Barns helse og egenopplevelse som asylsøker http://www.cergu.gu.se/publikationer/ NSH-konferanse om minoritetshelse Oslo 6 mai 2011 Henry Ascher MD, docent i barnmedicin, universitetslektor Flyktingbarnteamet, Göteborg Svenska Barnläkarföreningens Arbetsgrupp för flyktingbarn henry.ascher@nhv.se Bakgrund 1. Upplevd hälsa kan vara indikator på hur asylperioden påverkar asylsökande barn 2. I så fall viktigt att fråga barn själva Är hälsa och välbefinnande relevanta begrepp för barn? Målsättning Att undersöka asylsökande barns uppfattning om vad hälsa betyder innebörden av att ha god hälsa och motsatsen till god hälsa faktorer som förbättrar och försämrar hälsan Vi använder alltså barnets egen definition av hälsa och söker barnets åsikter om vilka faktorer som påverkar hälsan. Vad menas med hälsa? h Vad får f r dig att måm bra? Vad får f r dig att måm dåligt? Kan man måm bra och dåligt d påp samma gång? g Vad är r hälsa? h Altina 13 år: jag tror att jag inte växte så fort [i ursprungslandet] som jag gjorde här [i Sverige] på grund av den här rädslan. Men sen kom jag hit och ser barnen hur de leker och äter utan några bekymmer så växer även jag. En barnmedicinsk definition: att barns optimala hälsa tillåter barnet att växa och utvecklas efter sina förutsättningar. Metod och familj Kvalitativa, semi-strukturerade och explorativa intervjuer med barn och föräldrar separat via tolk 25 barn i 14 familjer (17 pojkar, 8 flickor), 6 18 år gamla. Fingerade namn. Familjer från Irak, Kosovo, Iran, Mellanöstern, Afghanistan och Albanien I Sverige 4 30 månader (median 8,5 månader) 10 familjer väntade på första beslut, 3 hade överklagat första avslag, 1 hade just fått uppehållstillstånd Fokusgruppsintervju med ett flyktingpsykiatriskt behandlingsteam
Fysisk och psykisk hälsa Man kan må bra i kroppen fastän insidan mår dåligt. (Kaden 15 år) Ont i ansiktet då man är rädd (Sherbel 11 år) Fysisk och psykisk hälsa Hälsa och välbefinnande Hälsa är...vara glad Inte bara att vara frisk. Det finns saker som påverkar hur man mår. (Editha 14 år) Fysisk och psykisk hälsa Hälsa och välbefinnande Att växa I Bagdad måste man vara rädd.... Vi kom hit för att det fanns ingen trygghet hemma. Vi kunde inte spela fotboll... Min lillebror [som är kvar med mamma och en bror i Bagdad] står i fönstret och ser på barnen som går till skolan. Han får inte gå för mamma vågade inte skriva in honom i skolan. (Asmar, 12 år) I Bagdad gick man i skolan två dagar i veckan. Här varje dag och man hör när klockan ringer in och då måste jag gå jättefort för att hinna. Jag går så fort att jag får ont i benen. (Polat 9 år)
Frihet Du vet när man känner att man har frihet och trygghet då går jag i skolan med glädje. (Hasan 17 år) Frihet Saknad Jättestor skillnad. Om man skulle berätta om det skulle det ta en hel månad och en dag. (Romina 11 år) Det är stor skillnad... De går i skolan, de leker själva ute... De har kompisar, de har inte haft det i sitt liv. Jag känner att de trivs jättebra, att de har det jättebra här och mår bättre. Och jag känner att de vill lära sig språket för att kunna kommunicera och skaffa sig ett arbete i framtiden Vi levde inte kan man säga i Irak, och vi hade jättesvårt. Därför lämnade jag landet och vi flyttade hit. (Förälder) 5. Lilleby är värre än Bagdad Boende, hälsa och välbefinnande Barnens situation, eller liv, i [Lilleby] var svårare än i Irak. Vi var väldigt isolerade. Där fanns bara fem hus. När vi flyttade hit till [Ljunga] blev det bättre. Här har de hittat kompisar, det finns fotbollsplan