PM 1(5) Framtagen 2015-10-21 Uppdaterad 2015-11-23 Råd och vägledning gällande handläggning av bygglov med anledning av flyktingsituationen Allmänt Basera era beslut på en verksamhetsbeskrivning. Verksamheter kan ändras över tiden och det är viktigt att kunna se vad ni beslutat på för grunder. Motivera era beslut, bifall som avslag. Tjänsteanteckna! Detta gäller även de ärenden som anses ej lovpliktiga och avslutas utan åtgärd alternativt avslutas med avvisningsbeslut. Blanda inte ihop begreppen från olika lagstiftningar och myndigheter! När ni hanterar lov; se till så att ni använder uttryck som har stöd i PBL. När ni begär in verksamhetsbeskrivningar, se till så att de också använder en terminologi som fungerar i PBL-världen. Allt för att undvika missförstånd! Det är lämpligt att beslut om bygglov rörande boende för asylsökande och BUV inte hanteras på delegation. Bedömning av lovplikt Ta ställning till om den verksamhet ni har framför er i förfrågan eller ansökan över huvud taget är lovpliktig enligt PBL. Vad har byggnaden för bygglov sedan tidigare? Det blir inte per automatik lovpliktigt för att det är flyktingar som är målgruppen. Ett förenklat exempel: Att hysa in en flyktingfamilj i en
PM 2(5) lägenhet i ett befintligt flerfamiljshus (som har bygglov för bostad) innebär inte att byggnadens eller lägenhetens användning förändras till ett särskilt sorts asylboende. Om däremot boendet förändras och blir mer av en verksamhet borde det ses som en ändrad användning till ett väsentligt annat ändamål. Se inte flyktingboende som något annorlunda i er prövning. Är det bostäder det handlar om, då prövas det som bostad. Handlar det om en bostad likt korridorsboende- bedöm det som ett sådant. Handlar det om att någon i ett befintligt hotell vill hyra ut hotellrum till tillfälliga gäster, är det då en ändring till ett väsentligt annat ändamål enligt PBL? Boende för BUV (barn utan vårdnadshavare) kallas ofta HVB-hem. Här är det extra viktigt att få in en tydlig verksamhetsbeskrivning. Viss del av HVBverksamheten inrymmer en del vård, och har i ett juridiskt prövat fall (MÖD 2012:25) setts som vård (D) ej bostad (B). Viss typ av HVB-verksamhet inrymmer däremot endast bostadsfunktioner och fungerar således på B. Se separat PM (rättsfallssamanställning) Om en förändring sker från boende i villa och ändringen är sådan att det bedöms vara tillfällig vistelse (jmf hotell) eller flerbostadshus (bostad) så är det i båda fallen sannolikt att betrakta som en lovpliktig ändrad användning till ett väsentligt annat ändamål. Det är dock skilda utformningskrav och tekniska krav som gäller för dessa olika ändamål. Bedömning av planenliget Om åtgärden är lovpliktig; är den förenlig med gällande detaljplan? Om inte, på vilket sätt avviker den? Är det ändamålet (bostad/vård/hotell etc.) som är avvikelsen kan den aldrig prövas som en liten avvikelse. Då kan åtgärden bara prövas som tidsbegränsat bygglov (max 10+5 år). När ni prövar ett tidsbegränsat bygglov (9 kap 33 PBL)för boende (antingen i nyuppförd byggnation eller i befintlig byggnad) på en fastighet som inte medger bostad (t.ex. J/K/H etc.) Glöm inte: marken ska vara lämplig för ändamålet! Om det till exempel är en industrifastighet måste riskerna bedömas i prövningen av lovet. Det är även viktigt att komma ihåg att bostad
PM 3(5) är en känslig verksamhet. Beviljas bygglov för bostad på en industrifastighet där omgivande verksamheter och marken inte bedömts utgöra någon risk, innebär det att nya, störande, industrier kan ha svårt att etablera sig så länge boendet fortlöper. Kommunicering Grannar ska höras om det finns en avvikelse från detaljplan eller om man är utanför planlagt område. Samrådskretsen blir inte annorlunda för att det handlar om bostäder för flyktingar. Det är fortfarande 5 kap 11 2 och 3 som gäller angående vem som ska höras. Grannehöranden kan i vissa fall kortas. Viktigt är dock att se till verksamhetens omgivningspåverkan och antal berörda sakägare när tiden görs mycket kort. När en sakägare är ett företag får man tänka i terner arbetsdagar, medan för en privatperson kanske det först är på en helg som hen har möjlighet att kika på handlingen. Det är lämpligt att i grannehörandet uppnana till snabb återkoppling om tiden upplevs knapp för att kunna ta en dialog med den berörde sakägaren om möjligheten de har att inkomma med eventuella synpunkter. Viss ledning kan hittas gällande hur lång tiden för kommunicering ska vara i Jos beslut 904-2005. JO skriver: Den sökande bör naturligtvis få skäligt rådrum att avge yttrande. Stadsarkitektkontorets tjänsteutlåtande skickades till bolaget den 10 mars 2005 för yttrande i enlighet med 8 kap. 22 plan- och bygglagen. Bolagets ansökan behandlades på nämndens möte den 15 mars 2005. Enligt min mening var tiden mellan kommunicering och sammanträdet allt för kort. Exempel Förfrågning att använda bevakningsbostäder på industriändamål som boende för asylsökande. En sådan förfrågan måste prövas utifrån: 1) Är det en lovpliktig ändring? Dvs. vilket bygglov finns sedan tidigare (arkivkoll ritning samt formulering av tidigare beslut). Om ej bygglovspliktig ändring meddela sökanden att ärendet kan återtas.
