ALLMÄN ANVISNING OM NOTER TILL BOKSLUTET FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER

BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Arbets- och näringsministeriet ALLMÄN ANVISNING OM NOTER TILL BOKSLUTET FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Helsingfors 2013 ISBN 978-952-293-089-7 (häftad) ISBN 978-952-090-3 (pdf)

ISBN 978-952-293-089-7 (häftad) ISBN 978-952-293-090-3 (pdf) Finlands Kommunförbund Helsingfors 2013 Finlands Kommunförbund Andra linjen 14 PB 200 00101 Helsingfors Tfn (09) 7711 Fa (09) 771 2291 www.kommunerna.net

BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Arbets- och näringsministeriet Helsingfors 11.12.2012, uppdaterad 1.10.2013, 21.4.2015 ALLMÄN ANVISNING OM NOTER TILL BOKSLUTET FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Innehållsförteckning 1. Bestämmelser och anvisningar om noter till bokslutet... 5 2. Gruppering av noterna... 7 3. Noter angående tillämpade bokslutsprinciper... 9 3.1 Noter angående tillämpade bokslutsprinciper i bokslutet för en kommun... 9 3.2 Noter angående tillämpade bokslutsprinciper i koncernbokslut... 13 4. Noter till resultaträkningen... 15 5. Noter till balansräkningen... 22 5.1 Noter till balansräkningens aktiva... 22 5.2 Noter till balansräkningens passiva... 30 6. Noter angående säkerheter och ansvarsförbindelser... 37 7. Frivillig redovisning av miljöaspekter... 43 8. Noter angående personalen... 44 9. Specifikation av noter... 47

5 1. Bestämmelser och anvisningar om noter till bokslutet I 68 i kommunallagen (365/1995) bestäms om en kommuns och en samkommuns bokslut. Till bokslutet hör balansräkning, resultaträkning, finansieringsanalys och noter till dem samt en tablå över budgetutfallet och en verksamhetsberättelse. Bokslutet ska ge riktiga och tillräckliga uppgifter om resultatet av kommunens verksamhet och om kommunens ekonomiska ställning och finansiering (325/2012). De tilläggsupplysningar som behövs för detta ska lämnas i noterna (KomL 68 och BokfL 3:2 ). En kommun som jämte dottersamfund bildar en kommunkoncern ska upprätta och i sitt bokslut ta in ett koncernbokslut. Koncernbokslutet ska upprättas som en sammanställning av koncernsamfundens balansräkningar och resultaträkningar samt noterna till dessa. I koncernbokslutet ska dessutom inkluderas en finansieringsanalys för koncernen, i vilken anskaffningen och användningen av kommunkoncernens medel under räkenskapsperioden utreds (KomL 68 a ). [11.12.2012] Bestämmelser om noternas innehåll finns i huvudsak i bokföringslagen (1336/1997) och bokföringsförordningen (1339/1997). Med noter avses enligt 3:1.1 punkt 4 i BokfL uppgifter som ska lämnas i bilagor till balansräkningen, resultaträkningen och finansieringsanalysen. I kommunsektionens allmänna anvisning om finansieringsanalys ingår tills vidare inga krav på noter. Om en kommun, då detta krävs för att ge en rättvisande bild, redovisar noter till bokslutets finansieringsanalys ska dessa upptas efter noterna angående säkerheter och ansvarsförbindelser. Bokslutet och dess noter ska vara överskådliga och bokslutet ska bilda en helhet. (BokfL 3:1.7 ). Avvikelse från principerna i 1 och 2 mom. får göras endast av särskilda skäl, om inte avvikelsen baserar sig på lag eller andra bestämmelser som utfärdats med stöd av den. Noterna ska innehålla en redogörelse för avvikelser från de allmänna bokslutsprinciperna, grunderna för avvikelsen samt en beräkning av dessa (BokfL 3:3.3 ). Vid upprättande av noter till kommunens bokslut iakttas i tillämpliga delar stadgandena i bokföringslagens 3 kapitels samt bokföringsförordningens 2 och 4 kapitel. Bokföringsnämndens kommunsektion meddelar anvisningar och avger utlåtanden om tillämpningen av bokföringslagen och kommunallagens stadganden om bokföring och bokslut (KomL 67 ). Kommunsektionens anvisningar hör till grunderna för god bokföringssed i fråga om bokföring och bokslut för en kommun. Bokföringsnämndens kommunsektion har meddelat följande allmänna anvisningar: Allmän anvisning om upprättande av resultaträkning för kommuner och samkommuner (24.1.2011) Allmän anvisning för upprättande av balansräkning för kommuner och samkommuner (14.12.2010) Allmän anvisning för upprättande av finansieringsanalys för kommuner och samkommuner (28.11.2006) Allmän anvisning om behandling av kommunala affärsverk i bokföringen (29.5.2007) Allmän anvisning om upprättande av koncernbokslut för kommuner och samkommuner (13.12.2011) Allmän anvisning om upprättande av bokslut och verksamhetsberättelse för kommuner och samkommuner (reviderad upplaga utkommer 2013)

