HJÄRTINFARKT, HJÄRTSVIKT OCH ANGINA PECTORIS

HJÄRTINFARKT, HJÄRTSVIKT OCH ANGINA PECTORIS Anette Dolk AiV 1

Innehållsförteckning Inledning... 1 Syfte... 1 Metod... 1 Hjärtinfarkt... 1 Incidens... 1 Orsaker... 2 Symtom... 2 Diagnos... 3 Behandling... 3 Komplikationer... 4 Hjärtsvikt... 4 Incidens... 4 Orsaker... 4 Symtom... 5 Diagnos... 5 Behandling... 6 Komplikationer... 7 Angina pectoris... 7 Incidens... 7 Orsaker... 8 Symtom... 8 Diagnos... 8 Behandlingar... 8 Komplikationer... 9 Källförteckning... 10 Anette Dolk AiV 1 1

Inledning Hjärtat är inte större än en knuten hand. När jag vilar så pumpar mitt hjärta cirka 5 liter blod i minuten till alla organ och vävnader. Ifall jag blir 80 år så har mitt hjärta pumpat ungefär 210 miljoner liter blod utan avbrott. Som så många andra människor misshandlar jag mitt hjärta. Vi rör oss allt mindre samtidigt som vi äter oss till sjukdom. Detta arbete handlar om hjärt-kärlsjukdomar såsom hjärtinfarkt, hjärtsvikt och angina pectoris (kärlkramp). De största orsakerna till att många drabbas av hjärt-kärlsjukdomar är rökning, hypertoni (högt blodtryck) och adipositas (fetma). Dessa tre orsaker kan vi ju själva påverka. På försättsbladet nämns studien 4S, det är en skandinavisk studie som visade att en sänkning av kolesterolhalten i blodet minskade riskerna för hjärt-kärlhändelser för patienter med kranskärlssjukdom. Syfte I och med detta arbete kommer jag att få ökad kunskap om hjärtinfarkt, hjärtsvikt och angina pectoris (kärlkramp). Jag kommer bland annat att ta reda på de olika symtomen och vilka behandlingar som finns. Metod För att få denna kunskap använder jag mig av tillförlitliga källor på Internet mellan 30 april-23 maj 2013. Hjärtinfarkt Infarctus cordis (hjärtinfarkt) beror på en blodpropp som bildats i någon av koronarartärerna och orsakat akut ischemi (syrebrist). Eftersom vävnaden i myokardiet (hjärtmuskeln) inte kan återbildas så ersätts den av kroppen med ett bindvävsärr. Bindvävsärret som bildas i hjärtmuskelvävnaden innebär att patienten har ökad risk att drabbas av hjärtsvikt. Mellan fyra till sex veckor tar det för kroppen att läka efter en infarkt (Hjärt- och lungfonden). Incidens I Sverige dör 4 av 10 personer av hjärtsjukdomar och av dessa är akut hjärtinfarkt är den vanligaste orsaken till dödsfall bland män och kvinnor. Enligt statistiken gällande Jönköpings län så har antalet drabbade av hjärtinfarkt minskat från 1553 personer till 1282 personer mellan åren 1990-2010. Personer som dör i hjärtsvikt har minskat med 50 procent mellan åren 1990-2010. Faktum är att antalet avlidna personer i Anette Dolk AiV 1 1

hjärtinfarkt har minskat i hela Sverige. Detta gäller både kvinnor och män. Det är fortfarande fler män än kvinnor som drabbas av hjärtinfarkt (Hjärt- och lungfonden). Orsaker Vad är det då som gör att vissa personer blir drabbade av hjärtinfarkt? Rökning. Risken att drabbas är tre gånger så stor mot en icke-rökare Arvsanlag Ateroskleros (åderförfettning) Hypertoni (högt blodtryck) Typ 2-diabetes, även kallad åldersdiabetes. Gör att kärlen drabbas av ateroskleros (åderförfettning) snabbare Adipositas (övervikt) Stress För en person med flera av riskfaktorerna så ökar risken att drabbas av hjärtinfarkt avsevärt. Forskare vid Lunds universitet har genom en studie hittat att kvinnor som har ett högt neurotensin (hormon som utsöndras i samband med måltid och är inblandat i bland annat matsmältningen), har mycket ökade risker att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar, främst hjärtinfarkt. Kvinnorna i studien tillhörde inte de vanliga riskgrupperna och hade alltså inte hittats enligt de metoder som finns i sjukvården idag. Enligt Olle Melander, forskare vid Lunds universitet, kan kvinnor med högt neurotensin få profylaktisk (förebyggande) behandling bestående av kolesterolsänkande mediciner (Hjärt- och lungfonden). Symtom Hur reagerar kroppen när en blodpropp plötsligt bildas i någon av koronarartärerna? Vanligast är smärta mitt i bröstet, smärtan är ihållande och olika stark Smärtan kan stråla ut i ena armen eller i båda armarna Värk i magen Illamående Yrsel Dyspné (andnöd) Värk i käkarna Värk i skulderpartiet Anette Dolk AiV 1 2

