Kostenheten. Kvalitetsrapport 130701-140630

Kostenheten Kvalitetsrapport 130701-140630 Oktober 2014 Marina Rahm Ida Henriksson Katharina Josefsson Ingalill Knudsen Elin Rigo Marie Svensson Therése Åkesson Eva Sjöstedt

2 Innehåll 1. Inledning... 3 1.1 Syfte... 3 1.2 Tillvägagångssätt och upplägg... 3 2. Intern kvalitetsrevision... 4 2.1 Säkerställa att avvikelserapporteringen följs i verksamheten... 4 2.2 Riktad granskning gällande förvaring, separering och märkning... 4 2.3 Säkerhet i specialkost - specialkost som kan ge näringsbrist... 5 2.4 Mätning av matsvinn för miljöarbete... 5 2.5 Kvalitetsgranskning av måltiden... 6 3. Extern revision och tillsyn från tillsynsmyndigheter... 7 3.1 Livsmedelsinspektioner... 7 4. Kundundersökningar, lokala... 8 4.1 Särskilda boenden, de boende... 8 4.2 Förskola, pedagoger... 8 4.3 Förskola, barn... 9 5. Kundundersökningar, nationella... 9 6. Nyckeltal... 9 6.1 Nationella nyckeltalsjämförelser... 9 6.1.1 Öppna jämförelser... 9 6.1.2 KKiK... 10 6.1.3 SkolmatSverige kvalitetsverktyg... 10 6.1.4 Ekomatsligan - Ekomatcentrum... 11 7. Ständiga förbättringar... 12 7.1 Synpunkter från brukare, anhöriga och medborgare... 12 7.1.1 Åsikt Kävlinge... 12 7.2 Avvikelser och rapporter från personal i organisationen... 12 7.2.1 Avvikelser... 12 8. Samverkan... 13 9. Kompetensförsörjning... 14 10. Sammanfattning... 14

3 1. Inledning Kävlinge kommuns systematiska kvalitetsarbete symboliseras av ett kvalitetshjul. De årliga kvalitetsrapporterna är en central del i denna systematik. 1.1 Syfte Kostenheten har tagit fram den årliga kvalitetsrapporten. Syftet med skriften är att sammanställa en lättillgänglig rapport med de olika kvalitetsmätningar som tas fram under ett år inom kostenheten. Årets version omfattar tidsperioden 130701 140630. Kvalitetsrapporternas tidsintervall omfattar perioden hösttermin-vårtermin. Anledningen till mätperioden med brutet kalenderår är att man ska kunna använda resultaten från kvalitetsrapporterna vid framtagande av mål i målstyrningen och omvänt. 1.2 Tillvägagångssätt och upplägg En arbetsgrupp bestående av kostchef, tre enhetschefer, två måltidssamordnare samt kvalitetssamordnare har tillsammans valt ut områden för kvalitetsrapportens innehåll. Den interna kvalitetsrevisionen har under året fokuserat på säkerställa rapportering av avvikelser och avvikelsehantering granskning av förvaring, separation och märkning av livsmedel säkerhet i specialkost, identifiera specialkost som kan ge näringsbrist mätning av matsvinn för miljöarbete, samt kvalitetsgranskning av måltiden. Den externa tillsynen innehåller en sammanställning av Miljöavdelningens inspektioner. De lokala kundundersökningarna omfattar i år kunder/brukare inom hemvårdens särskilda boenden, pedagoger inom förskola samt kunder/elever inom förskola. Ett kapitel redogör för resultat från Nationella nyckeltalsjämförelser där man kan se jämförelser mellan Kävlinge och hela riket. Kapitlet Ständiga förbättringar beskriver synpunkts- och klagomålshantering samt hantering av och utveckling av arbetet med avvikelser.