6 Allmän anvisning om noter till bokslutet för kommuner och samkommuner 11.12.2012) Allmän anvisning om avskrivningar enligt plan för kommuner och samkommuner (15.11.2011) Allmän anvisning om redovisning och lämnande av upplysningar om miljöaspekter i bokslut för kommuner och samkommuner (3.2.2009) [11.12.2012]. Denna allmänna anvisning ersätter bokföringsnämndens kommunsektions allmänna anvisning om noter till bokslutet för kommuner och samkommuner från 17.11.2009. Anvisningen tillämpas på upprättande av bokslut för kommuner från och med räkenskapsperioden 2013. Med kommun avses nedan i anvisningen även samkommun om inget annat sägs [11.12.2012]. Syftet med noterna till bokslutet är att komplettera den bokslutsinformation som ges i form av kalkyler så att en riktig och tillräcklig bild ges av verksamhetens resultat, den ekonomiska ställningen och finansieringen. Noterna utgör en del av bokslutet (BokfL3:1.1 och KomL 68 ). Utgångspunkten är att kommunen inte kan välja om en enskild uppgift redovisas i balansräkningen, resultaträkningen, finansieringsanalysen eller i noterna. I vissa fall medges dock fleibilitet i fråga om var en uppgift redovisas. Alternativa sätt att redovisa uppgifter konstateras i denna allmänna anvisning. [11.12.2012] Bokföringslagen innehåller ingen uttrycklig skyldighet att ge jämförelseuppgifter beträffande noterna. För att bokslutet ska ge en rättvisande bild är jämförelseuppgifter ändå att rekommendera. Noterna kan uppges som belopp i tusen euro. I det första bokslutet efter en kommunsammanslagning rekommenderas jämförelseuppgifter med beaktande av principen om att informationen ska produceras ekonomiskt. Om särredovisningen av en kommuns affärsverk stadgas i kapitel 10 a i kommunallagen. Bokföringen för en kommuns eller en samkommuns affärsverk ska enligt 87 h kommunallagen särredovisas i kommunens eller samkommunens bokföring. För en kommuns eller en samkommuns affärsverk ska upprättas ett särskilt bokslut som omfattar balansräkning, resultaträkning, finansieringsanalys och noter till dem samt en tablå över budgetutfallet och en verksamhetsberättelse. Bokslutet ska ge riktiga och tillräckliga uppgifter om affärsverkets verksamhetsresultat, ekonomiska ställning och finansiering. De tilläggsupplysningar som behövs för detta ska lämnas i noterna. Affärsverkets särskilda bokslut sammanställs i kommunens eller samkommunens bokslut (KomL 87 i ). [11.12.2012] Även vissa bestämmelser om särredovisning av affärsverksamheter kräver att särskilda bokslut och särredovisad affärsverksamhet upptas i kommunens bokslut. Enligt 7 kap. 30 i elmarknadslagen (386/1995, ändring 1172/2004), 5 kap. 3 i naturgasmarknadslagen (508/2000) och 20 i lagen om vattentjänster (119/2001) ska bokföringen för ett kommunalt verk som idkar ifrågavarande affärsverksamhet vara åtskild i kommunens eller samkommunens bokföring och ett separat bokslut ska upprättas för varje räkenskapsperiod. Dessutom ska elverken särredovisa elnätsverksamhet och övriga elaffärsverksamheter samt elaffärsverksamheter och övrig affärsverksamhet. På motsvarande sätt ska naturgasverken särredovisa naturgasnätverksamhet, försäljnings- och lagerverksamhet samt affärsverksamhet som inte hör till naturgasbranschen. [11.12.2012]

7 I den ändrade 7:32 i elmarknadslagen (1172/2004) stadgas: bokslut över särredovisade elaffärsverksamheter skall offentliggöras. Boksluten skall fogas till det officiella bokslutet över ett företag, en koncern, en kommun, en samkommun eller en statlig inrättning som utövar elaffärsverksamhet samt till den årsredovisning som skall offentliggöras eller till någon annan offentlig handling som motsvarar årsredovisningen och som är tillgänglig för intressentgrupperna. I 5:5 i naturgasmarknadslagen stadgas: bokslutet för en kommunal inrättning som utövar naturgasaffärsverksamhet samt resultaträkningarna och balansräkningarna jämte tilläggsuppgifter för särredovisade verksamheter skall presenteras i kommunens bokslut Också i lagen om vattentjänster (119/2001) 20 stadgas: ett kommunalt vattentjänstverks bokföring skall vara åtskild i kommunens bokföring, och verket skall upprätta ett separat bokslut för varje räkenskapsperiod. Med särredovisning avses i ovan nämnda lagar att affärsverksamhetens inkomster och utgifter samt tillgångar och kapital hålls skilt från kommunens bokföring så att en resultaträkning och en balansräkning kan upprättas för affärsverksamheten. I förordningar 1 stadgas ytterligare om tilläggsuppgifter (bl.a. särredovisningsprinciper) till bokslutet. Dessa redovisas i samband med bokslutskalkylerna för ifrågavarande affärsverksamhet. I sin allmänna anvisning om upprättande av bokslut och verksamhetsberättelse för kommuner och samkommuner ger bokföringsnämndens kommunsektion anvisningar om presentation av en kommuns eller samkommuns affärsverks separata bokslut i kommunens eller samkommunens bokslut. Separata bokslut för övriga balansenheter och särredovisad affärsverksamhet kan presenteras på motsvarande sätt i bokslutet för en kommun eller en samkommun. 2. Gruppering av noterna Grupperingen av noterna har i denna allmänna anvisning skett enligt grupperingen av kraven på noter i bokföringsförordningens 2 kapitel. Noterna till en kommuns bokslut indelas i noter angående: - tillämpade bokslutsprinciper - resultaträkningen - balansräkningens aktiva och passiva - säkerheter och ansvarsförbindelser - personalen och revisorns arvoden. [11.12.2012] Bokföringsnämndens kommunsektion har i sin allmänna anvisning Allmän anvisning om behandling av kommunala affärsverk i bokföringen (29.5.2007) gett anvisningar om hur ett affärsverk ska särskiljas i bokföringen för en kommun eller samkommun. Finlands Kommunförbund har i sin rekommendation om särredovisning av kommunal affärsverksamhet utöver modellen med affärsverk presenterat två andra modeller för särredovisning. Dessa är annan balansenhet och kalkylmässig åtskiljning. En kommuns eller samkommuns affärsverks noter redovisas sammanställda med noterna till kommunens eller samkommunens bokslut. Enligt 87 i kommunallagen ska dock en kommuns eller en samkommuns affärsverk upprätta ett bokslut som omfattar balansräk- 1 I [handels- och industriministeriets] förordningar 79/2005 och 222/2005 stadgas om tilläggsuppgifter till bokslut för särredovisade elaffärsverksamheter och naturgasaffärsverksamheter.