Ihållande värk i minst 15 minuter Symtomen varierar mellan kvinnor och män. Eftersom kvinnor i regel drabbas av hjärtkärlsjukdomar 10 år senare än män så forskningen begränsad. Enligt professor Cecilia Linde, verksamhetschef vid hjärtkliniken på Karolinska universitetssjukhuset i Solna, så behandlas patienter över 80 år oftast på vårdcentralen och blir då inte tillfrågade om de vill vara med i en studie (Hjärt- och lungfonden). Diagnos Om patienten har haft bröstsmärta i mer än 15 minuter, inte blir hjälpt av sublingual (under tungan) nitroglycerintablett, har EKG-förändringar och eventuellt förhöjda värden av Troponin T och I (Troponiner är proteiner som hjärtmuskeln läcker när det är en pågående infarkt) så är det mycket troligt att patienten har en hjärtinfarkt (Lisa Labbé, medicinkompendier). Behandling På sjukhuset så medicineras patienten med blodproppshämmande läkemedel (för att förhindra att blodplättarna klumpar ihop sig), kärlvidgande läkemedel (för att underlätta för hjärtas arbete) och betablockerare (fungerar lugnande för hjärtat och får det att arbeta långsammare). EKG (elektrokardiografi) som visar patientens hjärtaktivitet tas. Patienten får även göra en koronarangiografi (kranskärlsröntgen), läkaren för in en tunn kateter oftast via ett blodkärl i ljumsken och för upp katetern till koronarartärerna (hjärtats kranskärl). Ett kontrastmedel sprutas in och eventuella förträngningar blir synliga. Kirurgiska ingrepp som finns att tillgå är: PCI (ballongvidgning), läkaren för in en kateter via ett kärl i ljumsken och för in den till den plats där förträngningen sitter. Genom röntgengenomlysning så ser läkaren hela tiden katetern. När katetern är på plats så blåses ballongen upp och vidgar stället i kranskärlet som är förträngt. Bypass-operation (kranskärlsoperation) används om det finns flera förträngningar i kranskärlen. Operationen går ut på att göra en passage förbi förträngningarna i kranskärlet. Den nya passagen görs av vener från underbenet eller av en pulsåder från bröstkorgsväggen. ICD (implanterbar defibrillator) blir via en operation placerad under klavikula (nyckelbenet) på vänster sida av bröstkorgen. Dosan känner av arytmier (hjärtrubbningar) och ger då cor (hjärtat) en stöt så det slår regelbundet igen. Anette Dolk AiV 1 3

Patienten kommer att få en del mediciner som kommer att minska risken för ny hjärtinfarkt såsom betablockerare, blodtryckssänkande och blodproppshämmande. För patienter som drabbats av hjärtinfarkt gäller livsstilsförändring, såsom börja motionera, ändra sina matvanor och sluta röka (Hjärt- och lungfonden). Komplikationer När en patient har haft en hjärtinfarkt så skadas en bit av myokardium (hjärtmuskeln), det i sin tur gör att andra organ fungerar sämre. Många patienter som har haft hjärtinfarkt drabbas av kronisk hjärtsvikt (Hjärt- och lungfonden). Patienter som har haft hjärtinfarkt kan också drabbas av bland annat mitralisinsufficiens (när klaffen inte sluter tätt och blodet åker tillbaka till vänster förmak) eller arytmier (hjärtrytmrubbningar) (Lisa Labbé, medicinkompendier). En vanlig reaktion för patienter som drabbats av hjärtinfarkt är nedstämdhet. Förnekelse av sjukdomen kan också göra patienten aggressiv och lättirriterad (Hjärt- och lungfonden). Hjärtsvikt Hjärtsvikt innebär att hjärtat inte orkar pumpa runt blodet i kroppen, det kan även kallas för hjärtinsufficiens eller cor in comp (hjärtinkompensation). Det finns 4 olika sorter av hjärtsvikt dessa är: Systolisk hjärtsvikt orsakad av hypertoni (högt blodtryck) och hjärtinfarkt. Diastolisk hjärtsvikt som innebär störning i hjärtats fyllnadsfas. Kronisk hjärtsvikt som orsakas oftast av en skada på cor (hjärtat). Akut hjärtsvikt innebär snabb försämring i hjärtat (Hjärt- och lungfonden). Incidens Hjärtsvikt är en av de sjukdomar som ökar i världen. I Sverige är cirka 250 000 människor drabbade, det innebär att 2 3 procent av befolkningen har kronisk hjärtsvikt. Varje år insjuknar ungefär 30 000 människor och av dessa så är det ungefär lika många kvinnor som män som drabbas. Oftast drabbar det äldre människor, medelåldern för insjuknande är 75 år. (Hjärt- och lungfonden). Orsaker Vad är det som gör att vissa personer drabbas av hjärtsvikt? Anette Dolk AiV 1 4