4 I socialtjänstens kvalitetsledningssystem finns angivet hur man vid ledningens lokala genomgång på verksamhetsnivå går igenom, analyserar och skapar eventuella handlingsplaner och strategier på rapportens olika resultatområden. Detta har gjorts i september 2014. Analyser och strategier har därefter redovisats vid ledningens centrala genomgång. De upprättade handlingsplanerna finns i ett separat dokument. I detta dokument för handlingsplaner anges vem som är ansvarig, när åtgärden ska vara klar och till vem resultatet ska redovisas. Efter varje kapitel i denna kvalitetsrapport finns ett sammandrag av handlingsplanerna. Kostenheten har ett verksamhetsspecifikt eget kvalitetssystem baserat på livsmedelslagstiftningen, egenkontrollprogrammet (EKP) som omnämns på flera ställen i rapporten. 2. Intern kvalitetsrevision 2.1 Säkerställa att avvikelserapporteringen följs i verksamheten Detta kapitel är även Kostenhetens Interna Kontroll-uppdrag för 2014. Under 2014 har samtidigt med det interna kontroll-uppdraget, initierats en översyn och revidering av rutin och process för avvikelsehantering inom de övriga tre delarna av Socialtjänsten; Handikappomsorg, Hemvård och IFO. Eftersom det finns kontaktytor mellan Kostenheten och framför allt Hemvård och Handikappomsorg har Kostenheten tagits in i den gemensamma översynen. Denna gemensamma översyn för avvikelsehantering inom hela Socialtjänsten kommer inte att bli slutförd under 2014. Detta interna kontroll-uppdrag har införlivats i en gemensam översyn av hela Socialtjänstens rutin och process för avvikelsehantering. Kostenhetens system och process för avvikelsehantering kommer därigenom att ses över och ingå i kommande rutin och process för Avvikelsehantering inom Socialtjänsten. 2.2 Riktad granskning gällande förvaring, separering och märkning Syftet med granskningen var att säkerställa förvaring, separering och märkning av livsmedel. Metod En nulägesbeskrivning har genomförts med hjälp av befintlig checklista med 15 kontrollpunkter. De granskade kontrollpunkterna avser förvaring, separering och märkning. Inspektionerna har utförts i kostenhetens samtliga 28 kök, som lagar mat till hemvården, förskolan och skolan. Av 15 kontrollpunkter har endast en mindre allvarlig avvikelse noterats. Kostenheten har en säker separering, märkning och förvaring av livsmedel för specialkost. Uppföljning att enheterna följer rutiner för separering, märkning och förvaring kommer att vara en stående punkt för diskussion på APT-möten.

5 2.3 Säkerhet i specialkost - specialkost som kan ge näringsbrist Syftet med granskningen var att identifiera specialkost som kan ge näringsbrist samt ge förslag på alternativ. Bedömning av näringsriktigheten av skolmaten görs genom att använda det webbaserade verktyget SkolmatSverige som rekommenderas av Livsmedelsverket. SkolmatSverige saknar verktyg för att bedöma specialkost - därav fanns behov att granska näringsriktigheten i specialkosten. Metod Undersökningen gjordes som ett examensarbete på 15 högskolepoäng av två studenter från Livsmedelsteknisk högskoleutbildning förlagd till Lunds Tekniska Högskola (LTH), institutionen för livsmedelsteknik vid Campus Helsingborg, Lunds Universitet. De fick i uppdrag att undersöka Kävlinge Kommuns specialkost avsedd för skolbarn med inriktning på den mjölkfria och fiskfria specialkosten. Detta eftersom denna kost utesluter komponenter med ett högt näringsinnehåll och om inte rätt ersättningsprodukter används finns en risk att specialkosten som serveras inte blir näringsriktig. Specialkosten näringsberäknades i kostenhetens kostdataprogram Mashie och jämfördes med normalkosten över en 4-veckors period. Resultatet i undersökningen visade på att måltiderna höll sig inom rekommendationerna men dock med låga respektive höga värden för vissa områden som energinivå och olika fetter inom de olika specialkosterna. Dock måste några identifierade felkällor uteslutas innan man gör några åtgärder. Utredarna har också gjort konkreta förslag till ändring i matsedeln för den mjölkfria och fiskfria specialkosten. Tydliga riktlinjer för ersättningsprodukter ska tas fram Ta fram receptur för specialkost som är näringsberäknade Uppföljning genom Internkontroll-uppdrag 2015. 2.4 Mätning av matsvinn för miljöarbete För att arbeta mot långsiktig hållbar utveckling ska det totala matsvinnet vara högst 16 %. Metod Samtlig personal som arbetar i tillagningskök deltog i en utbildning i portionsberäkning. Därefter har en svinnundersökning genomförts på 4 skolor, 4 förskolor och 2 boendeenheter inom hemvården. Mätningen gjordes under 5 dagar i vecka 21. Svinnmätningen består av två delar: 1. Tallrikssvinn, det som gästen har tagit upp på tallriken men inte ätit upp. 2. Övrigt svinn, dvs svinn som uppstår från produktion och servering. Resultatet visar att tallrikssvinnet ligger på 6 % och serveringssvinnet på 13 %. Det totala svinnet ligger på 18 % (ingen summering av de två värdena, utan beräknas på total mängd mat). Tallrikssvinnet har ett gott resultat. Det övriga svinnet har en större förbättringspotential som bland annat har med serveringskärlens storlek och hur avvägda de dagliga beställningarna är.