8 ning, resultaträkning, finansieringsanalys och noter till dem samt en tablå över budgetutfallet och en verksamhetsberättelse. I noterna till koncernbokslutet för en kommun ska i tillämpliga delar anges motsvarande noter till kommunens bokslut (BokfF 4:1 ). Som noter gällande koncernen anges 1. noter gällande principerna för upprättande av koncernbokslut (presenteras i kapitel 3.2) och följande noter beträffande koncernresultaträkningen, aktiva och passiva i koncernbalansräkningen samt garantier och ansvarsförbindelser, som i eemplen i denna anvisning anges vid sidan av noterna för kommunen (notens nummer inom parentes): 2. verksamhetens intäkter uppdelade i olika helheter som kommunen definierat (not 8). 3. poster som hör till etraordinära intäkter och kostnader (11) 4. redogörelse för de ändringar i avsättningar som ingår i intäkterna och kostnaderna, om de inte är av ringa betydelse (14) 5. redogörelse för väsentliga försäljningsvinster från tillgångar bland bestående aktiva som ingår i verksamhetsintäkterna och väsentliga försäljningsförluster av bestående aktiva som ingår i övriga verksamhetskostnader (15) 6. principer för uppskrivningar och metoder för värdering av tillgångarna(19) 7. överförbara anslutningsavgifter som är väsentliga till sitt belopp, om anslutningsavgifter som kan överföras men inte återbäras och som hänför sig till fastigheter har aktiverats av koncernsamfunden i balansposten Mark- och vattenområden bland bestående aktiva, såvida de inte tagits upp i balansräkningen som en egen post (21, eemplet på s. 25). 8. noter angående innehav i andra samfund (22, 23, 24) 9. väsentliga poster som ingår i resultatregleringarna (26) 10. en specifikation per balansräkningspost om ökningar och minskningar av posterna i det egna kapitalet samt om överföringar mellan dessa poster under räkenskapsperioden (28) 11. specifikation av väsentliga poster som tagits upp bland avsättningarna, om detta är nödvändigt för att göra balansräkningsposterna klarare (32) 12. en specifikation av hur posten Övriga skulder fördelar sig på anslutningsavgifter och övriga skulder, om anslutningsavgifterna inte upptagits som en separat post i balansräkningen (36) 13. väsentliga poster som ingår i resultatregleringarna (37) 14. uppgift om skulder för vilka samfundet eller stiftelsen som sammanställs med koncernbokslutet har pantsatt, intecknat eller på något annat sätt gett egendom som säkerhet, specificerade per säkerhetsslag för varje post av främmande kapital som enligt 1 kap. 6 redovisas bland balansräkningens passiva (40) 15. i fråga om säkerheter som ett samfund eller en stiftelse som sammanställs med koncernbokslutet har ställt för egen del på något annat sätt än vad som avses i 40 punkten, det sammanlagda värdet specificerat per säkerhetsslag (41) 16. det sammanlagda värdet av andra säkerheter ställda av ett samfund eller en stiftelse som sammanställs i koncernbokslutet än sådana som avses i 40 41 punkten, specificerat per slag. 17. det sammanlagda beloppet av ännu obetalda hyror enligt leasinghyresavtal, om beloppet är väsentligt (44)

9 18. övriga ansvarsförbindelser av ett samfund eller en stiftelse som sammanställs med koncernbokslutet (46) 19. övriga arrangemang vilka gäller ett samfund eller en stiftelse som sammanställs i koncernbokslutet men vilka inte hör till balansräkningen (47) [11.12.2012]. Koncernbokslutets noter utgörs i princip av en sammanställning av noterna till de särskilda boksluten. Elimineringar och rättelser i samband med upprättandet av koncernbokslut bör beaktas även i noterna. Informationen i noterna till koncernbokslutet gäller således penningbeloppet för ifrågavarande post i koncernbokslutet. Samkommunernas noter sammanställs till sifferbelopp i relation till grundkapitalandel (Allmän anvisning om upprättande av koncernbokslut kapitel 8.1). Noter gällande principerna för upprättande av koncernbokslut presenteras i kapitel 3.2. Övriga noter gällande en koncern presenteras för de uppgifter där noter angående koncernen ska anges. De finns i den eempeltablå som ingår i denna anvisning. Dylika noter kan även i bokslutet anges som skilda noter efter de noter som gäller kommunen. Till denna anvisning om noter har bifogats eempel på noter till bokslutet för en kommun. I bokföringslagen, bokföringsförordningen och i denna allmänna anvisning anges s.k. obligatoriska noter. Bokföringslagens krav på riktiga och tillräckliga uppgifter förutsätter att den som upprättar bokslutet bedömer huruvida det utöver ovan nämnda noter krävs att noter gällande situationen eller någon händelse utöver detta anges för att tillfredsställa kravet på en rättvisande bild. 3. Noter angående tillämpade bokslutsprinciper 3.1 Noter angående tillämpade bokslutsprinciper i bokslutet för en kommun Noter angående tillämpade bokslutsprinciper i bokslutet för en kommun ska innehålla: 1) uppgift om de värderingsprinciper och värderingsmetoder samt periodiseringsprinciper och periodiseringsmetoder som har följts vid upprättandet av bokslutet (BokfF 2:2.1 punkt 1); Bestående aktiva Värdering av bestående aktiva Materiella och immateriella tillgångar bland bestående aktiva har upptagits i balansräkningen enligt anskaffningsutgift minskad med avskrivningar enligt plan och med finansieringsandelar för investeringsutgifter. Planavskrivningarna har beräknats utgående från en på förhand upprättad avskrivningsplan. Enligt en av kommunfullmäktige godkänd ändring i avskrivningsplanen har avskrivningstiden för administrations- och inrättningsbyggnadernas vatten- och avloppsnät justerats från och med... Ändringen grundar sig på en omvärdering av tillgångarnas ekonomiska verkningstid. Beräkningsgrunderna för avskrivningarna enligt plan anges i noterna till resultaträkningen under rubriken grunderna för avskrivningar enligt plan. Om värdet hos en tillgång innefattar fasta utgifter, anges de noter som detta kräver i enlighet med bokföringsnämndens allmänna anvisning (Bokföringsnämnden 31.1.2006,

