Uppsala läns äldsta timmerbyggnader. Inventering 2004-2005

Uppsala läns äldsta timmerbyggnader Inventering 2004-2005

1 Metod 1:1 Bakgrund-syfte-målsättning Liggtimmerhus utgör än idag en stor andel av landsbygdens byggnadsbestånd trots att tekniken successivt kom ur bruk under 1900-talets första decennier. Upplandsmuseet har under flera år uppmärksammats på den äldsta delen av beståndet av liggtimmerbyggnader av Rolf Ringström, Stockholm. Rolf Ringström har under många år på fritiden ägnat sig åt att kartlägga sådana byggnader i östra Svealand och södra Norrland. Efter hand föddes tankar om att utifrån hans material uppmärksamma timmerbyggnaderna i landskapet Uppland, dvs delar av Stockholms, Uppsala och Västmanlands län. Hittills är det i Uppsala län som en inventering har kunnat genomföras. Upplandsmuseet har fått ekonomiskt bidrag från länsstyrelsen för en inventering i länet, vilket täckt ca hälften av kostnaderna. Inventeringen har gjorts av Magnus Henriksson parallellt med andra arbetsuppgifter under tiden augusti 2004 november 2005. Rapporten slutfördes av Magnus Henriksson i november 2005. För museet har syftet i första hand varit uppbyggnad av kuinskap på området samt att göra underlag till vidare kunskapsuppbyggnad och forskning. Länsstyrelsen har delfinansierat projektet pga att man vill lokalisera beståndet av denna typ byggnader och deras vårdbehov. Kunskapen om de äldsta timmerbyggnaderna i Uppland är begränsad. Det enda verk som jag funnit som specifikt behandlar uppländsk timmerbyggnadstradition är Nils Åhlenius artikel Uppländsk knuttimring i Uppländsk bygd 1940. 1:2 Urval och metod Arbetet är en selektiv fältinventering. Varje objekt har fotograferats och beskrivits skriftligt. Fotografier utöver dem som återges i rapporten arkiveras på Upplandsmuseet. Den skriftliga dokumentationen är en något förändrad version av en mall som används av Timmerdraget vid Jämtlands länsmuseum. Någon exakt tidsavgränsning av vilka byggnader som omfattats av inventeringen har varit svår att göra. Målsättningen har varit att byggnaderna ska vara från 1600-tal eller tidigare men troligen finns även några yngre objekt medtagna. Med fokus på att söka de äldsta byggnaderna har kriterierna för urvalet varit att de ska förete något tecken på hög ålder. Detta har främst gällt sådant som timmerbehandling, knuttyper, dekorativa skärningar, planlösning eller väggkonstruktion. Underlagsmaterial har varit Rolf Ringströms förteckningar över intressanta objekt, kulturmiljövårdsprogram för Enköpings, Östhammars och Tierps kommuner, uppteckningar av Nils Åhlenius samt samtal och kontakter med personer på plats. Det har visat sig att objekten till största del finns med i kulturmiljövårdens underlagsmaterial men att kunskapen om deras ålder och kontext är liten. Terminologin i beskrivningarna kan oftast återföras till Sigurd Erixon, eftersom fullgoda alternativ saknas. Där byggnadernas sidor betecknas med sidor A-D betyder det att den sida där ingången finns getts beteckningen A och de andra sidorna följer medsols. Ett fåtal byggnader som faller inom ramarna för inventeringen har inte tagits med eftersom de redan är väl kända och dokumenterade. Det gäller fataburen vid Eka herrgård, Lillkyrka socken, bodlängan i Fäcklinge, Tierps socken samt byggnader på Disagården i Uppsala. Dessutom finns ett antal objekt som museet uppmärksammats på genom personliga kontakter eller genom att de finns upptagna i byggnadsinventeringar men som inte medtagits eftersom de enligt beskrivning verkat ha alltför låg ålder. 2

2 Kort orientering om byggnaderna Knuttimringstekniken började spridas i Sverige omkring år 800 1000 och har i stora delar av landet varit den dominerande folkliga byggnadstekniken in på 1900-talet. Konstruktivt är den enkel samtidigt som den ger utrymme för stor variationsrikedom. Att tekniken är virkeskrävande har haft mindre betydelse i barrskogsrika områden. De äldsta knuttimrade byggnader som idag finns kvar är nästan uteslutande förvaringsbodar av olika slag. Dessa typer av byggnader har funnits i stort antal och var omsorgsfullt byggda för att vara bra förvaringsplatser för i första hand livsmedel. Samtidigt var de inte utsatta för lika stort förändringstryck som bostadshusen eller nedbrytande faktorer som fähusen. I det material som tagits med i inventeringen finns dock något enstaka bostadshus samt ett gethus. Dessa är sannolikt inte äldre än 1700-tal men har ändå tagits med eftersom de uppvisar en timmerbehandling som har äldre rötter. En byggnadstyp som varit svår att ringa in är tröskladorna. Bland de byggnader som betecknas spannmålsbodar i materialet kan finnas någon eller några som även använts som trösklador. Överlag har det varit svårt att fastställa byggnadernas användningsområden då det ofta inte gått att besikta dem interiört. Timringstekniken har förändrats genom tiderna. För fördjupning i ämnet får hänvisas till t ex Nils Åhlenius 1940. Några drag som är typiska för de äldsta timmerbyggnaderna kan dock nämnas. Timret är tätvuxet och antingen rundskavt eller facettbilat, dvs bilat till en sexkantig form där så lite som möjligt av den känsliga ytveden finns kvar. Rundskavt timmer är ofta gran där barken är lätt att fläka av om det görs när timret är färskt. Mot knutarna är timret avsmalnande genom att man huggit sk halsningar. Halsningarna hänger i allmänhet samman med sneda hak i knuten, vilket är ett annat fenomen som försvinner med tiden. Knutarna är nästan alltid sk dubbelkattknutar som har en uppstickande sk betta mitt i haket. Dubbelkattsknuten är allmänt förekommande långt fram i tiden Variationerna är många, några exempel framgår av fig nedan. Knutskallarna är i samband med sexkantigt och skavt timmer nästan alltid sexkantiga eller urnformade för att senare bli fyrkantiga. Många av de äldre bodarna har dekorativa skärningar. Dessa återfinns oftast i konstruktivt viktiga delar som kragstocken på utkragande byggnader. Mycket tydligt är hur lokalt förankrat sättet att dekorera är. Ofta ser man snarlika skärningar inom ett begränsat geografiskt område. 3