6 Att ta fram en enkel metod för analys i köken där svinnet mäts kontinuerligt, med uppföljning och åtgärder Serveringssystemen ses över på förskolor och särskilda boenden Ett utökat samarbete med Bildning ska ske för att minska svinnet. 2.5 Kvalitetsgranskning av måltiden I Kostenhetens kvalitetsarbete ingår att lyfta frågor kring måltidsmiljö, bemötande och matens sensoriska kvalité inom de olika verksamheterna; förskola, skola och hemvård. Utifrån en reviderad version av en kvalitetsgranskningsmall framtagen i samarbete med LTH har verksamheten sedan utfört undersökningar under vårterminen 2014 inom både förskola, skola och hemvård. Syftet med granskningen är att förbättra den upplevda måltidskvaliteten avseende personalens bemötande samt miljö (buller, belysning och interiör) och sensorisk matkvalitet (utseende, smak och konsistens) genom att använda en för syftet framtagen kvalitetssäkringsmall. Ytterligare ett syfte har varit att utvärdera själva kvalitetssäkringsmallen och metoderna för att använda den. Metod Den reviderade versionen av kvalitetssäkringsmall lyfter fram tre huvudpunkter med underrubriker som ska granskas. Mötet Rummet: interiör, buller, belysning, flödet i matsalen och flödet vid serveringen, Produkten: specialkost, livsmedelsval, alternativa rätter, visuellt intryck, smak, konsistens och salladsbuffé. Resultatet är mestadels positivt och en övervägande andel av svaren ligger inom det godkända området (godkänd eller godkänd med anmärkning). Anmärkningar på brister finns främst inom rummet (interiör, belysning, buller och flöde), men även inom bemötande och sensorisk kvalitet finns arbetsområden att arbeta vidare på. Endast 2 fall av icke godkänt förekom, 1 på skola och 1 på boende. Förskolan fick flest anmärkningar inom visuellt intryck vid servering, hela 75 %, och anmärkningarna gällde främst bristande garnering på maten. Skolans problemområden gäller främst rummet (Interiör, ljudnivå, belysning) samt bemötandet. Hemvårdens restauranger fick anmärkningar inom områdena bemötande, belysning, ljudnivå samt flödet i matsalen och serveringen. Även konsistensen på maten och salladsbuffén fick anmärkningar. Fokus för vidare analys inom varje enhet ska ligga på hur bemötandet av gästen upplevs och där finns en del anmärkningar inom alla områden utom förskolan. Att upplevelsen av bemötandet är positiv på förskolorna beror förmodligen på att förskolepersonalen sitter ned och deltar i måltiden tillsammans med barnen. Samma sak sker på hemvårdens boenden, men där upplevde en del av personalen att tidspress förhindrade dem från att möta gästen på ett optimalt sätt. På restaurangerna inom skola och hemvård ser situationen annorlunda ut eftersom det där är kökspersonalen som gästen möter och de deltar inte i måltiden utan deras närvaro i restaurangen syftar enbart till att bistå vid servering och att presentera maten.