10 Allmän anvisning om hur fasta utgifter kan inkluderas i anskaffningsutgiften för en tillgång). Omsättningstillgångar Värdering av placeringar Placeringar bland bestående aktiva har upptagits i balansräkningen till anskaffningsutgift eller lägre värde. Grunden för värderingen utgörs av de sannolika framtida inkomster som sammanhänger med tillgången eller dess värde för produktionen av tjänster. Poster av placeringskaraktär bland bestående aktiva har upptagits i balansräkningen enligt anskaffningsutgift eller till sannolikt lägre överlåtelsepris. Värdering av omsättningstillgångar Omsättningstillgångarna har upptagits i balansräkningen enligt FIFO-princip till beloppet för anskaffningsutgiften eller till beloppet för den sannolika anskaffningsutgiften om den är lägre eller till beloppet för det lägre sannolika överlåtelsepriset om det är lägre. X Elaffärsverkets omsättningstillgångar har värderats enligt vägt medelanskaffningspris eller enligt sannolikt försäljningspris om detta har varit lägre. Om fasta utgifter har inräknats i värdet på omsättningstillgångar ska de noter som krävs anges enligt bokföringsnämndens allmänna anvisning (Bokföringsnämnden 31.1.2006, Allmän anvisning om hur fasta utgifter kan inkluderas i anskaffningsutgiften för en tillgång). Finansieringstillgångar Värdering av finansieringstillgångar Fordringarna har upptagits i balansräkningen till nominellt värde eller till sannolikt värde om detta är lägre. Finansiella värdepapper har upptagits i balansräkningen till anskaffningsutgift eller till sannolikt överlåtelsepris om detta är lägre. Av särskilda skäl har en kommun eller en samkommun undantagsvis kunnat värdera värdepapper vilka noterats på börsen eller eljest offentligt till verkligt värde. Gällande värderingen av värdepapper vilka upptagits till verkligt värde bör man i noterna bl.a. ange grunderna för tillämpade värderingsmodeller och metoder. Noggrannare stadganden om dessa noter ingår i handels- och industriministeriets förordning 1315/2004. Om kommunen har använt derivatavtal, ska noterna till bokslutet innehålla uppgifter om värderings- och andra kalkyleringsprinciper för derivatavtalen. Hantering av derivatavtal Derivatinstrumenten innefattar avtal om ränteväling. Avtalen om ränteväling har ingåtts i säkringssyfte. Kommunen har med räntevälingsavtal bundit den rörliga räntan för långfristiga lån till en fast ränta. Avtalen gäller fram till och med...

11 Om detta anses förutsättas för att bokslutet ska ge en rättvisande bild kan noterna även innefatta en utredning om hanteringen av understöd. Hanteringen av understöd Finansiella understöd för anskaffning av materiella tillgångar bland bestående aktiva har upptagits som minskningar av anskaffningsutgiften för ifrågavarande tillgång. De understöd för kommunsammanslagning och den ersättning för minskade statsandelar som erhållits på basis av att kommunerna X och Y från början av år 2013 sammangick med kommunen har med tillämpning av kontantprincip upptagits som intäkter bland Understöd och bidrag. 2) motivering, om sättet att ställa upp resultaträkningen eller balansräkningen har ändrats jämfört med föregående räkenskapsperiod (BokfF 2:2.1 punkt 2), eller uppställningen avviker från de föreskrifter som bokföringsnämndens kommunsektion har meddelat, samt effekterna av ändringen; Ändring av sättet att redovisa resultaträkningen Samkommunens inkomstskatt för näringsverksamhet har i bokslutet för räkenskapsperioden upptagits som en skild post i resultaträkningen före raden för räkenskapsperiodens överskott. Tidigare har inkomstskatten upptagits bland övriga verksamhetskostnader. Motsvarande ändringar har gjorts gällande jämförelseuppgifterna för föregående räkenskapsperiod. 2 3) uppgift om rättelser som har gjorts i de uppgifter som ges om den föregående räkenskapsperioden (BokfF 2:2.1 punkt 3); Rättelser av uppgifter för föregående räkenskapsperiod Indelningen av balansräkningen för föregående räkenskapsperiod har ändrats så att den motsvarar indelningen för ifrågavarande räkenskapsperiod. Aktier och andelar i placeringsfonder vilka till sin karaktär utgör placeringar, totalt euro, har i balansens jämförelseuppgifter överförts från placeringar bland bestående aktiva till finansiella värdepapper bland rörliga aktiva. Från lånefordringar som ingår i placeringar bland bestående aktiva har poster som inte till sin karaktär är bestående, totalt euro, överförts till lånefordringar bland finansieringstillgångar. 4) redogörelse, om uppgifterna beträffande den föregående räkenskapsperioden inte är jämförbara med uppgifterna för den räkenskapsperiod som gått ut (BokfF 2:2.1 punkt 4); Jämförbarheten hos uppgifterna för föregående räkenskapsperiod Då uppgifterna för räkenskapsperioden jämförs med uppgifterna för föregående räkenskapsperiod bör man beakta att kommunen i början av räkenskapsperioden sålde sin elaffärsverksamhet. Årsbidraget i föregående bokslut var varav elverkets andel var y. Av 2 Bokföringsnämndens kommunsektions allmänna anvisning om upprättande av resultaträkning (24.1.2011) punkt 4.5. Övriga verksamhetskostnader, fotnot 10.

