MARGINALSKATTER OCH FÖRETAGANDE

MARGINALSKATTER OCH FÖRETAGANDE - Därför påverkas entreprenörer mer av höga skatter Nima Sanandaji 1

FÖRORD Skattebetalarnas Förening har under året i en serie rapporter diskuterat hur de mycket höga marginalskatterna i Sverige påverkar vår samhällsekonomi och hur de i praktiken kan sänkas på ett ansvarsfullt sätt. I denna rapport sammanfattar vi argumenten för att effekterna på samhällsekonomin underskattas när bara de genomsnittliga eller aggregerade effekterna på arbetsutbud och skatteintäkter diskuteras. Skatterna påverkar nämligen även den dynamiska delen av ekonomin - företagande och entreprenörskap. Skatter handlar inte bara om överföring av pengar från den privata till den offentliga sektorn. De påverkar också vårt beteende, genom vad som kallas för dynamiska effekter. Konkret betyder det att höga skatter i normalfallet leder till att incitamenten till arbete, sparande, samt utbildning minskar. Dessutom kräver de höga skatterna en rad komplicerade regler som är dyra för företagen att administrera. I extremfallet kan skatter ha en så pass negativ effekt på samhällsekonomin att en höjning av skattenivån faktiskt inte leder till att skatteintäkterna ökar. Flera forskare har under senare tid pekat på att de högsta marginalskatterna på arbete och kapital i Sverige har en så pass skadlig effekt att de ligger nära, eller rentav vid, denna gräns. När skatternas effekt på samhällsekonomin studeras är det vanligtvis den genomsnittliga arbetande medborgaren, framförallt den anställda, som hamnar i fokus. Samtidigt finns det mycket som tyder på att särskilt en grupp är mer känslig för skatternas påverkan än genomsnittspersonen: företagare. För företagare kan de högsta marginalskatterna, vars effekter redan för genomsnittsinvånaren är kännbara, således förväntas ha ännu större negativa effekter. De mest framgångsrika företagarna spelar en avgörande roll för tillväxt och skapandet av arbetstillfällen i samhällsekonomin. Därför är det särskilt viktigt att belysa hur entreprenörskapet i Sverige påverkas av skatterna. 2

SKATTER OCH FÖRETAGANDE Företagare påverkas av en rad olika skatter. Det gäller inte bara bolagsskatt och kapitalskatter som betalas på vinst, utan också direkta och indirekta skatter på arbete. 1 Inkomster från företagande påverkas även av moms, skatter på energi samt övriga punktskatter. Dessutom är det inte bara företagarnas egen inkomst och deras företags ekonomi som påverkas av skatterna. Skatter påverkar även faktorer som möjligheten att attrahera investeringar och personal, benägenheten för affärsänglar att hjälpa mindre företag att växa sig stora samt konsumenters efterfrågan. Företagare själva upplever skatter och avgifter som betalas till Skatteverket som ett av de främsta tillväxthindren. I en opinionsundersökning som Skop genomförde i mitten av 2011 frågades företagare om den enskilt viktigaste åtgärden som skulle hjälpa deras verksamheter att växa bättre. En klar majoritet på 58 procent angav att denna åtgärd var sänkta skatter och avgifter. 2 Flertalet studier och offentliga utredningar har också slagit fast att de svenska skatterna hämmar förutsättningarna för framväxten av nya och växande företag. År 2005 publicerade Vinnova exempelvis en omfattande granskning av de faktorer som påverkar näringslivets konkurrenskraft i de nordiska länderna. 3 Av analysen framkom att entreprenörskapet i Sverige i högre grad än i något annat nordiskt land påverkas negativt av skatterna. Jämförelsen av skatternas effekter inkluderade också en rad andra industriländer. Det visade sig att Sverige hamnade i absoluta botten bland industriländerna sett till hur skatterna påverkade förutsättningarna för näringslivets konkurrenskraft. 4 Det finns två anledningar till varför skatterna påverkar företagandet negativt. För det första blir kombinationen av olika skatter 5 ofta mycket hög. Detta minskar incitamentet för individer att investera kapital och egen tid i företagande. Dessutom leder skatterna till omfattande snedvridande effekter, som innebär att vissa verksamheter i praktiken beskattas lägre än andra. 1 Vilka företagare betalar in till Skatteverket för sin egen inkomst liksom för sina anställdas inkomster. 2 Skop (2011). 3 Ketels och Sölvell (2005). 4 Ibid. 5 Ofta betalas skatter vid två led eller mer. Vid beskattning av inkomster betalas exempelvis först arbetsgivaravgift och sedan inkomstskatt. Vid beskattning av inkomster som tas ut som kapitalvinst betalas först bolagsskatt och kapitalvinstskatt. 3