PM 4(5) 2) Om lovpliktig ändring (väsentligt ändrad användning) enligt PBL utifrån tidigare givet lov. Är åtgärden då planenlig? Ofta står det i dessa planer att bostaden får finnas för industrins behov. Är det tillämpbart? 3) Om planstridigt; kan ett tidsbegränsat bygglov ges? Prövas i vanlig ordning med grannehörande och utredning om platsens lämplighet. Två korta frågor Fråga: Med hänvisning till regeringens presskonferens den 9 oktober, anser länsstyrelsen eller har ni fått besked om att Stefan Löfven och regeringen sätter PBL 16 kap 13 i spel och att det är okej att använda gympasalar, kontor mm som bostäder (om än tillfälliga). Eller krävs fortfarande bygglov för att använda dessa lokaler. Svar: Enligt 16 kap 13 får regeringen vid en naturhändelse meddela föreskrifter om tidsbegränsade undantag från t.ex. krav på bygglov. Regeringen har inte meddelat något sådant. Kommunerna bör inte invänta att regeringen eventuellt kommer att fatta ett sådant beslut, utan arbeta på med den lagstiftning som finns. Bygglovsplikt gäller för ändrad användning. Vissa lokaler (tex idrottshallar och liknande) har tagits i anspråk för övernattning; det som av räddningstjänsten kallas tillfällig övernattning. Detta brukar handla om t.ex. idrottscup eller läger, vilket sker med tillsyn enligt LSO och sådana hanteras utan bygglov. Hur länge en sådan verksamhet kan pågå innan den blir att betrakta som mer varaktig, dvs. ändrad användning och därmed lovpliktig, är inte utrett eller prövat. Fråga: Är det rimligt att släppa tillgänglighetskraven om det är ett tidsbegränsat bygglov i ett år? Vi har resonerat på det sätt att vi släpper tillgänglighetskraven det första året eftersom det är en akutsituation men om sökanden vill förlänga lovet efter tiden gått ut så gäller ALLA krav. Ventilation och brand släpper vi inte på. Svar: Ett tidsbegränsat bygglov får ges, förutsatt att åtgärden avses att pågå under en begränsad tid. Om någon eller några men inte alla förutsättningar enligt 30 32 a uppfylls. Här finns alltså möjlighet att göra avsteg på de krav som är listade i förutsättningar för lov. I 30 hänvisas till kraven i 2 kap och 8 kapitlet. Att göra avsteg på tillgängligheten är en snårig djungel. Och måste bedömas i varje enskilt fall. Vem ska bo/använda, vem ska ha tillträde (allmänhet?), hur länge är verksamheten igång? Motivera era beslut noga. Använd er av en saklig och utförlig verksamhetsbeskrivning som underlag till er bedömning. Glöm bara inte bort lämplighetsprövningen enligt 2 kap när ni hanterar tidsbegränsade bygglov. Genom att ge bygglov garanterar kommunen att platsen är lämplig för det ändamål som
PM 5(5) bygglovet avser. Enheten för samhällsplanering kan inte ge någon Länsstyrelseåsikt på hur bygglov, förhandsbesked, startbesked eller slutbesked ska bedömas. Bedömningen är alltid kommunens. Våra råd kan därför bara vara vägledande, inte tvingande. Länsstyrelsen har dessutom rollen som överprövande myndighet av överklagade lov etc. och kan alltså inte föregripa en sådan prövning genom att ha åsikter i det första skedet.