Idrottshögskolan i Stockholm University College of physical education and sports Kravanalys för fotboll Författare: Andreas Mattsson, Mats Wistedt ht-, Idrottshögskolan i Stockholm
Kravanalys för fotboll (1) INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 3 SYFTE 3 METOD 3 HUR SER FOTBOLLENS RÖRELSEMÖNSTER UT? KRAVANALYS 5 UTHÅLLIGHET-------------------------------------------------------------------------------------------------------- 5 TESTVÄRDEN--------------------------------------------------------------------------------------------------------- 5 AEROB ----------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 5 ANAEROB-------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 6 SNABBHET------------------------------------------------------------------------------------------------------------ 7 TESTVÄRDEN--------------------------------------------------------------------------------------------------------- 7 ACCELERATION ------------------------------------------------------------------------------------------------------- 7 SPÄNST---------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 8 TESTVÄRDEN--------------------------------------------------------------------------------------------------------- 8 STYRKA --------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 9 REFERENSER 1
Kravanalys för fotboll 3(1) Inledning Denna kravanalys är riktad för senioreliten för herrar i Sverige. Vilka fysiska krav ställs det på en manlig allsvensk spelare idag? Fotboll är ett komplext bollspel där kraven är stora. Det finns fler delkapaciteter som teknik, taktik, psykologi och förstås fysik. I detta arbete behandlas bara de fysiska aspekterna. För att få fram en kravanalys behöver man därför dela upp de olika kapaciteterna. Tidigare studier på fotbollsspelarens fysiska status finns men studiernas tillförlitlighet kan vara brisfällig eftersom tester som genomförts inte har varit speciellt fotbollsspecifika. På senare år har kravanalyser i mångt och mycket byggts på spelares rörelsemönster. Jens Bangsbos klassiska uppställning på spelarens aktivitetsmönster (presenteras nedan) utgör grunden till den fysiska kravanalysen. Fotboll är ett intermittent arbete, d v s spelaren går, joggar och springer långa sträckor under en match vilket är fysiskt krävande. Det är närkampsspelet och behandlingen av boll som också gör spelet till tungt arbete. Eftersom fotboll är ett lagspel finns det självklart olika spelstilar i laget. Även positionen i laget spelar in i kravanalysen. T ex springer inte en back lika långt som en mittfältare under en match, detta har betydelse för kravet på olika spelarpositioner. Syfte Syftet med detta arbete är att försöka ge en bild på hur de fysiska kraven, som finns i fotbollen, ser ut idag. Fysiska krav som en svensk spelare bör ligga på för att kunna hävda sig på svensk elitnivå. Vi har i detta arbete valt att bortse från målvakten. Metod Mätvärden på svenska spelare har varit svåra att hitta men vi ville ändå försöka oss på en svensk kravanalys. I den litteratur vi hittat finns det dock nordiska värden som kan jämföras till svensk fotboll. För att kunna analysera den fysiologiska belastningen hos en fotbollsspelare har vi använt oss av följande frågeställningar: Hur mycket rör sig spelaren på planen under en match Hur ser spelarens rörelsemönster ut? Finns det skillnader mellan spelare i olika lagdelar? Den mesta informationen har vi hittat i Svenska fotbollsförbundets fotbolls-träningslära, skriven av Paul Balsom. Den boken är i stora delar uppbyggd på Jens Bangsbos undersökningar på danska elitspelare under nittiotalet. Vi har även tittat i Physiological tests for elite athletes där det bl a finns undersökningar på vad det australienska OS laget ligger på i testvärden. Vi anser att det går att ställa dom fysiska värdena mot en svensk elitspelare. Vi har mest koncentrerat oss på den litteratur som finns idag, och som vi tycker kan motsvara ett svenskt krav.