Hypertoni (högt blodtryck) Diabetes Hjärt-kärlsjukdom, till exempel hjärtinfarkt och angina pectoris (kärlkramp) Hypertyreoidism (förhöjd ämnesomsättning) Alkohol Symtom Variationen är stor men några av de vanligaste symtomen är: Dyspné (andnöd) både vid ansträngning och i vila Hosta på nätterna Nykturi (kissa nattetid) Svullna fotleder Försämrad fysisk förmåga Cyanos (blåaktig missfärgning) av läppar och fingrar Andfåddhet Många av symtomen är detsamma som vid KOL (kronisk obstruktiv lungsjukdom) vilket kan göra det svårt för läkaren att ställa diagnos (Hjärt- och lungfonden). Diagnos Till sin hjälp har läkaren en rad åtgärder för att ställa rätt diagnos. Vid kroppsundersökningen kan läkare hitta blåsljud på hjärtat, oregelbunden och/eller snabb puls, ascites (vätska i buken) och hepatomegali (leverförstoring). EKG (elektrokardiografi), som visar patientens hjärtaktivitet, tas alltid. Om läkare sett något onormalt på EKG:et så tas det ett blodprov som mäter BNP-halten i blodet (BNP är ett hormon som frigörs naturligt från hjärtats vänstra kammare vid hjärtsvikt). Om BNP-halten är hög så är det en indikation på hjärtsvikt. EKO (ekokardiografi) som är ett ultraljud av hjärtat. Med hjälp av ultraljudet så kan läkaren se det mesta på hjärtat som exempelvis: storleken på atrium (förmak) och ventrikeln (kammare) och klaffarnas utseende. Genom att göra en röntgen av cor (hjärta) och pulm (lungor) kan läkaren se om hjärtat är förstorat eller om patienten lider av KOL (kronisk obstruktiv lungsjukdom). Patienten kan också få göra en spirometri som är ett andningsprov som mäter hur snabbt patienten kan blåsa ut luften ur lungorna. Anette Dolk AiV 1 5

Ett arbets-ekg kan också vara aktuellt för patienten. Arbets-EKG visar hjärtrytmen under ansträngning och om eventuell syrebrist uppstår vid ansträngning. För att patienten ska få rätt behandling och medicinering så är det viktigt med en noggrann utredning. Inställningen är behandla den utlösande orsaken till hjärtsvikten (Hjärt- och lungfonden). http://www.hjart-lungfonden.se/documents/skrifter/skrift_hjartsvikt_2012.pdfbehandling För en patient med diagnostiserad hjärtsvikt gäller livsstilsförändring. Patienten får ofta träffa en sjuksköterska som är specialiserad på hjärtsvikt. Sjuksköterskan ger råd om kost och motion som passar den enskilda patienten. Patienten får också råd om hur mycket vatten han/hon bör dricka varje dag. Patienten råds ofta till att vaccinera sig mot säsongsinfluensa. Det är mycket viktigt att patienten inte avbryter läkemedelsbehandlingen om han/hon känner sig bättre. Om patienten inte följer de angivna råden är risken stor att sjukdomen förvärras (Anette Dolk, har anhörig med hjärtsvikt). För patienter med hjärtsvikt gäller livslång medicinering. Meningen med medicinerna är att förlänga livet och höja livskvaliten för patienterna. Diuretika är vätskedrivande läkemedel. Det gör så patienten kan kissa ut överskottsvattnet som samlas i kroppen när blodcirkulation i njurarna fungerar dåligt. ACE-hämmare minskar hjärtats storlek och får det att sluta växa. Det gör även så att kärlen vidgas. Betablockerare fungerar lugnande för hjärtat och gör det mer effektivt. Aldosteronhämmare är vätskedrivande men är kaliumsparande. Gör så att svullnaden och blodtrycket minskar. Digitalis kan användas vid hjärtsvikt när inte ACE-hämmare, betablockerare och vätskedrivande fungerar tillräckligt. Digitalis stärker hjärtats pumpförmåga. Ibland kan det vara så att mediciner inte är tillräckligt. Då kan det behövas kirurgiska ingrepp. CRT (biventrikulär pacing) är en slags pacemaker som stimulerar båda ventriklarna (kamrarna). CRT:n hjälper hjärtat med pumparbetet. ICD (implanterbar defibrillator) blir via en operation placerad under nyckelbenet på vänster sida av bröstkorgen. Dosan känner av arytmier (hjärtrubbningar) och ger då hjärtat en stöt så det slår regelbundet igen. PCI (ballongvidgning) där läkaren för in en kateter via ett kärl i ljumsken och för in den till den plats där förträngningen sitter. Genom röntgengenomlysning så ser läkaren hela tiden katetern. När katetern är på plats så blåses ballongen upp och vidgar stället i kranskärlet som Anette Dolk AiV 1 6