Exempelvis kan näringsverksamheter i kommunal drift i praktiken undgå beskattning, medan konkurrerande privata ägare betalar mycket höga skatter. Därför kan i grunden mindre effektiva verksamheter vinna i den sneda konkurrensen, vilket missgynnar samhällsekonomin. Överlag är skattesystemet i Sverige utformat så att privata ägare som investerat egna medel i egna bolag beskattas ovanligt högt, exempelvis högre än personer som investerat lånade medel, passiva investerare som inte investerat i egna bolag, offentliga ägare samt utländska ägare. 6 Det är ingen slump att svenska framgångsföretag som Skype och Spotify flyttar sitt ägande till Luxemburg och därmed kraftigt minskar sin skattebörda. Det är relativt lönsamt att driva företag i Sverige, så länge ägandet flyttas till länder med låg eller ingen kapitalbeskattning eller till offentliga ägare som vanligtvis belastas med lägre skatter. Entreprenörer som äger företagen i Sverige missgynnas dock kraftigt. 7 Som bland annat en studie från Institutet för Tillväxtpolitiska Studier lyfter fram så missgynnar skattesystemet i Sverige "således direkt ett aktivt entreprenörskap". 8 Entreprenörskap syftar på framgångsrikt och ofta nyskapande företagande. Entreprenörsdrivna företag drivs ofta med målsättningen att växa sig stora, till skillnad från många levebrödsföretag som i regel har noll eller en anställd och inte heller planerar att expandera genom att anställa fler. Entreprenörskap tenderar att vara intimt förknipat med enskilda privata ägare, som investerat egna medel i egna bolag. Denna grupp av framgångsrika företagare tycks vara särskilt känslig för effekterna av höga skatter. 6 Sanandaji och Ydstedt (2011). 7 Ibid 8 Institutet för Tillväxtpolitiska Studier (2008). 4

LÖNAR SIG FRAMGÅNGSRIKT FÖRETAGANDE? Modern forskning visar att en relativt liten andel av de mindre företagen står för en oproportionerligt stor andel av tillväxten. 9 En uppmärksammad studie har exempelvis visat att fyra procent av de amerikanska företagen stod för majoriteten av de nya jobb som skapades i landet under slutet av 1980- och början på 1990-talet. Det rörde sig framförallt om små och snabbväxande företag. 10 En fortsättning på studien fann att de snabbväxande företagen, eller gasellföretagen som de ofta kallas, stod för hela nettoökningen av nya arbetstillfällen under början av 1990-talet. 11 Fenomenet är inte unikt för USA eller för en viss tidsperiod. Att ett fåtal snabbväxande företag skapar en oproportionerligt stor andel av de nya jobben har påvisats av forskare som studerat jobbtillväxten i en rad olika länder under olika perioder. 12 I Sverige har forskare till exempel följt jobbskapandet i de nära 12 000 privata (icke-statliga) svenska företag som i slutet av 2006 var kommersiellt aktiva i landet och som hade över 20 anställda. Företagen delades upp i två grupper baserat på om de ansågs snabbväxande eller ej. Det visade sig att de snabbväxande företagen stod för en mycket viktig del av skapandet av arbetstillfällen, trots att de sammanlagt hade mindre än hälften så många anställda som de icke-snabbväxande. Av de nya arbetstillfällen som företagen skapade mellan 1995-1996 uppkom 80 procent i de snabbväxande företagen. 13 I slutet av 2009 hade Veckans Affärer utsett totalt 7 000 företag till snabbväxande gasellföretag. Varje år utses mindre än en halv procent av alla aktiebolag till gaseller, och gasellernas andel av den totala sysselsättningen brukar ligga kring en procent. Ändå kunde Veckans Affärer år 2009 notera att de företag som utsetts till gaseller de senaste tio åren skapat nära 170 000 nya arbetstillfällen. Det motsvarar närmare en tredjedel av alla nya jobb som tillkommit i Sverige under perioden. 14 9 van Praag och Versloot (2008). 10 Birch, Haggerty och Parsons (1993). 11 Ibid. 12 Se exempelvis forskningssammanfattningen av Henrekson och Johansson (2009). 13 Davidsson och Delmar (2006). 14 Veckans Affärer (2009). 5