12 egendoms- och skuldposterna i balansräkningen överfördes bestående aktiva för, kassa och banktillgodohavanden för samt anslutningsavgifter och övriga skulder för till bolaget. Som en följd av försäljningen ökade posten aktier och andelar i balansräkningen med och räkenskapsperiodens överskott med. 5) uppgift om intäkter och kostnader som hänför sig till tidigare räkenskapsperioder samt rättelser av fel, om dessa inte är av ringa betydelse (BokfF 2:2.1 punkt 5); Ändringar gällande bokslutsprinciper samt rättelser av väsentliga fel som uppkommit under tidigare räkenskapsperioder görs genom att ändra posten Överskott/underskott från tidigare räkenskapsperioder 3. Uppgift om till tidigare räkenskapsperioder hörande intäkter och kostnader samt rättelser av fel anges i noterna, om de inte är av ringa betydelse. Intäkter och kostnader som hänför sig till tidigare räkenskapsperioder Bland räkenskapsperiodens övriga verksamhetsintäkter upptas retroaktiva mervärdesskatteåterbäringar som på basis av 191.2 MomsL erhållits av skatteverket för åren 1, 2 och 3 totalt euro. De retroaktiva mervärdesskatteåterbäringarna beror på en felaktig tidigare tolkning. Inköp för underhållet av fastigheter som hör till socialsektorns servicehus hade under åren 1 3 hanterats som icke till avdrag berättigande trots att inköpen berättigade till mervärdesskatteåterbäring. Hantering av fel som hänför sig till tidigare räkenskapsperioder I bokslutet för räkenskapsperioden har rättelser gällande tidigare felaktigt bokförda avtal om markanvändning gjorts. Markägare och kommunen har slutit ett flertal avtal om markanvändning enligt vilka markägarna överlåter markområden till kommunen som vederlag för planeringskostnader som kommunen åsamkats. Eftersom avtalen inte medfört penningvederlag har kommunen tidigare tolkat det så att avtalen inte medför affärshändelser som ska bokföras. Balansvärdena för kommunens markområden har till denna del varit bristfälligt redovisade i kommunens bokföring. I bokslutet för räkenskapsperioden har gjorts en euro stor korrigering av balansvärdet för kommunens markområden och motsvarande korrigering har gjorts beträffande Överskott från tidigare räkenskapsperioder. Jämförelseuppgifterna har rättats på motsvarande sätt. Någon korrigering av jämförelseperiodens resultaträkning har inte gjorts. 6) uppgift om sådana delar av en enskild balansräkningspost som gäller flera balansräkningsposter, om denna uppgift är väsentlig (BokfF 2:2.1 punkt 6); Uppgiften kan eempelvis gälla en fusionsförlust som hanterats som en enda post och som inte kunnat hänföras till de balansposter den gäller. 3 Bokföringsnämndens kommunsektions allmänna anvisning om upprättande av balansräkning för kommuner och samkommuner (14.12.2010), kapitel 1 samt den allmänna anvisningen om upprättande av resultaträkning (24.1.2011) kapitel 1.

13 Redogörelse för fusionsförlust som upptagits i balansposten Övriga utgifter med lång verkningstid Den fusionsförlust som uppkommit vid upplösning av samkommun Y, euro har, till den del den inte har kunnat hänföras till de balansposter den gäller, upptagits i balansposten Övriga utgifter med lång verkningstid. 7) grunden för den kurs enligt vilken fordringar samt skulder och andra förbindelser i utländsk valuta omräknats till finsk valuta, om bokslutsdagens kurs inte har tillämpats (BokfF 2:2.1 punkt 7). Poster i utländsk valuta Fordringar och skulder i utländsk valuta har omräknats till finsk valuta enligt bokslutsdagens kurs. De fordringar och skulder som har säkrats med valutaterminsavtal har dock undantagsvis värderats till terminskurs. Terminens ränteandel har periodiserat på avtalets giltighetstid. 3.2 Noter angående tillämpade bokslutsprinciper i koncernbokslut Noterna gällande koncernbokslutet ska innehålla (BokfF 4:2 ): - principerna för upprättande av koncernbokslutet; - redogörelse för de ändringar som skett i principerna och metoderna vid upprättandet av koncernbokslutet samt för inverkan av ändringarna på koncernens resultat och ekonomiska ställning; - redogörelse för sådana förändringar i koncernstrukturen som på ett väsentligt sätt inverkar på koncernbokslutets jämförbarhet med det koncernbokslut som har upprättats för den föregående räkenskapsperioden. Redogörelsen omfattar ändringar gällande innehavet i dottersamfunden samt i betydande ägarintressesamfund; - motiverad redogörelse, om avskrivningstiden för koncerngoodwill är längre än fem år. Noter angående tillämpade koncernbokslutsprinciper Koncernbokslutets omfattning I koncernbokslutet har samtliga dottersamfund sammanställts utom fastighetsdottersamfund, eftersom kommunen inte har andra andelar i fastighetssamfund och utlämnandet ur sammanställningen endast har en ringa betydelse för koncernens egna kapital. I koncernbokslutet har samtliga samkommuner sammanställts utom samkommun, där kommunens andel är ringa, 0,0 %, och där beloppen av kommunens andel av samkommunens tillgångar och skulder inte har någon väsentlig betydelse med tanke på koncernbalansen.