3 Kunskapsuppbyggnad - forskning Följande områden har jag sett som intressanta för fortsatta studier: 3:1 Dendrodatering I mitten av 1980-talet dendrodaterades ett tiotal byggnader av Håkan Landström, Thomas Bartholin och Stefan Kriig. En rapport utkom 1993. Dateringarna gjordes utifrån de inblandades eget intresse, utan egentlig uppdragsgivare. Diskussioner har förts om att få till stånd ytterligare dendrodateringar. Finns speciella frågeställningar inför en sådan satsning på dateringar ska urvalet givetvis göras utifrån det. Allmänt kan sägas att de dendrodateringar som gjorts hittills mest rör byggnader som uppvisar verkar vara de allra äldsta. För att öka kunskapen om hur byggnadssätten utvecklades bör man välja ut ett antal objekt som kan antas vara från olika utvecklingsperioder. Nedanstående objekt visar samtliga tecken på förändring mot det sätt att bygga timmerbyggnader som senare kom att bli rådande. Dessutom finns några objekt i listan där andra faktorer är förstärkande skäl till att de vore intressanta att datera. Det kan vara att det finns en intressant kringmiljö, avvikande storlek eller att de rekommenderas för byggnadsvårdsbidrag. Boden i Hållbo är gjord i timringsteknik med bl a mycket långa halsningar som antyder hög ålder. Fälandsboden i Österlövsta samt boden på Kullbol i Dannemora sn har årtal inskuret i kragstockarna, det vore intressant att se om årtalen överensstämmer med den verkliga åldern. Prioriterade objekt: -Ubblixbo 1:15. Tierps sn -Morkarla kyrkas likbod -Karö 3:9, Valö sn -Nyhagen, Rasbo sn -Vamsta 16:1. Gamla Egons Valö sn -Vika, Films-Österby 9:1, Films sn -Norrby 2:12, Morkarla sn -Kullbol, Dannemora sn -Österlövsta hembygdsgård, Fälandsboden -Skållbo 1:2, Hållnäs sn -Halvörebyäng 1:1, Morkarla sn -Karkebo, 1:3, Films sn -Övernuttö 2:8, Börstils sn 3:2 Uppmätningar Uppmätningar kan motiveras av flera skäl. Det första och mest uppenbara är att man vill dokumentera en byggnad som historiskt dokument och för kommande forskning. Uppmätningsprocessen är dock även i sig själv ett bra analysredskap och ger god grund till fördjupad kunskap. Ingen kan t ex idag föreställa sig arkeologiska undersökningar där anläggningarna inte noggrant mäts och ritas upp. Det är därför önskvärt att det vid t ex antikvariska kontroller kan göras uppmätningar i större utsträckning än idag. 3:3 Flyttningsmönster Man kan utgå ifrån att de flesta av byggnaderna i inventeringen har flyttats. För många av objekten framgår det genom flyttningsmärken i timret eller genom studier av kartor. Dessutom kan man ofta utifrån kontexten på platsen anta att byggnaden har flyttats under sin livstid. Inom kulturmiljövården värderas byggnader i vad som anses vara ursprungligt läge högt. Samtidigt är det tydligt att byggnader som dem som ingår i inventeringen ofta har flyttats, vilket gör att föreställningen om att det finns ett äkta, ursprungligt objekt på en ursprunglig plats problematisk. Att undersöka hur byggnaderna har flyttats skulle utan tvekan tillföra ny bebyggelsehistorisk kunskap. Källmaterialet skulle med nödvändighet behöva vara mångskiftande. Uppenbara källor är skifteshandlingar och häradsekonomiska kartan. Bouppteckningar och syneprotokoll kan eventuellt ge information om hur byggnadsbeståndet förändrats. En intressant möjlighet är att kunna identifiera timrets växtplats med naturvetenskapliga analysmetoder. Dels genom sk isotopanalys, dels genom att det finns möjlighet att proveniensbestämma trämaterial genom årsringarna. Att bestämma växtplatsen är dock bara en pusselbit som inte säger mycket om hur byggnaden därefter har flyttats. Likaså är det osäkert hur noggrant det går att bestämma växtplatsen. 4

4 Prioriterade objekt för upprustning Samtliga byggnader som ingår i denna inventering har genom hög ålder ett så stort kulturhistoriskt värde att de bör kunna komma ifråga för bidrag till vård av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Det finns dock ett antal byggnader som jag ansett särskilt bör uppmärksammas och värda att prioritera vid bidragsgivning. De flesta är delar av kulturhistoriskt värdefulla miljöer och sedan tidigare utpekade i kulturmiljöprogram. Att samtliga finns i Östhammar får ses mot bakgrund att nästan 2/3 av byggnaderna i inventeringen finns inom denna kommun. För byggnaderna på Sund 1:6 och Film 9:18 är det avgörande skälet att de återfinns på listan att de är byggda med facettbilat timmer vilket visar mycket hög ålder. Flera av byggnaderna har intresserade ägare som sagt sig vara positiva till upprustning. Vid urvalet av bidragsobjekt bör man ytterligare överväga om det är lämpligt att byggnader av den ålder och värde det här rör sig om ska vara diskvalificerade för bidrag för att de av kulturmiljövården klassas som flyttade. -Karö 3:9. Valö sn. -Övernuttö 2:8, Börstils sn. -Ytternuttö 3:9, Börstils sn -Halvörebyäng 1:1, Morkarla sn. -Sund 1:6, Börstils sn -Ovanby 5:6, Ekeby sn -Långalma 1:39, Börstil sn -Film 9:18, Södervika, Börstils sn 5 Geografisk fördelning Nedan finns en förteckning sockenvis över antalet objekt som finns med i inventeringen. De nordöstra delarna av länet, framförallt Östhammars kommun dominerar. De många objekten kan delvis förklaras av att byggnadsinventeringen för kommunen är detaljerad och välgjord, men det är ingen tvekan om att det finns ovanligt stort bestånd av äldre träbebyggelse i området. I Håbo kommun har inte påträffats några byggnader som faller inom ramarna för inventeringen. Enköpings kommun Älvkarleby kommun Altuna sn 1 st Älvkarleby 2 Fittja 1 Fröslunda 1 Östhammars kommun Härkeberga 1 Alunda 4 Kungs-Husby 1 Börstil 9 Torstuna 3 Dannemora 3 Lillkyrka 1 Ekeby 1 Film 9 Tierps kommun Forsmark 3 Hållnäs 3 Gräsö 2 Tegelsmora 1 Hökhuvud 2 Tierp 1 Morkarla 8 Vendel 5 Skäfthammar 1 Österlövsta 1 Valö 7 Uppsala kommun Almunge 1 Skuttunge 3 Björklinge 1 Bondkyrko 1 Knutby 1 Rasbo 1 5

