den andra är besinninens dimension då ja medvetendeör mi om mina livsfråor med en själavårdande medlyssnare; vad är riktninen, innehållet och målet med min livsfärd? Man behöver även besinna hur man relaterar till andra. Kristen andlihet är att leva i relation med det levande, inte med objekt som kan vara människor som man ör till objekt, droer, TV-spel.., säer Tomas och tilläer; frihetens ansvar att vilja välja menin, det vill säa att leva i verkliheten, är en stor konst. Få av oss orkar öra det hela tiden. Den tredje är tolkninens dimension där den kristna trons möjliheter medvetandeörs. Det handlar om att sätta den enskilda, lilla människans livsberättelse i kontakt med den stora livsberättelsen. Den som estaltas i Bibeln och rymmer all mänskli erfarenhet och människors erfarenhet av Gud. Tvivel och erfarenheter av Guds frånvaro är viktia att bearbeta. Här erbjuder vi själavårdare tolkninsramar, säer Tomas. Den fjärde är fördjupninens dimension som handlar om trons monad, en övnin i att leva i Guds närvaro. Man skulle kunna uttrycka det så att själavård är att å från det självcentrerade jaet till en djupare upplevelse av identitet och emenskap och solidaritet med allt levande, sammanfattar Tomas. SJÄLAVÅRD Vill du ha kontakt med präst eller diakon för själavårdande samtal? Rin din församlin som förmedlar kontakt eller ta direktkontakt med en präst eller diakon du fattat förtroende för. S:t Lukas i Värmland mottanin och kansli står det på en liten skylt på huset på Drottninatan. Höst upp i det huset träffar ja Björn Resare, leitimerad pskykoterapeut. Björns rum är ljust och trivsamt med två bekväma fåtöljer på varsin sida av ett litet bord. Ett levande ljus ör sitt till för att skapa en lun atmosfär och ja kan mycket väl tänka mi hur det skulle kännas att sitta här och prata om det som värker i själen. De flesta som sitter här är, liksom ja, kvinnor från 30 år och uppåt. Nåra kommer hit via sin arbetsplats, på remiss från en läkare eller nåon annan. Nåra tar kontakt på een hand. En del söker si till S:t Lukas för att föreninen har en kristen rundsyn, men verksamheten är öppen för alla oavsett tro (eller icketro). BJÖRN ÄR PSYKOLOG I GRUNDEN och arbetade läne inom psykiatrivården i Värmland. I slutet av 90-talet lämnade han landstinet och började arbeta för S:t Lukas i Värmland. För mi, som har en kyrkli erfarenhet och förankrin, kändes det naturlit att söka mi till S: t Lukas, berättar Björn. När livet känns hopplöst och ja har svårt med mina relationer med människor, hur kan då en terapi hjälpa mi? Ja, för det första så är det stort att få sitta ner tillsammans med nåon och i lun och ro berätta sin berättelse. Att vrida och vända på den, säer Björn. En terapi handlar mycket om att hitta sitt fotfäste i tillvaron och lära känna si själv. Att våa möta sin själ och observera själens uttryck. Hur skulle du då vilja definiera själen? Själen låter si inte infånas intellektuellt och teoretiskt. För mi har själen att öra med djup och äkthet och är större än den enskilda människan, säer Björn. Som terapeut kommer inte Björn med nåra pekpinnar, råd eller handlinsförsla. Men ja kan försiktit påpeka när nåot känns oklart. Och bara enom att upprepa det som sats så belyses konflikter, förklarar Björn. En terapi behöver inte bara leda till att man observerar och accepterar. Du kan också hitta åvor som du har med di men inte tidiare omsatt, säer Björn. Det kan leda till en nystart, en nyorienterin i livet. Nåot som måna av dem som i daens samhälle drabbas av utbrändhet kan vittna om. Ja tror att måna som drabbas av depression och utmattnin upplever att de får möjliheten att hitta sitt djup, att de år in i en nyorienterin, säer Björn. VÅR SJÄL PÅVERKAS AV VÅRA sorer och tillkortakommanden. Vi pratar ofta om att läka sår och komma över sorer. Björn vill påtala att även det svåra vi är med om kan innebära möjlihet att få andra perspektiv på tillvaron. En sor eller ett tillkortakommande kommer du aldri över. Det blir till lipor i själen. Men du kan lära di att leva med dessa lipor. Även om Björn Resare själv personlien tror att Guds kärlek kan hjälpa oss att leva med våra lipor, så vill han inte säa att han som troende terapeut skulle jobba annorlunda än sina icketroende kolleor. Nej, ja är noa med att hålla ordnin på vilken sida av altarrinen ja befinner mi på. Ja är psykolo och terapeut, inte teolo. Om ja nåon ån använder mi av ett bibelcitat eller en liknel-se i en terapi, så ser ja det mer som ett uttryck för det kristna tankeods och berättelser som ja bär med mi i baaet. Ja kan lika ärna läsa en dikt av Tomas Tranströmer som en reflektion, säer Björn. S:T LUKAS S:t Lukas (tidiare S:t Lukasstiftelsen) bildades 1939 av läkare, präster och socialarbetare med förankrin i olika kristna kyrkor och samfund. Ida finns det ett 30-tal lokala föreninar i landet med lika måna mottaninar för psykoterapi och själavård. Ekonomiskt stöds föreninarna av kyrkorna enom bland annat kollekter och donationer. Vid S:t Lukas mottanin i Karlstad arbetar nio terapeuter med olika bakrunder, nåra är teoloer, nåra psykoloer, en är lärare och en är barnmorska. Alla är dessutom leitimerade psykoterapeuter, dvs har ått ienom en över fem år lån utbildnin i S:t Lukas eller nåon annans rei. Det finns inte nåot krav på att man som terapeut ska vara bekännande kristen. Måna vill å i terapi på S:t Lukas, väntetiden kan bli lån. Alla sökande uppmanas skriva ett personlit brev med uppifter om vem man är och varför man vill å i terapi. Mer info, tel 10 18 85 eller å in på www.varmland.st-lukas.se 4 KYRKNYTT 1/2003 KYRKNYTT 1/2003 5