är förträngt. Används om kranskärlsförträngning ligger bakom hjärtsvikten. Bypass-operation (kranskärlsoperation) används om det finns flera förträngningar i kranskärlen. Operationen går ut på att göra en passage förbi förträngningarna i kranskärlet. Den nya passagen görs av vener från underbenet eller av en pulsåder från bröstkorgsväggen. Kan användas om kranskärlsförträngning ligger bakom hjärtsvikten. Vid svår hjärtsvikt kan hjärttransplantation vara aktuell. I Sverige görs endas cirka 50 hjärttransplantationer per år då det är svårt att hitta donatorer (Hjärt- och lungfonden). Komplikationer Vid akut hjärtsvikt kallas det allvarligaste tillståndet för lungödem och det orsakas av vätskeansamling i lungorna. Det är mycket allvarligt och livshotande. Det är vanligt att patienter som är drabbade av hjärt-kärlsjukdomar blir deprimerade och till en början förnekar sin sjukdom (Hjärt- och lungfonden). En patient med hjärtsvikt kan inte leva som han/hon gjort innan. Framförallt så orkar patienten inte lika mycket som innan. Det kan vara en svår omställning (Anette Dolk, har anhörig med hjärtsvikt). Angina pectoris Angina pectoris (kärlkramp) är latin och betyder trångt bröst. Det finns två sorters kärlkramp, stabil och instabil. Vid stabil kärlkramp kommer symtomen vanligtvis vid ansträngning. Vid instabil kärlkramp kommer symtomen i vila eller vid lättare ansträngning, det betyder att det antingen är en försämring i den tidigare stabila kärlkrampen eller nytillkommen kärlkramp (Vårdguiden). Kvinnor drabbas i regel 10 år senare än män av hjärt-kärlsjukdomar. Forskarna tror att det beror på östrogenet och fram tills menopausen (klimakteriet) så har kvinnor en högre halt av det goda kolesterolet HDL. Förut trodde forskarna att fortsatt östrogenbehandling efter menopausen skulle ge vidare skydd mot hjärtsjukdomar men istället visade det sig ge en ökad risk för bland annat blodpropp i hjärnan (Hjärt- och lungfonden). Incidens Sjukdomen drabbar fler medelålders män än medelålders kvinnor. Forskarna tror att östrogen (ett hormon som kvinnor har i kroppen fram till menopaus) bidrar till det låga antalet drabbade kvinnor. I Sverige drabbas ungefär 11 000 människor i åldrarna 45 till 70 år varje år av kärlkramp (1177). Anette Dolk AiV 1 7

