Kommunikationsminister Leena Luhtanen

Statsrådets skrivelse till Riksdagen med anledning av ett förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv (körkortsdirektivet) I enlighet med 96 2 mom. grundlagen översänds till riksdagen Europeiska gemenskapernas kommissions förslag av den 21 oktober 2003 till Europaparlamentets och rådets direktiv om körkort samt en promemoria om förslaget. Helsingfors den 5 februari 2004 Kommunikationsminister Leena Luhtanen Äldre regeringssekreterare Eija Maunu

2 EU/2003/1437 KOMMUNIKATIONSMINISTERIET PROMEMORIA FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV OM KÖR- KORT (KÖRKORTSDIREKTIVET) 1. Förslagets bakgrund Europeiska gemenskapernas kommission gav den 21 oktober 2003 ett förslag till ett direktiv av Europaparlamentet och rådet om körkort (körkortsdirektivet) (KOM (2003)621 slutlig), i vilket föreslås att det nuvarande direktivet 1991/439/EEG om körkort upphävs, sådant det lyder ändrat genom de direktiv som förtecknas i del A i bilaga V. Målet med det första körkortsdirektivet 80/1263/EEG var att i syfte att främja fri rörlighet utvidga möjligheten att erkänna körkort utfärdade av andra medlemsstater när en gemenskapsmedborgare flyttar från en medlemsstat till en annan. Principen var att någon ny förarexamen, ytterligare prov eller läkarundersökning inte krävdes. Erkännandet av körkort gällde dock för en tidsperiod på endast ett år, och efter det skulle körkortet bytas ut mot ett utfärdat av den nya staten personen är bosatt i. Att körkortet skulle bytas ut ansågs fortfarande utgöra ett hinder för personers fria rörlighet. Därför är den ledande principen i gemenskapernas andra körkortsdirektiv 91/439/EEG, som trädde i kraft den 1 juli 1996, ömsesidigt erkännande av körkort utfärdade av andra medlemsstater. Principen om ömsesidighet omfattar oavsett körkortstyp alla körkort som är utfärdade i medlemsstaterna och som fortfarande är giltiga. Körkortsdirektivet ger dock fortfarande medlemsstaterna rätt att bestämma om giltighetstiderna för de körkort som de utfärdar och begränsa giltighetstiden för ett körkort som utfärdats i en annan medlemsstat, när körkortsinnehavaren flyttar till medlemsstaten i fråga. Nationella bestämmelser om läkarundersökningar och beskattning kan dessutom tillämpas på en körkortsinnehavare. Direktivet innehåller minimikrav för beviljande av körkort och fastställer den medlemsstat som behörig i körkortsfrågan där personen i fråga är permanent bosatt. Genom det andra körkortsdirektivet har kategorierna för körkort som berättigar till att föra motorcykel och bil samordnats och deras valfria underkategorier samt de minimikrav som gäller hälsa och ålder samt den kunskaps- och skicklighetsnivå som krävs av föraren fastställts. Samtidigt har en samordnad gemenskapsmall för körkort införts, och parallellt med den senare en alternativ körkortsmall i plast. I syfte att främja samordningen av körkortskategorier förutsätts i direktivet att kommissionen inom en viss tid från ikraftträdandet granskar körkortens underkategorier utifrån medlemsstaternas praxis i syfte att samordna eller avlägsna dem. Direktiv 1991/439/EEG har senare ändrats bl.a. genom rådets direktiv 97/26/EG genom att körkortskommittén getts behörighet att anpassa bilagorna II och III till direktivet till tekniska och vetenskapliga framsteg. Genom kommissionens direktiv 2000/56/EG har de koder som antecknas i körkortet fastställts och bilaga II, som gäller teoriprov och praktiskt prov, anpassats till tekniska och vetenskapliga framsteg på området. 2. Förslagets huvudsakliga innehåll 2.1. Mål Målet med de förslag som lagts fram är att höja trafiksäkerheten, främja fri rörlighet och förbättra förfalskningsskyddet för körkort. Trafiksäkerheten för motorcyklister förbättras enligt förslaget genom att det medför att körkort för motorcykel i allt större utsträckning tas stegvis och de fordonstekniska definitionerna för motorcyklar ses över. Ut-