GÅ I KLOSTER! åtminstone på semestern I mer än tio år semestrade Iner Åkerlund och hennes man Per i kloster. Under den tiden växte svenskarnas intresse för semesterformen. Nu driver Iner Åkerlund ett bokninsföreta i Skellefteå som förmedlar inkvarterin i kloster över praktiskt taet hela Italien. text ANNIKA N LINDQVIST foto INGER ÅKERLUND Första pilrimsresan text ANNIKA N LINDQVIST foto CECILIA HARDESTAM Kristina Steinholtz tycker om still-heten i naturen, att å i sina ena tankar. Hon ser fram emot att få vandra dasmarscher till pilrim-ernas Santiao de Compostela. I höst ska banktjänstemannen Kristina Steinholtz pilrimsvandra till Santiao de Compostela. Hon följer med en ruppresa som kyrkan ordnar. Ja behöver andliheten, säer Kristina Steinholtz. Gästerna är fria att turista på een hand. De behöver inte avläa klosterlöften, och inte följa udstjänsterna. Däremot måste de ivetvis respektera den speciella miljön; vara tysta när tystnad är påbjuden och ta hänsyn till de ordinarie klosterinvånarna. Ja brukar säa att klosterfaktorn är mer eller mindre hö. Nåra kloster är mer som ett slas hotell, andra är väldit tydlia med sina tideböner. Överallt finns naturlitvis kapell och man är välkommen att delta i udstjänsterna, säer Iner Åkerlund. Det emensamma är att det råder stor harmoni. Bara att befinna si bland människor som reelbundet ber, skänker frid. Priset för övernattninar varierar. Från cirka 200 kronor per natt och person till cirka 500 kronor, beroende på standard och läe. Turistorterna är dyrare. Dit räknas också storstaden Rom. Företaet Klosterresor tar ut en förmedlinsavift på 250 kronor per person och boknin, med rabatt för barn liksom för bokninar på flera orter under samma resor. Själva resan till Italien får resenären ordna själv. Santiao de Compostela i norra Spanien hyser enlit leenden aposteln Jakobs rav. Staden var en av medeltidens viktiaste vallfartsorter. På senare år har pilrimsvandrinar fått en rejäl renässans, och Santiao de Compostela är ett ivet mål för måna. I höst ordnar stiftet en vandrin dit. Fast inte ända från Värmland, resan är anpassad för nutidens människor. Totalt är deltaarna borta nio daar, och kommer att vandra i fem av dem. Vi flyer till flyplatsen och sen åker vi bil tio-tolv mil österut. Vi räknar med dasetapper på två-tre mil, berättar prästen Karin Spånber som är initiativtaare. Hon var militärpräst i fjorton år och är van vid låna marscher, men hon har aldri tidiare pilrimsvandrat. När ja började planera tänkte ja på hur ja skulle få vandra och möta mi själv. Fast antalien kommer ja mest att få köra i följebilen och serva deltaarna med skavsårsplåster. För mi är det ju en tjänsteresa, ler hon. MEN KRISTINA STEINHOLTZ ska vandra. Hon är banktjänsteman i Karlstad och en av dem som Karin Spånber mött i sitt arbete med kontakterna kyrka-arbetsliv. Hon har heller aldri pilrimsvandrat förr. Men när ja hörde talas om resan så tänkte ja direkt: det där måste ja få öra! Att få å i sina ena tankar och känna alla dofterna..., säer Kristina Steinholtz. Ett tjuotal personer har anmält sitt intresse för vandrinen, som kommer att kosta runt 6 000 kronor per person. Deltaarna lämnar Karlstad den 30 oktober och kommer hem 8 november. Att resan lier så sent beror på att 2004 är ett helit år och man kan räkna med en fruktansvärd tränsel på härbärena under semestersäsonen. LIKSOM SANTIAGO DE COMPOSTELA upplever helia Birittas Vadstena en pånyttfödelse som vallfartsort. I år arraneras en nordisk ekumenisk vandrin i juli. Vandrinen startar på olika håll i Danmark, Nore och Sverie och sammanstrålar i Sverie mot slutet av juli. Alla rupper möts sedan i Vadstena den 30 juli för ett nordiskt ekumeniskt möte som påår till och med den 1 auusti. Pilrimscentrum i Vadstena arranerar också vandrinar på Klosterleden och Franciskusleden. En hålls 24-29 auusti och en 24-26 september. Dessutom är det möjlit att varje da under perioden 20 juni till 31 auusti delta i en timmes temavandrin som utår från Klosterkyrkan i Vadstena. ANDLIGA SEMESTERTIPS Byn Taizé i östra Frankrike har en världskänd församlin. Den vänder si framförallt till undomar och una vuxna från hela världen. Men det är möjlit också för äldre att besöka emenskapen. Norrstrands församlin brukar ordna resor årlien. Årets resa ick redan runt Kristi Himmelsfärd men är du intresserad inför nästa år kan du prata med prästen Inemar Hansson. Det finns också svenska kloster som tar emot tillfällia äster i mån av plats. Priserna varierar mellan 200 och 350 kr per dyn, inklusive mat. De flesta stiftsårdar hyr ut rum i rofylld miljö, ibland med insla av andakt och aktiviteter. Kolla med stiftet i det landskap du har tänkt besöka! Svenska Kyrkan i utlandet kan på en del orter erbjuda billit boende, utan särskilt kyrkli präel. Bryssel, Paris, Rotterdam och Liverpool är nåra av de städer där svenska kyrkan har vandrarhemsplatser. I vanlia fall också Aten, men inte under OS-sommaren 2004. Däremot är Café Scandinavia i stadsdelen Plaka öppet under OS. Vill du lära di måla ikoner? Du har chansen på Geijerskolan i Ransäter 19-23 juli. På Hannemo kursård i Kil arraneras en fördjupninskurs i Zazenmeditation 16-19 september. Deltaarna ska ha hållit på med meditation tidiare. En rundprincip för zenmeditation är att man enom en rikti sittställnin förbättrar tillståndet i kroppen så att dess delar och funktioner kan samspela på ett naturlit sätt. Retreatårdar finns numera i så ott som alla stift. Tystnad är det viktiaste inslaet i retreat, det enelska ordet för att dra si tillbaka. Landets äldsta och mest etablerade retreatård drivs av Stiftelsen Beret på Sankt Davidsården i Rättvik. Här arraneras fyra daars retreater under i stort sett hela året. Priserna varierar mellan 1 330 och 1 680 kronor. FOTNOT: På sid 15, sist i kalendariet, finns telefonnummer och hemsidesadresser för den som vill ha mer information. 6 KYRKNYTT 1/2003 KYRKNYTT 1/2003 7

