Drifthandbok för Fenix Skärmflygklubb FENIX SKÄRMFLYGKLUBB STOCKHOLM 4:e upplagan juni 2014
Innehåll Inledning.... 3 Egenkontroll... 4 Försäkringar.... 5 Intern kommunikation.... 6 Maskiner och övrig utrustning.... 7 Funktionärer.... 11 Flygfält, luftrum.... 12 Procedurer... 15 Utbildning.... 24 Säkerhetspolicy.... 25 Bra telefonnummer.... 31 Åtgärder vid olycka.... 32 Checklista vid start.... 34 2
Inledning Denna drifthandbok är utgiven av Fenix Skärmflygklubb. Den är tilllämplig på all organiserad flygning som leds av klubbfunktionär. Målet är att klargöra klubbens regler och instruktioner, som i tillägg till myndighetsbestämmelser, ska styra verksamheten vid utbildning och handledning i klubben Drifthandboken är godkänd av Svenska Skärmflygförbundet (SSFF). Aktuell upplaga av drifthandboken finns på klubbens webbplats www.fenixflyg.se. Drifthand boken distribueras till funktionärer vilka ska vara väl förtrogna med innehållet. I drifthandboken ingår Fenix Säkerhetspolicy, ett policydokument som varit vägledande för utformningen av denna drifthandbok, och som är den vägledande utgångspunkten för klubbens säkerhets arbete. 3
Egenkontroll Egenkontroll betecknar den metodik som används för att säkerställa att kvalitetsmålen i klubbens verksamhet uppnås, samt att krav från SSFF och myndighet uppfylls, d.v.s. att anvisningarna i Transportstyrelsens delegationsbeslut och SSFF:s Verksamhetshandbok styr klubbens flygsäkerhetsarbete. Fenix har det verkställande ansvaret för att fastställda mål och flygsäkerhetsstandard uppnås och vidmakthålls. Målet är att vi bedriver vår verksamhet med hög flygsäkerhet och på ett öppet och trivsamt sätt för alla medlemmar och funktionärer. Vår flygsäkerhetsstandard är att: undvika personskador undvika materialskador undvika okontrollerbara situationer Vi ska uppträda korrekt: mot myndigheter och samhälle i luftrummet mot varandra Utöver Transportstyrelsens och SSFF:s minimikrav ska verksamheten bedrivas så att tidsenliga krav på flyg- och driftsäkerhet uppnås. Vi uppnår våra mål bland annat genom att: Varje pilot ska känna till och följa de myndighetsföreskrifter som finns, och utöver detta även följa de lokala föreskrifter som reglerar flygverksamheten på platsen. Vid organiserad flygning (flygning som utlysts av klubb) är instruktör och/eller funktionär ansvarig för att vid funna avvikelser från regler omedelbara åtgärder vidtas. Vid haverier och driftstörningar som faller under rapportskyldighet enligt SSFF:s Verksamhetshandbok ska instruktör/funktionär se till att rapport skrivs till SSFF. Varje medlem uppmanas göra funktionär eller styrelse uppmärksam på företeelse eller omständighet som kan orsaka skada på person eller egendom. 4
Försäkringar Klubben skall hålla sådana försäkringar som skyddar klubbens materiella tillgångar och dess funktionärer. Materielen är försäkrad till inköpsvärde, och funktionärer är skyddade mot ansvar. Utöver den grundförsäkring som ingår i medlemskapet i RF har vi därför tilläggsförsäkringar. En som skyddar vinschar och inventarier mot stöld och skada, och en försäkring på varje fyrhjuling som utöver skydd mot stöld och skada även omfattar trafikförsäkring med obegränsad ersättning vid personskada. Pilotförsäkringar ingår i den licens alla piloter ska ha. Pilotförsäkringen omfattar ansvar, olycksfall och reseskydd enligt vad som anges på Skärmflygförbundets webbplats www.paragliding.se. Intern kommunikation Webbplats På klubbens webbplats www.fenixflyg.se publiceras all information som medlemmarna behöver. Där finns också en anslagstavla där medlemmar kan kommunicera med varandra. På webbplatsen kan alla medlemmar komma åt ett medlemsregister som man själv kan uppdatera med aktuella uppgifter. E-post Klubben håller ett register med medlemmarnas e-postadresser, som används för aktuell information. Registret finns i vårt webbsystem, och varje medlem ansvarar för att hålla sina uppgifter uppdaterade. Telefonsvarare All organiserad flygning kungörs på telefonsvarare med nummer 08-668 68 88 samt på Anslagstavlan på nätet. Fältteam i tjänst ansvarar för att telefon svararen alltid är uppdaterad. 5
Maskiner och övrig utrustning Vinschar Fenix har tre vinschar. Två fabriksbyggda Wesselman 3, Wesslan, och Cezar, och den amatörbyggda Bettan. Vinscharna har hydraulisk utväxling genom modifierade momentomvandlare från automatiska växellådor. På Bettan sitter trummorna på utgående axel, på Wesselmanvinscharna drivs de via remmar och elektromagnetiska kopplingar. Wesslan står i Härkeberga och Bettan i Barkarby. Cezar alternerar. För att manövrera vinscharna krävs behörighet. Vinsch bogseras gärna med bil även inom flygfältområdet, för att spara på våra fyrhjulingar. Vinscharna ska vara kontrollbesiktigade för att kunna dras på allmän väg utan begränsningar. Max hastighet: 80 km/h. Handbromsen på vinsch dras åt ordentligt vid vinschning, och klossar läggas framför hjulen så inte vinschen glider iväg. På vintern ska vinschen helst sitta kvar på en bil dragkrok, annars finns risk att den halkar iväg vid tunga lyft. Inga utom vinschförare ska pilla på vinschen. Det finns risk för allvarlig skada på både material och person. Vinschlinor Linorna som används på vinscharna är oerhört starka, men känsliga för värme. Om två linor glider mot varandra uppstår värme och därmed skador på linorna, och vi kan i värsta fall få kassera hundratals meter. Därför måste start avbrytas om linorna har korsats. Verktyg för att laga linor finns på vinscharna, i radioväskan och under sadeln på fyrhjulingarna. Funktionärer uppmanas ha ett eget linlagningsverktyg. Lina skarvas inte med knut, utan träs i sig själv med ett särskilt verktyg och en metod som alla i fältgruppen ska kunna. Med samma metod görs öglor i linans ände för att fästas i stålögla (två varv runt öglan). Lina får absolut inte samlas in i öglor som man samlar in ett rep, då blir det ofelbart trassel som kan ta timmar att reda ut. Om man måste samla in lina manuellt, t.ex. pga. av driftstörning på vinschen, ska linan läggas på 6