3 gångspunkten är att man, för att få körrätt till effektivare motorcyklar, först är tvungen att skaffa sig erfarenhet av motorcyklar med lägre effekt och att åldersgränsen för förarexamen höjs i det fall att det är möjligt att direkt ta motorcykelkörkort med obegränsad körrätt. Avsikten är att man genom de nya tekniska definitionerna av motorcyklar skall förhindra att effekten ökar i och med att motorcyklarnas vikt minskar och att effekterna begränsas på ett onaturligt sätt, vilket de nuvarande körkortskategorierna har ansetts leda till. Enligt förslaget skall även förutsättningarna för körrätt för moped samordnas. Förslaget omfattar inte körrätt för lätt fyrhjuling, eftersom olika bestämmelser i många fall tillämpas på dessa fordon. Principen om att ta körkort stegvis utsträcks till att omfatta också tunga fordon. Syftet är att kraven i det föreslagna körkortsdirektivet och Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/59/EG om yrkesförares grundläggande kompetens och fortbildning, som redan utfärdats, samordnas och att principen om stegvis körrätt införs också för de lastbils- och bussförare som inte omfattas av det tillämpningsområde som gäller yrkesförare. För behörigheten till de mest krävande och tyngsta klasserna sätts en högre åldersgräns. För körkort för lastbil (kategori C) innebär detta 21 år och för körkort för buss (kategori D) 24 år. Om särskild yrkeskompetens skaffas kunde åldersgränserna sänkas. Syftet är att genom detta stegvisa system och förändringar i underkategorierna öka populariteten för C1- och D1-körkort. Minimikraven avseende förarexamina har redan samordnats genom nuvarande bestämmelser, men enhetliga krav på förarprövarna saknas tills vidare. För att göra kravnivån för förarprövarna enhetlig i alla medlemsstater och i och med det i allt större utsträckning förenhetliga förarexamina och nivån på dem, ställs minimikrav på förarprövarna. Ett annat centralt mål med förslaget är att trygga fri rörlighet, genom att möjligheten att erkänna körkort när en gemenskapsmedborgare flyttar från en stat till en annan utvidgas. På grund av att giltighetstiderna för körkorten inte har samordnats kan det hända att en körkortsinnehavare inte känner till giltighetstiden för sitt körkort i den medlemsstat dit han eller hon flyttar, eftersom det nya hemlandet enligt gällande bestämmelser kan begränsa giltighetstiden för ett körkort som har utfärdats i en annan medlemsstat. Målet med förslaget är att giltighetstiderna för körkort förenhetligas så att körkortet är i kraft enligt den giltighetstid som är antecknad på körkortet också vid flyttning till en annan medlemsstat. Giltighetstiderna för körkort varierar i de olika medlemsstaterna från giltighetstider som skall förnyas regelbundet till sådana som gäller på livstid. Det är vanligt att körkort med körrätt till tunga fordon skall förnyas regelbundet. Även förutsättningarna för att förnya körkort varierar enligt medlemsstat. Om en körkortsinnehavare uppfyller de hälsokrav som ställs på körförmågan kan i praktiken utredas i samband med förnyande av körkortet eller separat från det. I syfte att klarlägga situationen ur körrättsinnehavarens synvinkel skall enligt förslaget de åtgärder som hänför sig till att utreda körförmågan vidtas i samband med att körkortet förnyas. Periodiska läkarundersökningar för förare av tunga fordon skall enligt förslaget regleras genom uttryckliga bestämmelser. Av medlemsstaterna förutsätts redan enligt det nuvarande direktivet att förare av tunga fordon genomgår periodiska läkarundersökningar, även om det inte finns några exakta bestämmelser i frågan. Genom detta förslag skulle praxisen stabiliseras och i enlighet med vad som ovan