14 Interna transaktioner och internbidrag Koncernsamfundens interna intäkter och kostnader samt fordringar och skulder har eliminerats. Intäkter och kostnader samt fordringar och skulder mellan koncernsamfunden och de samkommuner där kommunen är delägare har eliminerats förutom i fråga om transaktioner av ringa betydelse. Väsentliga interna bidrag som ingår i bestående aktiva har eliminerats. Eliminering av internt innehav Kommunens och dess dottersamfunds interna innehav har eliminerats enligt parivärdemetoden. Minoritetsandelar Minoritetsandelarna har avräknats från koncernens över- och underskott i koncernresultaträkningen samt från koncernens eget kapital i koncernbalansen. Korrigering av planmässiga avskrivningar Fastighetsdottersamfundens och stiftelsernas avskrivningar på immateriella och materiella tillgångar har korrigerats så att de motsvarar avskrivningar enligt plan och utgiftsresternas differens har bokförts som rättelse av dottersamfundets avskrivningar i koncernresultaträkningen och den differens som hänför sig till tidigare räkenskapsperioder som en korrigering av över- eller underskott från tidigare räkenskapsperioder i koncernbalansen. Intressesamfund Intressesamfunden har sammanställts i koncernbokslutet enligt kapitalandelsmetoden. Reserver Reserverna har i koncernbalansen inte indelats i fritt eget kapital och latent skatteskuld. Avvikande värderings- och periodiseringsmetoder Om vid upprättandet av koncernbokslutet inte har följts samma värderings- och periodiseringsprinciper som i bokslutet för kommunen ska en motiverad redogörelse för detta ingå i noterna. Avvikande räkenskapsperioder Räkenskapsperioden för dottersamfund gick ut 30.11.2012 enligt vilket dottersamfundet har sammanställts i koncernbokslutet. [11.12.2012]

15 4. Noter till resultaträkningen Noterna till resultaträkningen ska innehålla: 8) uppgift om verksamhetens intäkter uppdelade på de olika verksamheter som kommunen definierat. Kommunens eller samkommunens affärsverksamhets verksamhetsintäkter redovisas inkluderade i ifrågavarande uppgiftsområde eller inkomstslag; Verksamhetsintäkter uppdelade på inkomstslag *) Koncernen 2013 2013 Allmän förvaltning Social- och hälsovårdstjänster Undervisnings- och kulturtjänster Samhällstjänster Övriga tjänster (kan specificeras) Kommunens verksamhetsintäkter totalt *) *) specifikationen av verksamhetsintäkter redovisas för eterna poster Kommunen I stället för specifikationen enligt uppgiftsområde kan det finnas orsak för en samkommun att specificera verksamhetsintäkterna på annat sätt. vis en samkommun för yrkesutbildning kan ha behov av att särskilja finansiering enligt enhetspris från övriga försäljningsintäkter. Ett sjukvårdsdistrikts samkommun kan t.e. uppge försäljningsintäkter från medlemskommuner, försäljningsintäkter från utomstående kommuner, utjämning av dyrbar vård och andra motsvarande poster på en specifikationsnivå som ifrågavarande samkommun anser ändamålsenlig. Om en samkommun upprättar koncernbokslut ska motsvarande tabeller redovisas även på koncernnivå. på specifikation i en samkommun för yrkesutbildning Samkommunens verksamhetsintäkter *) Finansiering enligt pris per enhet Övriga försäljningsintäkter Avgiftsintäkter EU-understöd Övriga bidrag och understöd **) Övriga verksamhetsintäkter Samkommunens verksamhetsintäkter totalt *) *) specifikationen av verksamhetsintäkter redovisas för eterna poster **) väsentliga poster bland övriga bidrag och understöd kan redovisas på egen rad

16 på specifikation för ett sjukvårdsdistrikts samkommun Samkommunens verksamhetsintäkter *) Försäljningsintäkter från medlemskommuner Försäljningsintäkter från utlandet Särskilda statsandelar Övriga försäljningsintäkter Avgiftsintäkter Bidrag och understöd Övriga verksamhetsintäkter Utjämning av dyr vård samt avgift för särksilda åtaganden Samkommunens verksamhetsintäkter totalt *) *) specifikationen av verksamhetsintäkter redovisas för eterna poster på specification för en samkommun för social- och hälsovård Samkommunens verksamhetsintäkter enligt uppgiftsområde *) Specialiserad sjukvård Primärvård Hälsoskydd och veterinärverksamhet Socialservice Övriga tjänster Samkommunens verksamhetsintäkter totalt *) *) specifikationen av verksamhetsintäkter redovisas för eterna poster 9) skatteinkomsterna indelade i kommunens inkomstskatt, andel av samfundsskatten, fastighetsskatt och övriga skatteinkomster (kommunsektionens anvisning om resultaträkningen punkt 5.1); 4 Specifikation av skatteinkomster Kommunens inkomstskatt Andel av samfundsskatteintäkter Fastighetsskatt Övriga skatteinkomster Skatteinkomster totalt 4 Skatteintäkterna kan specificeras antingen i resultaträkningen eller i noterna till den (kommunsektionens allmänna anvisning om upprättande av resultaträkning (24.1.2011) punkt 5.1.