Men det är svårt, de amla mönstren sitter så djupt, berättar Johanna. De amla mönstren innebar höa krav på henne och en känsla av att vara styrd av omvärldens värderinar. Läntan växte i mi att få vara mi själv. När ja väl fått korn på den läntan var den svår att släppa i tankarna. DET VAR EN GRUPP TONÅRSTJEJER som fick den läntan att blossa upp. Johanna bodde på västkusten och undervisade tjejerna i fridans. Från att mest ha handlat om koreoraferad dans överick ruppens arbete till att rymma allt mer improvisation. Det var en sådan tillfredsställelse att se tjej-erna vara si själva, de läntade efter det. Vi läntar alla efter att få vara oss själva. När vi är oss själva kan det bara bli rätt. Ja själv kan aldri bli fel, säer Johanna. Men kampen för att vara si själv, rädsla och läntan om vartannat, stötte på patrull i Johannas själ. Uppväxtens alla reler ville inte släppa fram den nya Johanna. Ja har aldri varit nöjd med mi själv, har alltid velat öra saker bättre. Ja tror det är ett anska vanlit dra hos oss kvinnor. Vi ska jämt vara så duktia och söta. JOHANNA ÄR UPPVUXEN I EKSHÄRAD och första kontakten med dans var klassisk ballett för Gunta Liede. Sedan följde studier på Danshöskolan i Stockholm. Dans är ett otrolit redskap, speciellt improviserad dans den är som livet självt. Man måste ställa si öppen och möta de situationer som dyker upp. Det handlar om att vara naken i si själv, nåot att både länta efter och vara rädd för. Dansen hjälpte henne att ta till si det kristna budskapet. Tron har för henne tidiare varit förenad med reler och plikter. Hon är uppvuxen i en kristen miljö, men kunde inte få ut nåot av orden hon lyssnade till i kyrkan. Tills hon började dansa i kyrkan, hennes föreställninar utick från söndaens bibeltext. Annanda jul är martyrernas da. Det är min födelseda och ja har alltid förknippat martyrerna med lidande, för lidandets skull. Men sedan ja fick dansa och träna ienom texten på mitt sätt upplevde ja med kropp och själ hur martyr-erna ick ur smärtan in i ljuset. Det hjälpte mi att se en menin med mitt eet lidande. Men när hon ick i väen orkade hon inte ens dansa. Ja har fått närma mi dansen ien på mitt sätt. ETT SÄTT ATT BLI HEL VAR ATT resa, ensam. Hon luffade runt i Greklands övärld. En da väntade ja på en båt på en väldit röri kaj med bilar och människor huller om buller. Mitt i kakafonin bara släppte ja allt, kröp ihop till en liten boll, andades och fann en fristad i mi själv. Att vara i stunden och ständit finna nåot ott i det som händer tränar Johanna dalien på: När ja väntar på Linn utanför skolan eller när ja köar i mataffären, försöker ja tänka vad bra att ja fick den här stunden. De åner då allt känns hopplöst brukar Johanna bara sätta si ner och slappna av då dröjer det inte läne förrän det kommer en öppnin. Eller så tar hon itu med nåot vardalit, som att diska till exempel. Men det finns inet ivet och ja vill inte bli sedd som dukti på att vara levnadskonstnär. Varje da är en ny da och innebär en ny utmanin, betonar Johanna ödmjukt. Kyrknytts reporter prövar skapande dans Ja ick dit, nyfiken och med en läntan efter att koppla bort omvärlden och lära mi slappna av. Dans har för mi alltid varit ett sätt att leva ut känslor, fast på ett anska explosivt sätt och ja dansar sedan flera år västafrikansk dans. Skapande dans lät mer meditativt, det kändes som nåot ja behövde komplettera mitt heltidsarbetande med småbarn - liv med. Danssalen andas harmoni med tända ljus och vackra stenar. Vi börjar med avslappnin, därefter plockar vi fram mjuka rörelser kroppsdel för kroppsdel. Eneriflödet som startar i kroppen hör ihop med andninen och centrum av all kraft sitter i maen. Panflöjter, djembetrummor med keltisk inspiration; världsmusiken suer ta i kroppen och ja vill hoppa. Hjärnan bråkar: när kommer de nya steen? Nej, rörelsen sitter i mi, det är ja som ska finna den. Det är svårt att stäna av och släppa alla tankar, bara vara i si själv och inte snela på de andra, jämföra si. Tänka ja själv kan aldri bli fel, som Johanna säer till oss elever. Slut på lektionen och vardaen kallar lånsamt tillbaka mi. När ja sitter i bilen bryter tårarna fram, alla känslor brakar loss. Flera daar dröjer si känslan av frid kvar och ja läntar tillbaka till min alldeles een stund på jorden ien. DANS får hennes själ i jämvikt Dans får Johanna Hedströms själ att finna jämvikt. Men då, när livet blev för tunt förmådde hon inte ens dansa. Väen till balans mellan kropp och själ är kroki, varje da är en utmanin. text ANNA NORBERG foto CECILIA HARDESTAM Ofta när man hör om människor som ått i väen, får man intrycket av att när de blir friska, så kliver de bara tillbaka in i sina brusande liv och fortsätter som förut. Men Johanna startar om lånsamt och försiktit. Hon arbetar som danspedao, undervisar i skapande dans och bor med sin dotter Linn på Sundsta i Karlstad. Flera åner har ja kastat mi ivä för tidit, kört iån för fullt när ja fått kraft och inspiration, men då har ja blivit sjuk ien. Nu tar ja ett ste i taet och försöker att inte dra upp stora planer. 8 KYRKNYTT 1/2003 KYRKNYTT 1/2003 9