sagts samordnas med tidpunkten för förnyande av körkortet. I fråga om det förfarande som skall tillämpas på förare av lätta fordon föreslås att medlemsstaterna fattar sina egna beslut. Den nuvarande lagstiftningen förutsätter ömsesidigt erkännande av alla körkort. För tillfället finns det nästan 80 olika, giltiga körkortstyper, vars säkerhetsnivå varierar mycket. Det stora antalet körkortstyper medför också sämre kontrollmöjligheter. Förslaget syftar till att förbättra körkortens tillförlitlighet och förhindra förfalskning av körkort genom att endast en körkortsmall med mer avancerade skyddsegenskaper införs. Det nuvarande direktivet innehåller kvalitetskrav på körkort av plast. De nuvarande bestämmelserna förutsätter att medlemsstaterna vidtar åtgärder för att förhindra förfalskning av körkort, men förhindrar möjligheten att förse

4 kortet med en mikroprocessor innan tekniska föreskrifter om en sådan fastställts. 2.2. Medel Körkortskategorierna och deras innehåll förnyas enligt förslaget och de nuvarande valfria underkategorierna, med undantag för kategori B1, samordnas. Möjligheten att med hjälp av kategori B1 införa en gradering i kategori B skall enligt förslaget dock ses över senare. När det gäller systemet för att ta körkort för motorcykel utvecklas en gradering genom att en ny mellankategori A2 införs och genom att definitionerna av speciellt motorcyklarnas effekt ses över. Kategori A2 motsvarar den nuvarande begränsade kategorin A. Att avlägga förarexamen för motorcykel med obegränsad körrätt direkt utan tidigare körrätt för motorcykel är enligt förslaget möjligt först vid 24 års ålder. Minimiförutsättningen för att kunna flytta till en högre kategori från en lägre är ett praktiskt prov. Ett A2-körkort skall genom ett körprov kunna ändras till ett A-körkort, förutsatt att den sökande har tre års erfarenhet av kategori A2. Det körkort för mopeder, AM, som föreslås, förutsätter godkänt teoriprov. Varje medlemsstat får dock själv fatta beslut om kraven på praktiskt prov eller läkarintyg. Minimiåldersgränsen för körkort är enligt förslaget samma som i kategori A1, dvs. 16 år. Nationella avvikelser från åldersgränsen kunde dock få föreko m- ma. Körrättens omfattni ng i fråga om fordonskombinationer som hör till kategori B samordnas enligt förslaget med de andra kategorierna. Körkort för dragbil ger rätt att dra ett släpfordon med en totalvikt på högst 750 kg. Underkategorierna C1 och D1 för tyngre fordon görs permanenta och de totala vikterna för fordon i dessa kategorier ses över. En förarexamen som avläggs i den ena kategorin ger körrätt också för den andra kategorin, dock med beaktande av de olika åldersgränserna för kategorierna. Minimiåldersgränsen på 21 år för lastbilskörkort i kategori C kunde även sänkas till 18 år, om föraren skaffar grundläggande yrkeskompetens. Körkortens säkerhetsegenskaper förbättras enligt förslaget genom att endast en körkortstyp i plast införs. Medlemsstaterna får möjlighet att förse körkortet med en mikroprocessor för att ytterligare förbättra säkerhetsegenskaperna efter att de tekniska kraven på mikroprocessorn särskilt har fastställts i syfte att säkerställa framtida kompatibilitet och förhindra olovlig hantering av uppgifterna. För att körkortets huvudsakliga ändamål ska hållas oförändrat får mikroprocessorn bara innehålla uppgifter som är direkt förknippade med körkortets användningsändamål. Körkortens tillförlitlighet skall enligt förslaget förbättras genom det normala förfarandet för beviljande och förnyande av körkort. Enligt förslaget förnyas inte alla körkort. Körkorten skall förnyas regelbundet. Förnyandet av körkort gäller enligt förslaget i första hand de körkort som utfärdas efter det att det nya direktivet trätt i kraft, men det tilllämpas också på körkort som utfärdats tidigare efter att