All vård och omsorg innebär ständiga etiska ställningstaganden.



Relevanta dokument
Kommunikation och bemötande. Empati

Brytpunktssamtal i praktiken YGS, Stockholm Tora Campbell-Chiru Kirurgkliniken, Södersjukhuset

Rutin Beslut om vak/ extravak

Lokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn

Lokalt vård- och omsorgsprogram. vid vård i livets slutskede

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Karlskoga lasarett. Etik i praktik vid Karlskoga lasarett. målformuleringar och värdegrund

Palliativ vård - behovet

Öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre 2013

Information till legitimerade tandhygienister. Etiska regler & kommentarer

Kyrka Vård 2012 Uddevalla kyrkliga samfällighet - Socialtjänsten Uddevalla kommun.

Famna har erbjudits lämna sina synpunkter över rubricerade föreskrifter och handbok, vilka lämnas nedan.

Projekt Vårdhund. Palliativ vård och ASIH HANDLINGSPLAN Bilaga 2

Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Inger Hagerman, Karolinska

Bättre liv för sjuka äldre

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Interventionsstudie i Jönköping: KRÄNKNINGAR I VÅRDEN, enkät nr. 3

Landstingsfullmäktige 27 november Eva Åkesdotter Goedicke Folkhälsostrateg/samordningsansvar barnrättsuppdraget Hälso- och sjukvårdsstaben

Handlingsplan för. Palliativ vård vid livets slut i Vilhelmina

Så vill vi ha det! Patienters och närståendes önskemål om omhändertagande och bemötande i cancervården

ETIK. i medicinsk utvärdering

Välfärd på 1990-talet

Dagverksamhet för äldre

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH

Riktlinje för vård i livets slutskede. Vård- och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Lena Jadefeldt Slattery MAS

Hur kan man lyssna på den komplexa patienten?

Välkommen till Lärandeseminarium 1

De äldre ska med. - på den goda vägen mot framtiden.

Vad är etik? Etikens grunder. Betydelseförskjutning. Ursprunglig betydelse. Övergripande etiska frågor. Etiska frågor i dagens samhälle

Ledarskap Utbildning & bildning Matematik

Omvårdnad vid livets slutskede

Vi är anhöriga. Är du en av oss?

Brukarundersökning inom boende LSS

Barn på sjukhus FÖRBEREDELSETIPS FRÅN BARN- OCH UNGDOMSSJUKVÅRDEN, SUS

Fråga om en socialnämnd fullgjort sin utredningsskyldighet i ett ärende om upphörande av vård enligt LVU.

Hälso- och sjukvårdsnämnden

Dialog Respekt för privatliv och personlig integritet

Kvalitetssäkra utvecklingssamtalet i förskolan

Studiehandledning Komvux Vård Bollnäs

Individuell uppgift 2

Stöd under cancerbehandlingen för hela din livssituation. Cancerrehabilitering

Geriatriskt forum Bättre liv för sjuka äldre Erfarenheter från ett närsjukvårdsteam i Västra Skaraborg. Hur började det?

Du kan hjälpa patienten att förstå vad som gäller

Konsten att hitta balans i tillvaron

Uppföljning av studiecirklar kring äldres läkemedelsbehandling. Självvärderingsinstrument steg 1

Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar?

Demensriktlinje. Socialförvaltningen Vård och Omsorg

Meddelad i Sundsvall. SAKEN Ersättning till offentligt biträde KAMMARRATTENS AVGÖRANDE

Samordnad vård och omsorgsplanering.hur svårt kan det va??

HÄLSOGENOMGÅNGAR OM KONSTEN ATT FÖREBYGGA OCH FÖRUTSE RISKER INNAN DE SKER.

Äldrenämnden. att med beaktandet av resultatet lägga rapporten till handlingarna.

Barn i sorg Hur rustade upplever pedagoger att de är på att bemöta barn i sorg? Maria Ottosson & Linda Werner

Namn: Jan Mårtensson, Jönköping Titel: Familjen i den pallia:va vården av hjärt- kärlsjukdom. Ingen intressekonflikt.

Endometrios en kvinnlig folksjukdom som ofta förbises

NATIONELLT LÄGER FÖR UNGA ANHÖRIGA MED EN DEMENSSJUK FÖRÄLDER

Svar på Motion Öka antalet platser för korttidsboende samt tillskapa platser för omvårdnad av äldre sjuka

KORTTIDSBOENDET KÄLLBACKEN SOM STÖD FÖR KVARBOENDE I EGET HEM I ÄLVSBYNS KOMMUN. Utvärdering hösten Katrine Christensen Ingegerd Skoglind-Öhman

Utbildningsmaterial: Utbildningsmaterial om delegering riktat till personal som kommer att delegeras hälso- och sjukvårdsuppgifter

BARNKONVENTIONEN Vimmerby kommun

Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen

Tävlingsbidrag till kvalitetspris Vård och Omsorg Samverkan i arbetet mot Våld i nära relationer

Alla läser igenom de fyra fallen för att vara delaktiga i seminariet diskussionen.