7 Se över möjligheten att omvandla befintlig tjänst till ny funktion i de större restaurangerna, med ansvar för serveringen Ny mätning av ljudnivån i de nyrenoverade restaurangerna Att ta fram verksamhetsanpassade kvalitetsutvärderingar av måltiden som ska ingå i de handböcker som ska finnas utifrån kommande Måltidsstrategi för i Kävlinge kommun. 3. Extern revision och tillsyn från tillsynsmyndigheter 3.1 Livsmedelsinspektioner Enligt livsmedelslagen har varje kök ansvar för livsmedelsäkerheten i sin verksamhet. Varje kök är skyldigt att ha ett egenkontrollprogram där rutiner för alla moment som rör livsmedelshanteringen beskrivs. Till varje rutin tillhör dokumentation som personalen i köket dagligen fyller i. Miljö- och hälsomyndigheten har i uppdrag att kontrollera att egenkontrollprogram finns samt att rutinerna följs. Denna kontroll utförs kontinuerligt av kommunens livsmedelsinspektör. Kökets storlek och hur verksamheten fungerar avgör hur ofta kontrollerna ska genomföras. Livsmedelsinspektören väljer ut vilka områden ur egenkontrollen som ska kontrolleras vid inspektionen. Syftet med den interna kvalitetsrevisionen var att säkerställa livsmedelshanteringen i köken genom att sammanställa Miljö- och hälsomyndighetens gjorda livsmedelsinspektioner. Metod Sammanställning och analys av de livsmedelsinspektioner som Miljö- och hälsomyndigheten har utfört för att skapa en överblick över resultaten. 17 inspektioner hade utförts. 12 inspektioner var oanmälda och 5 var föranmälda. Kävlinge Kommuns kök är placerad i den lägsta riskklassen vilket är ett mått på att säkerheten i köken är hög och att egenkontrollprogrammet är välfungerande. Alla inspekterade kök har blivit godkända vilket innebär att samtliga kök kvarstår i lägsta riskklassen. De avvikelser som framkommit under inspektionerna är under punkten underhåll av lokal/utrustning. Anmärkningar avser brister i det årliga underhållet på flertalet av inspektionerna. En del av avvikelserna är återkommande. Underhåll av lokaler sker mestadels under loven och inspektionerna sker kontinuerligt under året vilket medför att det finns en plan för åtgärder men är inte alltid utfört i samband med inspektion. I övrigt har det förekommit två avvikelser under punkten separering vilka är åtgärdade och därefter godkända. Uppföljning av underhållsplanen ska ske kontinuerligt med fastighetsavdelningen och KKB så att samtliga åtgärder blir utförda under året Nuvarande egenkontrollprogram ska revideras och förenklas.

8 4. Kundundersökningar, lokala Kundundersökningar är ett sätt att följa upp verksamheten, de vanligaste metoderna är enkäter, intervjuer och fokusgrupper. Kostenheten gör kundenkäter med regelbundna intervall till alla kundgrupper. 4.1 Särskilda boenden, de boende Metod Enkät till samtliga särskilda boenden. Enkäten innehöll 15 frågor. 119 av 130 möjliga respondenter har besvarat enkäten, vilket ger en svarsfrekvens på 82 %. Sammantaget visar resultatet i undersökningen på en stor nöjdhet från gästerna i särskilt boende. Frågorna spänner över många delområden som t ex valmöjligheter, smak och utseende, möjlighet att få hjälp, om man orkar äta upp, trivsel vid matplatsen med mera. En analys har gjorts för svaren på varje fråga. Ett identifierat riskområde är att den äldre inte alltid orkar äta upp sin portion och därmed kan finnas en risk att man får för lite energi och näring i sig. Förslag även till andra förbättringsområden har kunnat identifieras och en handlingsplan har tagits fram. Att tillsammans med hemvården ta fram en projektplan för ett utvecklingsprojekt av E-kosten (Energi-och proteinberikad kost). Projektet kommer att innehålla olika fokusområden. 4.2 Förskola, pedagoger Metod Enkät till samtliga pedagoger i förskolan. Enkäten innehöll 10 frågor. 96 av 325 möjliga respondenter har besvarat enkäten, vilket ger en svarsfrekvens på 30 %. Det finns svar från alla 16 förskolor, men antalet svar per förskola varierar mellan 2 och 15 personer. Den låga svarsfrekvensen tros bero på en otydlighet i utskicket, vilket kommer att åtgärdas inför framtiden. Sammantaget visar resultatet i undersökningen på en stor nöjdhet med maten och en stor nöjdhet med kontakten med kostenhetens personal. Man är ganska nöjd med informationen och kunskapen om maten och specialkosten, detta område kan dock förbättras. Utbildning till olika personalkategorier om specialkost och att sätta Måltiden i centrum Säkra identifierade riskområden gällande specialkostens logistik Att genomföra Specialkost på turné i förskolorna.