Enköpings kommun 6

Inventering av äldre timmerbyggnader i Uppsala län 2004-2005 Datum: 050720 Objekt: Överkragande enkelbod Ägare: Fröslunda hembygdsförening Flyttad: från Billerstena Inventerare: Magnus Henriksson Fastighet: Altuna sn, hembygdsgården Funktion, ursprunglig nuvarande: Datering: Kulturhistoriskt skydd: Omnämnd i Enköpings kommuns kmv-program Från mälarvik till skogsbygd område 3 Bed ömning av miljön: Antal stockar i långvägg: 15 i gavel: 22 Lägsta syllen i: gavel Bottenbjälklag mellan:a1-c1 Stighöjd: 22 cm Mellanbjälklag: A10-C10 Övrigt: Gott skick Byggnadsdel Material, mått, ytbehandling etc Skick. åtgärd Sockel-mark Stommeväggar Längd - bredd Timrets form, halsning, knuttyp Ytbehandling Tak Ev tidigare takkonstruktion Vindskivornock Dörr Natursten under knutar Fyrbilat timmer. Rödfärgad. Raka hakknutar. Bottenyta 3,50 x 3,80 m Enkupigt handslaget lertegel. Av trä, tjärade. Vindskivor profilerade. Inåtgående, tjärad, av mkt breda stående brädor. Till övre botten tjärad utåtgående brädlucka. Fönster - Interiör, golv - Övrigt - 7

8

Inventering av äldre timmerbyggnader i Uppsala län 2004-2005 Datum: 050720 Inventerare: Magnus Henriksson Objekt: Vasakällaren Fastighet: Altuna sn, Revelsta 1:1 Ägare: Revelsta fideikommis Flyttad: Nej Funktion, ursprunglig nuvarande: Datering: 16-1700-tal enligt kmv-program. Källarmuren sannolikt medeltida Kulturhistoriskt skydd: Omnämnd i Enköpings kommuns kmv-program Från mälarvik till skogsbygd område 6 Bedömning av miljön: Relativt välbevarad Antal stockar i långvägg: 14 i gavel: 36 Lägsta syllen i: gavel Bottenbjälklag mellan: Stighöjd:23 cm Mellanbjälklag: Övrigt: Byggnadsdel Material, mått, ytbehandling etc Skick. åtgärd Sockel-mark Stommeväggar Längd - bredd Timrets form, halsning, knuttyp Ytbehandling Tak Ev tidigare takkonstruktion Vindskivornock Dörr Hög bruksmurad källarmur av markfunnen sten. Fyrbilat rödfärgat timmer. Alla knutar inklädda, knutningen gick därför ej att besikta. Östra gaveln panelklädd. Bottenyta 9,40 x 9,40 m Tvåkupigt lertegel. Trä. Vindskivor rödfärgade. Till källaren svartmålad paneldörr klädd med dubbelfasspånt i fiskbensmönster. Till övre botten dörr i södra fasaden som är nygjord av stående rödfärgade brädor. Gott skick. Nyligen renoverat. Gott skick. Nyligen renoverat. Nyligen omlagt. Fönster - Interiör, golv - Övrigt - 9

10

Inventering av äldre timmerbyggnader i Uppsala län 2004-2005 Datum: 050720 Objekt: Överkragande enkelbod Ägare: Flyttad: Inventerare: Magnus Henriksson Fastighet: Fittja sn, Fittja 3:2, 3:3, Bodarna Funktion, ursprunglig nuvarande: Datering: Kulturhistoriskt skydd: Omnämnd i Enköpings kommuns kmv-program Från mälarvik till skogsbygd område 41 Bedömning av miljön: Mkt värdefull gård med äldre portlider och två st bostadshus. Flera byggnader är förfallna. Antal stockar i långvägg: 19 i gavel: 26 Lägsta syllen i: långsida Bottenbjälklag mellan: Stighöjd: 20 cm Mellanbjälklag: Övrigt: Byggnadsdel Material, mått, ytbehandling etc Skick. åtgärd Sockel-mark Stommeväggar Längd - bredd Timrets form, halsning, knuttyp Ytbehandling Tak Ev tidigare takkonstruktion Vindskivornock Dörr Låg grund av tuktad naturtsten. Fyrbilat timmer. Raka enkla hakknutar. Rödfärgat. Bottenyta 3,90 x 3,90 m Tvåkupigt lertegel. Vitmålade av trä. Teglet ligger i urskärningar i vindskivan istf överliggare, Nock är lertegel. Återanvänd mycket gammal paneldörr. Panel med rombmönster. Nu monterad utåtgående. Till övre botten enkel rödfärgad brädlucka. Starkt vittrat. Fönster - Interiör, golv - Övrigt. 11

12

Inventering av äldre timmerbyggnader i Uppsala län 2004-2005 Datum: 050126 Objekt: överkragande enkelbod Ägare: Flyttad: Inventerare: Magnus Henriksson Fastighet: Fröslunda sn, Stora Kvek 2:34, Kvekgården Funktion, ursprunglig nuvarande: Förvaring av spannmål Datering: Kulturhistoriskt skydd: Bedömning av miljön: Antal stockar i långvägg: 9 i gavel: 17 Lägsta syllen i: långvägg Bottenbjälklag mellan: A1-C1 Stighöjd: 23 cm Mellanbjälklag: Övrigt: Byggnadsdel Material, mått, ytbehandling etc Skick. åtgärd Sockel-mark Stommeväggar Längd - bredd Timrets form, halsning, knuttyp Ytbehandling Tak Ev tidigare takkonstruktion Vindskivornock Dörr Natursten under knutar Fyrbilat timmer med raka hak, knut utan betta. Ej rödfärgat. Yttermått 4,95 x 3,90 m. Vass Trä, omålat. Nocken vasstäckt Inåtgående ursprunglig dörr av tjärade stående brädor. Fönster - Interiör, golv - Övrigt - 13

14

Inventering av äldre timmerbyggnader i Uppsala län 2004-2005 Datum: 050120 Objekt: Portlider sammanbyggd med dubbelbod Ägare: Nordiska museet Flyttad: 1928 från Tjursåker Inventerare: Magnus Henriksson Fastighet: Härkeberga sn, Härkeberga 3:5, Kaplansgården Funktion, ursprunglig nuvarande: Datering: Kulturhistoriskt skydd: Bedömning av miljön: Unik anläggning Antal stockar i långvägg: 13 i gavel: 21 Lägsta syllen i: Bottenbjälklag mellan: Stighöjd: 21 cm Mellanbjälklag: Övrigt: Gott skick Byggnadsdel Material, mått, ytbehandling etc Skick. åtgärd Sockel-mark Stommeväggar Längd - bredd Timrets form, halsning, knuttyp Ytbehandling Tak Ev tidigare takkonstruktion Vindskivornock Dörr Natursten under knutar Fyrbilat timmer med urnformade knutskallar. Enkelkattsknutar med raka hak utan halsningar. Vissa knutrader inklädda. Rödfärgad. Vasstak Rödfärgade Bräddörrar av kilsågade mkt breda stående brädor. Skador vid nock? Fönster - Interiör, golv Klovor, i övrigt ej besiktat. Övrigt - 15