kortens giltighetstid löpt ut eller när ett nytt kort utfärdas för att ersätta ett tappat eller stulet körkort. Det är med andra ord fråga om en administrativ förnyelse av körkorten. Körkortens giltighetstid fastställs utifrån körkortskategori och körkortsinnehavarens ålder. Ett körkort med körrätt för lastbil och buss förnyas med fem års intervall och, efter att innehavaren fyllt 65 år, med ett års intervall. Läkarintyg skall alltid krävas i samband med att körkortet förnyas. Andra körkort förnyas med tio års intervall och, efter att innehavaren fyllt 65 år, med fem års intervall. På grund av åtgärder som hänför sig till nya förare kan det första körkortet utfärdas för tre år. Beslut om att knyta övriga åtgärder till förnyandet av körkort fattar varje medlemsstat separat. Den medlemsstat där personen i fråga är permanent bosatt är behörig när det gäller att förnya körkort, dock med den skillnaden jämfört med utfärdandet av körkort att inga krav på boende under en bestämd tid föreligger. Enligt förslaget skall grundläggande krav på förarprövarnas kompetens ställas och en årlig fortbildning förutsätts. Kravet på grundläggande kompetens gäller enligt förslaget endast de personer som bö rjar arbeta som förarprövare efter det att detta direktiv har trätt i kraft. Det grundläggande kravet gäller utövande förarprövare för kategori B. Av förarprövare för motorcykel eller tunga fordon

5 förutsätts att de en bestämd tid har varit utövande förarprövare för kategori B. Det sätt på vilket förarprövaren inhämtat sitt kunnande som ingår i den grundläggande kompetensen fastställs inte uttryckligen, men kompetensen skall säkerställas genom prov. För fortbildningen gäller enligt förslaget däremot noggrannare krav, och omfattningen av utbildningen varierar beroende på examenskategori från tre till fem dagar om året. 3. Verkningar på lagstiftningen i Finland Dessa förslag förutsätter ändringar av vägtrafiklagen (276/1981) och körkortsförordningen (845/1990), som utfärdats med stöd av den, samt bestämmelserna i trafikministeriets beslut om tillämpning av körkortsförordningen (846/1990). I lagen om förarexamensverksamhet (535/1998) och den förordning (719/1998) som har utfärdats med stöd av den bestäms om de kr av som ställs på de personer som tar emot förarexamina och körprov. Förslaget om att körkorten skall gälla under viss tid förutsätter ändringar i bestämmelserna om giltighetstid för körrätt och körkort (72 vägtrafiklagen och 11 b körkortsförordningen). Enligt gällande bestämmelser gäller den första körrätten för bil för en ny förare i två år och permanent körrätt tills innehavaren av körrätten fyller 70 år. Efter detta kan tidsfristen för körrätt förlängas för högst fem år åt gången, med undantag för fordonskombination som dras av lastbil (CE, C1E) eller körrätter för buss (D, D1, DE, D1E) vars giltighet upphör när innehavaren av körrätten fyllt 70 år. Körkort utfärdas vanligtvis för den tid som körrätten är i kraft. Att göra körkortshandlingen administrativt tidsbunden förutsätter inte nödvändigtvis ändringar i körrättens giltighetstid, eftersom medlemsstaterna med kommissionens samtycke kan förutsätta andra utredningar än läkarundersökningar i samband med att körkort förnyas. Att samordna de olika systemen med avvikande tidsfrister förutsätter dock justeringar. Eftersom förslaget inte innehåller några bestämmelser om en medlemsstats rätt att bestämma om giltighetstider för körkort och begränsa dem, skulle det inte längre vara möjligt att enligt nuvarande praxis sätta en övre åldersgräns för en del av körkorten för tunga fordon och fordonskombinationer. Fortsatt giltighetstid för körrätten är beroende av hur kraven på förnyande av körrätten uppfylls. Den administrativa tidsbundenheten för körkort gäller enligt förslaget förutom nya körkort som utfärdas efter