Kyrknytts uide till evanelierna BÖCKERNA I BIBELN Johannes evanelium Johannes evanelium har alltid förbryllat bibelforskarna. Medan Matteus, Markus och Lukas berättar om Jesu liv på ett likartat sätt, bryter Johannes totalt med de övria! text SÖREN DALEVI illustration PER HARDESTAM De andra berättar om en lidande Jesus som inte orkar bära sitt kors och som, upphänd på korset, ropar Min Gud, min Gud, varför har du överivit mi! (Mark 15:34). Johannes berättar om en triumferande Jesus som själv bär sitt kors (Joh 19:17), och som uppspikad på korset utbrister Det är fullbordat! (19:30). De andra korsfäster Jesus på Lånfredaen (Mark 15:42) Johannes korsfäster Jesus på skärtorsdaen. De andra berättar i korta, självständia berättelser. Johannes berättar i en vävande stil, ofta kryddad med låna, filosofiska dialoer där Jesusorden år över i kommentarer från evanelisten själv. Ja skulle, utan att överdriva, kunna fortsätta den här artikeln ienom med att rada upp skillnader mellan, å ena sidan, de så kallade synoptiska evanelierna (Matteus, Markus och Lukas) och å andra sidan, Johannes. Hur kan det komma si att Johannes särskiljer si så från de övria evanelier-na? NÄR MAN BÖRJADE FORSKA vetenskaplit på Johannes evanelium hade man anska snart svaren klara för si: Man anså att Johannes evanelium var en sen produkt, skriven på 200-talet e kr, och detta skulle förklara de stora skillnaderna. Så trodde man, ända tills man i Eypten fann ett papyrusframent från Johannesevaneliet, som daterades till tidit 100-tal e kr. Ida tror de flesta bibelforskare att Johannes evanelium skrevs på 90-talet e kr, vilket ör det svårare att förklara skillnaderna mellan de olika evanelierna. Snarare ska man kanske se det som att Johannes kompletterar de andra. Hos Johannes finns nämlien flera klassiska Jesusberättelser bevarade, som de övria inte har med. Bröllopet i Kana (kap 2), Jesus och Nikodemus (kap 3), Jesus och den samariska kvinnan (kap 4), Lasaros uppväcks (kap 11) är alla berättelser unika för Johannes. En del forskare menar att Johannes helt enkelt inte kände till de övria evanelierna. Andra forskare menar att Johannes väl kände till åtminstone Markusevaneliet och att hans evanelium är tänkt att e en annan bild av Jesus samt att få med de Jesusberättelser som han saknat. EN AV DE MEST KÄNDA Johannestexterna är berättelsen om äktenskapsbryterskan (7:53-8:11). I nya bibelöversättninen står texten inom parentes, detta därför att den saknas i de allra äldsta texterna av Johannesevaneliet. Texten saknar också den språklia särart som Johannesevaneliet har. Detta ör att mycket talar för att texten från början varit med i nåot av de synoptiska evanelierna, men taits bort på rund av att den ansås för spektakulär. Men nåon ån under historiens ån stoppade nåon in det bortklippta framentet hos Johannes, och från 400-talet e kr associeras texten till Jo-hannesevaneliet, och återfinns numera i kapitel 8. Men det var först på 900-talet e kr som texten kom in i den rekiska standardtexten. Man kan ju fråa si hur måna andra Jesusberättelser som klippts bort, men som vi aldri fått chans att se? Typiskt för Johannes är hans dualism. Johannes radar upp ett antal motsatspar i sitt evan- e l i u m, l j u s / m ö r k e r ( 1 : 5 ), a n d e / l i v ( 3 : 6 ), s a n n i n / l ö n (8:44-45), Gud/Satan (13:27) etc. En annan eenart är sjutalen som enomsyrar evaneliet. Talet sju är för judarna ett helit tal, och Jesus ör i Johannesevaneliet just sju underverk, (eller tecken som Johannes väljer att kalla dem). Sju åner anspelar Jesus på Gudsnamnet Ja är (Jahve) i Johannes evanelium (nåot tafflit översatt med Det är ja i den nya bibelöversättnin-en.) Johannes är med andra ord ett evanelium som utmärker si. Kanske är det anledninen till att det tiderna ienom varit ett av de mer lästa evanelierna? FOTNOT: Tidiare artiklar i serien finns att läsa på www.kyrknytt.nu Klicka på rubriken Tidiare nummer under tidninshuvudet. Evanelisten Johannes brukar ofta avbildas tillsammans med en örn. Örnen anses symbolisera Jesu udomlihet, ett dra som betonas i Johannes. Matteus, Markus, Lukas och Johannes kom alla med i Bibeln. Men en hel del lik-nande böcker kom inte med till exempel Tomasevaneliet och Petrusevaneliet. Varför kom vissa böcker med i Nya testamentet, me-dan andra inte kom med? Det har att öra med vad man kallar för kanon (kanon är rekiska, och betyder rätte-snöre eller lista ). Den ti-dia kyrkan hade inen ut-talad kanon, utan mänder av skrifter cirkulerade i olika områden av det romerska imperiet. Efterhand uppstod ett be-hov av att samla de böcker som skulle vara just rättesnöre för den kristna tron, inte minst efter en del interna strider, där olika sidor stödde si på olika böcker och på olika redierinar av dessa böcker. Till exempel menade en viss Markion på 200-talet att Bibeln bestod av Lukasevaneliet samt tio av Pauli brev (i redierad form) och inet mer! Inet amla testamente, ina andra evanelier, bara Lukas och Paulus. Denna typ av kontroverser ledde till att man inom olika delar av urkyrkan började öra listor på vilka böcker som tillhörde kanon; dessa listor kunde se lite olika ut beroende på vem som skrev dem och på rund av reio-nala hänsyn. Det mesta av daens nya testamente finns med på de flesta av listorna, men vissa böcker, till exempel Johannes Uppenbarelse och Jakobsbrevet, lå illa till un-der vissa tider. Andra böcker som Her-mas Herden fanns med på vissa kanonlistor, men föll slutlien bort. Först år 367 efter Kristus fastslos det nuvarande omfånet av böcker. 10 KYRKNYTT 1/2003 KYRKNYTT 1/2003 11

