Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting 7:e Nationella Prioriteringskonferensen Gävle oktober 2013 Ann Fjellner senior medicinsk rådgivare
Historik
Stockholms läns landsting började tidigt arbeta med prioriteringar 2002 prövades en modell för vertikal prioritering inom ett antal sjukdomsgrupper. Resultatet indikerade att genom samarbete mellan landsting och nationella aktörer skulle vertikal prioritering kunna användas för 75 % av vården. I Seminarieserien Vårdens Villkor - Vårdens framtid under åren 2004 2006 diskuterade beslutsfattare (politiker och tjänstemän) och verksamhetsföreträdare prioriteringar, värderingar och effektivitet. Seminarierna utgick från Värdegrunden den hälso- och sjukvårdetiska plattformen för Stockholms läns landsting som bygger på prioriteringsutredningen. Den politiska ledningen ansåg att vertikala prioriteringar var vårdens uppdrag medan horisontella prioriteringar var politikens uppdrag.
Den stora utmaningen Exempel på behovskartläggningar
Behovskartläggningar som stöd för vårdutbud Sedan 90-talet har omfattande behovskartläggningar genomförts med syfte att skapa underlag för planering av vårdutbud inom de olika sjukvårdsregionerna i Stockholms läns landsting. Efter sammanslagning av regionerna 2004 genomfördes behovskartläggningar omfattande hela landstinget som underlag för styrning av allt vårdutbud i landstinget. Långtidsutredningen 2008 År 2030 kommer befolkningen att vara 20 procent fler och med en ökad andel äldre. och med en med Med hänsyn tagen till förändrad ålderssammansättning allt annat lika kommer antalet vårddagar att öka med 16 procent och besöken i öppenvård och besöken i öppenvården med 15 procent, 2018 jämfört med 2008. Idag står gruppen 25 till 64 år för ca 45 procent av samtliga besök i öppenvården.
Underlag till Framtidsplanen 2011 Befolkningen i länet ökar till 2020 med ytterligare 350 000 invånare. Ökar årligen med en medelstor svensk stad eller två SL-bussar per dag. Vi lever längre och antalet äldre med stora vårdbehov blir fler och ökar mest. Invånarna tar till sig allt mer information och ställer högre krav. Patienters och medborgares syn på vården varierar mellan olika grupper bland annat beroende på ålder, kön, etnicitet och diagnos. Utlandsfödda och personer med sämre hälsa är mindre nöjda. Födda utanför norden har generellt sämre hälsa och upplever sämre tillgänglighet. Kvinnor uppger lägre självskattad hälsa.
7 Analys inom utvecklingsarbetet med aktiv hälsostyrning En liten grupp av patienter inom landstinget har mycket omfattande behov av hälso- och sjukvård 1% av befolkningen står för ca 30% av den totala hälso- och sjukvårdskostnaden inom SLL. Dessa ca 20 000 vårdtunga patienter har i snitt 8 olika diagnoser 65 vårdkontakter per år En inläggning var tredje månad, oftast akut Mycket låg självskattad livskvalitet Stora behov av rådgivning, coachning och vårdkoordinering 35% av dessa patienter är yngre än 65 år Gruppen vårdtunga är inte statisk endast ca 15% återfinns bland de vårdtunga även året efter Internationella erfarenheter visar att case och disease management, eller aktiv hälsostyrning (AHS), kan förbättra och effektivisera vården för denna patientgrupp Källa: HSF, Health Navigator analys
Vårdutbudet måste öka genom prioriteringar? Exempel
Politiska mål för Stockholms läns landsting Långsiktiga mål: Förbättrad tillgänglighet och kvalitet inom hälso- och sjukvården En ekonomi i balans Mål för hälso- och sjukvården Hälso- och sjukvården ska bidra till en god hälsa i befolkningen Hälso- och sjukvården ska ha god kvalitet, med säker vård till rätt patient Hälso- och sjukvården ska upplevas som tillgänglig för medborgaren Patienternas väntetid ska i möjligaste mån minimeras Stor grad av valfrihet och likvärdighet för medborgarna samt mångfald inom Hälso- och sjukvården Medarbetare och patienter ska vara nöjda Ekonomin för Hälso- och sjukvården ska vara i balans Hälso- och sjukvården bidrar till en hållbar miljö
Politiska prioriteringar - ökad tillgänglighet Med syfte att förbättra jämlikhet och bättre tillgodose vårdbehovet för patienter med nga långa väntetider infördes vårdval. Exempel Vårdguiden/1177 på telefon och internet ger råd råd och tid direkt till vissa vårdgivare Vårdval husläkarmottagning har ökat vårdutbudet och antalet läkarbesök i socialt utsatta områden Vårdval höft-/knäplastikoperation har eliminerat köer genom ökat antal operationer till lägre totalkostnad
11 Prioritera - hälsofrämjande och förebyggande insatser Aktiv hälsostyrning är en internationellt validerad metodik som syftar till att proaktivt stödja utvalda målgrupper inom hälso- och sjukvården Kort definition Aktiv hälsostyrning syftar till att identifiera och proaktivt stödja målgrupper med stora vårdbehov i syfte att förbättra hälsan och livskvaliteten samt förbättra resursanvändandet för dessa patienter Målgrupper Case management Disease management Population health management Patienter med omfattande och komplexa vårdbehov Patienter med kroniska diagnoser Folkhälsa och primärprevention Källa: Care Contimuum Alliance; Cochrane Review; SLL
Framtidsplanen andra steget 2013-06-13 Sidan 12 Prioritering i framtidens hälso- och sjukvård Vårdnätverket visionsbild
Framtidsplanen andra steget 2013-06-13 Sidan 13 Vårdutbudet behöver öka Ökat utbud av vård för att möta de nya behoven behöver vårdutbudet öka från dagens ca 347 000 vårdtillfällen per år till ca 402 000 en ökning med ca 55 000 vårdtillfällen, vilket innebär 16 procent. Mer vård nära invånarna - ökningen kommer främst att ske utanför akutsjukhusen bland annat i sjukhus med specialistvård och geriatrik.