det att direktivet trätt i kraft också sådana gamla körkort vars giltighetstid löper ut efter ikraftträdandet eller dubblettexemplar som utfärdas för att ersätta ett tappat eller stulet kort. Enligt detta fastställs giltighetstiden för ett körkort som utfärdas efter ett kortvarigt körkort utifrån kortets kategori och förarens ålder. Ett dubblettexemplar till ett körkort utfärdas enligt förslaget för en viss tid, även om det körkort som dubbletten ersätter hade varit giltigt tills föraren fyller 70 år. Även om principen om ömsesidigt erkännande av körkort enligt förslaget skall iakttas och en medlemsstat inte skall kunna bestämma om giltighetstiderna för de körkort den utfärdar eller begränsa giltighetstiden för körkort utfärdade av andra medlemsstater, kunde den i alla fall i praktiken gå så till väga i fråga om körkort som tappats eller blivit stulna. Förarna skall enligt förslaget genomgå regelbundna läkarundersökningar i samband med att körkorten förnyas, medan läkarundersökningarna enligt nuvarande praxis fastställs utifrån förarens ålder (73 vägtrafiklagen). Förslaget innebär att antalet läkarundersökningar för innehavare av körkort för lastbil eller buss ökar betydligt. För att körkortet skall förnyas för en förare som fyllt 70 år förutsätts enligt nuvarande praxis alltid en redogörelse för att förarens körskicklighet upprätthållits (12 5 mom. körkortsförordningen). Detta kan enligt rådande praxis visas genom en tillförlitlig redogörelse för bibehållen körskicklighet eller genom ett intyg över att föraren avlagt körprov eller ny förarexamen. Enligt den föreslagna artikel 8.4 kan medlemsstaterna med kommissionens samtycke på utfärdandet av körkort tillämpa förutsättningar enligt nationella bestämmelser som avviker från det som bestäms i direktivet och konstateras i direktivets ingress 4, för att man i samband med förnyandet av körkort

6 skall kunna ålägga sökanden att genomgå en läkarundersökning eller vidta andra åtgärder som medlemsstaterna beslutar, t.ex. teori- eller körprov. Noggrannare bestämmelser om körkortsklasser, deras innehåll, minimiålder för att erhålla körkort och förutsättningarna för att avlägga förarprov ingår i körkortsförordningen. Förslagen förutsätter ändringar av ett flertal bestämmelser, bl.a. bestämmelserna om körkortsklasser (5 körkortsförordningen). Ändringarna av körkortsklasserna B, C1 och D1 gäller nya körrätter som beviljas efter det att direktivet trätt i kraft. Den största tillåtna massan för fordon i klasserna C1 och D1 sjunker från 7 500 kg till 6 000 kg. Förslaget påverkar inte totalmassorna för fordonsko m- binationer i klass E för dessa klasser. Körkort med behörighet för klass C1/C1E berättigar innehavaren att också köra fordon som hör till klassen D1/D1E och vice versa, dock med beaktande av den högre åldersgränsen för förare i persontrafik. Enligt gällande praxis kan körrättigheterna i fråga skaffas separat, och därför vore det viktigt att utreda behoven av att samordna förutsättningarna för erhållande av körkort. I detta hänseende innebär förslaget troligen ändringar i körrättens omfattning (7 körkortsförordningen) och i bestämmelserna om beviljande av körtillstånd (11 körkortsförordningen) samt i bestämmelserna om trafikministeriets beslut om tillämpning av körkortsförordningen. Ett körkort för klass B berättigar till att dra en släpvagn med en sammanlagd vikt på högst 750 kg, medan en släpvagn enligt gällande bestämmelser även kan vara tyngre under förutsättning att hela fordonskombinationens totalmassa inte överstiger 3 500 kg och släpvagnens totalmassa inte överstiger dragbilens egenmassa (5 körkortsförordningen). Det nya kravet gäller för körkort som utfärdas efter det att förslaget trätt i kraft. En mer omfattande rätt att föra fordonskombinationer kvarstår alltså för de nuvarande körkorten. De