möte med noterat bok- & filmtips ordet KYRKOPOLITIKER Gunnar Törnqvist I Hammarö kyrka har människor samlats i lädje och sor under snart 700 år. Det är stort och ör att ja känner mi andaktsfull och stäms till eftertanke bara av att vistas där, säer Gunnar Törnqvist. text & foto CECILIA HARDESTAM Kyrkoården en plats även för de levande Gunnar Törnqvist, (s), är ordförande i Hammarös kyrkoårdsnämnd och tar si ärna en tur till kyrkoården. För honom är det viktit att slå vakt om kyrkan som kulturbärare och han vill att kyrkoården ska kännas som en plats även för de levande. Uppiften för kyrkan är ida att skapa mötesplatser och e människorna chansen att vårda si själva lite rann. Eftersom Hammarö kyrka och Hammars ård lier centralt i vårt unika, flertusenåria kulturområde är de i si fina utflyktsmål och lockar hit måna människor. På sommaren är Väkyrkan och caféet öppet och året runt erbjuds annorlunda och spännande musikproram och udstjänster både i Ham-marö och Skohalls kyrka inför kvin-nodaen den åttonde mars hölls som exempel en uppskattad kvinnomässa. Och vi har just renoverat vårt beravninskapell Mariakapellet. Det funerar som en liten intim mötesplats de åner kyrkan känns för stor, exempelvis vid beravninar, dop eller då man behöver en stund av meditation. Dessutom håller man på att skapa urnlundar på kyrkoården. Urnlundar som ska bli ett alternativ till minneslund och vanli rav. De anhöria kommer att veta precis var raven är och får därmed en bestämd plats att å till för att hantera sin sor, samtidit som de slipper ta hand om ravskötseln. Ja, kyrkan ska finnas med och kan e stöd hela livet från det att vi föds tills vi dör betonar Gunnar. Mina små barnbarn deltar i olika barnverksamheter och min svärmor har precis beravts. Dessutom har kyrkan en vikti uppift i att nå undomarna, till exempel enom konfir-mationen, och hjälpa dem att orientera si i livet. En av drivkrafterna bakom Gun-nars enaeman är med andra ord att bidra till en öppen och tillänli kyrka som funerar lite som ett komplement till den övria samhällsservicen. Vi vill ha od samverkan med kommunen, Missionskyrkan och övrit föreninsliv. Och vi värnar om samarbetsklimatet inom församlinen både mellan de olika personalkateorierna och mellan de förtroendevalda och de anställda. Personalen ör verklien ett fint och hänivet jobb och är mån om att visa människorna som söker si till kyrkan omtanke och respekt. Det är viktit för att varje enskild människa ska känna si välkommen. Kyrka på elevernas villkor ANDERS HOLZ, som är 34 år och undomsledare i Karlstads domkyrkoförsamlin, har under de senaste fem åren tillbrinat en stor del av sin arbetstid på Mariebersskolan. Men ja försöker inte frälsa nåon utan finns där för eleverna på deras villkor. Min viktiaste roll är att ihop med skolvärdinnan funera som bollplank och vara en stöttande vuxen med ott om tid. Måna elever tycker att det är lättare att snacka med Anders än med en kurator, men om det behövs slussar Anders ivetvis eleven vidare. Det mesta av hans arbete handlar om att finnas till hands, mitt i livets varda. Måna kommer och vill tala om kärleksbekymmer och inleder med: Även om ja inte tror på Gud vill ja prata med di. De ser mi som en vuxen kompis som de kan prata av si hos. När det uppstått änbildnin eller olika typer av konflikter på skolan har Anders också flera ån-er kunnat funera som medlare. Man kan öra mycket enom att prata och umås med elever från de olika lären. Det blir ett konkret sätt att visa hur man kan jobba med medmänsklia fråor, fråor som ju vi i kyrkan står för. Undomarna är i si själva också nyfikna och intresserade av emenskap och vill ärna åka på läer och öra olika saker tillsammans med varandra och Anders. Därför har vi till exempel åkt på fiskeresor eller kopplat upp oss och spelat dataspel tillsammans under en hel natt. Föräldrar i Har du upplevt mirakel? muslimska familjer har varit mycket förvånade över att deras barn också varit välkomna, trots att det är Svenska kyrkan som står bakom. Måna av eleverna är också fascinerade över att Anders kan vara på plats utan att det kostar skolan nåontin. Mitt jobb är en del i att få till stånd en attitydförändrin, kyrkan har inte alltid så bra rykte. På sätt och vis funerar Anders arbete på skolan också som en brya över till konfirmationsundervisnin-en. Måna i sjuan kommer till mi och fråar vad konfirmationen är och vad den innebär. Men framförallt vill ja e dem som inte väljer att å och läsa en positiv kontakt med kyrkans personal. Nylien har han, tillsammans med prästen Johan Husber, drait iån en liknande verksamhet på