Kravanalys för fotboll (1) Hur ser fotbollens rörelsemönster ut? Rörelsemönstret skiljer sig beroende på spelarens position i laget. Det blir också svårt att hitta generella mätvärden eftersom arbetsintensiteten skiljer sig från match till match. Spelsystemet och taktikens betydelse har inverkan på spelarens rörelsemönster. T ex, hur mycket deltar en forward i försvarsspelet eller hur mycket deltar en ytterback i anfallsspelet? För att förstå det fysiska kravet på en fotbollsspelare behöver vi veta hur långt en spelare springer. Den danske fysiologen Jens Bangsbo har genom videoanalys fått fram spelares generella rörelsemönster och hur långt spelare generellt rör sig. Skillnader på löpsträckorna kan vara stora. En spelare rör sig enligt Bangsbo mellan nio och fjorton km under en match. Vidare behöver vi veta hur arbetsaktiviteterna ser ut under match, vilket redovisas i figur. En elitspelare löper ungefär samma sträcka som en spelare i lägre division. Skillnaden är att en elitspelare håller ett högre tempo. Matchdistans km Kilometer 13 1 11 1 9 1 km 1 km 1,5 km Backar Mittfältare Forw ards Position i laget Figur 1. Diagrammet visar hur långt danska elitspelare springer under en match i genomsnitt, utifrån spelarposition. Fotbollsspelarens rörelsemönster Procent 3 1 3, km 3, km,5 km 1,7 km, km,7 km, km Stående Gång Baklänges Jogging Lätt Halv Snabb Ryck Aerob process ca 9 % Anaerob process 1 % Aktivitet under en match 9 min Figur. Diagrammet visar hur aktiviteterna fördelar sig i kilometer under en match. Exemplet visar en manlig mittfältsspelare i div. 1.
Kravanalys för fotboll 5(1) Kravanalys Uthållighet I figur ser vi att ca 9 % av en match använder sig spelaren av den aeroba processen. Endast 1 % utgörs av den anaeroba processen, d v s när spelaren löper snabbt. I figur 1 ser vi att en mittfältare löper längre än forwards och backar. Kravanalys: Uthållighet Skala 5 3 1 Aerobt Anaerobt Backar Mittfältare Forward Skala 1-5 1 = Mindre viktigt = Ganska viktigt 3 = Viktigt = Mycket viktigt 5 = Extremt viktigt Figur 3. Diagrammet visar vilka uthållighetskrav som ställs på en svensk elitspelare i förhållande till position i laget. I figur 3 kan vi konstatera att mittfältspositionen kräver större aerob kapacitet, d v s mittfältaren arbetar på längre sträckor och med lägre intensitet än de övriga spelarpositioner. Vid högintensitetslöpning, d v s när den anaeroba processen används i hög grad, är det inga nämnvärda skillnader mellan lagdelarna. Vi anser dock att forwards arbetar något mer högintensivt i form av ryck och närkampsspel. Testvärden Aerob I en undersökning av 8 manliga elitfotbollsspelare i Danmark gjord av Jens Bangsbo var den genomsnittliga syreupptagningsförmågan 6 ml syre/min/kg. Även tester på australienska spelare i OS landslaget i maj 1998 visade liknande värden. Det ska tilläggas att spridningen var relativt stor. Det lägsta testvärdet mättes till 53,7 ml syre/min/kg till skillnad från det högsta värdet som var 66,7 ml syre/min/kg. Vi anser att en svensk elitspelare bör ligga på ovan nämnda testvärden för syreupptagning, d v s det genomsnittliga värdet på 6 ml syre/min/kg.
Kravanalys för fotboll 6(1) Anaerob Mjölksyra mmol per liter 16 1 1 1 8 6 1 9 1 7 Medelvärde Högstavärdet Medelvärde Högstavärdet Efter 1:a halvlek Efter :a halvlek Figur Mängden mjölksyra i blodet hos en manlig svensk elitspelare i halvlek och efter match. 1 Mjölksyra mmol per liter blod 8 6 1:a halvlek :a halvlek 1 3 5 6 7 8 9 1 Figur 5. Mängden mjölksyra hos en elitspelare vid tio olika tidpunkter under en match. I figur kan vi se att ungefär 1 % av matchen använder sig spelaren av den anaeroba processen. Den anaeroba kapaciteten hos en spelare är väldigt viktig. Det är ofta i matchavgörande sekvenser spelaren använder sig av anaeroba processen, som ryck närkampsspel etc. Blodlaktatvärdena varierar kraftigt under en match. Så låga värden som tre mmol (se figur 5) kan snabbt öka till upp mot 1 mmol (se figur ) vilket får anses vara väldigt högt. En spelare ligger under match på mycket höga pulsvärden, t ex en spelare som har 19 i maxpuls ligger under stora delar under en match och arbetar mellan 16 och 18 slag/min. Man ser också ett klart samband mellan pulsen och laktatet i blodet. Ju närmre spelaren ligger sin maxpuls desto högre laktatvärden uppnår spelaren.