Framtidsplanen 10-årig investeringsplan Stort behov av investeringar i sjukvårdsbyggnader. Budgetarbetet visade att samtliga investeringar inte var genomförbara enligt ursprunglig plan utan att dessa måste prioriteras. samtliga Prioriteringen visade att det var mer resurseffektivt att investera i närsjukhusen där fanns lediga lokaler och kostnaden för investering var avsevärt lägre. Vårdnivå Investering Förutsättning Universitetssjukhus ca 30 mkr/vpl Investering i nytt NKS Akutsjukhus ca 15 mkr/vpl Investering i bef akutsjukhus Närsjukhus ca 3 mkr/vpl Investering i bef närsjukhus Totalt beräknas investeringar för 1 800 m kr innebärande drygt 700 vårdplatser i en till två patientsrum vid närsjukhusen, enkelrum enbart när så är nödvändigt.
Framtidsplanen andra steget Prioriteringar genom beslutsstöd Exempel
Projekt Innovis En effektiv och tydlig beslutsprocess införs kring introduktion och uppföljning av nya läkemedel i vården i SLL. Etablerade metoder för uppföljning av läkemedelsförskrivningen införs för prioriterade läkemedel. Implementeras i förvaltningen 2013
2013-08-19 / RCC Stockholm-Gotland En process för alla scenarier. Nytt lm Ny indikation Nytt lm /särlm L ä k e m e d e l 300 000 patienter Lågt pris Alla vårdgivare Budgetberedning Utbildningar Kommunikation Uppföljning Forskning L ä k e m e d e l 400 patienter Högt pris Sjukhus/privata specialister Uppföljning L ä k e m e d e l 6-7 patienter Extremt högt pris Sjukhus Uppföljning A B C
Prioriteringar genom beslutstöd Säkerställer en jämlik och efter givna resurser god vård Medicinsk programarbete MPA inom Vårdgivarstöd vårdprogram Utgår från den etiska plattformen och prioriteringsutredningen. Utformas inom områden Utformas inom områden där det saknas vägledning, kan i vissa fall komplettera nationella riktlinjer. I dagsläget finns ett fyrtiotal vårdprogram utarbetade Läkemedels Kommittén Kloka listan För säker och effektiv läkemedelsanvändning Metodrådet Stockholm Gotland Regional funktion för evidensbaserad utvärdering av nya och ifrågasatta metoder och processer i vården enligt SBU-modell Regionalt Cancercentrum RCC - vårdprogram Rekommendationer grundar sig på aktuella nationella riktlinjer utarbetade av Socialstyrelsen eller annan organisation på uppdrag av Socialstyrelsen. Nya forskningsresultat ska tas in och evidensgraderas. Uppföljning av vårdprogram sker i kvalitetsregister.
Personliga reflektioner
Personliga reflektioner Varför prioriteringar? Nya sjukdomsbilder ex barnfetma Skapa resurser för nya medborgare Mer jämlik hälso- och sjukvård Ökad efterfrågan på akut vård Hur prioritera framöver? EU-direktiv och Patientmaktsutredningen Ansvarsfull hälso- och sjukvård Går det att genomföra landstingsvisa vertikala och horisontella prioriteringar - eller måste vi samverka nationellt? Hur möjliggöra öppenhet? enligt nationell modell för öppna prioriteringar, för befolkningen i ett landsting med hög inflyttning och där en tredjedel kommer från andra kulturer? Hur involvera politiken och engagera den medicinska professionen?