marken i stora bukter för att inte trassla. Läs mer om vinschlinan under Linhämtning. Bromsskärmar Bromsskärmarna är sydda så att ett kortslutande rep tar belastningen under vinschning. Repet ska löpa genom hålet i skärmen. Kolla varje gång de dras ut att de inte har snott sig, så minskar risken att de slits sönder. Blöta bromsskärmar ska hängas upp för torkning efter flygning. Fyrhjuling Vi har två fyrhjulingar av modell Suzuki LT-160 Quadrunner, numrerade 1:an och 2:an. Vi kallar dem mopparna. De är klassade som lekfordon och får ej annat än undantagsvis framföras på allmän väg. Bägge fyrhjulingarna har trafikförsäkring. Fyrhjuling får köras endast efter instruktion. Att fyrhjulingarna är klassade som lekfordon betyder inte att vi leker med dem, utan kör lugnt och försiktigt, både för att de ska hålla och för att inga olyckor ska inträffa. Endast vuxna får köra fyrhjulingarna. Vanlig källa till driftstörning är felaktig hantering av choken. På sommaren behöver man nästan inte choka alls när man startar motorn. Motorn chokas genom att reglaget trycks nedåt-bakåt mot föraren. På vintern finns en extra choke på höger sida av förgasaren, en svart knapp som dras ut. För upp chokereglaget så det pekar rakt upp så snart som möjligt efter start. För mycket choke förstör tändstiftet. Låt inte kall motor gå på tomgång med choke. När motorn varit avstängd, låt den gå några sekunder innan den varvas eller växel läggs i. Växla mjukt och försiktigt. Växla ned på slutet när linorna dras så att inte motorn plågas på låga varv. Max två personer på fyrhjulingen, och då med stor försiktighet eftersom framhjulen kan förlora styrförmågan när fordonet blir baktungt. Den långa delen av bensinkranens vred ska normalt peka nedåt. Reservläge = kranens långa del pekar uppåt, tanka snarast! Kran åt sidan = stängd. Kranen ska vara stängd när fordonet inte används. 7
Drivmedel Tanka alla maskiner i tid för att undvika motorstopp som kan orsaka driftstörning. Lämna maskinerna med tillräcklig bränslemängd för en dags verksamhet. Om detta inte är möjligt, meddela nästa fältteam. Närmsta mack på Härkeberga är OKQ8 i Skolsta. Närmaste bemannade mack på Barkarby är Statoil i Akalla. Pengar till bensin (grön 95 till alla) tas ur kassaväskan mot kvitto. Se till att få kvitto även vid korttankning (kortet stoppas in igen efter tankning). Vindstrut Se till att en vindstrut kommer upp på starten. Det finns stänger förberedda, och flera strutar finns i hangarerna. I Barkarby-hangaren ligger en lång blå stång (gammal vindsurfmast) som tas ut till starten. Väskor Radioväskan innehåller nycklar, radioapparater och kassaväska, och tas alltid hem. Det är avgående fältteam som ansvarar för att lämna radioväskan till nästa helgs team inte tvärtom. Radioväskan ska vid flygning finnas vid starten, liksom startlogg. Pärmen med oanvända loggar tas inte hem utan lämnas i hangar. Håll ordning i väskan. Lägg alla apparater i de inre facken som kan stängas med blixtlås. Det framgår av text på väskan var innehållet hör hemma = lätt att kolla att allt finns. Verktygslådan ska finnas vid vinschen vid flygning. Vid vinschen ska också en eldsläckare finnas. Radioapparater I radioväskan finns två Yaesu radioappa rater för tvåmetersbandet. (Vi har också en ICOM luftfartsradio flygradio för tillfällen då sådan krävs, t.ex. om vi flyger på Långtora, men den finns hos ordf, ej i radioväskan.) En radio används vid vinschen, och ansluts till den fasta antennen på vinschen. Den andra radion ska finnas vid starten, som reservradio för startledaren. Då luftfartsradio krävs sköts denna av 8
vinschföraren. Det finns uttag för direktström på vinschen om batterier skulle svikta. Mobiltelefon På vinscharna finns mobiltelefon och 12 V-laddare. De används för kontakt med Arlanda respektive Brommatornet. Härkeberga: 072-714 34 00 Barkarby: 072-707 07 00 Skadad utrustning Rapportera alltid skador eller brister på utrustning till någon i styrelsen. 9
Funktionärer Styrelse Styrelsen fattar alla beslut av principiell natur i klubben, även avseende utbildning, och är ansvarig endast mot årsmötet, klubbens högsta beslutande organ. Fältgrupp fältteam Klubbens funktionärer är samlade i Fältgruppen. Gruppen är uppdelad i sex Fältteam som planerar och ansvarar för klubbens flygaktiviteter var sjätte helg enligt rullande schema utan uppehåll eller förskjutning vid storhelger. Vid långhelger beslutar dock teamet själv om ambitionsnivån på dagar utanför lördag söndag. Fältteamet fattar alla beslut angående flygningen, men kan vid behov rådfråga styrelse eller instruktör. Funktionärerna i Fältgruppen utbildas och fortbildas löpande. Vartannat år hålls en längre utbildning med inslag av idrottspsykologi och flyglära. Målsättningen är att lyfta medlemmarna i Fältgruppen till en högre nivå av medvetenhet och flygkunskap, på ett sätt som främjar både deras egen flygning och den klubbverksamhet de ansvarar för. I Fältgruppen finns medlemmar på alla nivåer. Funktionärer i fältgruppen har en rad förmåner. De flyger gratis, och övernattar gratis på Långtora. Det gäller även helger då de inte är i tjänst. Viss reseersättning utgår vid färd till Härkeberga. Instruktörer Klubben har flera instruktörer, och det är inte ovanligt att utbildning bedrivs på fältet. Elever under utbildning följer samma turordning som övriga piloter. Se även under Utbildning. 10