Onekligen spelar framgångsföretagare en mycket viktig roll för framväxten av nya jobb, nya teknologier och nya affärskoncept. Däremot finns begränsad forskning kring hur dessa företag påverkas av skatter. Kanske den mest ingående granskningen av entreprenöriella företag har utförts av Global Entrepreneurship Monitor. I en omfattande studie har organisationen kartlagt hur stor andel av nyföretagarna som förväntar sig att deras verksamheter kommer att växa sig stora under kommande år. Studien baserar sig på intervjuer av mer än en halv miljon vuxna i 44 olika länder mellan åren 2000 och 2004. Forskarna undersökte hur stor andel av den vuxna befolkningen som var nyföretagare och dessutom trodde att de inom fem år skulle anställa 20 eller fler medarbetare. 15 Denna andel visade sig vara relativt liten i samtliga länder som studerades. Andelen varierade dock mellan olika länder, och var högst i länder som generellt sett präglades av ett gott företagsklimat. Andelen av den vuxna befolkningen som är nyföretagare och tror sig kunna anställa 20 personer eller fler inom fem år visade sig vara enbart 0,5 procent i Sverige. Detta är i linje med övriga Europeiska länder, men betydligt lägre än i USA, Kanada, New Zeeland och Australien där andelen var 1-1,6 procent av den vuxna befolkningen Rapportförfattarna lyfte fram att politikerna kunde stimulera möjlighetsbaserat företagande genom att öka det ekonomiska incitamentet för välutbildade personer att ge upp säkra anställningar för att istället satsa på entreprenörskap. 16 Just frågan om incitamenten för välutbildade personer till att ge upp sina anställningar för att satsa på entreprenörskap är intressant att studera. I många fall är framgångsföretagare personer som har etablerat sig väl på arbetsmarknaden och som är högutbildade. Om dessa individer ska övergå till att realisera en egen affärsidé måste de ge upp sina trygga anställningar som garanterar dem en inkomst. Nya entreprenörsdrivna företag blir i många fall lönsamma först när företagaren har investerat omfattande tid och mycket kapital i dem. 15 Global Entrepreneurship Monitor (2005). 16 Ibid. 6