HT-13 Handledare: Jan Josefsson. Inledning. Demens

MoS Människa och samhälle. Etik, en introduktion. Måndagen 3 september 2012 Gunilla Nordenram. gunilla.nordenram@ki.se

Tvärprofessionella samverkansteam

Götgatans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Socialstyrelsens yttrande över betänkandet Kroppsbehandlingar Åtgärder för ett stärkt konsumentskydd (SOU 2015:100)

Stockholms Sjukhem. Marie-Louise Ekeström projektledare. Stockholms Sjukhem. MaryJane Windus projektledare. Stockholms Sjukhem

Döendet ur olika sjukdomsperspektiv Hjärtsjukdom

MoS Människa och samhälle. Etik, en introduktion. Måndagen 29 augusti 2011 Gunilla Nordenram.

Socialstyrelsens förslag till föreskrifter om hem för vård eller boende

Trygghet 9 Empati 6 Hänsyn 3 Bemötande 2 Tolerans 2 Förhållningssätt 2 Omsorg 2 Respekt 2 Kamrat 1 Ärlighet 1 Omtanke 1 Skyldighet 1 Rättighet 1

Telefonrådgivning för sjuksköterskor

Sammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov

Äldreting i Piteå. Hälso- och sjukvårdsberedning Syd i samverkan med Piteå kommun. Den 22 oktober 2003 FEL! OKÄNT VÄXELARGUMENT.

Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla förmåga att söka, kritiskt granska, värdera och använda information från olika källor.

Yttrande över motion 2011:40 av Tove Sander (S) och Petra Larsson (S) om modern och jämställd förlossningsvård

Att bli bemött med respekt och lyhördhet i kontakten med ASIH-teamet

Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2015

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. förskolorna, Boxholms kommun

Äldre i fokus F R Å N V A R D A G O C H L I V S V I L L K O R T I L L S A M H Ä L L S R E L E V A N T F O R S K N I N G

PEDAGOGENS KOMPETENSER

Riktlinjer för anhörigstöd

inspektionen forvardochomsorg Dnfi 1(7)

Skolsköterska i stället för BUP-kö! - Stärk elevhälsan i Skellefteå

För att kunna möta de behov som finns i befolkningen på ett effektivt sätt behöver vården förändras så mycket att man kan tala om ett paradigmskifte.

Nationella screeningprogram - modell för bedömning, införande och uppföljning

Täby kommuns anhörigstöd Program hösten 2013

Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård

De fem studieenheterna är:

Barnkraft/Aladdin Ett FHM-projekt i samverkan mellan Danderyds kommun och FoU Nordost

En beskrivning av det professionella rådgivningssamtalet

Utbildningens mål och inriktning. Yrkesroll Demensspecialiserad undersköterska

Anhöriga. - aspekter på börda och livskvalitet samt effekter av stöd. Beth Dahlrup, Demenssjuksköterska, Med Dr. beth.dahlrup@malmo.

Palliativ vård. Med målet är att skapa förutsättningar för en så god livskvalitet som möjligt! pkc.sll.se

HANDLINGSPLANER FÖR MOBBNING, SEXUELLA TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING.

Yttrande över motion av Vivianne Gunnarsson m.fl. (MP) om att öka användningen av hälsoekonomiska analyser som beslutsunderlag

Systematiskt arbetsmiljöarbete vid Kalix Folkhögskola


Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd

Samtal om samtal. De samtal som ibland kallas för de svåra samtalen

Transkript:

Etik All vård och omsorg innebär ständiga etiska ställningstaganden. Etiska principer Göra gott Att göra gott ska styra arbete och bemötande i hälso och sjukvården. Vi ska förebygga skada och minska de skador som uppkommit. Målet är att främja det goda d.v.s. hälsa och välbefinnande. Vid beslut om val av behandling ska förväntad effekt av behandlingen alltid vägas mot risken för biverkningar. Vid behandling av palliativa patienter får risken för långtidsbiverkningar mindre relevans. Autonomiprincipen Självbestämmandet uppfattas av många som en självklarhet. Att få bestämma över sitt eget liv och handlingar avspeglas tydligt i hälso och sjukvårdslagen där man trycker på att självbestämmandet ska respekteras. Vår egen rätt till självbestämmande får dock inte kränka en annan människas självbestämmande. Patienten har rätt att vara med i beslutsprocessen. Både analysen och behandlingen är en angelägenhet för både patient och läkare. Patientens värdering av symtomen och accepterad nivå är en central roll. Patienten har rätt att avstå från behandling och symtomlindring. Patientens medverkan vid smärtbehandling vid livets sista tid måste dock vägas emot patientens kognitiva förmåga och möjlighet att ta in information. Närståendes roll är viktig men det är alltid läkaren som ytters fattar de medicinska besluten utifrån vetenskap, beprövad erfarenhet, lagstiftning och läkaretiken. Att inte skada Hälso- och sjukvårdspersonalen ska sträva efter att inte öka lidandet för patienten vid val av åtgärder/insatser. Principen anses som en av de äldsta principerna och handlar om att vi ska värna om livet. Människor som vi vårdar ska inte drabbas av skador i form av kränkt integritet eller fysisk eller psykisk smärta. Detta kan ibland vara svårt i vårdsituationer då vi ibland bringar patienten smärta vid omvårdnad t.ex. vid vändning av en patient med smärta. Detta gör vi ju inte för att göra patienten illa utan för att undvika en större skada som t.ex. trycksår. Rättvisa Rättviseprincipen innebär att vi människor har en moralisk skyldighet att handla rättvist mot varandra när det gäller att fördela bördor och förmåner. Rättviseprincipen är en tom formel som måste fyllas med materiella rättviseprinciper som används i olika sammanhang. Det kan handla om fördelning efter behov där ingen ska särbehandlas eller att alla har rätt till likvärdigt bemötande och behandling oavsett ålder, kön, bakgrund, åsikt eller egenskaper. Den här principen blir aktuell när det gäller prioriteringar i vården.