16

Inventering av äldre timmerbyggnader i Uppsala län 2004-2005 (Kursiverade uppgifter gäller bod-portliderdelen) Datum: 050720 Inventerare: Magnus Henriksson Objekt: Magasin-bod-portlider. Norra delen Fastighet: Kungs-Husby sn, Grönsö 1:1 är magasin och bod, ej överkragande. Södra delen överkragande portlider och bod. Ägare: Grönsöö säteri ab Flyttad: Ja, sannolikt flyttad från Grönsö by. Funktion, ursprunglig nuvarande: Magasin-portlider-visthusbod Datering: Märkt Anno 1733 i timmer över dörr. Kan vara det år byggnaden flyttades. Åtminstone portlidret bör vara äldre. Kulturhistoriskt skydd: Omnämnd i Enköpings kommuns kmv-program Från mälarvik till skogsbygd område 75 Bedömning av miljön: Antal stockar i långvägg: Södra 23 resp norra 24 st Lägsta syllen i: långvägg resp gavel Bottenbjälklag mellan: A1-C1 i gavel: Södra 38 resp norra 40 st Stighöjd: 25 cm Mellanbjälklag: Övrigt: Byggnadsdel Material, mått, ytbehandling etc Skick. åtgärd Sockel-mark Stomme-väggar Längd - bredd Timrets form, halsning, knuttyp Ytbehandling Tak Ev tidigare takkonstruktion Vindskivornock Dörr Fönster Interiör, golv Norra delen har låg stengrund, delvis även betonggrund fr 1970-talet. Södra delen har en högre grund av kallmurad markfunnen sten. Fyrbilat rödfärgat timmer. Raka hakknutar. Bottenyta 9,0 x 11,80 + 14,90 m Enkupigt maskinslaget lertegel på äldre undertak. Omlagt med oljehärdad board. Svartmålade trävindskivor. Bandplåtsnock. Från söder: 1.Inåtgående mkt gammal paneldörr klädd med liggande dubbelpärlspånt. 2. Dörrar t portlider av stående brädor, 1900-tal. 3. Utåtgående paneldörr, klädd med diagonal dubbelpärlspånt. 4. På gaveln dubbeldörrar med dubbelpärlspont i fiskbensmönster. Samtliga svarttjärade. På övre botten lucka av stående brädor. Gluggar på övre botten. Ej besiktat På något ställe stänker fukt mot timmervägg, bör justeras. Mest gott skick. Mindre rötskada i syll längs västra långväggen, se ovan. Övrigt - 17

18

Inventering av äldre timmerbyggnader i Uppsala län 2004-2005 Datum: 050120 Objekt: Överkragande bod. Ägare: Kotiranta, Saarijärvi Flyttad: Inventerare: Magnus Henriksson Fastighet: Lillkyrka sn, Eka 3:1, Kilås, torp till Eka gård Funktion, ursprunglig nuvarande: Visthusbod Datering: Bedömning av miljön: Torp, relativt välbevarat, ladugård borta Antal stockar i långvägg: 8 i gavel: 15 Lägsta syllen i: gavel, byggnaden är sänkt. Bottenbjälklag mellan: Stighöjd: Mellanbjälklag: Övrigt: Gott skick Byggnadsdel Material, mått, ytbehandling etc Skick. åtgärd Sockel-mark Stommeväggar Längd - bredd Timrets form, halsning, knuttyp Ytbehandling Tak Ev tidigare takkonstruktion Vindskivornock Dörr Cementblock Fyrbilat timmer. Raka enkla knutar. Rödfärgat. Yttermått 3,0 x 3,6 m Tvåkupigt lertegel. Tidigare haft rörtak. Vita vindskivor av trä. Tegelnock. Stående brädor, svart logportsfärg. Smidda beslag, smidd spik. Fönster - Interiör, golv Ej besiktat Övrigt - 19

20

Inventering av äldre timmerbyggnader i Uppsala län 2004-2005 Datum: 050120 Objekt: Överkragande enkelbod Ägare: Torstuna hembygdsförening Flyttad: från Råby, Simtuna Inventerare: Magnus Henriksson Fastighet: Torstuna sn, Torstuna hembygdsgård, JanJansgården i Härled Funktion, ursprunglig nuvarande: Visthusbod Datering: Kulturhistoriskt skydd: Bedömning av miljön: Fin hembygdsgård, delvis med ursprungliga byggnader Antal stockar i långvägg: 14 i gavel: 20 Lägsta syllen i: gavel Bottenbjälklag mellan: A1-C1 Stighöjd: 24 cm Mellanbjälklag: Övrigt: Gott skick Byggnadsdel Material, mått, ytbehandling etc Skick. åtgärd Sockel-mark Stommeväggar Längd - bredd Timrets form, halsning, knuttyp Ytbehandling Tak Ev tidigare takkonstruktion Vindskivornock Dörr Natursten under knutar Fyrbilat timmer. Dubbelkattsknut med halsningar och sneda hak. Skärningar i kragstocken. Yttermått 3,60 x 4,70 m. Spån Trä, logportsfärg. Stående breda kilsågade brädor. Inåtgående, ursprunglig storlek. Eleganta smidda gångjärn. I överkragningen liten svart lucka av stående brädor. Fönster - Interiör, golv Ej besiktat Övrigt 21

22

Inventering av äldre timmerbyggnader i Uppsala län 2004-2005 Datum: 050120 Objekt: Överkragande bod Ägare: Torstuna hembygdsförening Flyttad: Ja Inventerare: Magnus Henriksson Fastighet: Torstuna sn, Torstuna hembygdsgård, JanJansgården i Härled Funktion, ursprunglig nuvarande: Visthusbod Datering: Kulturhistoriskt skydd: Bedömning av miljön: Fin hembygdsgård, delvis med ursprungliga byggnader Antal stockar i långvägg: 15 i gavel: 22 Lägsta syllen i: gavel Bottenbjälklag mellan: A1-C1 Stighöjd: 22 cm Mellanbjälklag: Övrigt: Gott skick Byggnadsdel Material, mått, ytbehandling etc Skick. åtgärd Sockel-mark Stommeväggar Längd - bredd Timrets form, halsning, knuttyp Ytbehandling Tak Ev tidigare takkonstruktion Vindskivornock Dörr Natursten under knutar Fyrbilat timmer. Dubbelkattsknut med antydning till halsningar och sneda hak. Rödfärgad. Yttermått 4,10 x 3.95 m Enkupigt lertegel. Undertak är sentida lockpanel. Trä, logportsfärg. Stående breda kilsågade brädor. Inåtgående, ursprunglig storlek. Enkla smidda gångjärn. Stocklås. Fönster - Interiör, golv Ej besiktat Övrigt 23