Belöningen för företagandet beskattas samtidigt mycket högt i Sverige. Om en företagare som redan har god inkomst fakturerar sin kund ytterligare 100 kronor går ca 74 kronor av dessa till Skatteverket, i form av moms, arbetsgivaravgift och löneskatt. 17 En svensk studie har tagit upp frågan kring incitamenten för välutbildade personer att satsa på företagande. Studien noterar att det sannolikt är så att välutbildade har låga incitament att lämna en trygg anställning för att satsa på företagande, då kostnaden för att misslyckas är hög medan belöningen för att lyckas blir mycket begränsad på grund av hög beskattning. I studien noteras att högutbildade i Sverige mycket riktigt är mindre benägna att satsa på företagande. Vidare noteras att detta kan vara särskilt problematiskt givet att välutbildade är mer innovativa och har bättre förutsättningar att omsätta ny kunskap ifrån exempelvis forskning i kommersiell aktivitet. 18 De relativt små incitamenten för högutbildade att satsa på företagande kan förklara varför Sverige bedriver mycket forskning per capita, men inte nödvändigtvis är ledande när det kommer till att kommersialisera denna forskning. 17 Av 100 kronor går först 20 kronor till moms. Sedan går ytterligare 19 kronor i arbetsgivaravgift/egenavgift. Givet en genomsnittlig kommunalskatt på 32 procent samt statlig skatt inklusive värnskatt på ytterligare 25 procent, går sedan 35 av 61 kvarvarande kronor i inkomstskatt. Av 100 kronor kvarstår 26 kronor medan 74 kronor på olika sätt gått till Skatteverket. Samma skattesumma uppstår om vi räknar på en entreprenör som får in 100 kronor efter moms, betalar arbetsgivaravgift och inkomstskatt och sedan betalar moms när pengarna konsumeras. 18 Hansson (2008). 7

ENTREPRENÖRERS LAFFERKURVA År 1974 ritade den amerikanska ekonomen Arthur Laffer upp en kurva som skulle illustrera sambandet mellan skattesats och skatteintäkter. Den så kallade Lafferkurvan bygger på antagandet att skatteintäkterna är noll då skattesatsen är noll men också noll, eller åtminstone mycket låga, om skattesatsen är hundra procent. För varför skulle någon arbeta om alla pengar beskattades bort? Någonstans mellan noll och hundra finns den punkt där den högsta tänkbara skatteintäkten var möjlig. Om skatten höjs över den gränsen leder effektivitetsförluster till att mindre betalas in i skatt jämfört med innan skattehöjningen. Konceptet illustreras i figur 1 nedan. Figur 1 - Lafferkurvan. Som diskuterats i en tidigare rapport från Skattebetalarnas Förening befinner sig Sverige nära eller vid toppen av Lafferkurvan vad gäller de högsta skatterna på inkomster samt för kapitalinkomstskatterna. Flertal forskargrupper har pekat på att skatteintäkterna bara skulle öka marginellt, eller inte alls, om de högsta marginalskatterna höjdes. 19 Enligt en ny studie från Europeiska Centralbanken skulle en höjning också av den genomsnittliga inkomstskatten i Sverige bara marginellt öka skatteintäkterna, då höjningen skulle resultera i att samhällsekonomin krymper. 20 Omvänt skulle en sänkning av den genomsnittliga skatten på arbete till 86 procent av dagens nivå vara självfinansierande, genom att uppmuntra till en växande samhällsekonomi och ökade skatteintäkter. En sänkning av kapitalskatten uppskattas till 116 procent vara självfinansierande, vilket innebär att skatteintäkterna faktiskt skulle öka om skattenivån sänktes. 21 19 Sanandaji (2011). 20 Trabandt och Uhlig (2010). 21 Ibid. 8