Etiska fall att diskutera Kvinna i 50 årsåldern som invandrade till Sverige från Iran, för 6 år sedan. Familjen består av maken och tre söner i 30 års ålder. Familjen har acklimatiserat sig bra i Sverige. Barnen har arbete, en av sönerna bor fortfarande hemma på grund av bostadsbrist. Familjen umgås ofta med sina landsmän men har även svenska vänner. Religionen och familjen är det centrala. För tre år sedan upptäcktes en redan spridd bröstcancer. Kvinnan har genomgått operationer samt cytostatika- och strålningsbehandling i palliativt syfte. Behandlingen har nu sedan en månad tillbaka avslutats och nu har hon smärtor, är trött och har en svårbehandlad oro. Familjen har vårdat henne hemma med hjälp av hemtjänst och hemsjukvård. Sedan ett par veckor tillbaka har ett palliativt team tagit över vården i hemmet. Teamet har haft svårigheter att bli insläppta i hemmet och i familjen. Vid anslutning till det palliativa teamet genomfördes försök till information och brytpunktsamtal, vilket försvårades av maken och sönernas önskan att skydda modern från det svåra samtalet. Vilka svårigheter står vårdteamet inför? Vilka svårigheter står familjen inför? Rättigheter/skyldigheter De kulturella mötet Inställningar till vården Elsa vårdas på kirurgen med en gallgångscancer. Försök till stentning har gjorts x flera, men dränagen hamnar ur läge. Elsa är nu så trött och tagen av sin sjukdom att hon inte orkar eller vill vara med om fler undersökningar eller behandlingar. Information och brytpunktsamtal är genomfört tillsammans med dottern. Patienten har en önskan om att få dö hemma. Dottern är villig att vårda sin mor i hemmet men vill inte ha hjälp av hemtjänsten eller hemsjukvården. Bostaden är inte anpassad för sängbunden patient. Vilka etiska dilemman ställs de olika professionerna inför den planerande hemgången. Vårdnödig?

Erik är en 11 årig pojke som har drabbats av leukemi. Cytostatikabehandlingar har getts under hela våren och detta har inneburit mycket tid på sjukhus då han även drabbats av en del komplikationer. Familjen består av mamma och pappa samt en storebror Johan som är 14 år. Eftersom Johan är en viktig person för Erik så har också han aktivt deltagit under hela vårdperioden. Nu upplever vårdpersonalen att Johan har förändrats. Han är nu mer tyngd och avskärmad. Hur stöttar vården Johan? Hur stöttas föräldrarna? Sonja har arbetat på de särskilda boendet i några år, hon har på senare tid börjat uppmärksamma hur hennes kollegor bemöter de boende. Hon upplever att de inte enligt hennes mening ger den tiden till de boende som dessa förtjänar. Morgonbestyren stökas över utan kvalitet och vid måltiderna upplever hon att hennes kollegor håller på med annat i stället för att fokusera på den boende och maten. Ska hon ta upp detta med sina kollegor? Hur ska hon ta upp detta? Är det här ett problem? Finns faror i detta handlande? Diskutera eget fall på enheten utifrån hur er verksamhet ser ut! Vill ni ha fler fall att diskutera finns en bok: Etiska dilemman i vård och omvårdnad. Hur skulle du ha gjort? Anna Jansson och Agneta Blom, 2007. Gothia förlag. Bok tips Hemmets vårdetik. Om vård av äldre i livets slutskede. Gunilla Silfverberg(red) 2007.Studentlitteratur. Etikboken. Lars sandman, Sofia Kjellström. 2013. Studentlitteratur. (kapitel 12) ett fall och sex teorier. M.fl. Maria Bengtsson. Ulla Lundström. 2015 Palliativ vård kapitel 5 beskriver bra etiska teorier och principer som kan ligga till grund för diskussion av etiska fall.

Referenslista Cronlund, K. (2011). Etik och människans livsvillkor. (1. uppl.) Stockholm: Bonnier utbildning. Reginala cancercentrum i samverkan.(2012)nationellt vårdprogram för palliativ vård2012-2014.stockholm:regionalt cancercentrum i samverkan. Sandman, L. & Kjellström, S. (2013). Etikboken: etik för vårdande yrken. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur. Bengtsson,M. Lundström,U. (2015)Palliativ vård. (1. uppl.)malmö: Gleerups utbildning AB