Flygfält, luftrum Luften över våra flygfält begränsas av kontrollerad luft. Barkarby ligger i Bromma CTR, och över sommarfälten tar Stockholm TMA vid på 600 meter. Vi får flyga högre om vi öppnar våra skärmflygsektorer. Säg ungefär så här: Hej, det här är NN i Fenix Skärmflygklubb. Vi ska be att få öppna sektor XX till höjd si och så (på Barkarby alltid 1500 fot, på Härkeberga försöker vi alltid få FL60), till klockan XX lokal tid. Vi hänvisar i fortsättningen alltid till våra fasta nummer på vinscharna (se sid 8). Härkeberga Vi hyr och lånar marken i Härkeberga av flera markägare, främst Fredrik Axelsson i Härkeberga Prästgård. Där finns några flygplan i en hangar, och i hagarna runt flygfältet finns verksamhet med hästar. Vi har tillträde till fårhagen i öster som ägs av Lone Nyman som driver caféet i Lillboden vid kyrkan och som äger fåren i hagen. Delar av nya nordsyd-stråket hyrs av Claes Eningsjö. Sedan 2013 har vi tillgång till två stråk i korsande riktning. Fältteamet väljer optimalt stråk. OBS att nya regler för trafik på fastigheten gäller från 2014. Grindarna till fårhagen ska alltid vara stängda och elastiska elrepen på plats när vi inte använder fårhagen. Om elen behöver stängas av, så görs det med en 220-sladd uppe vid vägen. Var uppmärksam så inte fåren smiter ut när grinden är öppen. Över Härkeberga finns Sektor Enköping som kan öppnas till FL60. Sektorna norrut, Långtora, Sundbro m fl, kan också öppnas till FL60 eller högre. Luftfartsverkets civila flygtrafikledning på Arlanda reglerar trafiken inom Stockholm TMA, och har även viss kontakt med det militära flyget. Oftast har segelflygarna på Långtora redan öpppnat allt när vi ringer. Över Härkeberga är fri luft endast 1200 fot, så sektorn bör alltid öppnas när vi flyger. OBS att Sektor Västerås och Västerås CTR blockerar luftrummet vid flygning rakt västerut, om de är upprättade. Telefonnummer till Arlanda (ATCC Stockholm): 08-58 55 47 02. 11
Barkarby Flygfältet i Barkarby har avvecklats som flygfält, men vi fortsätter vara där. Vi förfogar över hangarfack 2. Vi startar på grässtråket på den asfalterade startbanans södra sida. Stråkets ändar har flyttats österut. Västra änden är nu just öster om taxibanan till spionhangaren eftersom den vägen används för byggtrafik. Östra änden är upp mot hästhagen. Till Brommatornet ringer man för att öppna Skärmflygsektor Barkarby, som ger oss 450 meters höjd. Sektorns gräns går ungefär rakt över startstrippens västra ände, så man ska inte flyga högt väster om den punkten. Obs att Barkarbysektorn alltid måste öppnas. Telefonnummer till Brommatornet (ATS Bromma): 08-797 68 61. På Barkarby delar vi luften med Stockholms Radioflygklubb. Klubbarna har kommit överens om en separation som innebär att modellflyget håller till över ängarna norr om startbanan, vid stora vindstruten. Där ska vi inte passera under 200 m höjd när modellflyg pågår. Långtora Någon gång ibland är vi på Långtora segelflygfält. Där gäller särskilda procedurer beroende på vilken bana vi använder. På Långtora krävs kontakt med luftfartsradio 123,52 MHz. 12
Procedurer Fältteamet Varje helg är ett av fältteamen ansvarigt för verksamheten. Teamet bestämmer själva vem som är sammankallande och ansvarig för telefonsvararen. Grundregeln är att den som får förhinder själv försöker ordna en ersättare. Använd gärna Riksmötet för teamets telefonmöten, genom att ringa 08-5000 5000 med en gemensam sexsiffrig kod. Några team använder Skype. Telefonsvarare, anslagstavla Telefonsvararen är en vanlig Telia telesvar. Ring numret, slå en nolla när meddelandet gått igång och därefter den fyrsiffriga koden. Följ därefter instruktionerna. Glöm inte 1:an på slutet för att spara. Kommande helgs fältteam tar över svararen direkt på måndagen med ett allmänt meddelande. Var mer konkret med ett nytt meddelande på onsdag torsdag när väderprognosen är mer tillförlitlig. Nytt meddelande på fredagskvällen, på lördag och söndag morgon, även om planerna ligger fast. Glöm inte ett nytt meddelande när flygningen kommit igång, och ännu ett om flygningen avbryts. Tala alltid om att det är Fenix, när meddelandet är inläst, vem som talar, och mobilnummer till fältteamet. Om vädret är tveksamt, tala om när nästa meddelande kommer att läsas in. Meddela också teamets planer på Anslagstavlan. Tjänstgöringstid Fältteamen är i tjänst oavsett väderprognos. Flygaktivitet i någon form genomförs om det inte är helt hopplöst. Under sommarhalvåret är vinschning förstahandsval, under vinterhalvåret normalt hang. Annars backglidning eller balansering på till exempel Gärdet om det funkar. Studera väderprognosen och gör en egen bedömning av hur du tror helgen ska bli. Rådgör med någon erfaren om du är osäker på vad som är möjligt. Försök vara på plats vid niotiden på morgonen, lite senare 13
under mörkaste delen av året. Glöm inte att uppdatera telefonsvararen om ni byter ställe. Återigen: undvik att lämna total walk-over om inte läget är helt hopplöst, typ halv storm. Om det absolut inte går att flyga får man gärna göra något annat, till exempel åka och reka något nytt flygställe. Nycklar Komplett knippa med nycklar till alla lås finns i radioväskan, hos ordföranden och teknikchefen. Skyltar Ställ ut de informationsskyltar som finns så besökare kan se dem. Winddummy Första pilot varje dag, särskilt vid minsta misstänksamhet mot väderförhållanden på höjd, bör vara minst licensgrad Pilot 1. Bemötande av piloter Någon i fältteamet ska gå fram till alla som de inte känner igen, presentera sig och hälsa välkommen. Det kan vara en ny medlem eller en flygande gäst. Se till att de får veta hur det fungerar på fältet, med kö och luftrum m.m. Fråga alltid okända piloter om licensbricka. I början av året kan det vara bra att kolla licensbricka på alla. Det har hänt att medlemmar glömt betala, och flugit oförsäkrade. Om vinden tillåter, uppmuntra nya piloter att marköva (balansera) före start. Av säkerhetsskäl kan det ibland bli nödvändigt att grounda oerfarna piloter, eller avbryta flyg ningen för alla, när luften är för turbulent eller vinden för hård. Uppmuntra elevlicensare som pga väderförhållanden är tillfälligt groundade att markträna, ta gärna initiativ till balanseringslekar. Inga markövningar bakom starten under pågående start. Elev licensare bör vänta en stund mellan varje flyg, för att gå ned i varv och komma ned på jorden i alla avseenden. Piloter som flyger farligt bör uppmärksammas på detta. Om du ser ett beteende som du 14