Det är förstås svårt att precis avgöra var på den teoretiska Lafferkurvan Sverige och andra länder ligger när det gäller de högsta skatterna. Samtidigt visar forskningen med önskvärd tydlighet att dynamiska effekter mycket riktigt leder till att samhällsekonomin krymper när redan höga skattenivåer blir ännu högre. Hur ser då Lafferkurvan ut för företagare? Frågan är viktig att besvara, då en viktig utmaning är att skapa ett gott klimat för växande företag och framförallt för entreprenöriella verksamheter som har möjligheten att utvecklas till snabbväxande gasellföretag. Det finns förhållandevis få vetenskapliga studier som studerat hur skatter påverkar möjligheten att driva framgångsrika företag. En viktig anledning till detta är att frågan rent metodologiskt är svår att undersöka. Framförallt under senare tid har dock forskare börjat studera frågan. Den aktuella forskningen visar att företagare mycket riktigt är mer känsliga för skatters effekter än anställda. Studier från flera länder visar att företagares inkomster är mera känsliga för effekten av skatter än anställdas inkomster. 22 Det är viktigt att här skilja mellan olika grupper av företagare. En del är ofrivilliga företagare, som driver företag eftersom de annars inte kan finna tillfredsställande anställning på arbetsmarknaden. Hinder för att få arbete, däribland höga skatter, kan genom att öka priset på arbete leda till att utbud och efterfrågan inte möter varandra på arbetsmarknaden. Därmed ökar arbetslösheten. Denna högre arbetslöshet kan leda till att andelen nödvändighetsföretagare ökar. I praktiken blir företagande alltså för en grupp av befolkningen ett sätt att sälja sitt arbete under det rådande minimipriset. Denna form av företagande kan därför öka när skatterna höjs. Även genom att människor startar företag för att lättare undanhålla skatt kan högre skattenivåer leda till fler företag. Entreprenörer, som driver fram nya affärsidéer och teknologier samt driver företag som är eller har potentialen att växa sig framgångsrika, påverkas annorlunda. I detta fall rör det sig om möjlighetsdrivna företagare, som satsar på egen verksamhet eftersom de tror att de kan förbättra den existerande marknadsstrukturen. Medan höjda skatter kan öka benägenheten till nödvändighetsföretagande är entreprenörer vanligtvis personer som har andra goda alternativ till entreprenörskap, i många fall en trygg anställning. För den senare gruppen är belöningen för framgångsrikt företagande en särskilt viktig motivering, vilket gör att de sannolikt är mer känsliga för effekten av skatter jämfört med andra företagare. Medan företagares 22 Se exempelvis Sillamaa och Veall (2001), Chetty et al. (2009), Hansson (2009); Kleven och Schultz (2009) samt Saez (2009). 9

inkomster i allmänhet påverkas mer av skatters effekter än anställda är således entreprenörer särskilt känsliga även bland företagarna. Studier visar att bolagens möjligheter att växa påverkas av skattenivån. Skatter påverkar också enskilda faktorer som är viktiga för företags framväxt, som investeringar, entreprenörers egen ansträngning för att lyfta verksamheten och benägenheten att anställa. 23 Därmed finns goda skäl att anta att just växande bolag påverkas särskilt mycket av hur skattesystemet är utformat. Det har också visat sig att höga skatter gör det mindre sannolikt att människor väljer att starta en bana som entreprenör; författarna till denna studie noterar att diskussionen kring hur marginalskatter påverkar beskattningsbar inkomst (alltså de dynamiska effekter som ger upphov till Lafferkurvan) sällan fokuserar på företagare trots att denna grupp tycks vara särskilt känsliga för skatternas effekter. 24 Sammanfattningsvis är kunskapen om hur entreprenörer reagerar på skatter förvisso begränsad, men den tillgängliga informationen från forskningen pekar på att företagare och i synnerhet entreprenörer påverkas mer av skatter än anställda. Därför är det sannolikt att toppen på Lafferkurvan för entreprenörer nås vid en lägre skattenivå än för anställda. 25 23 Carrol et al. (2000a, 200b, 2001) samt Rosen (2005). 24 Gentry och Hubbard (2000).. 25 Det bör noteras att redan innan toppen av Lafferkurvan har nåtts börjar skatterna få negativa effekter på samhällsekonomin. Givet att den enda målsättningen inte är att maximera skatteintäkterna utan också ha en väl fungerande ekonomi är det klokt att ha en skattenivå som befinner sig under denna nivå. Att höja skatten till över toppen av Lafferkurvan kan å andra sidan inte motiveras med annat än en önskan att genom skatter motverka den aktivitet som beskattas. 10