Kravanalys för fotboll 7(1) En fotbollsspelare bör alltså också träna anaerobt, för att förbättra sin återhämtningsförmåga under match. Det kan tränas genom intensivt smålagsspel och snabbhetsträning. Målet är alltså att förbättra musklernas förmåga att tåla mjölksyra, att neutralisera och förbättra bortforslingen av laktatet i musklerna så effektivt som möjligt. Snabbhet Snabbhet är i dagens fotboll en oerhört viktig delkapacitet. Spelet går i ett högt tempo och att vara snabb är en förutsättning för att klara sig i dagens snabba spel. Snabbhet kan delas upp i maxsnabbhet, acceleration och riktningsförändringar. Maxsnabbhet är förmågan att hålla den maximala hastigheten på högsta nivå under en kort tid. Acceleration handlar om att från stillastående ta sig från punkt A till B. Oftast handlar det om en sträcka på fem till 15 meter. Eftersom bollen är med i spelet uppstår det många riktningsförändringar för en spelare under en match. Upp till 15 riktningsförändringar per minut har registrerats på en spelare. Skala Kravanalys: Snabbhet 5 Backar 3 Mittfältare 1 Forward Acceleration Maxsnabbhet Riktningsförändring Skala 1-5 1 = Mindre viktigt = Ganska viktigt 3 = Viktigt = Mycket viktigt 5 = Extremt viktigt Figur 6. Diagrammet visar kraven på snabbheten i förhållande till position. Accelerationen är mycket viktig på alla positioner, främst då på back och forwardsposition där snabba beslut tas hela tiden. För att komma före sin motståndare och först till bollen är det viktigt att ha en god acceleration. Maxsnabbheten anser vi vara viktigare för forwards eftersom denna spelare löper mer i djupled än de övriga positionerna. Riktningsförändringar sker oftast på mittplan vilket innebär att det ställs högre krav på mittfältaren när det gäller riktningsförändringar. Testvärden Acceleration I en undersökning på det australienska OS landslaget i maj 1998 där 31 spelare deltog, mätte man accelerationen på tre sträckor, fem, tio och meter. Medelvärdet på sträckan fem meter var 1,1 sekunder. Medelvärdet på tio meter uppmättes till 1,81 sekunder och slutligen medelvärdet på meter var 3,. Vi anser att en svensk elitspelare bör ligga på ovan nämnda testvärden för acceleration.
Kravanalys för fotboll 8(1) Spänst Spänsten för en fotbollsspelare är en viktig komponent i fotboll. Det är främst i nickdueller spelaren använder sig utav sin spänst. Spänsten för en fotbollsspelare är en blandning av styrka, teknik och koordination. Det finns ett samband mellan upphoppsresultat och resultat från snabbhetstest, vilket visar att det finns ett samband mellan benmuskelstyrka och snabbhet. Att mäta spänsten är således ganska enkelt och mätningar har gjorts. Specificiteten är dock diskutabel eftersom testen ofta är från stillastående och därför inte matchlikt, d v s en spelare är ofta i rörelse vid upphopp. Spänst i fotboll handlar mycket om tajming och att förutse bollbana. Kravanalys: Spänst Skala 5 3 1 Backar Mittf ältare Forw ard 1 Skala 1-5 1 = Mindre viktigt = Ganska viktigt 3 = Viktigt = Mycket viktigt 5 = Extremt viktigt Figur 7. Diagrammet visar kraven på spänst i förhållande till position. Backar och framförallt forwards hamnar ofta i nickdueller. Därför är det av större vikt för dom att ha en god spänst. Testvärden I en vertikalhoppstudie gjord av Ulrik Wisløff, Jan Helgerud och Jan Hoff på det norska fotbollslaget Rosenborg visades följande resultat. Vertikalhopp Rosenborg 1995 Försvar 55,1 cm Mittfält 5,5 cm Anfall 57,6 cm Resultaten är genomsnittliga på respektive lagdel. Även det australienska OS landslaget hade lite högre värden, 6 cm. Värdet är dock ett genomsnitt på hela truppen och skillnaderna var relativt stora. Det lägsta värdet var 7 cm och det högsta uppmätta värdet låg på 7 cm. På svenska elitspelare har man registrerat en hopphöjd på ca 5 55 cm, alltså något under medelvärdet på de australienska spelarna. Vi anser att en svensk elitspelare bör ligga på en spänst på mellan 5-55 cm.