9 4.3 Förskola, barn Metod Enkät till samtliga blivande 6-åringar som fyllde i med hjälp av förskolans pedagoger. 277 av 410 möjliga respondenter har svarat, vilket ger ens svarsfrekvens på 68 %. Det finns svar från 11 av 16 förskolor. Svarsfrekvensen kan troligen ökas i framtiden genom ökad information inför enkäten. Sammantaget visar resultatet i undersökningen på en stor nöjdhet med maten. Dock svarar 31 % av barnen att de sällan eller aldrig upplever lugn och ro när de äter. En översyn av måltidssituationen bör ske. En reflektion är om serveringssystemet påverkar känslan av lugn och ro? Att se över måltidssituationen, då en del barn upplever att det inte alltid är lugn och ro, och att lyfta frågan tillsammans med Bildning Vid framtagandet av handböcker utifrån kommande Måltidsstrategi för Kävlinge kommun, ta med frågan om lugn och ro. 5. Kundundersökningar, nationella För Kostenhetens verksamhetsområde görs ännu inga nationella kundundersökningar där man kan jämföra mellan kommuner eller med riket. Avseende undersökningen SkolmatSverige, som i år har genomförts för andra gången kommer man förhoppningsvis framöver att kunna jämföra resultat mellan kommuner och med riket. Än så länge finns inte kommunernas resultat tillgängliga för alla, varje kommun kan bara jämföra med sig själv från år till år. 6. Nyckeltal 6.1 Nationella nyckeltalsjämförelser 6.1.1 Öppna jämförelser Socialstyrelsen och SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) publicerar olika rapporter inom området Öppna jämförelser. En rapport beskriver svaren från den nationella brukarundersökningen till äldre som har kommunala insatser i form av särskilt boende. I denna undersökning ingår frågor om maten. Resultat I den senaste nationella Brukarenkäten till äldre som publicerades i december 2013 fanns två frågor som rörde maten, med följande mycket goda resultat för särskilt boende i Kävlinge kommun: Hur smakar maten? 84 % ger högsta betyg (för riket 77 %) Är måltiderna en trevlig stund på dagen? 87 % ger högsta betyg (för riket 70 %). Analys och Ett mycket bra resultat som har vägts in i analys och handlingsplan för kapitel 4.1. Se vidare kapitel 4.1 kundundersökning särskilda boenden.

10 6.1.2 KKiK KKiK (Kommunens Kvalitet i Korthet) är ett verktyg för att jämföra kommuner med varandra och beskriver kommunernas kvalitet ur ett medborgarperspektiv. KKiK drivs av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Under 2013 arbetade över 200 kommuner med verktyget. Resultaten tas framgenom att kommunerna själva redovisar sina resultat/sin statistik till undersökningens databas Kolada. Resultat Den senaste undersökningen publicerades i januari 2014. I KKiK finns ett mått som gäller Kostenheten specifikt. Detta mått redovisar Andel inköpta ekologiska livsmedel. Kostenheten har kraftigt ökat denna andel, genom ett intensivt arbete med omläggning av matsedel. Åtgärderna ryms inom nuvarande budget. År Andel inköpta ekologiska livsmedel År 2010-2% År 2011- KKiK 4% År 2012- KKiK 21% År 2013- KKiK 31% (publicerades i KKiK i januari 2014) År 2014- KKiK 34% (kommer att publiceras i KKiK i januari 2015) Målet är uppnått och Kostenheten fortsätter sitt framgångsrika arbete med ekologiska livsmedel. Ingen ytterligare handlingsplan behövs. 6.1.3 SkolmatSverige kvalitetsverktyg Skollagens krav på näringsriktiga måltider innebär att skolan behöver ett underlag som tydligt redovisar skolans måltidskvalitet. SkolmatSveriges verktyg syftar till att hjälpa skolan att följa det nya lagkravet men ger också skolan ett underlag i form av en resultatrapport. SkolmatSverige ger verktyg för att huvudmannen har ett systematiskt kvalitetsarbete som säkerställer att skollagens krav på näringsriktiga måltider efterföljs. SkolmatSverige har utvecklats i syfte att ge skolor och kommuner ett webbaserat verktyg för att utvärdera, utveckla och dokumentera kvalitén på sin måltidsverksamhet utifrån ett helhetsperspektiv. Syftet är att ta fram förbättringsområden för varje enskild skola utifrån resultatrapporten från SkolmatSverige och prioritera åtgärder där bedömningen blev sämre. Målet är att eleverna i Kävlinges skolor ska trivas ännu bättre i skolrestaurangerna och bli serverade näringsriktig och god skollunch.