ADMINISTRATIV BÖRDA Entreprenörskap påverkas samtidigt inte bara av skatternas nivå, utan även av den administrativa börda som hanteringen av skatter innebär. De höga marginalskatterna i Sverige ökar direkt företags administrativa börda. Detta sker eftersom det bara går att upprätthålla de mycket höga skatterna (cirka 70 procent vid högre inkomster) förutsatt att skatten på kapital undantas från de högsta skattesatserna och istället beskattas till en lägre skattesats. För en företagare som själv arbetar i sitt företag är det samtidigt svårt att bestämma exakt hur mycket av inkomsten som beror på arbete och hur mycket som kommer från insatt kapital. Därför har särskilda regler utformats som delar upp företagares inkomst i en del som beskattas som kapital och en del som beskattas som inkomst av tjänst. Reglerna kallas i dagligt tal för 3:12 efter en paragraf som inte längre finns. Tyvärr är det näst intill omöjligt att på individuell basis avgöra vilken del av ett företags avkastning som beror på insatt kapital och vilken del som beror på ägarens arbete. Därför har reglerna blivit tämligen komplicerade. En undersökning som genomfördes 2007 uppskattade enbart företagens administrativa kostnader för 3:12- reglerna till 1,5 miljarder kronor. 26 Totalt inbringade reglerna enligt samma uppskattning cirka 3 miljarder kronor under samma period. Enbart de direkta administrationskostnaderna (kostnad för juridisk expertis, arbetstid för att fylla i blanketter, etc.) för reglerna uppgick med andra ord till hälften av skatteintäkterna. Sedan 2007 har reglerna lättats något och de schablonregler som reglerna innehåller har g jorts mer generösa, vilket sannolikt minskar den administrativa bördan något. De vars administrativa börda minskas av dessa lättnader är samtidigt de mindre företag vars vinstuttag aldrig överstiger schablonbeloppet 27 De reformerade 3:12-reglerna riskerar även att få konkurrenssnedvridande effekter, då de kraftigt gynnar företag som anställer fler. Företagare som lyckas bedriva sin verksamhet med mindre personal än sina konkurrenter missgynnas alltså systematiskt av dagens skattesystem. 26 NNR (2007) 27 För en mer extensiv diskussion av 3:12 och entreprenörskapets roll som unik produktionsfaktor i ekonomin, se t.ex. Henrekson och Sanandaji (2004). Medan de reformerade reglerna finansiellt gynnar företag som anställer fler, så kräver de fortfarande omfattande administration för företag med vinstuttag över schablonbeloppet. 11

Det är med andra ord särskilt expansiva företag som tvingas lägga tid och resurser på att hantera de snåriga 3:12-reglerna. Därför bidrar sannolikt de regler som krävs för att upprätthålla de höga marginalskatterna tilll att det blir svårare att bygga snabbväxande företag i Sverige. SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER Om ett land vill ha fler högproduktiva arbetstillfällen är det viktigt att underlätta verksamheten för landets entreprenörer. Mycket tyder på att mycket höga marginalskatter gör det svårare för entreprenörer att framgångsrikt starta och driva snabbväxande företag. Detta beror på flera faktorer: - Incitamenten för högutbildade att riskera oftast relativt säkra och goda inkomster blir betydligt mindre när de bara får behålla cirka en tredjedel av varje extra krona som deras entreprenörskap ger i vinst. - Att rekrytera ny och högkvalificerad personal till ett nytt entreprenörsdrivet företag från etablerade företag blir svårare när de anställda bara får behålla en tredjedel av varje extra krona de eventuellt tjänar på den riskabla flytten till ett nystartat företag. - Att upprätthålla de mycket höga skatterna kräver komplicerade regler ( 3:12 ) som lägger en ytterligare administrativ börda, särskilt på snabbväxande entreprenörer. Dessa negativa effekter på ekonomins funktionssätt bör därför vägas in utöver skatternas aggregerade effekter på löner och arbetsutbud när skattepolitiken slås fast. 12