har invändningar mot, låt det inte vara utan ta upp det med de övriga i teamet direkt. Startkö Om mer än tre fyra piloter flyger bör en organiserad kö användas. Vi använder klädnypekö. Klädnypeställningen tas till starten vid dagens början. Ständigt ska minst tre fyra piloter vara startklara, för att undvika uppehåll om någon pilot måste kliva åt sidan. Startlogg Var noga med startloggen. Den ska lämnas till kassören efter helgen och fungerar som bokföringsunderlag. Dessutom använder vi den för vår flygstatistik, bidragsansökningar och vid eventuella olycksutredningar. Fyll i alla fält noga. Avsluta dagen med att sammanfatta ekonomin och flygstatistiken längst ned. Lämna starloggpärm i hangar. På startloggen anges också anspråk på fältteamets reseersättning. Allmänt om radio Det finns ett internationellt etablerat sätt att prata på radio. När man anropar någon säger man namnet på den man ropar på först, sedan sitt eget namn/station. Om man är startledare och ropar på vinschen säger man alltså vinschen starten, inte tvärtom. Inget till, inget anropar, inget kom. Vårt behov av anrop på flygradion har upphört sedan motorflyget försvann från Barkarby. Om vi i något sammanhang ändå använder flygradion är det ännu viktigare att anropsprocedur sker enligt ovan. Kommandon vid vinschstart Startledaren informerar vinschen om vem nästa pilot är, om pilotens behov/önskemål om dragkraft avviker från normala 80 kg, samt om det är något speciellt, typ att piloten är ringrostig och vill ha ett extra mjukt drag, eller om det råder särskilda vindförhållanden på starten. När piloten är klar, ger startledaren vinschen kommandot sträck linan, och vinschen bekräftar med radio eller genom att sträcka linan. Piloten drar 15
sedan upp skärmen i sin egen takt. När skärmen flyger utan störning ger startledaren kommandot kör-kör-kör. Först därefter ska piloten lämna marken. Vid driftstörning som är farlig eller hopplös avbryts starten. Vid driftstörning som startledaren bedömer att piloten kan få ordning på, väntar startledaren med att avbryta starten till dess läget blivit hopplöst eller riskerar att bli farligt (se även senare i detta avsnitt). Med driftstörning avses allt om avviker från det normala, till exempel snett uppdragen skärm, lintrassel, skärmkravatt, pilot som springer åt fel håll eller hinder på marken eller i flygväg/luftrum. Om start avbryts p.g.a. driftstörning ska man börja om från början med ny startprocedur från början. Endast startledare (eller annan som agerar med startledarens medgivande) instruerar startande pilot. Startledaren följer pilot med blicken upp till säker höjd om inte annat avtalats (ny eller rostig pilot bör följas hela vägen till release). Om solen bländar och gör det svårt att se piloten kan startledaren lämna över till vinschföraren. Nedan beskrivs startkommandon vid framåtstart: Startledare till vinschförare: Vinschen, starten. Nästa pilot är (namn + licensgrad) på (färg) lina. Vinschförare till startledare: Bekräftar (med repetition eller dubbelklick). Startledare till pilot (när piloten har krokat i och ser ut att vara redo): Är piloten klar för start? Pilot till startledare: Bekräftar eller meddelar vänta!. Startledare till vinschförare (när piloten är klar och har bekräftat): Piloten är klar, sträck upp (färg) lina! När linan är sträckt påbörjar piloten på eget initiativ starten. Startledare till vinschförare (när skärmen flyger utan drift störning): Kör kör kör! Vid fara eller driftstörning kan startledaren avbryta starten: Avbryt avbryt avbryt! 16
Vinschföraren ska då avbryta draget och mjukt sätta piloten tillbaka på marken. Piloten ska förbereda landning. Om piloten har svårt att få upp skärmen i rätt läge, behöver starten ändå inte avbrytas förrän det ser helt hopplöst ut eller fara kan uppstå, till exempel om piloten är på väg mot hinder eller ut mot asfal ten. Man kan gärna fortsätta att prata med vinschen under det att piloten springer, till exempel: Fortsätt dra, öka draget lite! eller till piloten: Styr väster! Spring, spring, spring! eller annat som kan bidra till att starten lyckas. Vid störning av allvarligt slag, som parachuting, så ska startledaren hjälpa vinschföraren med information om vad som händer genom tydliga radioanrop, till exempel: Parachute parachute! Vinschföraren vet då vad som ska göras (ingår i vinschförarutbildningen). Vid driftstörning ska startledaren ta ansvar för en helhetsbedömning av läget. Om till exempel lina efter ett linbrott hamnat på ett dumt ställe måste snabbt åtgärder vidtagas. Startledaren kommederar iväg funktionärer att få bort lina, hjälpa skadad pilot o dyl. Se till att alla som rusar iväg har radio med sig. Bakåtstart vid vinschning Vid frisk vind kan bakåtstart användas (obs att elevlicensare ej ska starta i mer än 5 m/s). Slack på linan ska vara indraget, men linan ska ej vara sträckt vid bakåtstart piloten ska kunna röra sig fritt och inte riskera att dras upp i luften av en vindby. Därför ges inte kommandot Sträck upp linan. Istället används kommandot Klart för bakåtstart!, vilket innebär att vinschföraren ska ha motorn igång med rätt trumma vald, och vara beredd att slå på draget. Startledaren håller undan linan så den ej fastnar i release, nödskärm eller annan utrustning. När piloten dragit upp skärmen och vänt sig i startriktningen ges kommando kör-kör-kör enligt proceduren för framåtstart. 17