Tullholmsymnasiet. Skolan har tait emot oss med öppna armar och vi finns alltid till hands för elever som mår dålit och har det svårt. Inte bara för redan frälsta. Anders Holz är till för alla elever på Mariebersskolan. HAR DU VARIT MED OM NÅGON oförklarli händelse? Har du kanske haft en nära-döden-upplevelse, blivit mirakulöst räddad ur nåon svårihet eller upplevt bönens och trons kraft? Har du fått nåon uppenbarelse eller upplevt andra under? Kan du tänka di att berätta om det i kyrknytt? Hör i sådant fall av di till redaktionen: E-post: karlstad.kyrknytt@svenskakyrkan.se Eller skriv till: Kyrknytt, Box 57, 651 03 Karlstad Väen vidare om utbrändhet som en möjlihet av Fredrik Bentsson, Cordia Måna åner har berättelsen i en bok kommit till mi just när ja som bäst behövt den. En tankeån som har hjälpt mi på ett nytt spår, en annorlunda vinklin, ett annat sätt att se på saken. Säkert är ja inte ensam om den upplevelsen? En vecka efter en enomripande, total kollaps lier boken Väen vidare om utbrändhet som en möjlihet, av Fredrik Bentsson, i min brevlåda. Så har det då hänt ien, en bok har kommit till mi, just när ja som bäst behövde den! Författaren beskriver lättfattlit flera autentiska fall och bidrar med både praktik och teori på ett konstruktivt och eftertänksamt sätt. Han ställer in fokus på att människans reaktion är sund, ja han säer till och med att utbrändhet är en sund reaktion på en osund verklihet och samhällsstruktur! I boken lyfts ett perspektiv fram som ofta förbises, vårt behov av reflek- tion, stillhet och berundande av de existentiella fråorna. Solvei Jacobsson Stjärnfältet av Ulrika Kärnbor, Bonnier Enlit forskarna tillhör den moderna pilrimen nåon av följande rupper: frisksportarna, de kulturhistoriskt intresserade eller de reliiöst motiverade: läs andlia sökarna. Kulturjournalisten Ulrika Kärnbor som själv placerar si i alla tre kateorierna av si ut på en vandrin till katedralen i Santiao de Compostela i norra Spanien, eftersom hon kände att hon var på vä att börja leva sitt liv som en lön. Ulrika föreställde si att pilrimsfärden skulle kunna fun-era som ett reninsbad, e henne möjlihet att tänka över sitt liv, sätta punkt och å vidare. Hennes beskrivnin av vandrin-en har blivit till en fänslande berättelse om väen till självinsikt och den fysiska anstrännin som krävdes för att nå lånt bortom det materiella. Cecilia Hardestam Själavård på Arvikafestivalen UNDER ARVIKAFESTIVALEN, 15-17 JULI, kommer själavårdare från Svenska kyrkan som vanlit att finnas på plats för den som behöver samtal, vila eller andra typer av omsor och stöd. Det är tionde året i rad som själavårdarna finns till hands på festivalen och undomarnas behov av nåon som lyssnar och våar vara närvarande blir allt större för varje år, berättar församlinspedao Carina Adrian. Vi märker till exempel att antalet undomar med psykiska problem ökar. Över huvud taet blir det flera djupa samtal under festivalen, eftersom den lockar måna sökande och öppna människor. Men en stor del av vårt arbete handlar om rent konkreta saker: plåstra om, e fast föda, nåot att dricka eller en filt. Bland själavårdarna, som har sin bas vid festivalens själavårdstält, finns både personal från kyrkan och lekmän. Närvaro Det svåra hör livet till ljusa daar avlöses av mörka och förr eller senare OBS! drabbas vi alla av det svåra, det som smärtar och ör oss illa. Tillvaron kan för en tid bli svår att hantera och fråor som tidiare GÅ IN PÅ MALLSIDAN OCH ANPASSA sällan ställts blir aktuella. Finns det Nåon som ser, hör och förstår när verkliheten TONPLATTAN brister? Ibland TILL benämns ORDET denne EFTER Nåon för TEX- Gud en Gud som TENS är nära LÄNGD. och ibland frånvarande eller lånt borta. Läntan efter denna närvaro varvas med vreden. Två bröder är ute på vandrin. De samtalar med varandra om den sor som drabbat dem, att deras emensamme vän har dött. Stor är deras förtvivlan och djup den bedrövelse som de känner. Hur har detta kunnat ske och hur blir det nu för dem att leva vidare? Bröderna får snart sällskap av en man som undrar vad de båda talar om och vad som hänt och de båda berättar. Så tillbrinar de tre en tid tillsammans i samtal med varandra under det att de vandrar mot sitt mål. Först när de delar sin måltid förstår de att den främmande mannen är Jesus. När det svåra händer mi i livet kan ja behöva dela det med nåon som följer mi ett stycke på min vä. Nåon som ser, hör och förstår det som just nu händer och hur det kan vara möjlit att leva vidare. Nåon som bekräftar, håller mi och er mi stöd. Nåon som möter mi där ja är i nuet och är beredd att stå ut med såväl fråor och funderinar som med känslomässia svänninar. I det nära och ärlia, nakna och avskalade mötet människa till människa där vi låter oss bli berörda i djupet av vår själ: där är Gud närvarande. Åse Bernlin är diakon och samtalsbehandlare på Samtalsakuten i Karlstad Det stora är inte att vara den ena eller den andra utan att vara si själv citatet Sören Kierkeaard 12 KYRKNYTT 1/2003 KYRKNYTT 1/2003 13