KÄLLOR: Birch D, A Haggerty och W Parsons (1993). Who s Creating Jobs?, Cognetics Inc. Carroll R, D Holtz-Eakin, M Rider och HS Rosen (2000a). "Income Taxes and Entrepreneurs Use of Labor", Journal of Labor Economics 18;2:324 351. Carroll, R, D Holtz-Eakin, M Rider och HS Rosen (2000b). "Entrepreneurs, Income Taxes, and Investment", i JB Slemrod (red.) "Does Atlas Shrug? The Economic Consequences of Taxing the Rich", Russell Sage. Carroll R, D Holtz-Eakin, M Rider och HS Rosen (2001). "Personal Income Taxes and the Growth of Small Firms" i JM Poterba (red.) "Tax Policy and the Economy 15". MIT Press. Chetty R, A Frederiksen, JN Friedman, T Olsen och L Pistaferri (2009). "The Effect of Adjustment Costs and Institutional Constraints on Labor Supply Elasticities: Evidence from Denmark", Working Paper, University of California at Berkeley. Davidsson P och F Delmar (2006). High-growth firms and their contribution to employment: the case of Sweden 1987-96, i boken Entrepreneurship and the growth of firms, Per Davidsson, Frédéric Delmar och Johan Wiklund, Edward Elgar Publishing Inc. Gentry WM och RG Hubbard (2000). "Tax Policy and Entry into Entrepreneurship", American Economic Review 90;2: 283 287. Global Entrepreneurship Monitor (2005). Global Entrepreneurship Monitor High-Expectation Entrepreneurship 2005 Summary Report. Hansson Å (2008). "Income taxes and the probability to become self-employed: The case of Sweden", Ratio Working Paper No. 122. Hansson Å (2009). "Are Small Business Owners More Successful in Avoiding Taxes: Evidence from Sweden", Working Paper 2009:6, Department of Economics, Lund University. Henrekson M och D Johansson (2009). Gazelles as job creators: a survey and interpretation of the evidence, Small Business Economics, accepterad för publikation sjätte januari 2009, publicerad på journalens hemsida sjätte februari 2009. Henrekson och Sanandaji (2004), Ägarbeskattningen och företagandet, SNS Förlag Institutet för Tillväxtpolitiska Studier (2008). "Institutionella hinder för tillväxt i tjänstesektorn", Arbetsrapport R2008:005. Ketels, C och Ö Sölvell (2005). "State of the region report 2005. Competitiveness and Cooperation in the Baltic Sea Region", Vinnova. King RG och ST Rebelo (1990). "Public Policy and Economic Growth; Developing Neoclassical Implications", Journal of Political Economy 98;5:126. Kleven HJ och EA Schultz (2009). "Estimating Reported Income Responses Using Danish Tax Reforms", Working Paper, Department of Economics, London School of Economics. NNR (2007), 25 Företagens kostnader för 3:12-reglerna, Näringslivets Regelnämnd 13

Ohanian L, A Raffo och R Rogerson (2008). Long-term changes in labor supply and taxes: Evidence from OECD countries, 1956-2004, Journal of Monetary Economics, 55;8:1353. Rosen HS (2005). "Entrepreneurship and Taxation: Empirical Evidence," i V Kanniainen och C Keuschnigg (red.) "Venture Capital, Entrepreneurship and Public Policy", MIT Press. Sanandaji N (2011). Det är dynamiken, dumbom, Skattebetalarnas Förening. Saez E (2009). "Do Tax Filers Bunch at Kink Points? Evidence, Elasticity Estimation, and Salience Effects", Working Paper, University of California at Berkeley. Sanandaji N och A Ydstedt (2011). "Kapitalism utan kapitalister?", Captus Sillamaa MA och Michael Veall (2001). "The Effect of Marginal Tax Rates on Taxable Income: A Panel Study of the 1988 Tax Flattening in Canada", Journal of Public Economics 80;3:341 356. Skop (2011). "Rapport till NNR om regelförenklingar", april/maj 2011 Trabandt M och H Uhlig (2010). "How far are we from the slippery slope? The Laffer curve revisited", European Central Bank Working Paper Seires no 1174. van Praag, CM och PH Versloot (2008). The economic benefits and costs of entrepreneurship: A review of the research, Foundations and Trends in Entrepreneurship Research, Vol. 4 No. 2. Veckans Affärer (2009). Rankning över Sveriges 500 största företag 2008. 14