Funktionärers ansvar Varje pilot ansvarar för sin utrustning och sin flygning, men startledare, instruktör och övriga funktionärer och medlemmar ska hjälpas åt för att skapa säkra flygförhållanden och uppmärksamma varandra på risker eller tecken på driftstörningar. Startledaren har ett särskilt ansvar, och ska därför vara utbildad enligt utbildningsplan. Alla startledare bör delta vid klubbens återkommande fortbildningstillfällen. Handhavandet vid driftstörningar ingår i utbildningen av funktionärer, och beskrivs ej närmare i denna drifthandbok. Här beskrivs endast förebyggande åtgärder. Startledaren ska kontrollera samtliga startande piloters utrustning. Viktigast är att selen är korrekt ihopknäppt, samt att skärmlinorna inte är trasslade. Startledaren får gärna hjälpa piloten att koppla vinschlinan. OBS: på vinschen Bettan får pilot ej kopplas i lina förrän trumman som ska användas frikopplats. Om man börjar fluffa en skärm åt en startande pilot, ska man göra jobbet klart. I det ingår som viktigaste moment att kolla hela framkanten så ingen kravatt är möjlig. Det här gäller alla som fluffar. Driftstörning Startledare och vinschförare ska vid starten vara särkilt uppmärksam på följande tänkbara driftstörningar: Parachuting, dvs att skärmen hamnar i stabil stall släpande bakom piloten. Risken är särskilt stor vid flygning med gammal utrustning i kallt eller fuktigt väder. Vid återkommande parachuting ska flygskärm kontrolleras. Lockout, dvs att piloten tappar kontroll över skärmens riktning. Ge ej körorder förrän pilot har skärm flygande i rätt riktning. Kravatt, dvs att en del av vingen är avsnörd av en skärmlina som hamnat runt vingen. Förebyggs genom inspektion av skärmens framkant före start. Linbrott, som kan medföra pendling och risk att pilot på låg höjd slår i marken. Förebyggs av kontinuerlig inspektion av vinschlinor och mjuka starter. 18
Linor och linhämtning För att förebygga linbrott bör linorna inspekteras regelbundet, gärna varje flygdag. Passa på när paus av någon anledning görs i vinschandet. Både skador och strukturell utmattning syns tydligt, och då kan den svaga biten klippas bort. Markera tveksamma bitar med röd tuschpenna (ska finnas på vinsch och i radioväska). På detta sätt kan vi undvika linbrott. Linlagningsverktyg finns på vinschen, i radioväskan och i fyrhjulingens verktygslåda (under sadeln). Fyrhjulingen ska finnas redo vid vinschen när lina två kommer ned. Bäst är om någon i fältteamet sköter hämtningen hela tiden, men efter instruktion kan andra hjälpa till vid behov. När linor dras ut ska fyrhjulingen köras med jämn hastighet och växla och sakta in mjukt för att undvika trassel på linan. Det brukar räcka med treans växel då linor dras ut på måttligt varv blir det en lagom hastighet. Använd aldrig bromsen vid utdragning av linor, då blir inbromsningen för tvär. Förare av fyrhjuling ska vara kontaktbar på radio, så man kan kommunicera när linor lagas, eller om utdragningen måste stoppas pga. trassel. Innan fyrhjulingen kör iväg med linorna ska vinschförare ge klartecken att linorna löper rätt genom vinschens rullar och att ev broms släppts. Bromsfallskärmarna ska ha kollats så de inte trasslar. Dubbla vinschar Någon enstaka gång kör vi med dubbla vinschar. Det höjer kapaciteten och tempot på fältet, med rätt procedurer. Målet är att det alltid ska finnas lediga linor vid starten, och att det i princip är en lina i luften nästan hela tiden. Därför ska linornas dras ut när den andra vinschen vinschar, så att inte moppen blockerar vinschdrag. Det går att starta med bägge vinscharna samtidigt, men det kräver erfaren startledare och erfarna vinschförare, så att inte vinschlinor korsas i luften eller på marken. Metoden används vid tävling. När bägge vinscharna används bör det alltid finnas två personer vid vinscharna även om bara den ene kör vinscharna. 19
Vinschpriser, kassa Pris för ett vinschdrag är f.n. 50 kr för medlemmar, 75 kr för övriga (priset kan sänkas om vi är på kortare fält med dålig releasehöjd). 100 kr för tandepiloter med betalande passagerare. Maxtaxan för medlemmar är fem flyg per dag, därefter gratis. Maxtaxan gäller endast medlemmar. Funktionärer som regelbundet tjänstgör i ett fältteam flyger t.v. alltid gratis. Kassan finns i en svart midjeväska av nylon som det står FENIX på. Redovisning sker efter varje helg. Fältloggen ska till kassören tillsammans med eventuella kvitton. Loggen fungerar som verifikat i bokföringen, så det är noga att kassan stämmer. Räkna ihop totala intäkter samt antal flyg. Snedstreck för genomfört flyg, kryssa för full betalning, en ring för gratisflyg. Räkna kassan vid dagens början och slut, och anteckna beloppen på startloggen. Om det blir stora belopp i kassan kan man ta ur dem och sätta in motsvarande belopp på klubbens plusgiro. Redovisa detta på fältloggen. Pärmen med loggar tas ej hem utan lämnas kvar i hangar. Avrullningsvinsch (abroll) Om avrullningsvinsch används, ska den göra sina starter på gräs, inte på asfalt. Detta för att undvika skador på pilot och personlig utrustning vid misslyckade startförsök. Parkering Parkering av bilar ska ske på anvisad plats. Bilarna ska inte störa inflygning. Numera kan man köra in på startbanan på Barkarby och lasta av i närheten av starten. Parkering kan ske vid starten, men bakom denna så att startande pilot inte kan glida ut mot bilar. Renhållning Fältteamet ansvarar för att lämna ett rent fält efter sig. Ta gärna med en sopsäck så att du kan städa om folk har skräpat ned. Självklart håller vi en hög miljöprofil och lägger alla returförpackningar i en säck för 20
sig för att pantas (finns säckar för detta i hangar). Det finns toalett på våra flygfält. På Härkeberga ligger den uppe vid kyrkan, på Barkarby i klubbstugan. Funktionärsflyg Glöm inte bort att flyga. Fältteamet går före kön i rimlig omfattning. Tandemflyg Det händer att våra tandempiloter flyger med betalande passagerare. Vinschdraget kostar då 100 kronor även om piloten är funktionär och normalt flyger gratis. Om tandempiloter själva driver fältet är vinschpriset 50 kr. Webbrapport Skriv gärna en kort rapport om dagen och publicera på Anslags tavlan. Hur många var på plats? Hur många flyg gjordes. Hur var vädret? Några distansflyg? Speciella händelser? Bifoga gärna bilder om det finns. Deltagarlista vid annan aktivitet än vinschning Vid annan aktivitet än vinschning förs ingen vinschlogg. Men eftersom vi söker utbildningsbidrag för våra aktiviteter behöver klubben en deltagarförteckning även vid backglidning eller hangflygning. Sänd denna till klubbens epostadress. Överlämning Avgående fältteam ansvarar för att tillträdande team får radioväskan med komplett innehåll (endast väskan med dess innehåll använda startloggar sänds till kassören, pärmen med oanvända loggar lämnas i hangaren). Kolla vid överlämnandet att allt som ska finnas i väskan. 21