som de kan gå till och spela fotboll. Skolan ligger nära där vi bor. Inte som det var i [Lilleby], där skolan låg 18 kilometer bort. Även bostaden var dålig, det påverkade oss. Vi hade ett litet rum, lika stort som köket, mina barn bodde i det här rummet. (Förälder) 5. Lilleby är värre än Bagdad Boende, hälsa och välbefinnande Det är jättebra, det är lugnt. Folk är jättefina, snälla. Tre svenskar har vi här i byggnaden. Vi har nämnt att vi vill ha ett lugnare område på grund av Altina för att det inte ska bli oväsen och bråk. Så ni är nöjda? Ja, med boende och grannar vi är jättenöjda. (Altinas mamma)
5. Lilleby är värre än Bagdad Boende, hälsa och välbefinnande som personal att åka dit och förstå hur det kan bli att sätta sig i de här miljöerna det finns inte en kotte men kossor, hästar och traktorer. I de här ganska kala lägenheterna, sängar som är i trä ja, väldigt speciellt. Nästan aldrig mer än sju leksaker. Jag jämför ofta med mina egna barns överflöd. Sju leksaker i en kal lägenhet. Ett barn som sitter konstant i soffan och tittar på tecknat. (personal Flyktingpsykiatrin) Mamma är viktig för att man ska må bra tillit till föräldrarna Föräldrastrategier för att skydda och trösta Betydelsen av föräldrarnas hälsa den viktigaste hälsofrämjande faktorn utanför familjen Struktur Viktiga vuxna Social funktion Ingång till Sverige Utbildning Man kan bli straffad i irakiska skolor om man inte gör sina läxor eller om man har glömt att göra uppgiften. Man får stryk... med pinne. (Amir 16 år) Här i Sverige får man inte slå barn, då man kan förlora sitt jobb och då kanske staten fängslar. Eller kan förlora sitt arbete helt och hållet. (Yasir 11 år) Det är väldigt stora skillnader, jag har varit i min sons skola. Jag var förvånad över den här kärlek gentemot barnen, gentemot de svenska barnen. Jag önskar att jag var barn här. De har ett mycket fint sätt att undervisa. jag har varit i skolan och sett när de har undervisat, och då tycker jag att det har varit ett mycket pedagogiskt och begåvat sätt att undervisa, för barnen lär sig, saker och ting utan att de vet att de har lärt sig. (Förälder, lärare) Den viktigaste skyddande faktorn är att bara ha en enda vän tänker jag ofta (personal Flyktingpsykiatrin)
Nej. Jag kan inte prata med dem om svåra saker, för jag vill inte bli påmind. Med kompisarna jag försöker vara glad hela tiden för att inte vara bara ledsen och ledsen. (Altina 13 år) 4. Fritiden Få aktiviteter, oftast hemma Begränsade möjligheter: ekonomi, busskort Litet utbud Fotboll Simning Annan idrott 4. Fritiden 5. Tillit och förtroende Positiva exempel och negativa 4. Fritiden 5. Tillit och förtroende 6. Framtiden Är det något annat som är viktigt? Framtiden. (Ali 13 år) Att man får stanna här. Om vi ska tillbaka till [ursprungslandet] kommer vi att hamna i krig och de kommer att skjuta oss. (Sherbel 11 år) Jag går ut ur huset och så kommer en bil. De här som finns i bilen de har vapen och de börjar skjuta runt omkring mig. Då vaknar jag och hjärtat slår så fort. Då när jag vaknar tänker jag på det fortfarande och kommer ihåg vad jag drömt om. Ibland händer det att jag börjar skrika mamma mamma. Igår skrek jag faktiskt. Det var precis igår med en kniv i handen. (Ali 13 år) Det var en mycket svår situation. Vi kunde inte gå ut väldigt ofta. Ja jag hade en kompis i Irak som jag brukade umgås med efter skolan. Han blev kidnappad och dödad eftersom de tänkte att han var jag. Jag tänker alltid på att de vill döda mig. (Ali 13 år)