17 10) statsandelarna specificerade Specifikation av statsandelarna Statsandelen för kommunal basservice Därav: Utjämning av statsandelen på basis av skatteinkomsterna (+/-) Utjämning till följd av systemändringen (+/-) Övriga statsandelar för undervisnings- och kulturverksamhet Behovsprövad höjning av statsandelen Statsandelar sammanlagt [11.12.2012]. Statsandelen för kommunernas basservice består av följande bestämningsgrunder och kostnader: [11.12.2012] - Bestämningsgrunderna för den allmänna delen [11.12.2012] - Social- och hälsovårdens kalkylerade kostnader - Förskoleundervisningens, den grundläggande utbildningens samt de allmänna bibliotekens kalkylerade kostnader - Bestämningsgrunderna för grundläggande konstundervisning och allmänt kulturväsende - Bestämningsgrunderna för förhöjd statsandel på basis av eceptionellt gles bosättning, stor andel skärgård och andel samer. Till systemet hör också en utjämning av statsandelen på basis av skatteinkomsterna och en utjämning till följd av systemändringen, vilka ökar eller minskar statsandelen [11.12.2012] Den statsandel enligt huvudmannasystemet som står utanför statsandelen för kommunal basservice gäller gymnasier, yrkesutbildning och yrkeshögskolor samt andra kalkylerade statsandelar som inte hör till statsandelen för kommunal basservice och inte räknas med i finansieringsandelen, men som behandlas som en helhet vid sidan av huvudmannasystemet. Till de sistnämnda hör idrott, ungdomsarbete, medborgarinstitut, grundläggande konstundervisning (timbaserad), teatrar, orkestrar och museer samt morgonoch eftermiddagsverksamhet [11.12.2012]. Hemkommunsersättningarna för förskoleundervisning och grundläggande utbildning bokförs bland verksamhetsinkomster och verksamhetsutgifter. De hör alltså inte till posten Statsandelar för kommunal basservice [11.12.2012].

18 11) uppgift om poster redovisade som etraordinära intäkter och kostnader (BokfF 2:3.1 punkt 2); Specifikation av etraordinära intäkter och kostnader Koncernen Kommunen Etraordinära intäkter Försäljningsvinst av aktier i El Ab Försäkringsersättning för byggnaden K Etraordinära intäkter totalt Etraordinära konstnader Förlust vid försäljning av fastighet i samband med avslutandet av verksamhet X Etraordinära kostnader totalt 12) redogörelse för grunderna för avskrivningar enligt plan och ändringarna i dem (BokfF 2:3.1 punkt 3). Som redogörelse för grunderna för avskrivningar enligt plan och ändringar i dem ges särskilt för varje tillgångsgrupp uppgifter om planavskrivningarnas beräkningsgrund (avskrivningsmetod, avskrivningstid) och ändringar i dem samt orsak till ändringar i avskrivningsplanen. Ifrågavarande uppgifter kan också redovisas i samband med ovan nämnda värderings och periodiseringsprinciper 5 (not 1). Som redogörelse kan också redovisas en fastställd avskrivningsplan och grunderna för ändringar i den; Redogörelse för grunderna för avskrivningar enligt plan i kommunens bokslut Avskrivningarna för de tillgångar som avskrivningarna gäller har fastställts på basis av en på förhand upprättad avskrivningsplan. Avskrivningarna enligt planen beräknas på anskaffningsutgiften för materiella och immateriella tillgångar enligt den uppskattade ekonomiska brukstiden. Uppskattade avskrivningstider och mot dem svarande årliga avskrivningsprocenter samt avskrivningsmetoder: Övriga utgifter med lång verkningstid Datorprogram 2 5 år Jämnstora avskrivningar 30-50 % Övriga 2 5 år Jämnstora avskrivningar 30-50 % Byggnader 25 40 år Jämnstora avskrivningar 2,5 4,0 % Gator, vägar, torg och parker Utgiftsrestavskrivningar 15 % av utgiftsresten Övriga fasta konstruktioner och anordningar 8 15 år Jämnstora avskrivningar 6,7-12,5 % Maskiner och inventarier 5 10 år Jämnstora avskrivningar 10,0-20,0 % Grustäkter Avskrivning enligt användning Små anskaffningar av bestående aktiva, vilkas anskaffningsutgift är mindre än 10 000 euro, har i kommunen bokförts som årskostnader. 5 Bokföringsnämndens allmänna anvisning om avskrivningar enligt plan (16.10.2007), kap. 10.3