Med reservation för ev ändrinar det händer ÖPPET I DOMKYRKAN 28/6-22/8 Mån-fre kl 9-19. Lör kl 10-16. Sön kl 10-18. ANDRUM Moronbön och frukost kl 10 mån-, tis-, tors- och freda, Vikenkyrkan. Kvällsstund kl 18 lördaarna 19/6, 3/7, 17/7, 31/7, Mariakapellet vid Hammarö VÄGKYRKA vid Hammarö kyrka och Hammars ård. Öppen 28/6-8/8. Mån-lör kl 11-17, sön kl 12-17. Kaffe med hembakat bröd. Mariakapellet öppet för andakt och en stilla stund. Guidnin kan erbjudas i Hammarö MUSIKGUDSTJÄNSTER m m 13/6 kl 11 Nyeds Draspelsklubb och Dansdraet, Alsters 25/6 kl 23.30 Midsommarnattsvaka med Birerssons Damorkester, Skohalls 20/6 kl 17 Café, kl 17.30 Folkdans med Dansdraet, kl 18 Musikudstjänst, Östra Fåelviks 26/6 kl 11 Friluftsudstjänst vid Hammars ård. Vernissae med Håkan och Britt Feraeus. 27/6 kl 18 Ekumenisk friluftsudstjänst vid Svenshults bydeård, Hammarö. 18/7 kl 18 Friluftsudstjänst vid Skae fyr, Hammarö. 1/8 kl 18 Friluftsudstjänst på toret i Skohall. 8/8 kl 15 Ekumeniskt möte, musik med Björnlian, Flatviksården, Skattkärr. 8/8 kl 11 Konsthömässa, Hammarö 15/8 kl 18 Friluftsudstjänst i Lill-änens bostadsområde, Hammarö. 15/8 kl 18 Musikudstjänst: Visa, låt och koral. Bibbe-Lott Åsbom-Kunze, Ulf Jonsson, Lars Jacobsson, Östra Fåelviks 27/8 kl 19 Renbåsmässa, Vikenkyrkan. 29/8 kl 18 Musikudstjänst, kören Tre kronor från Rimbo, Östra Fåelviks MUSIK Lunchmusik Varje torsda kl 12 samt varje lör-da (utom 26/6) kl 13, Domkyrkan. 17/6 kl 12 Jonas Haltia, trumpet, Iner Lise Ulsrud, orel, Domkyrkan. 1/7 kl 19 Rimor och Mats Backlund, sån, Jan Sundqvist, piano. Serverin, Herrhaskyrkan. 4/7 kl 18 Café, kl 19.30 Musik: Där rosor aldri dör med Bent Buskas och Sti-Arne Söderman, Prästårdsparken, Östra Fåelvik. 7/7 kl 20 Ett år i kunens tjänst. Riksmarskalken Inemar Eliasson berättar. Musik för pukor, slaverk och orel. Johnny R Nilsson och Hans Nordenbor, Domkyrkan. 8/7 kl 19 Blues med Hans, Mats och Per-Åke. Serverin, Herrhas-kyrkan. 10/7 kl 18 Sommarkvällsmusik med Marianne Myrsten, sån och Helena Strömber, piano. Nyeds kyrka, Molkom. 11/7 kl 18 Café, kl 19.30 Artur Nylin och Grannlåt: Sussie Bofeldt, Marianne Jakobsson och Anki Lindh. Östra Fåelviks 14/7 kl 20 Ord och ton: Mellan dröm och verklihet, Domkyrkan. 15/7 kl 19 Sommarväll i Herrhaskyrkan. Serverin. 17/7 kl 18 Jazzi folkmusik med Malin Gustavsson och Alexandra Nylin på saxofon, marimba och flöjt, Alsters 18/7 kl 18 Café, kl 19.30 Våra vackraste visor och verser med Torleif Styffe, Leif Nyren, Christer Halvarson, Inela och Invar Karlsson, Östra Fåelviks 20/6 kl 18 Sjun Herrens lov. Sommarkonsert med Skohalls kyrkokör, Skohalls 21/7 kl 20 Inen utanför, Alva Ekström om vår mesta psalmför-fattare Anders Frostenson. Körrupp och instrumentalister medverkar, Domkyrkan. 22/7 kl 19 Musik med Marianne Jakobsson, Maj-Lis Lundber, Emma Jakobsson, sån, itarr. Serverin, Herrhaskyrkan. 24/7 kl 18 Konsert med Peter Boman, sån och Christina Lidén, piano, Alsters 25/7 kl 18 Café, kl 19.30 Musik och tänkvärdheter. Karin och Johan Birersson, Jan Bark, Östra Fåel-viks 25/7 kl 20 Orelkonsert, Martin Weyer, Tyskland, Domkyrkan. 28/7 kl 20 Drömspeel med Peter Jankert, sånerskan Henriette Meyer- Ravenstein och pianisten Elisabeth Boström, Domkyrkan. 29/7 kl 19 Musik i sommarkväll, serverin, Herrhaskyrkan. 31/7 kl 18 Konsert med Lisa Svanström, sån och Jonas Anerud, itarr, Alsters 1/8 kl 20 Aftonmusik. Lars-Gunnar Bodin, violin, Bruno Wallenström, orel, Domkyrkan. 5/8 kl 19 Musik med Torbjörn Widéll och Lars-Gustaf Rinaldo. Serverin, Herrhaskyrkan. 8/8 kl 20 Orelkonsert, Marcus Torén, Domkyrkan. 12/8 kl 19 Musik med Familjen Lassbo, sån, fiol, piano, orel. Serverin, Herrhaskyrkan. 15/8 kl 20 Orelkonsert, Ranhild Pettersson, Domkyrkan. 29/8 kl 18 Orelkonsert, Ulf Samuelsson, Domkyrkan. SOMMARKVÄLLAR Norrstrandskyrkan 15/7 kl 19 Jordubbskväll. 29/7 kl 19 Kväll med Mona Nylin, artist och konstnär. 12/8 kl 19 Kväll med Martin Bredin och vänner. 29/8 kl 19 Kväll med Norrstrands Motettkör. SOMMARKYRKIS Veckorna 25-27 Mån-fre, kl 10-14, för barn 0-9 år i vuxens sällskap. Innelek, utelek, badutflykter, rill-utflykter m m, Vikenkyrkan. SOMMARCAFÉ Våffelcafé Onsdaar kl 12-15, 30/6-1/9, Vikenkyrkan. Arken Mån, tis, tors, fre kl 10-14, ons 13-15. Stänt 5/7-1/8, Krono-parkskyrkan. Våen tis-tors kl 13-16. Endast 10 kr. Onsdaar 23/6-25/8 kl 14.30-15 medverkar Moran Larsson/Bent Grahn/Gunnel Björshammar med ena dikter, kåserier, historier och skrönor, Västerstrandskyrkan. Serverin onsdaar 30/6-18/8, kl 10-12, kaffe och hembakat bröd, Mariaården, Skattkärr. KONSTUTSTÄLLNING 20/6-15/8 mån-tors 9-16, fred 9-12, sönda i samband med udstjänster: Anna Hedstrand tyer, tavlor, emalj etc. Inrid Henriksson keramik, tavlor etc. Annica Eriksdotter-Pettersson tex-tilier etc Bent Grahn: collae etc, Västerstrandskyrkan. 26/6-8/8 Mån-lör kl 11-17, sön kl 12-17 Konstutställnin med Håkan och Britt Feraeus från Skohall, Hammarö KURSER Geijerskolan Besjälat lärande 12/7-16/7, både för yrkesverksamma pedaoer och di som är personlit intresserad av hur konst, kunskap och existentiella fråor häner samman. Anmälninstiden har ått ut, men ev finns nåra restplatser. Kontakta Geijerskolan, tel 0552-302 50. 2/8-6/8 Biorafin att berätta om livet. Bent Janfeldt om Axel Munthe. Sirid Kahle, självbiorafi. Gunnar Wetterber om Oxenstierna. Carina Burman om Fredrika Bremer. Yrsa Stenius om Jussi Björlin. Anmälan: Geijerskolan, tel 0552-302 50. 