Mitt liv, i Iran regimen, här Migrationsverket. De bestämmer över mitt liv. Jag tänker att jag ska läsa, jobba. De sa: nej, du har inte tillstånd att jobba. Om några dagar ska du få beslutet och där står att du inte ska jobba. Vad ska jag göra? Jag kan inte läsa, jag kan inte jobba. Hela mitt liv är i deras hand, regimen i Iran, och Migrationsverket här. (Pappa) 4. Utanförskap och ensamhet Föräldraisolering, ex indragen SFI-undervisning Deras sammanhang försvinner ju. Jag träffade t ex en familj med lite äldre barn de får inga busskort och de bor rätt långt borta då faller ju rätten till busskortet när man inte får ta del av aktiviteter då blir man ju ännu mer isolerad. Ja, och då kommer den här beskrivningen som många kommer med Jag känner mig som levande död, det är bättre i Bagdad än att leva så isolerad utan daglig sysselsättning. (personal Flyktingpsykiatrin) 4. Utanförskap och ensamhet 5. Att inte gå i skola När man är sysslolös börjar man naturligtvis att tänka och då kommer det dåliga tankar. (Sebastian 13 år) 4. Utanförskap och ensamhet 5. Att inte gå i skola och varje sommar är det likadant att det inte finns någon som vill ta ansvar för att aktivera barnen under sommaren. Det behöver ju inte handla om hela sommaren, men kanske 2-3 veckor i början och på slutet. Om man kunde få erbjuda någon form av aktivitet det hade varit så hälsobefrämjande! Och jag är så arg för detta! (personal Flyktingpsykiatrin) 4. Utanförskap och ensamhet 5. Att inte gå i skola 6. Framtiden Avslag
D. Den ovissa framtiden Vi pratar inte om Irak. Vi låtsas att vi har glömt allt. Vi gillar inte att komma ihåg det som hände i Irak. (Amir 16 år och Abir 13 år) Väntetiden känns inte alls bra. Man bara tänker och tänker liksom, hela tiden. Vad kommer att hända? (Altina 13 år) Väntetiden gör att det blir tyst i familjen. Vi har haft en mycket god relation mellan oss men Den här tiden är en förlust. Vi får pengar för vad? (Föräldrar) D. Den ovissa framtiden I början är ju rätt så många väldigt förälskade i sitt nya land och har mycket förhoppningar. Barn till föräldrar med mycket förhoppningar som har upptäckt en ny tillvaro peppas ju av sina föräldrar. Känslan för det vet jag inte om det är fakta känslan är att många vuxna patienter kommer när det har gått sådär 8-9 månader i snitt, när de har börjat dippa i asylprocesskurvan. Då är det ju ofta så att de beskriver samma symtombild för både barn och vuxna, samma ångest, samma nedstämdhet, samma mardrömmar, insomningsproblem. En generell symtombild för hela familjen, tycker jag. (personal Flyktingpsykiatrin) D. Den ovissa framtiden Att våga vilja Framtidsdrömmar Om du var en förälder f och skulle lämna l ditt land med dina barn, vad skulle du göra g för f r att hjälpa dina barn att måm bra? Leka med dom Undervisa dom Hjälpa dom att lära sig språket Gå ut med dom och göra saker Hjälpa dom att gå med i en idrottsklubb Hjälpa dom att lära sig simma Laga god mat Göra som min mamma och pappa Sammanfattning De intervjuade asylsökande barnen har viktiga synpunkter och tankar om hälsa och är kapabla att diskutera omkring dem. Hälsa är kopplat till frihet som är kopplat till trygghet Föräldrar och skola utgör de viktigaste faktorerna för att må bra Framtiden upplevs som osäker och ett potentiellt hot Asylperioden innebär upp- och nedgångar i upplevd hälsa Värna barnets glädje att bli sett och lyssnat på! p
Hälsa och välbefinnande http://www.cergu.gu.se/publikationer/ Barnkonventionen ett hälsodokument Lyssna på barn och föräldrar Värna barnets glädje över att bli sett och lyssnat på