24

Inventering av äldre timmerbyggnader i Uppsala län 2004-2005 Datum: 050120 Objekt: Portlider Ägare: Torstuna hembygdsförening Flyttad: från Råby, Simtuna Inventerare: Magnus Henriksson Fastighet: Torstuna sn, Torstuna hembygdsgård, JanJansgården i Härled Funktion, ursprunglig nuvarande: Portlider, loge Datering: Kulturhistoriskt skydd: Bedömning av miljön: Fin hembygdsgård, delvis med ursprungliga byggnader Antal stockar i långvägg: 14 i gavel: 22 Lägsta syllen i: långvägg Bottenbjälklag mellan: A1-C1 i den högra delen som har golv synligt i exteriör Stighöjd: 26 cm Mellanbjälklag: Övrigt: Gott skick Byggnadsdel Material, mått, ytbehandling etc Skick. åtgärd Sockel-mark Stommeväggar Längd - bredd Timrets form, halsning, knuttyp Ytbehandling Tak Ev tidigare takkonstruktion Vindskivornock Dörr Låg sockel av tuktad sten Fyrbilat timmer. Enkelkattsknut. Raka hak, ej halsningar. Rödfärgad. Yttermått 10,10 x 4,70 m Enkupigt handslaget lertegel. Undertak är sentida lockpanel. Trä, logportsfärg. Portar till körbron är panelklädda svartmålade. Till sidoutrymmen dörrar av stående breda kilsågade brädor. Inåtgående, ursprunglig storlek. Enkla smidda gångjärn. Fönster - Interiör, golv Ej besiktat Övrigt 25

26

Tierps kommun 27

Inventering av äldre timmerbyggnader i Uppsala län 2004-2005 Datum: 050303 Objekt: Pålsboboden, enkelbod Ägare: Hållnäs hembygdsförening Flyttad: 1958-59 Inventerare: Magnus Henriksson Fastighet: Hållnäs sn, hembygdsgården Verstuberget Funktion, ursprunglig nuvarande: visthusbod Datering: Kulturhistoriskt skydd: Bedömning av miljön: Antal stockar i långvägg: 10 gavel: 20 Lägsta syllen i: långsida Bottenbjälklag mellan: A1-C1 Stighöjd: 25 cm Mellanbjälklag: Övrigt: Gott skick Byggnadsdel Material, mått, ytbehandling etc Skick. åtgärd Sockel-mark Stommeväggar Längd - bredd Timrets form, halsning, knuttyp Ytbehandling Tak Ev tidigare takkonstruktion Vindskivornock Dörr Natursten under knutar. Fyllstenar som ej stöder stommen lagda mellan hörnstenarna. Facettbilat timmer med halsningar och snedhak. Dubbelkattknutar. Rödfärgad. Ett gavelröste panelklätt. Yttermått 5,30 x 4,40 m Tvåkupigt lertegel på undertak av längsgånde slätpanel, trol fr 1959. Av trä, svartmålade. Inåtgående svartmålad dörr klädd med dubbelsidig pärlspont. 1700-tal? Belägen på långsida. Fönster - Interiör, golv Ej bes Övrigt - 28

29

Inventering av äldre timmerbyggnader i Uppsala län 2004-2005 Mått och uppgifter rör boddelen Datum: 050914 Inventerare: Magnus Henriksson Objekt: Dubbelbod som byggts in i ekonomi- Fastighet: Hållnäs sn, Skållbo 1:2 byggnad under 1900-talet Ägare: Eva Martinelle,Kjell Ärman tel: 0294-22208, 018-163840 Flyttad: Ja, byggd av återanvänt timmer Funktion, ursprunglig nuvarande: vänstra delen är visthusbod Datering: Kulturhistoriskt skydd: Bedömning av miljön: Byggnader från 18-1900-talet samt pågående nybygge. Antal stockar i långvägg: 8 st rund/facett Lägsta syllen i: Bottenbjälklag mellan: A1-C1 i gavel: 9 st rund/facettimmer Stighöjd: 20 cm Mellanbjälklag: Övrigt: Byggnadsdel Material, mått, ytbehandling etc Skick. åtgärd Sockel-mark Natursten under knutar Marknivån något hög i hörnet AC, Stommeväggar Längd - bredd Timrets form, halsning, knuttyp Ytbehandling Tak Ev tidigare takkonstruktion Vindskivornock Dörr Byggd av varierande timmer, rund-facettoch fyrbilattimmer. Det facettbilade timret har långa och kraftiga halsningar och kan ha mycket hög ålder. Yttermått 7,90 x 4,20 m. Undertak av brädor lagda i byggnadens längsriktning. Yttertak är tvåkupigt lertegel. Nock av tegel. Vindskiva av trä. Enkel dörr av stående brädor. Ålderdomligt stocklås. Fönster - Interiör, golv Breda klovor. Övrigt 30

31

Inventering av äldre timmerbyggnader i Uppsala län 2004-2005 Datum: 050408 Objekt: dubbelbod, senare hopbyggd med bostadshus Ägare: Marit Einarsson 0294-30302 Inventerare: Magnus Henriksson Fastighet: Hållnäs sn, Önsbo 1:7, Georg Janssons Funktion, ursprunglig nuvarande: Flyttad: Datering: Dendrodaterad till 1516. Bartholin-Kriig 1993 Bedömning av miljön: Bostadshus, vedbod samt ladugård bevarade. Antal stockar i långvägg: 11 Lägsta syllen i: Bottenbjälklag mellan: i gavel: inklädd Stighöjd: 19 cm Mellanbjälklag: Övrigt: Gott skick. Intilliggande vedbod är delvis byggd av timmer liknande dubbelbodens. Byggnadsdel Material, mått, ytbehandling etc Skick. Åtgärd Sockel-mark Stommeväggar Längd - bredd Timrets form, halsning, knuttyp Ytbehandling Tak Ev tidigare takkonstruktion Vindskivornock Dörr Natursten under knutar Mellan knutarna rundskavt timmer, knutar och knutskallar sexkantformade. Knuttyp gick ej att se. Gavel och knutar inklädda. Gaveln med mkt breda kilformade brädor uppsatta med smidd spik. Rödfärgad. Bottenyta 4,7 x 6,2 m Tvåkupigt lertegel på längsgående gles underpanel. Tegelnock, vindskivor av trä Dörr från efterkrigstiden av smala svartmålade brädor. Fönster - Interiör, golv - Övrigt - 32