Orsaker Angina pectoris (kärlkramp) beror på ateroskleros (åderförfettning) i hjärtats kranskärl. Några orsaker till detta kan vara: Adipositas (fetma) Hypertoni (högt blodtryck) Diabetes typ 2 (Så kallad åldersdiabetes som numera även drabbar barn och unga) Höga kolesterolvärden Rökning (1177) Symtom Hur starka symtomen är beror på patientens ålder och ifall patienten har någon annan sjukdom i botten. Vanliga symtom är: Bröstsmärta som liknar smärtan vid hjärtinfarkt fast den är inte lika intensiv Smärtan kan stråla ut i vänster arm och ibland mot halsen och käken Dyspné (andfåddhet) (1177) Diagnos Kroppsundersökning görs och patientens blodtryck kontrolleras. Patienten får ta ett EKG (elektrokardiografi), för att se om det är någon ischemi (syrebrist) i hjärtmuskeln. Ibland kan patienten ha ett normalt EKG även om han/hon har kärlkramp därför tas det ett Hb (ett blodprov som visar blodvärdet, till exempel antalet röda blodkroppar) som kan påvisa blodbrist. Vid stabil kärlkramp kan patienten få göra ett arbets-ekg. Arbets-EKG visar hjärtrytmen under ansträngning och om eventuell syrebrist uppstår vid ansträngning. Patienten kan också få genomgå en koronarangiografi (kranskärlsröntgen), läkaren för in en tunn kateter oftast via ett blodkärl i ljumsken och för upp katetern till hjärtats kranskärl. Ett kontrastmedel sprutas in i kranskärlen och om det finns förträngningar så blir de synliga. Patienten kan även få göra ett EKO (ekokardiografi) som är ett ultraljud av hjärtat. Här ser läkaren funktion i både hjärtmuskeln och i hjärtats klaffar (1177). Behandlingar Patienten rekommenderas livsstilsförändring som exempelvis sluta röka, motionera varje dag Anette Dolk AiV 1 8

och äta nyttigare. För att reducera anfallen och lindra symtomen så får patienten mediciner. ASA (acetylsalicylsyra) minskar risken för blodpropp. Betablockerare fungerar lugnande för hjärtat och gör det mer effektivt. Nitroglycerin fungerar kärlvidgande och minskar smärtan vid kärlkrampsanfall. Blodfettsänkande mediciner ges för att minska det onda LDL-kolesterolet (Hjärt- och lungfonden). När inte medicinering är nog så kan kirurgiska ingrepp vara aktuella. PCI (ballongvidgning) där läkaren för in en kateter via ett kärl i ljumsken och för in den till den plats där förträngningen sitter. Genom röntgengenomlysning så ser läkaren hela tiden katetern. När katetern är på plats så blåses ballongen upp och vidgar stället i kranskärlet som är förträngt. By-passoperation (kranskärlsoperation) är ett stort ingrepp och används om det finns flera förträngningar i kranskärlen. Operationen går ut på att göra en passage förbi förträngningarna i kranskärlet. Den nya passagen görs av vener från underbenet eller av en pulsåder från bröstkorgsväggen (Hjärt- och lungfonden). Komplikationer Mellan 20-40 procent av alla patienter med instabil kärlkramp utvecklar hjärtinfarkt. Om patienten har problem koncentrationen eller minnet så kan det vara ett tecken på att han/hon har depressioner och ångest. Det är vanligt förekommande hos patienter med hjärtkärlsjukdomar. Patienter med kärlkramp bör tänka på att psykisk och fysisk ansträngning kan utlösa symtomen. Även en vanlig promenad en mycket varm sommardag eller en kall och blåsig höst/vinterdag kan utlösa symtomen (Hjärt- och lungfonden). Anette Dolk AiV 1 9

Källförteckning http://www.hjart-lungfonden.se/documents/skrifter/skrift_hjartsvikt_2012.pdf http://www.hjartlungfonden.se/documents/pressrum/hj%c3%a4rtinfarkt%20i%20sverige.pdf http://www.hjart-lungfonden.se/forskning/aktuell-forskning/hjartforskning/forskning-omkvinnors-hjartan/mer-lasning/neurotensin-fara-for-kvinnohjarta/ http://www.hjart-lungfonden.se/sjukdomar/hjartsjukdomar/hjartinfarkt/ http://www.hjart-lungfonden.se/documents/skrifter/skrift_hjartinfarkt_2012.pdf http://www.hjart-lungfonden.se/forskning/aktuell-forskning/hjartforskning/forskning-omkvinnors-hjartan/mer-lasning/mer-forskning-pa-kvinnohjartat-behovs/ http://www.medicinkompendier.se/index.asp?themakatid=7&themaid=18&titelid=161 http://www.hjart-lungfonden.se/forskning/aktuell-forskning/hjartforskning/forskning-omhjartsvikt/ http://www.hjart-lungfonden.se/documents/skrifter/skrift_karlkramp_2010.pdf http://www.hjart-lungfonden.se/forskning/aktuell-forskning/hjartforskning/forskning-omkvinnors-hjartan/ http://www.vardguiden.se/sjukdomar-och-rad/omraden/sjukdomar-och-besvar/karlkramp-/ http://1177.se/dalarna/fakta-och-rad/sjukdomar/karlkramp/?ar=true http://www.1177.se/vastra-gotaland/fakta-och-rad/sjukdomar/karlkramp/ Försättsblad http://www.hjart-lungfonden.se/forskning/milstolpar-inom-forskningen/ Anette Dolk AiV 1 10