19 13) redogörelse gällande överensstämmelsen mellan planmässiga avskrivningar och investeringar som ska avskrivas; En kommun eller en samkommun ska i bokslutet presentera noter som anger överensstämmelsen mellan genomsnittliga avskrivningar enligt plan och genomsnittliga reinvesteringar som ska avskrivas, om beloppen skiljer sig från varandra i avsevärd grad. Som avsevärd skillnad kan anses en differens på 10 % eller mer. Den genomsnittliga reinvesteringsgraden bestäms utgående från medeltalet av de egna anskaffningsutgifterna för sådana investeringar under året före bokslutsåret, under bokslutsåret och enligt gällande ekonomiplan (inklusive affärsverken) för vilka avskrivningar görs. Med egna anskaffningsutgifter för investeringar avses skillnaden mellan utgiften för anskaffning av en investering och den finansieringsandel som beviljats för investeringen (investeringsunderstöd). Investeringar som ska avskrivas utgörs av anskaffningar av andra tillgångar bland bestående aktiva än mark- och vattenområden samt placeringar (RP 8/2006 rd). Den interna finansieringen kan anses vara tillräcklig om avskrivningarna på lång sikt täcker de genomsnittliga investeringarna som avskrivs [11.12.2012]. Om de nämnda åren innefattar poster vilkas belopp är eceptionella, kan en sådan eceptionell faktor beaktas i kalkylen. Om perioden för en godkänd investeringsplan är längre än perioden för ekonomiplanen kan medeltalet beräknas utgående från flera år. Noterna bör innehålla redogörelser för avvikelsens huvudsakliga orsaker samt eventuella behov av att justera avskrivningsplanen. Redogörelse för överensstämmelsen mellan planmässiga avskrivningar och investeringar som ska avskrivas i bokslutet för kommunen År 2012 2016: Genomsnittliga avskrivningar enligt plan 6 040 000 Genomsnittlig anskaffningsutgift för investeringar som avskrivs 9 266 000 Differens ( ) - 3 266 000 Differens % -35 Avvikelsen mellan investerings- och avskrivningsnivån beror delvis på finansieringsandelar som minskat byggnadernas anskaffningsutgift och delvis på att ett eceptionellt stort investeringsprojekt som avskrivs infaller under granskningsperioden [11.12.2012]. Avskrivningsplanen kommer att justeras under pågående räkenskapsperiod. Inom uppgiftsområdena för grundservicen finns det behov av att tillämpa kortare avskrivningstider för byggnader än de som tillämpas enligt gällande avskrivningsplan. För vattenförsörjningsnätet som är i behov av grundförbättring är det befogat att förkorta den återstående avskrivningstiden.

20 14) redogörelse för de ändringar i avsättningar som ingår i intäkterna och kostnaderna, om de inte är av ringa betydelse (BokfF 2:3.1 punkt 4); Ändringar i avsättningar Koncernen Kommunen Pensionsansvar 1.1.*) Ökningar under räkenskapsperioden Minskningar under räkenskapsperioden - - - - Pensionsansvar 31.12.*) Avsättning för iståndsättande av avstjälpningsplatsen 1.1. Ökningar under räkenskapsperioden Minskningar under räkenskapsperioden - - - - Avsättning för iståndsättande av avstjälpningsplatsen 31.12. Patientansvarsförsäkringsavgift 1.1. (sk) Ökningar under räkenskapsperioden Minskningar under räkenskapsperioden - - - - Patientansvarsföräkringsavgift 31.12. (sk) *) Innehåller pensionsansvar för s.k. gamla pensioner och för pensioner som har beviljats som ersättning för sänkt pension vid förtidspensionering. 15) redogörelse för väsentliga försäljningsvinster från immateriella och materiella tillgångar bland bestående aktiva som bokförts som övriga verksamhetsintäkter samt för väsentliga försäljningsförluster av bestående aktiva som bokförts som övriga verksamhetskostnader (Kommunsektionens allmänna anvisning om resultaträkning kapitel 2.3 och 4.5); Vinster och förluster vid försäljning av tillgångar bland bestående aktiva Koncernen Kommunen Övriga verksamhetsintäkter Vinster från försäljning av mark- och vattenområden Vinster från försäljning av byggnader Övriga försäljningsvinster Försäljningsvinster totalt Övriga verksamhetskostnader Förlust vid försäljning av fastighet X Försäljningsförluster totalt

21 15 a) stöd för fullmäktigegruppernas verksamhet specificerade enligt fullmäktigegrupp (19 2 mom. i kommunallagen) 6 [21.4.2015] Stöd till fullmäktigegrupper Fullmäktigegrupp 1 Fullmäktigegrupp 2 Stöd till fullmäktigegrupper sammanlagt 2015 2014 16) uppgift om de sammanlagda beloppen av intäkter som har erhållits av andelar i andra företag (BokfF 2:3.1 punkt 5), om dessa är väsentliga. I resultaträkningen för en kommun och för en samkommun upptas ränteintäkter och räntekostnader som separata poster och behöver därför inte särskiljas bland noterna. Specifikation av dividendintäkter och ränta på grundkapital Dividendintäkter från andra samfund Ränta på grundkapital från samkommuner Totalt 17) specifikation av ändringar i avskrivningsdifferensen. I vissa fall kan en kommun eller samkommun bokföra en avskrivningsdifferens också av skatteskäl (NSL 54 ). Denna fråga har utretts mer detaljerat i 6. kapitlet i kommunsektionens allmänna anvisning om balansräkningen. Om ändringen av avskrivningsdifferens innefattar avskrivningsdifferens som uppkommit av skatteskäl, bör ändringen i avskrivningsdifferens specificeras i noterna. Specifikation av ändringar i avskrivningsdifferensen Ändringar i avskrivningsdifferens i anslutning till investeringsreservering Differens mellan planavskrivningar och avskrivningar för beskattningen (- eller +) Ändring i avskrivningsdifferens totalt 6 I noterna till bokslutet 2015 behöver inga jämförelseuppgifter för 2014 presenteras.