33

Inventering av äldre timmerbyggnader i Uppsala län 2004-2005 Datum: 050504 Objekt: Överkragande enkelbod Ägare: Tegelsmora hembygdsförening Flyttad: Ja, enligt kmv-program Inventerare: Magnus Henriksson Fastighet: Tegelsmora sn, Tegelsmora prästgård (hembygdsgård) Funktion, ursprunglig nuvarande: Förvaringsbod Datering: Kulturhistoriskt skydd: omnämnda i Tierps kommuns kmv-program Tierp tar tillvara 2001, sid 137 Bedömning av miljön: Välbevarad manbyggnad Antal stockar i långvägg: 9 i gavel: 17 Lägsta syllen i: Bottenbjälklag mellan: A-C Stighöjd: 20 cm Mellanbjälklag: Övrigt: Byggnadsdel Material, mått, ytbehandling etc Skick. åtgärd Sockel-mark Rektangulära granitblock Omgivande buskage bör skäras ned intill 2 m kring byggnaden. Stommeväggar Längd - bredd Timrets form, halsning, knuttyp Ytbehandling Tak Ev tidigare takkonstruktion Vindskivornock Dörr Fyrbilat timmer. Dubbelkattknut med raka hak. Överkragning har fågelfotsdekor. Spår av gammal rödfärg. Botenyta 2,80 x 2,80 m Färgtak av tryckimpregnerat virke. - Inåtgående, förstorad. Av stående kilsågade brädor. Enstaka handsmidd spik. I gavlarna starkt vittrat timmer. Fönster - Interiör, golv Synligt i fasad. Övrigt 34

35

Inventering av äldre timmerbyggnader i Uppsala län 2004-2005 Datum: 050121 Inventerare: Magnus Henriksson Objekt: Bodlänga Fastighet: Tierps sn, Ubblixbo 1:15 Ägare: Kerstin och Börje Pettersson 0293-540 21 Flyttad: Funktion, ursprunglig nuvarande: visthusbod, drängstuga Datering: Kulturhistoriskt skydd: Bedömning av miljön: Fin bymiljö, gårdsmiljön relativt kraftigt förändrad Antal stockar i långvägg: 12 i gavel: 21 Lägsta syllen i: gavel Bottenbjälklag mellan: A1-C1 Stighöjd: 26 cm Mellanbjälklag: Övrigt: Gott skick. Nuvarande inredning har tillkommit före nuvarande ägarens tillträde 1985. Vänstra delen av bodlängan är yngre än den högra. Byggnadsdel Material, mått, ytbehandling etc Skick. åtgärd Sockel-mark Stommeväggar Längd - bredd Timrets form, halsning, knuttyp Ytbehandling Tak. Ev tidigare takkonstruktion Vindskivornock Dörr Fönster Interiör, golv Natursten under knutar Fyrbilat skavt timmer. Mycket välgjord timring. Dubbelkattknutar. På den högra äldre delen facettbilade knutskallar. Raka hak utan halsningar. Översta tre varven är senare påbyggda. Rödfärgad. Yttermått 10,30 x 4,70 m Korrugerad plåt. Vitmålade vindskivor av trä. Högra delen har en tjärad bräddörr av stående brädor med smidda beslag. Vänstra dörren är från mitten av 1900-talet men utvändigt klädd med mycket gammal panel. Okänt om den kommer från gården. Äldre sidliggare, övriga fönster är sentida kopplade. I vänstra delen äldre delar som spegeldörrar och kilsågade golv, i övrigt sentida. Övrigt - 36

37

Inventering av äldre timmerbyggnader i Uppsala län 2004-2005 Datum: 050126 Objekt: två sammanbyggda enkelbodar Ägare: Örbyhus slott Flyttad: enligt kmv-program flyttad under första hälften av 1700-talet Inventerare: Magnus Henriksson Fastighet: Vendels sn, Skarp-Ekeby 5:2, Målarens Funktion, ursprunglig nuvarande: Datering: 1500-tal, äldre delen Kulturhistoriskt skydd: omnämnd i Tierps kommuns kmv-program Tierp tar tillvara sid 128 Bedömning av miljön: Välbevarad bymiljö Antal stockar i långvägg: 12 i gavel: 21 Lägsta syllen i: långsida Bottenbjälklag mellan: Stighöjd: varierande Mellanbjälklag: Övrigt: Den södra boden är sannolikt äldre än den norra. Byggnadsdel Material, mått, ytbehandling etc Skick. åtgärd Sockel-mark Natursten under knutar Felaktig marklutning mot sida A. Stommeväggar Längd - bredd Timrets form, halsning, knuttyp Ytbehandling Tak Ev tidigare takkonstruktion Vindskivornock Dörr Södra boden har övervägande rundtimmer, i knutarna facettbilat. Dubbelkattknutar med snedhak och halsningar. Norra boden har fyrbilat timmer med raka dubbelkattknutar utan halsningar. Rödfärgad. Yttermått 8,60 x 4,60 m Tvåkupigt lertegel. Trä, svartmålade Båda dörrarna är inåtgående svarta bräddörrar med smidda beslag. Timret är vittrat och har många fuktfickor. Fönster - Interiör, golv Ej besiktat Övrigt - 38

39

Inventering av äldre timmerbyggnader i Uppsala län 2004-2005 Datum: 050126 Inventerare: Magnus Henriksson Objekt: Enkelbod Fastighet: Vendels sn, Skarp-Ekeby 5:2 Skogvaktarbostället. Ägare: Örbyhus slott Flyttad: Funktion, ursprunglig nuvarande: visthusbod Datering: Kulturhistoriskt skydd: omnämnd i Tierps kommuns kmv-program Tierp tar tillvara sid 128 Bedömning av miljön: Välbevarad bymiljö Antal stockar i långvägg: Lägsta syllen i: Bottenbjälklag mellan: i gavel: Stighöjd: Mellanbjälklag: Övrigt: Behöver översyn. Bakom den timrade boden finns vedbod i stolpresningskonstruktion. Byggnadsdel Material, mått, ytbehandling etc Skick. åtgärd Sockel-mark Natursten under knutar Mark uppvallad mot A och D. Stommeväggar Längd - bredd Timrets form, halsning, knuttyp Ytbehandling Tak Ev tidigare takkonstruktion Vindskivornock Dörr Fyrbilat timmer. Nedtill klädd med fasspåntpanel från1900-talets mitt, i gavelrösten kilsågad locklistpanel uppsatt med smidd spik. Stommen ej åtkomlig för besiktning. Rödfärgad. Yttermått 4,10 x 3,90 m Norra takfallet har enkupigt lertegel, södra har tvåkupigt lertegel. Trä, svartmålade. Nock och vissa vindskivor saknas. Svartmålad dörr, klädd med liggande dubbelspärlspånt. Enkel brädlucka i övre botten. Sannolikt rötskador i nedersta timmervarven. Fönster - Interiör, golv Ej besiktat Övrigt - 40