nya kraven som gäller motorcyklar, och speciellt deras effekt och effekt/vikt-kriterier, inverkar på definitionerna av körkortsklasser (5 och 8 körkortsförordningen) och på bestämmelserna om de motorcyklar som skall användas vid körprov (6 och 14 kommunikationsministeriets förordning om ändring av trafikministeriets beslut om tillämpning av körkortsförordningen, 815/2003). Vid övergång från en lättare motorcykelsklass till en tyngre krävs enligt förslaget, med avvikelse från nuvarande praxis, att minst körprov avläggs. Enligt rådande praxis har en person som har fyllt 18 år kunnat få körrätt för fordon i klass A bara genom att ansöka om ett körkort försett med klassbeteckning utan att ny förarexamen krävs (12 4 mom. körkortsförordningen). Att införa körkort för mopeder och utarbeta en definition på moped innebär att klassbeteckningarna på körkortet (5 körkortsförordningen) och bestämmelserna om att föra moped i 64 lagen om ändring av 64 vägtrafiklagen (1167/1999) måste ändras. För att köra annat fordon än moped med låg effekt (största konstruktiva hastighet 25 km/h) krävs körkort enligt vägtrafiklagen. Enligt förslaget krävs körkort för att föra en moped vars konstruktiva hastighet överstiger 6 km i timmen. Förslaget förutsätter inte ändringar i ålderskravet eller bestämmelserna om att skaffa körrätt, eftersom kravet på teoriprov motsvarar nationell praxis. Med moped avses enligt förslaget inte lätta fyrhjulingar, dvs. medlemsstaterna kan själva be stämma om de krav som skall gälla förandet av detta fordon. Som moped betraktas i Finland enligt nuvarande bestämmelser ett fordon i klass M (5 körkortsförordningen). Förslaget innebär att förandet av moped i allt större utsträckningen skulle omfattas av körkortstvång. Kravet gäller också sådana grupper som för tillfället har rätt att föra moped utan körkort. Till dessa hör, förutom förare av mopeder med låg effekt, de personer som före den 1 januari 2000 har fyllt 15 år (ikraftträdelsebestämmelsen i lagen om ändring av 64 vägtrafiklagen (1167/1999)). Förslaget innebär att minimiåldersgränsen (10 och 8 körkortsförordningen) för förare av tunga fordon, inklusive tunga motorcyklar, måste ändras. Att avlägga förarexamen för motorcykel med obegränsad körrätt direkt utan tidigare körrätt för motorcykel är enligt förslaget möjligt först vid 24 års ålder, i stället för vid 21 års ålder enligt nuvarande praxis. A2 -körkort kan enligt förslaget tas vid 18 års ålder, men det kan ändras till ett A-

7 körkort först när föraren i fråga fyllt 21 år, förutsatt att han eller hon har tre års körerfarenhet och har avlagt körprov. Körkort för lätt lastbil (C1) kan tas vid 18 års ålder, medan körkort för tung lastbil (C) kan tas först vid 21 års ålder, om föraren inte skaffat yrkeskompetens. Enligt rådande praxis kan körrätt till fordon i klass C i Finland utfärdas till personer som fyllt 18 år, eftersom utbildningen innefattar den minimiutbildning som enligt de nuvarande gemenskapsbestämmelserna krävs av förare som bedriver godstrafik. Kraven på förares yrkeskompetens enligt gemenskapslagstiftningen kommer dock i och med det nya direktivet 2003/59/EG att skärpas betydligt jämfört med nuvarande praxis. Åldersgränsen för körkort för buss i kategori D kommer att sättas vid 24 år, om föraren inte har yrkeskompetens. Från minimiåldersgränsen på 16 år för moped kunde nationellt avvikas genom att kort kan utfärdas till 14 år fyllda personer, vilket gör det möjligt att hålla den nuvarande åldersgränsen på 15 år i kraft. Lagen om förarexamensverksamhet innehåller krav avseende förarexamensmottagarens tillförlitlighet, yrkeskunskap och lämplighet för sin uppgift (7 ). I den förordning som utfärdats med stöd av lagen ställs som behörighetsvillkor trafiklärarexamen och minst ett års arbetserfarenhet som trafiklärare i huvudsyssla eller tillräcklig tidigare erfarenhet av att ta emot körprov (3 ). Av särskilda skäl kan en person som på något annat sätt visat att han eller hon har den yrkeskunskap som uppgiften kräver också godkännas för uppgiften. Kraven på grundläggande yrkeskompetens ställer inga stränga krav på grundutbildningen, men de förutsätter tillsammans med kraven på fortbildning att de gällande kraven ändras. 