11 SkolmatSverige består av tre nivåer Resultat 2013 Kostenheten i Kävlinge hade 2013 en toppnotering i SkolmatSveriges Topp-20-lista, som en av 4 kommuner i landet som har genomfört alla tre nivåerna. System för uppföljning för att säkerställa att resultatet bibehålls: Nivå 1 genomförs varje år Nivå 2 och 3 genomförs vartannat år. Resultat juni 2014 Kostenheten har använt verktyget SkolmatSverige för att bedöma om maten som serveras i Kävlinges kommunala skolor är näringsriktig. Nivå 1 har gjorts på en grundskola som en förstudie inför hösten 2014 då samtliga nivåer ska göras på samtliga skolor. Kostenhetens resultat blev i nivå 1 Bra lunchutbud, Uppfyller sannolikt SNR och 94 % Säker mat. Bedömningen blev att huvudmannen har ett systematiskt kvalitetsarbete som säkerställer att elever i den obligatoriska skolan serveras näringsriktiga skolmåltider. Årets resultat visar samma goda resultat som vt-13 då SkolmatSverige gjordes första gången. Resultatet är den högsta bedömningen man kan få och visar på att skollagen efterföljs. Fortsatt arbete hösten 2014 Kostenheten kommer varje år genomföra nivå 1 i verktyget SkolmatSverige, på varje enskild kommunal grundskola. Resultatet från nivå 1 sammanställs i en rapport. Rapporten skickas till Bildning som ansvarar för att det systematiska kvalitetsarbetet, för att säkerställa näringsriktiga skolmåltider, blir presenterat och diskuterat för samtliga rektorer i den kommunala grundskolan. 6.1.4 Ekomatsligan - Ekomatcentrum Ekomatcentrum, är en ideell förening med syfte att verka för en hållbar utveckling i livsmedelskedjans alla led. Föreningen, som har stöd av Jordbruksverket, verkar genom att sprida information om ekologiska produkter och därmed bidra till en ökad konsumtion av ekologiska livsmedel. Ekomatcentrum vill verka för att små och stora företag i livsmedelskedjans alla led ställer höga

12 miljökrav vid köp och handel med livsmedel. Ekomatcentrum står bakom den nationella jämförelsen Ekomatsligan där alla verksamheter med över 25% ekologiska inköp får diplom. Kävlinge kommun har för första gången kvalat in i Ekomatsligan. Kommunen placerar sig på 27:e plats på listan över kommuner och landsting vars andel ekologiska livsmedel ligger på minst 25 procent. Kävlinge kommun placerades sig också på tredje plats i Årets raket bland dem som att har ökat sin andel ekologiska inköp. Kävlinge kommun har ökat med 50 % från 2012 till 2013. I enlighet med de mål som satts upp för kommunen ska kommunens verksamhet präglas av en långsiktig hållbarhet, bland annat genom ett fokus på en ökad andel ekologiska livsmedel. Satsningen har varit lyckad och andelen ekologiska livsmedel passerade under 2013 målet på 25 procent och ligger idag på 34 procent. Målet är uppnått och Kostenheten fortsätter sitt framgångsrika arbete med ekologiska livsmedel. Ingen ytterligare handlingsplan behövs. 7. Ständiga förbättringar Synpunkter på verksamheten kan vara både beröm och klagomål. Synpunkterna kan komma från brukare, deras anhöriga och andra medborgare genom t ex Åsikt Kävlinge. För att fånga upp avvikelser som upptäcks och rapporteras av personal i organisationen, finns rutiner för avvikelsehantering. 7.1 Synpunkter från brukare, anhöriga och medborgare 7.1.1 Åsikt Kävlinge Åsikt Kävlinge är kommunens förvaltningsövergripande system för att hantera synpunkter från kommunens invånare. Eventuella synpunkter som rör Kostenhetens verksamhet behandlas av beställaren (Hemvården eller Bildningsförvaltningen). I kommunen finns ett centralt system för sammanställning och analys av synpunkter genom Åsikt Kävlinge, som redovisas i socialnämnd och bildningsnämnd. 7.2 Avvikelser och rapporter från personal i organisationen 7.2.1 Avvikelser Avvikelserapporteringen gäller sedan 2012 alla avvikelser i kostens verksamheter (tidigare registrerades enbart avvikelser gällande specialkost). Rutin vid avvikelser Eftersom varje händelse kan vara allvarlig för matgästen är det viktigt att följa upp och åtgärda avvikelserna. Vid varje avvikelse görs en omedelbar åtgärd. Vid behov upprättas det handlingsplaner eller ändras i rutiner. Arbetet med avvikelsehantering diskuteras på verksamheternas APT möten.