7/8 kl 11-16 Kom och måla akvarell vid Hammarö FÖREDRAG 7/9 kl 18.30-21 Thomas Sjödin: När du reser förändrar du värl-den. En kväll om hur vardasmöten blir till äventyr. Inträde 50 kr, Betlehemskyrkan. KROPP OCH SJÄL Själavård Kontakta präst eller diakon i kyrkorna. Samtalsakuten erbjuder hjälp vid akuta livskriser, tel 18 00 50. Även nyöppnad krismottanin för män. Kyrkans Familjerådivnin, tel 14 14 21. Leva vidare-rupper för di som mist partner, barn eller förälder, tel 070-583 58 67. ANDLIGA SEMESTERTIPS Klosterresor www.klosterresor.nu 070-316 70 36. Taizé Inemar Hansson, 054-14 19 01 eller 070-551 65 47. Researranören Mia-Resor 0522-842 18. Hemsidesadress: www.miaresor.com www.taize.fr Svenska kloster Jesu Moder Maria kloster, Tomelilla, 0417-231 91. S:ta Birittas kloster, Vadstena, 0143-135 11. Den helie Benedikts hus, Tomelilla, 0417-232 09. Karmelårdens reträtthem, Tåarp, 0148-531 22. Helia hjärtats kloster, Borhamn, 0143-210 20. Röle kloster, Södra Sandby, 046-514 20. Överselö Klosterård, Strännäs, 0152-411 16. Alsike kloster, 018-38 30 02. Franciskusården, Partille, 031-795 72 35. Svenska kyrkan i utlandet www.svenskakyrkan.se/skut 018-16 95 00. Nordisk pilrimsvandrin Carina Frykman, 031-771 30 00. Gunnar Götlind, 0511-262 00. Pilrimscentrum i Vadstena www.pilrimscentrum.nu 0143-105 71. Geijerskolan www.eijerskolan.se 0552-302 50. Zazenkurs Kerstin Halund, 0322-63 39 55. Stiftelsen Beret www.beret.se 0248-79 71 70. här når du oss KARLSTADS DOMKYRKOFÖRSAMLING 054-14 14 00 Herrhaskyrkan 14 14 80 Vikenkyrkan 14 14 90 Råtorpskyrkan 57 14 86 NORRSTRANDS FÖRSAMLING 054-14 19 00 Kronoparkskyrkan 14 19 20 Kroppkärrskyrkan 14 19 30 Rudskyrkan 14 19 40 VÄSTERSTRANDS FÖRSAMLING 054-14 19 50 ÖSTRA FÅGELVIKS FÖRSAMLING 054-14 19 70 HAMMARÖ FÖRSAMLING 054-51 86 00 KARLSTADS KYRKLIGA SAMFÄLLIGHET 054-14 14 50 KYRKOGÅRDSFÖRVALTNINGEN 054-14 14 60 UNIVERSITETSPRÄSTERNA 054-700 14 92 SJUKHUSKYRKAN 054-61 50 00 (vxl) KYRKNYTT Karlstads kyrklia samfällihet Box 57, 651 03 Karlstad www.kyrknytt.nu e-post karlstad.kyrknytt@svenskakyrkan. se redaktör Cecilia Hardestam 054-18 32 22 redaktionsråd Maria Tiainen, Solvei Jakobsson, Lars Olsson, Pär Lundber, Mararetha Lothiius, Aina Svensson, Jan-Evert Petersson ansvari utivare Melvin Andersson 054-14 14 55 rafisk form Maria Karlber-Back layout www.avance.se tryck JMS Rulloffset, Velline, 2004 omslasbild Cecilia Hardestam... Kyrkornas fullständia proram hittar du i lokalpressen samt på www.svenskakyrkan.se/karlstad www.svenskakyrkan.se/hammaro Med reservation för ev ändrinar 14 KYRKNYTT 1/2003 KYRKNYTT 1/2003 15

POSTENS GRUPPFÖRSÄNDELSER enkäten Hur tar du hand om din själ? Ann Fredholm, 18 år, studerande VIKTIGAST ÄR ATT TA DEN TID SOM MAN BEHÖVER för si själv. Tid som ör det möjlit att varva ner och smälta alla intryck. Ja bor vid en sjö en bit utanför stan och det är i si bra för själen. Dessutom ör ja sånt som ja blir lad av. Ja är till exempel musikintresserad och sjuner, spelar och dansar mycket. Två somrar har ja också rest till klostret Taizé i Frankrike. Klostret har en så lun miljö där man bara kan vara och släppa alltin som finns hemma. Man slipper medias värld och umås med människor från hela världen. Lunet därifrån brukar ja bära med mi som en inre motvikt till all stress ett par månader efter besöken. MITT JOBB SOM BIBLIOTEKARIE PÅ SUNDSTAGYMNASIET är i si ett sätt att ta hand om själen. Varje da upplever ja inspirerande människomöten och får ta del av ett stort flöde litteratur och information. På fritiden är ja bland annat redaktör för en tidnin och skriver en hel del; själva skrivandet är en slas själsli och intellektuell resa där man plötslit formulerar saker man aldri formulerat tidiare. Sedan nåra år tillbaka spelar ja också amatörteater och det är oerhört berikande att leka en kväll i veckan i vuxen ålder. Att pröva olika karaktärer och attityder är själsutvidande och får mi att misstänka att var och en av oss till vardas förmodlien bara använder en liten del av vår potentiella kapacitet. Lennart Wettmark, 59 år, bibliotekarie Berndt Norén, 75 år, pensionär ATT SE TILL SJÄLENS BEHOV ÄR MYCKET VÄSENTLIGT och faktiskt ett sätt att e kärlek till si själv. När ja läser, lyssnar på musik, skriver poesi eller prosa skapas nåot inne i mi som stäner ute neativa tankar. Det handlar inte om nåon flykt från mi själv utan är ett sätt att å inåt och njuta av det ja upplever. Intryck från andra människor och emenskap berikar också själen och de senaste åren har ja allt mer börjat medverka i andakter och udstjänster i Vikenkyrkan. Att vistas i naturen får också själen i harmoni. Därför är ja mycket ute i skoen och tar till vara på vad den har att e från vårens första nässlor till björnbären frampå hösten. SOM YRKESARBETANDE SMÅBARNSFÖRÄLDER handlar det om att försöka skapa utrymme för själen. Periodvis har ja mediterat, dansat och sjunit men nu passar det mi bättre att hålla på med yoa. Där fokuserar man mycket på andninen, och när andninen får större plats blir ja mer centrerad och har lättare att lyssna efter vad själen säer. Dess-utom kräver yoa en fullständi närvaro i det man ör och det innebär att ja släpper andra tankar och får lite kreativ distans till bland annat jobb och familj. Över huvud taet skulle ja önska att de själslia behoven uppmärksammades mer i samhället. Måna tillbrinar oerhört mycket tid på sina jobb och de flesta företa och oranisationer skulle må bra av att e medarbetarna lite mer utrymme för tankar och reflektion. Cathrin Dalmo, 35 år, utvecklinsledare Utfråare & foto CECILIA HARDESTAM Nästa nummer av Kyrknytt kommer den 16 september. Tema: Mission