Kravanalys för fotboll 9(1) Styrka Styrka för en fotbollsspelare delas upp i maxstyrka respektive uthållighetsstyrka. Maxstyrka är att i ett moment utvinna så mycket kraft som möjligt, t ex i närkampsspel. Uthållighetsstyrka är att i ett längre moment kunna bibehålla styrka, t ex vid ryck, vändningar och närkamper. Skala 5 3 1 Maxstyrka Kravanalys: Styrka Uthålligstyrka Backar Mittf ältare Forw ard Skala 1-5 1 = Mindre viktigt = Ganska viktigt 3 = Viktigt = Mycket viktigt 5 = Extremt viktigt Figur 8. Diagrammet visar kraven på styrka i förhållande till position. Maxstyrkan har större betydelse för forwards och backar som ofta hamnar i situationer där hög maxstyrka krävs. För forwards och backar är situationerna mer avgörande. T ex en förlorad närkamp för backen i straffområdet kan innebära ett mål bakåt medan en vunnen närkamp i straffområdet för en forward kan innebära mål framåt. Däremot är uthållighetsstyrka viktigare för mittfältare. Slutsatsen är att mittfältaren genom sin rörelse över stora delar av planen hamnar i många och framförallt längre situationer. Mittfältaren behöver alltså kunna bibehålla styrkan i flera moment i ett längre tidsperspektiv. Fibertypfördelning Procent 7 6 5 3 1 6 33 7 Typ 1-fiber Typ a-fiber Typ b-fiber Figur 9. Diagrammet visar fibertypfördelningen på danska elitfotbollsspelare. I figur 9 ser vi att den största andelen muskelfibrer hos danska elitfotbollspelare utgörs av långsamma typ1 fibrer. 33 procent av spelarens muskelfibrer utgörs av snabba uthålliga typ a fibrer. Endast sju procent utgörs av de snabba (ej uthålliga) typ b fibrerna. Utifrån olika spelarpositioner tror vi att kraven på fibertypfördelningen skiljer sig. I figur 8 ser vi att det ställs högre krav på uthållighetsstyrka för mittfältaren. Därför tror vi att mittfältaren är i högre behov av typ 1 fibrer. Backar och forwards däremot tror vi är i något större behov av typ a fibrer än mittfältaren. Därför borde fibertypfördelningen se olika ut mellan positioner och därmed borde styrketräningen mellan lagdelarna se olika ut.
Kravanalys för fotboll 1(1) Referenser Fotbollens träningslära / Paul Balsom / År / Svenska Fotbollförlaget AB Physiological tests for elite athletes / Australian Sports Commission Christopher J. Gore / År Football (soccer), New developments in physical training research / Norwegian university of science and technology. Department of physiology and biomedical engineering / Jan Hoff och Jan Helgerud / The physiology of soccer / Jens Bangsbo / År 1993 Fotbollsmedicin / Jan Ekstrand och Jon Karlsson / År 1998 / Svenska Fotbollförlaget AB För formens skull / Jens Bangsbo / Tryck År 1999 / Svenska Fotbollförlaget AB Fysiska egenskaper för juniorfotboll elit / B-uppsats Idrottshögskolan / Mats Wistedt och Andreas Mattsson / Idrottshögskolan