4. Ekonomiska verkningar Kravet på att körkorten regelbundet skall förnyas och ändringarna avseende förarprovet för motorcykel leder till ökade kostnader för den som ansöker om och den som innehar körkort, eftersom antalet körkort som skall lösas in och körprov som skall avläggas ökar. Genom att körkorten för tunga fordon blir tidsbundna underlättas dock samtidigt möjligheten att föra in anteckningar om förarens yrkeskompetens och fortbildning i körkortet i samband med att kortet förnyas. För förare av tunga fordon stiger kostnaderna också till följd av att antalet läkarundersökningar ökar betydligt. Den växande arbetsbördan för körkortsmyndigheterna och dem som för körkortsregistret kräver extra resurser. Det större antalet läkarundersökningar belastar även hälsovården. Förslaget om körkort för moped innebär att förandet av moped i allt större utsträckningen skulle omfattas av körkortstvång och medföra extra kostnader. Då ändringarna i körkortsklasserna medför ändringar i skolfordonen som förutsätter att materielen måste förnyas, förorsakar detta extra kostnader för bilskolorna inom körutbildningen för både motorcyklar och tunga fordon. Det föreslagna körkortsdirektivet kan tillsammans med direktivet om förares yrkeskompetens anses ha väsentliga effekter på avläggandet av förarexamen för fordon i klass C i bilskolor. Elevantalet bedöms sjunka avsevärt eftersom det för erhållande av körkort under 21 års ålder förutom körkortsundervisning dessutom förutsätts att personen i fråga skaffar sig grundläggande yrkeskompetens enligt de nya strängare kraven. Detta bedöms försämra lönsamheten också för investeringar i ny materiel. För försvarsmakten skulle en höjning av åldersgränsen till 21 år i praktiken betyda att de som träder i beväringstjänst inte längre skulle ha ett körkort för klass C, utan att utbildningen för körkortsklasserna C och CE borde ges under bevärings tjänsten. Å andra sidan skulle det inte utan grundläggande yrkeskompetens vara möjligt att överföra ett under beväringstjänsten avlagt körkort till det civila före 21 års ålder. Att i fråga om fordonskombinationer som hör till kategori B begränsa släpvagnens totalvikt till högst 750 kg skulle i praktiken innebära att det för att dra nästan alla släpvagnar försedda med bromsar skulle krävas ett körkort för klass E. Detta skulle öka kostnaderna för körkort och minska på efterfrågan på sådana släpvagnar som för närvarande kan dras med ett körkort för klass B. Att arrangera grundläggande utbildning och fortbildning för förarprövarna föranleder också kostnader, eftersom trafiklärarutbild-

8 ningen enligt gällande grundläggande krav inte till alla delar svarar mot de krav som ställs i förslaget. 5. Verkningar på trafiksäkerheten Förslagen kan, om de genomförs, anses ha verkningar som främjar trafiksäkerheten. Dessutom kan en mer utbredd harmonisering och förenhetligade bestämmelser anses ha också indirekta verkningar på trafiksäkerheten. Att utvecklas i uppgiften som förare från att föra lättare fordon mot att föra tyngre fordon gör det möjligt för förarna att nyttiggöra sin erfarenhet i en mer krävande uppgift och lyfter fram yr keskompetensen på ett tydligt sätt speciellt när det gäller att föra tunga fordon. Förslaget medför betydligt ökad hälsokontroll för förare av tunga fordon och främjar därigenom deras förutsättningar att verka som yrkesförare. Förslaget om att koppla de utredningar som