Utbildning I Fenix bedrivs utbildning i enlighet med reglerna i SSFF:s Verksamhetshandbok. Någon ren grund utbildning bedrivs inte, men däremot påbyggnadsutbildning med främst vinsch- och hangbehörighet. Dessutom utbildning av funktionärer till startledare och vinschförare. Att utbildning sker på klubbens fält är ett sätt att få in nya medlemmar i klubben, och prägla de nya medlemmarna med våra rutiner och vårt säkerhets tänkande. Utbildnings verksamheten är också ett sätt att ge funktionärer en extra känsla av ansvar. Fenix ambition är att erbjuda landets bästa utbildning för vinschbehörighet, i en trivsam miljö där inga kommersiella hänsyn ställer krav eller skapar stress. I denna miljö kan den nya medlemmen redan under utbildningen lära känna sina nya klubbkamrater. Med en sådan positiv introduktion har det visat sig att flera av de nya medlemmar som genomgått vinschutbildning velat börja som funktionär. Ledning Styrelsen fattar alla beslut som reglerar utbildningsverksamheten i klubben. Instruktör har det övergripande ansvaret för elev. Vi välkomnar alla instruktörer som vill använda Fenix som entreprenör så länge det sker i en omfattning som fungerar. Inga särskilda köer för utbildning, utan eleverna står i kö och betalar vinschdragen som alla andra. Prova på-flyg I begränsad omfattning erbjuder Fenix provlektioner. Provlektionen ska genomföras av instruktör eller utbildningsassistent. 22
Säkerhetspolicy Skärmflygning är en potentiellt farlig sport. Man är högt uppe i luften, och man färdas med hög hastighet. Om man trillar ned eller flyger in i något hårt kan det göra ont och i värsta fall leda till allvarliga skador. Nollvision det enda etiskt försvarbara Det finns personer som säger att allvarliga olyckor inom skärmflygning får man räkna med. I Fenix godtar vi inte det synsättet. Klubben har en uttalad säkerhetspolicy, som innebär en nollvision för våra klubbaktiviteter. Begreppet Nollvision har vi hämtat från det svenska trafiksäkerhetsarbetet, där det betyder att man accepterar det faktum att människor gör misstag, men att det ändå inte ska behöva leda till att någon blir allvarligt skadad. För oss innebär det att olyckor med allvarlig personskada (skada som kräver 48 timmars sjukhusvistelse och/eller ger bestående men) är oacceptabla vid klubbens aktiviteter. Och det här är inte tomma ord, utan en policy som genomsyrar och dimensionerar klubbens verksamhet. Dels för att det vore oetiskt att acceptera allvarliga olyckor (till skillnad mot blåmärken och liknande), och dels för att vi är övertygade om att det går att bedriva skärmflygning utan att allvarliga olyckor inträffar. Hur ett säkerhetsarbete organiseras teori Inom modern säkerhetsforskning och vetenskap brukar man dela upp säkerhet i tre komponenter. 1. teknik och utrustning 2. mänskliga faktorer 3. system och processer För att komma någon vart med ett säkerhetsarbete måste man arbeta på alla tre fronter. Det hjälper till exempel inte med de mest sofistikerade apparater i världen, om människorna som sköter dem är omdömeslösa eller dåligt instruerade. Och det hjälper inte att människorna som ingår i systemet har gått hundra kurser, om det råkar vara fel kurser, eller det 23
finns grundläggande brister i systemet som gör att oväntade driftstörningar uppstår. Typ hoppsan, det där hade vi inte tänkt på.... Fenix har alltid varit drivande när det gäller säkerhet. Vi tog initiativ till ett riksomfattande klubbnätverk 1999 i en situation då Skärmflygförbundet upplevdes som passivt. Men det var först hösten 2000 som vårt arbete tog riktig fart. Efter en sommar då det hände flera allvarliga skärmflygolyckor runt om i landet, rådde lite av panik inom förbundet. Även vi hade drabbats av olyckor, och vi satte oss ned för att se över rutinerna i klubben. Vi kunde konstatera att bägge de olyckor som drabbat vår egen klubb berodde på pilotfel, och att varken några fel på vår utrustning (1) eller något missgrepp av en funktionär (2) orsakat olyckan. Men vi nöjde oss inte med det. Att en pilot gör fel ska inte behöva betyda att han eller hon skadar sig allvarligt. Vi analyserade därför processerna kring flygningen (3), och upptäckte en del saker som vi ville förbättra. Medan förbundsstyrelsen fokuserade på de två första faktorerna, och införde flera enligt vår uppfattning tveksamma eller olyckligt utformade regler (licenskrav på vinschförare och startledare utan att ge utbildningen ett bra innehåll, samt ett krav på hjälm som föreskrev en producentstyrd konkurrensbegränsande EN-standard i stället för funktionskrav), så utvidgade vi vår undersökning till att även omfatta system och processer. Skärmflygning och särskilt vinschstart sett som en process hur kan den kvalitetssäkras? Vi förstod vad vi ville göra, och vi satte ett namn på det: Vi ville bygga ett skyddsnät runt våra piloter, som fångar upp dem mjukt även när de gör fel. På fackspråk, har vi senare lärt oss, använder man termen barriär för att beskriva det här skyddsnätet. Det ska fungera i flera lager, och även kunna fånga upp piloter INNAN de gör fel. Vi förstod att nyckeln till det här är välutbildade funktionärer. Vi var redan då stolta över vår Fältgrupp, funktionärerna som planerar och genomför Fenix flygaktiviteter. Varje flygbar helg året runt finns de på något flygställe som valts ut med hänsyn till väder och vind, dit vi rekommenderar våra medlemmar att bege sig. För att utveckla Fältgruppen vände vi oss till proffs Riksidrottsförbundets utbildningsorganisation SISU. 24