41

Inventering av äldre timmerbyggnader i Uppsala län 2004-2005 Datum: 050126 Objekt: Överkragande dubbelbod Ägare: Örbyhus slott Flyttad: Inventerare: Magnus Henriksson Fastighet: Vendel sn, Skarp-Ekeby 5:2, Fogdegården Funktion, ursprunglig nuvarande: visthusbod Datering: Kulturhistoriskt skydd: omnämnd i Tierps kommuns kmv-program Tierp tar tillvara sid 128 Bedömning av miljön: Välbevarad bymiljö Antal stockar i långvägg: 14 i gavel: 21 Lägsta syllen i: långsida Bottenbjälklag mellan: A1-C1 Stighöjd: 22 cm Mellanbjälklag: Övrigt: Gott skick, dock en del algbeväxning på nedersta stockvarven Byggnadsdel Material, mått, ytbehandling etc Skick. åtgärd Sockel-mark Stommeväggar Längd - bredd Timrets form, halsning, knuttyp Ytbehandling Tak Ev tidigare takkonstruktion Vindskivornock Dörr Natursten under knutar Fyrbilat timmer med raka dubbelkattknutar utan halsningar. Rödfärgad. Yttermått 7,50 x 3,60 m Tvåkupigt lertegel. Underpanel är äldre slätpanel i takfallets riktning. Trä, vindskivor rödfärgade. Dörrar av stående kilsågade brädor. Inåtgående. Smidd spik och beslag. Fönster - Interiör, golv Ej besiktat Övrigt - 42

43

Inventering av äldre timmerbyggnader i Uppsala län 2004-2005 Datum: 050126 Objekt: Portlider Ägare: Örbyhus slott Flyttad: Inventerare: Magnus Henriksson Fastighet: Vendel sn, Skarp-Ekeby 5:2, Fogdegården Funktion, ursprunglig nuvarande: lider, loge Datering: Kulturhistoriskt skydd: omnämnd i Tierps kommuns kmv-program Tierp tar tillvara sid 128 Bedömning av miljön: Välbevarad bymiljö Antal stockar i långvägg: 15 i gavel: 22 Lägsta syllen i: gavlar Bottenbjälklag mellan: B1-D1 Stighöjd: 24 cm Mellanbjälklag: Övrigt: I stort gott skick Byggnadsdel Material, mått, ytbehandling etc Skick. åtgärd Sockel-mark Stommeväggar Längd - bredd Timrets form, halsning, knuttyp Ytbehandling Tak Ev tidigare takkonstruktion Vindskivornock Dörr Låg sockel av tuktad sten. Fyrbilat timmer med raka dubbelkattknutar utan halsningar. Rödfärgad. Yttermått 10,90 x 4,60 m Tvåkupigt lertegel på längsgående äldre underpanel. Trä, rödfärgade vindskivor. Västra delen har dörr från körbron, dörren är en bräddörr av stående brädor från 1900- talet. Östra delen har dörr mot främre långsidan, täckt med liggande svartmålad dubbelpärlspånt. Smidd spik och beslag. Rötskador i syllen under östra delens dörr. Fönster - Interiör, golv Ej besiktat Övrigt - 44

45

Inventering av äldre timmerbyggnader i Uppsala län 2004-2005 Datum: 050126 Objekt: tiondebod Ägare: Örbyhus kyrkliga samfällighet Flyttad: Inventerare: Magnus Henriksson Fastighet: Vendels sn, Vendels kyrka Funktion, ursprunglig nuvarande: tiondebod Datering: Kulturhistoriskt skydd: Bedömning av miljön: Antal stockar i långvägg: 18 Lägsta syllen i: gavel Bottenbjälklag mellan: i gavel: Stighöjd: 21 cm Mellanbjälklag: Övrigt: Byggnadsdel Material, mått, ytbehandling etc Skick. åtgärd Sockel-mark Stommeväggar Längd - bredd Timrets form, halsning, knuttyp Ytbehandling Tak Ev tidigare takkonstruktion Vindskivornock Dörr Bruksmur av grovt tuktad natursten Fyrbilat timmer. Knutlådor uppsatta med smidd spik. Knutar ej synliga. Södra väggen täckt med rel sentida panel. Norra gavelröstet panelklätt Tvåkupigt lertegel. Trä, vindskivor rödfärgade. Alla svarttjärade. Till övre botten äldre dörr med dubbelpärlspåntpanel i fiskbensmönster. Kraftiga handsmidda beslag. o spik. Nedre dörren är sentida kopia, dubbeldörr med dubbelpärlspånt i rombmönster. Fönster - Interiör, golv Ej besiktat Övrigt - 46

47

Inventering av äldre timmerbyggnader i Uppsala län 2004-2005 Datum: 050303 Objekt: Överkragande enkelbod, Fälandsboden Ägare: Österlövsta hembygdsförening Inventerare: Magnus Henriksson Fastighet: Österlövsta sn, hembygdsgården Funktion, ursprunglig nuvarande: visthusbod Flyttad: 1936 Datering: märkt 1647 Kulturhistoriskt skydd: Bedömning av miljön: Samtliga byggnader flyttade. Antal stockar i långvägg: 9 i gavel: 15 Lägsta syllen i: Bottenbjälklag mellan: A1-C1 Stighöjd: 35 cm Mellanbjälklag: Övrigt: Gott skick trots hög marknivå vid knuten CD Byggnadsdel Material, mått, ytbehandling etc Skick. åtgärd Sockel-mark Stommeväggar Längd - bredd Timrets form, halsning, knuttyp Ytbehandling Tak Ev tidigare takkonstruktion Vindskivornock Dörr Natursten under knutar Fyrbilat timmer med dubbelkattknutar, raka hak utan halsningar. Fågelfotsskärning i överkragningen. Rödfärgad. Yttermått 4,70 x 4,20 m Vedtak av slanor. Undertak är klovor lagda i takets längdriktning. Plastbelagd plåt på bräda. Liggande bred hyvlad panel på stomme av stående brädor. Inåtgående, ursprunglig storlek. Belägen i gavel. Fönster - Interiör, golv Ej bes Övrigt - 48

49

Uppsala kommun 50

Inventering av äldre timmerbyggnader i Uppsala län 2004-2005 Datum: 050504 Inventerare: Magnus Henriksson Objekt:Sammanbyggda överkragande enkel- Fastighet: Almunge sn. AlmungeHagby 3:6, Julsättra bodar. Bodarna byggda intill varandra, den högra boden är sannolikt äldre än den vänstra. Den vänstra boden är troligen byggd samtidigt som de byggts samman med en gemensam överkragning. Ägare: Nicolina Moxnäs, tel 0174-20777 el 070-5800972 Flyttad: Funktion, ursprunglig nuvarande. Förvaringsbodar. Nu hönshus Datering: Kulturhistoriskt skydd: Bedömning av miljön: Manbyggnad fr mitten av 1900-talet. Flygelställda bodar och källarbod är välbevarade. Ekonomibyggnader ej bevarade el sentida. Antal stockar i långvägg: 13 i gavel: 19 Lägsta syllen i: långsida Bottenbjälklag mellan: Stighöjd: 24 cm Mellanbjälklag: Övrigt: Övervägande gott skick Byggnadsdel Material, mått, ytbehandling etc Skick. åtgärd Sockel-mark Stommeväggar Längd - bredd Timrets form, halsning, knuttyp Ytbehandling Tak Ev tidigare takkonstruktion Vindskivornock Dörr Hög kallmurad sockel av tuktad sten. Högra boden: Timmer bilat till åtta sidor. Dubbelkattknutar med sneda hak, små halsningar. Vänstraboden av fyrbilat timmer, liksom överkragningen. Sida C klädd med kilsågad panel uppsatt med smidd spik, liksom gaveln B på vänstra boden. Rödfärgad. Bottenyta 3,60 x 8,30 m Handslaget enkupigt lertegel på äldre lockpanel. Vindskivor av rödfärgat trä. Nock av handslaget tegel. Inåtgående dörrar av stående kilsågade brädor. Målade med svart logportsfärg. Större än ursprungliga dörrar. På bakre takfallet fattas några pannor. Fönster - Interiör, golv Övrigt F n täckta med presenningar Många brännmärken invändigt på väggar. 51