gäller en persons hälsotillstånd eller andra ytterligare utredningar i syfte att fastställa en persons körförmåga till förnyandet av körkortet enligt samordnade giltighetstider klarlägger praxis och effektiverar övervakningen av körförmågan i och med att alla körkortsinnehavare försätts i en jämlik ställning oberoende av vilken medlemsstat som utfärdade körkortet. Trots att periodiska läkarundersökningar för förare av tunga fordon bör anses vara av betydelse för trafiksäkerheten, bedöms kravet på att genomgå undersökningar med de föreslagna tidsmellanrummen vara överdimensionerat med tanke på den nytta för trafiksäkerheten som uppnås genom dem. Genom att höja säkerhetsnivån för körkortet och införa endast en blankettmall förbättras förutom körkortets förfalskningsskydd också förutsättningarna för trafikövervakning. Ändringarna i fråga om förarexamen för motorcykel kan anses öka säkerheten för motorcykelåkandet. En tydligare gradering av motorcykelskategorierna och ändringarna i de tekniska definitionerna av dem främjar för sin del säkerheten. Det praktiska prov som skall avläggas särskilt i varje kategori kan anses förbättra förmågan att manövrera fordonet. Genom att nivån för de minimikrav som ställs på förarprövarna fastställs, harmoniseras examenskvaliteten och examen får större tyngd. De krav som föreslås förbättrar förarprövarnas förutsättningar att sköta sin uppgift och skapar via den erfarenhet som förvärvats möjligheter till avancemang till mer krävande uppgifter. Att kompetensen upprätthålls och den kunskap som uppgiften kräver är uppdaterad säkerställs genom kravet på fortbildning. 6. Statsrådets ståndpunkt Statsrådet stöder fortsatt harmonisering av körkortslagstiftningen inom gemenskapen, eftersom den främjar ett jämställt bemötande av körkortsinnehavarna samt körkortens tillförlitlighet, klarlägger bestämmelser och praxis samt skapar förutsättningar för en förbättring av trafiksäkerheten. Ömsesidigt erkännande av körkort förutsätter dock tillräckligt exakta föreskrifter för att kraven på lika bemötande av körkortsinnehavarna skall uppfyllas och för att praxisen i de olika medlemsstaterna skall bli mer enhetlig och bättre överensstämma med förslagets mål. Statsrådet betonar dessutom en utveckling av förutsättningarna för informationsutbytet mellan medlemsstaterna som grund för körkortsbesluten samt fortsatt harmonisering i fråga om kraven för beviljande av körkort, såsom hälsokrav, i syfte att nå större enhetlighet, när förutsättningarna för detta väl föreligger. Statsrådet förhåller sig i princip positivt till förslagen om att förbättra trafiksäkerheten och körkortens tillförlitlighet samt öka fri rörlighet. Statsrådet förutsätter dock att man om ändringarna beträffande fastställandet av körkortsklasserna, t.ex. fordonskombinationer i klass B, samt totalmassorna i klasserna C1 och D1 genomförs, tryggar de rättigheter som baserar sig på nuvarande körkort. Statsrådet förhåller sig kritiskt till det föreslagna ökade antalet hälsokontroller för förare av tunga fordon, utvidgningen av kravet på körkort för moped till att omfatta även sådana grupper som med stöd av nationella övergångs bestämmelser är berättigade att föra moped utan körkort och utvidgningen av tidsbundenheten för körkort till att gälla även sådana körkort som utfärdas till följd av tappat eller stulet körkort innan de nya kraven

9 träder i kraft. Trots att inga ändringar beträffande grunderna för fastställandet av minimiåldern för körkort i klass C föreslås och fastställandet av åldersgränsen har samband med det redan godkända direktivet om förares yrkeskompetens, förhåller sig statsrådet kritiskt till en höjning av minimiåldern för avläggande av körkort, speciellt med tanke på de problem som detta innebär för försvarsmakten på grund av förarutbildning av värnpliktiga.