Funktionärer Efter ett långt förberedande arbete genomförde vi så i maj 2001 en banbrytande utbildning med alla våra funktionärer, som leddes av en idrottspsykolog från SISU. Utbildningen syftade till utvecklad teambuilding, där alla känner ansvar för verksamheten och har kunskap att handleda, inspirera och upptäcka risker. Övningar genomfördes som syftade till att ge våra funktionärer förståelse och aktoritet att ta en pilot av banan för ett snack om denne är en risk för sig själv eller andra. Vi pratade också om vår egen flygning vi flyger inte på marginalerna, och det gäller särkilt funktionärerna som har till uppgift att vara föredömen. Hellre en avbruten flygning än en för mycket. Den här utbildningen blev så lyckad att Skärmflygförbundet lånade konceptet till förbundets instruktörsseminarium samma höst. Efter två år följde vi upp med en ny utbildning för Fältgruppen, som bestod av både praktiska teambuilding-moment och konkreta färdigheter som har med flygningen att göra. Vi genomförde en ordentlig utbildning för alla startledare, och du kan därför lita på att den som går startledare på Fenix flygfält har en gedigen utbildning som har godkänts av Skärmflygförbundet, oavsett licensgrad. Sedan dess har gedigna fortbildningsaktiviteter för fältgruppen ordnats minst varannat år. Minst en utbildning för blivande startledare hålls årligen. Startledarna ser till att piloten är startklar, och följer med och observerar startande pilot upp i luften. På ett annat skärmflygfält någonstans i Sverige inträffade för ett par år sedan en allvarlig olycka under utbildning. En pilot under bogserutbildning fick en kravatt i starten, men drogs ändå upp i luften och kraschade illa. Den ansvarige startledaren besvarade frågan om varför han inte kollat skärmen: Piloten är ansvarig för sin utrustning. Ett sådant resonemang vore otänkbart på Fenix fält. Våra startledare kollar alltid piloternas utrustning, extra noga när det är oerfarna piloter, men även tävlingspiloter och tandempiloter får hjälp. Det är en självklar del av säkerheten enligt den tredje faktorn system och processer. 25
Faddersystem En sak som vi upptäckt, är att Fältgruppen också är ett sätt att bygga ett slags faddersystem i en klubb. Många klubbar har försökt med faddersystem, och lika många har misslyckats. Att någon tidigt vill bli funktionär visar på ett aktivt intresse av att hålla på med flygning, och kanske är det just sådana medlemmar som ett faddersystem ska fokusera på. Att vi tar in nya medlemmar i Fältgruppen har blivit en framgångsfaktor inte bara för att få fältdriften att fungera, och har också inneburit att de nya medlemmarna direkt kommit in i en gemenskap där de blir uppmärksammade och aktiverade. De flyger mer och bättre. Att vi nu även bedriver viss utbildning i klubben tror vi också påverkar nya piloter på ett positivt sätt, när det finns bättre möjlighet till återkoppling till utbildningen de genomgått. Aktivitet varje helg året runt Att rekrytera medlemmar till Fältgruppen och uppmuntra nya medlemmar att flyga med klubben är något som vi gör på välkommen-möten som ordnas orligen. Att driva ett vinterfält tycker vi är självklart och en del av säkerhetspolicyn i en klubb som tar emot så många nya medlemmar. Vårt vinterfält ligger så centralt som det är möjligt, på Barkarby flygfält, 15 minuters promenad från tunnelbana. Att ge möjlighet att genomföra höjdflyg och starta med vinsch under hela vintern tror vi undviker ringrost, och förebygger därmed olyckor och incidenter. Säkrare start när piloten själv drar upp skärmen En viktig rutin som vi ändrade redan år 2000, som har med system och processer att göra, är startkommandon vid vinschstart. Istället för att kommandot kör-kör-kör ges när skärmen ligger startklar på marken, är det piloten som drar upp skärmen med egen kraft efter att linan har sträckts på tomgångsvarv. Kör-kör-kör till vinschen ges först när piloten har kontroll över flygande skärm. Det här innebär en extra kontrollstation. Om något går fel i starten, med pilot, material eller yttre omständigheter som till exempel vind, så krävs inget kommando avbryt för att förhindra att piloten lyfter. Inte förrän startledaren ser att allt är OK, 26
ges kör -kommando till vinschen. Dessförinnan kan piloten springa efter behag. Det innebär att det heller inte är någon stress att komma i flygläge. Om man vinglar lite i starten, är det bara att fortsätta att försöka styra skärmen i rätt riktning mot vinschen. De flesta skärmflygklubbar använder samma startmetod, och vi driver på skärmflygskolorna för att även de ska byta till denna startmetod. Argumentet att det inte funkar under utbildning håller inte det har gått alldeles utmärkt för dem som gått vinschkurs på Fenix fält, och de har uppskattat att starten blir mindre hetsig när de själva kontrollerar den inledande fasen. Stora ytor för landning Alltför många skador inom skärmflygning beror på att piloter flyger eller draggar in i hårda föremål på marken. På Fenix flygfält är start och landning fria från hårda föremål som man kan krocka med. Vi rensar landningsområdet från bilar, och inga byggnader finns i närheten. Vi briefar alla piloter ordentligt på flygområdet, och går även igenom alternativa landningar om inflygningen skulle misslyckas. På både Härkeberga och Barkarby finns stora gräsytor och åkrar att ta till om man felbedömer sin inflygning. Avancerade flygställen I en klubb där piloternas färdigheter spänner mellan nybörjare och avancerade tävlingspiloter, är det självklart att alla flygställen inte passar för alla. Fältgruppen har till uppgift att välja flygställen på helgen, som de flesta kan använda. Men på vintern flyger vi ibland på platser som kräver lite extra för att det ska vara säkert. Det gäller till exempel vårt hemmaberg Klövberget, där ingen av starterna lämpar sig för rena nybörjare. Vi har, i samråd med Cirrus Skärmflygarklubb, hittills valt att inte klassificera flygställena på så sätt att en särskild licensgrad absolut krävs (det finns dock en rekommendation på vår flygställeguide). Orsaken till detta är att vi anser att väderförhållanden och andra föränderliga faktorer är minst lika betydelsefulla för ett flygställes svårighetsgrad som själva topografin. Att kräva t ex Pilot 1 på ett hang som ibland funkar för en elev med hangbehörighet, och ibland kräver stor erfaren 27