13 Vid avvikelser med specialkost som orsakas av ej anställd hos Kostenheten, vanligen vårdpersonal, förskole- eller fritidspersonal, informeras berörd rektor/enhetschef om händelsen och rutinerna gås igenom för att förhindra upprepning av avvikelsen. De avvikelser som gäller livsmedelsleverantör skickas även till berörd leverantör. Kostenheten och anbudsgruppen har kontinuerliga möten för att följa upp samarbetet. Resultat i sammanfattning Under perioden (12 månader) har 80 (förra perioden 104) avvikelser registrerats. Det innebär att det har skett få avvikelser i förhållande till antalet portioner och leveranser (interna och externa leveranser). Resultat uppdelat Specialkost Den största delen av avvikelserna 31 %, 33 st, rör specialkosten. Dessa utgör 0,03 % av de specialkoster som serveras i Kostenheten. Av dessa 33 är 1 st mindre allvarlig avvikelse. Resterande 32 är ofarliga avvikelser där ingen reaktion hänt eller där man rättat till avvikelsen innan servering. Leveranser från livsmedelsleverantör Den näst största delen 29 %, 30 st, rör leveranser från livsmedelsleverantör. Övriga avvikelser Andra avvikelser som rapporterats är dålig kvalité och fel i matleveranser/beställning mellan kök och enheter. Kosten har ett säkert system och en säker rutin för avvikelsehantering. Se dock även kapitel 2.1 angående översyn och revidering av rutin och process för avvikelsehantering. 8. Samverkan Kostenheten samverkar med hemvård, handikappomsorg, förskola och skola för att implementera Måltiden i centrum genom att använda modellen FAMM (Fem Aspekter på MåltidsModell). Mycket av detta arbete är möjligt tack vare tjänsterna som måltidsutvecklare. Verktyget SkolmatSverige används i samarbetet med Bildningsförvaltningen för att säkerställa att kommunen följer den nya skollagen om näringsriktiga måltider. Matbussen är ett samarbete med hemvården men även med externa aktörer såsom Region Skåne (dietister vid Seniordag i butik ) och med livsmedelsbutiker. Kostenheten samverkar även med andra kommuner i olika nätverk t.ex. upphandling och IT-stödet Mashie. Kostenheten samarbetar även med lärosäten och utbildare som LTH, Folkuniversitetet och Gastronomiprogrammet vid Högskolan i Kristianstad.

14 9. Kompetensförsörjning Utbildningssamordnare har tagit fram en rapport gällande kompetensförsörjning 2013-2014 avseende de tre verksamheterna; kostenheten, hemvården och handikappomsorgen. De områden som berörs är utbildningsplaner, kompetens, introduktion, samt elever/studenter. Inom kostenheten finns lokala kravprofiler som anger formell utbildningsnivå. På flera av dessa områden har utvecklande insatser gjorts som gäller alla tre verksamheterna, enligt fastställda utbildningsplaner. Fr o m nästa år kommer även den så kallade kompletterande utbildningen med i planen för kostenheten, dvs utbildningar som ska ges inom 2 år från anställning. När det gäller området formell utbildning gjordes en mätning i juni 2013 som visade att kostenheten hade 95% personal med adekvat utbildning (borträknat ekonomibiträden som har serviceuppgifter), vilket är ett bra resultat. 6 medarbetare har pågående studier och förväntas vara klara med sin formella kompetens (kockar) i oktober 2014. Införa den kompletterande utbildningen inom Kostenheten Se över sommarintroduktionens innehåll och upplägg Studera olika modeller för implementering av ny kunskap. 10. Sammanfattning Kostenheten presenterar här sin kvalitetsrapport. Resultaten har analyserats på ett systematiskt sätt genom Ledningens lokala genomgång, och man har tagit fram ett antal handlingsplaner. Sammantaget visar granskningarna och inspektionerna av kostenheten på en stor noggrannhet och säkerhet i arbetet. Det pågår också för tredje året ett stort arbete med att förbättre matgästernas upplevda måltidskvalitet genom en kvalitetssäkringsmall. De analyser som har gjorts av materialet och eventuella handlingsplaner, framgår under respektive kapitel.

Eva Sjöstedt Socialnämnden 046-73 90 10 eva.sjostedt@kavlinge.se Kävlinge kommun, Kullagatan 2, 244 80 Kävlinge www.kavlinge.se