het, är att luras. Istället uppmanar vi alla att delta i klubbens aktiviteter, och besöka ett flygställe första gången tillsammans med klubben. Då kan funktionärena dels ge en bra orientering på flygstället, och dels på grundval av pilotkännedom och väderbedömning ge en rekommendation om huruvida det är lämpligt att flyga eller ej. Även när vi ger oss ut på flygställen som vi vet är för avancerade för nybörjare, är dessa välkomna att följa med som åskådare, för att lära sig hur flygstället fungerar och lära sig något av sina erfarna klubbkompisar kunskap som kan komma till pass senare. Personlig skyddsutrustning I Fenix vill vi att alla piloter använder bra skyddsutrustning. Det innebär enligt SSFF:s Verksamhetshandbok en modern sele med inbyggda stötupptagande material, höga kängor (helst utan hakar utan med snörningen genom öglor), och en lämplig hjälm. Efter våra påtryckningar tillåts nu hjälmar av flera typer som har det gemensamt att de lämpar sig för skärmflygning. Många snowboardhjälmar duger bra man bör dock avlägsna hårda krokar för skidglas ögonband och dylikt som skärmlinor kan fastna i. Dessutom vill vi att alla fenixpiloter använder handskar, och vi rekommenderar knä- och armbågsskydd vid flygning på hårt underlag. I vår säkerhetspolicy ingår att skriva olycksrapporter på alla driftstörningar som kan klassas som olycka eller tillbud till olycka. Vi försöker inympa den här säkerhetspolicyn på alla medlemmar, bland annat genom att fokusera på säkerhet vid all utbildning. Vi vill att de tar tänket med sig även när de flyger på egen hand eller med kommersiella researrangörer. Vi kan bara ansvara för klubbens aktiviteter, men vill givetvis att våra medlemmar ska undvika att slå sig även när de flyger med andra. 28
Bra telefonnummer Flygtrafikledningen ATCC Arlanda 08-585 547 02 Brommatornet 08-797 68 61 Västeråstornet 021-80 00 20 Polisen (ej nödsituation) 114 14 Skärmflygförbundet, ordf Pär Jönsson 0708-96 84 00 Härkeberga, Fredrik Axelsson 070-527 19 79 Härkeberga, Lone med fårhagen 0735-17 51 56 Långtora, flygfältet 070-668 50 11 Långtora, klubbhuset 0171-41 20 95 Långtora, flygchefen 070-441 29 21 Barkarby, BFK ordf Bo Danielsson 0708-70 37 52, 072-843 16 71 Härkebergavinschen 072-714 34 00 Barkarbyvinschen 072-707 07 00 Sth Radioflygklubb Logen i Kåseberga 0411-52 70 73 Vindmätaren på Hammar (Svetlana) 0730-52 21 83 Fenix ordf Björn Hårdstedt 070-668 27 20 Instruktör Tomas Peterson 070-600 11 21 29
Åtgärder vid olycka Följande manual är särskilt utformad för skärmflygolycka, men kan i princip användas vid varje form av allvarlig olyckshändelse. 1. Ta det lugnt! Tag ett djupt andetag. Vad är klockan anteckna. Kom överens om vem som tar befälet. Följ därefter denna checklista. 2. Rädda Hur allvarlig är skadan? Finns någon som är sjukvårdsutbildad? Utse några som ger första hjälpen. Medtag sjukvårdsväska/kudde (finns i de flesta bilar). Om avståndet till olycksplatsen är stort måste radio eller telefon tas med för att man inte ska förlora sambandet. Tala lugnt med den skadade och försök ta reda på hur allvarlig skadan är. Vid allvarlig olycka och dödsfall bör flygningen avbrytas. Använd neutrala ord på radion. Glöm inte att ta hand om chockade. 3. Larma 112, eller? Vid lindriga olyckor (vrickningar, stukningar, sträckningar) är det bäst att själv köra den skadade till sjukhus. Om man larmar 112 och säger flyg dras en enorm apparat igång (brandbilar, polisbilar, helikopter) som är onödig om det inte finns misstanke om allvarlig skada. Från Barkarby kör man till Karolinska, från Härkeberga till Enköping, från Vängsö till Södertälje. Vid minsta tecken på allvarlig skada, särskilt då ryggskada befaras, larmas ambulans via nödnumret 112. Tala om vad som har hänt, var ni är samt hur många som skadats. Om skadan är lindrig men ni ändå väljer att tillkalla sjukvård, påtala att skadan inte är livshotande. Vid flygolycka larmas alltid polis automatiskt. 4. Säkra Säkra olycksplatsen. Håll obehöriga på avstånd från den skadade och flygutrustningen. Fotografera eller filma den skadade och flygutrust 30
ningen. Använd gärna kameramobiler. Om det går att få den skadade ur utrustningen utan att klippa sönder sele och kläder, påbörja detta under väntan på ambulans. Hjälp varandra. Säkra vittnesmål, gör en lista över närvarande, t ex på startloggen. 5. Informera Utse lämplig person att informera alla, även besökande icke piloter som sett olyckan och journalister. Informera alla innan de åker iväg.samla därför alla närvarande som inte deltar i räddningsarbetet på lämplig plats. Redogör för händelsen. Använd inget fikonspråk om det finns icke-flygare på plats. Redogör för vilka åtgärder som vidtagits. Om möjligt, tala om var man kan få information om räddningsarbetet och hur den skadade mår. Om olyckan blivit känd i radio/webbnyheter, se till att alla piloter tar kontakt med sina anhöriga. Lämna aldrig ut eller bekräfta identitet på skadade. 6. Underrätta Se till att kännedom om allvarlig olycka kommer fram till klubbens ordförande, Skärmflygförbundets ordförande, usk-ordförande eller annan i förbundets ledning. Underrätta skadads anhöriga, men ALDRIG om det är fråga om dödsfall. Detta ska göras av präst eller polis. 7. Samla information, förbered utredning Dokumentera all fakta om olycksplatsen. Vilka var där (för senare vittnesmål)? Om olyckan är allvarlig kommer polisen att dyka upp, och göra inledande förhör med folk på platsen. De kommer eventuellt också att vilja beslagta flygutrustningen, men erfarenheten visar att det försvårar utredningen. De är bättre om vi själva tar hand om utrustningen för förbundets egen utredning. Påtala att Skärmflygförbundet har egna haveriutredare. Förbered upprättande av olycksrapport. 8. Logistik Hjälp den skadade med transport av bil, utrustning etc. 31
Checklista vid start Flygtrim gärna balanserat en stund om möjligt Informerad om startrutiner och luftrum Rätt kläder Kängor knutna, handskar, hjälm på och knäppt Sele kopplad, särskild koll benremmar Airbag och selens fickor stängda Radion på med tillräcklig volym Vario påslagen Nödskärmshandtag och sprint i ordning Skärmlinor kollade ingen kravatt Speed kopplad Bromslinor löper rätt utan knutar Release kopplad till rätt lina, ingen lina i vägen att snubbla på Piloten står mitt i skärmen Luften fri Inga hinder på marken 32