52

Inventering av äldre timmerbyggnader i Uppsala län 2004-2005 Datum: 041123 Inventerare: Magnus Henriksson Objekt: Björklinge kyrkas likbod. Fastighet: Björklinge sn, Björklinge 1:1 Endast gavelröstena är i timmerkonstruktion. Ägare: Björklinge-Skuttunge-Viksta kyrkliga samfällighet Flyttad: Funktion, ursprunglig nuvarande: likbod, nu förvaring av maskiner o inventarier. Datering: 1500-tal pga facettbilat timmer Kulturhistoriskt skydd: Kulturminneslagen kap 4 Bedömning av miljön: Antal stockar i långvägg: i gavel: 11 Lägsta syllen i: Bottenbjälklag mellan: Stighöjd: Mellanbjälklag: Övrigt: Mer information finns i projekteringar rörande Björklinge kyrka. Förvaras bl a i Upplandsmuseets arkiv. Byggnadsdel Material, mått, ytbehandling etc Skick. åtgärd Sockel-mark Stommeväggar Längd - bredd Timrets form, halsning, knuttyp Ytbehandling Tak Ev tidigare takkonstruktion Vindskivornock Dörr Kallmur av granit Gavelrösten av facettbilat timmer, ej knutat. Utvändigt rödfärgad lockpanel av okantade brädor. 3.95 x 4.95 m Enkupigt lertegel. Undertak är sentida lockpanel av kantade brädor i takfallens riktning. Rödfärgade vindskivor av trä. Relativt sentida garagedörrar, utvändigt täckta med pärlspont. Svartmålade. Gott skick Fönster - Interiör, golv Mellanbjälklaget är grova handspjälkade klovor som vilar på facettbilade bjälkar. Dessa saknar mossdrag och är alltså ej återanvända. Övrigt 53

54

Inventering av äldre timmerbyggnader i Uppsala län 2004-2005 Datum: 041208 Objekt: Överkragande enkelbod m. två bottnar Ägare: Flyttad: Enligt uppgift 1950 från Dalarna. Dalarnas museum kan inte uttala sig om proveniens eller ålder utifrån fotografier. Inventerare: Magnus Henriksson Fastighet: Bondkyrko sn. Slånvägen 7, Vårdsätra, Funktion, ursprunglig nuvarande: Härbre Datering: Kulturhistoriskt skydd: Bedömning av miljön: Villatomt Antal stockar i långvägg: 16 i gavel: 23 Lägsta syllen i: gavel Bottenbjälklag mellan: Stighöjd: 25 cm Mellanbjälklag: Övrigt: Byggnadsdel Material, mått, ytbehandling etc Skick. åtgärd Sockel-mark Natursten under knutar Marken bör sänkas och stenar tas bort vid sida A Stommeväggar Längd - bredd Timrets form, halsning, knuttyp Ytbehandling Tak Ev tidigare takkonstruktion Vindskivornock Dörr Fönster Interiör, golv Fyrbilat timmer. Dubbelkattknutar med snedhak och halsningar. Varit rödfärgat, nu dock mycket urblekt. Mått 4,70 x 5,40 m Enkupigt maskinslaget lertegel på underlag av längsgående breda brädor. Svartmålade vindskivor av trä. Nock av maskinslaget tegel. Inåtgående äldre tjärad bräddörr av ursprungliga storlek. Blyspröjsade fönster från 1950-talet. Äldre mkt breda golvbrädor, dock sågade, inte klovor. Övrigt Gott skick 55

56

Inventering av äldre timmerbyggnader i Uppsala län 2004-2005 Datum: 050209 Objekt: Enkelbod från Rickeby Ägare: Knutby hembygdsförening Flyttad: före 1970 Inventerare: Magnus Henriksson Fastighet: Knutby sn, Knutby hembygdsgård, Funktion, ursprunglig nuvarande: visthusbod Datering: Kulturhistoriskt skydd: Bedömning av miljön: Antal stockar i långvägg: 7 i gavel: 13 Lägsta syllen i: långsida Bottenbjälklag mellan: Stighöjd: 30 cm Mellanbjälklag: Övrigt: Byggnadsdel Material, mått, ytbehandling etc Skick. åtgärd Sockel-mark Natursten under knutar Sly bör röjas på baksidan. Marken är alltför hög på flera sidor. Stommeväggar Längd - bredd Timrets form, halsning, knuttyp Ytbehandling Tak Ev tidigare takkonstruktion Vindskivornock Dörr Facettbilat timmer. Sneda dubbelkattknutar med halsningar. I gavelrösten fyrbilat timmer. Delvis klädd med slät panel. Ej rödfärgad. Sentida färjtak. Vindskivor av trä. Stående mkt grova brädor. Kan vara återanvända golvbrädor. Smidda mkt gamla beslag. Mindre rötskador i sida D. Fönster - Interiör, golv Ej besiktat Övrigt - 57

58

Inventering av äldre timmerbyggnader i Uppsala län 2004-2005 Datum: 050504 Objekt: Smedja mm Ägare: Elsa-Greta och Lennart Sellander, Flyttad: Inventerare: Magnus Henriksson Fastighet: Rasbo sn, Nyhagen, Frötuna, (Rasbokils-Årby 1:29?) Funktion, ursprunglig nuvarande: Ursprunglig funktion okänd. Senare ändrad till smedja och konstnärsateljee. Nu på väg att byggas om till sommarbostad. Datering: Kulturhistoriskt skydd: Bedömning av miljön: Rel välbevarade byggnader, bl a mindre parstuga samt ladugård Antal stockar i långvägg: 6 i gavel: 15 Lägsta syllen i: gavel Bottenbjälklag mellan: A-C Stighöjd: 25 cm Mellanbjälklag: Övrigt: Äldre rötskador finns i timmer, nu torra. Byggnadsdel Material, mått, ytbehandling etc Skick. åtgärd Sockel-mark Stommeväggar Längd - bredd Timrets form, halsning, knuttyp Ytbehandling Tak Ev tidigare takkonstruktion Vindskivornock Låg bruksmurad grund av tuktad sten. Utvändigt slätbilat, invändigt facettbilat timmer. Dubbelkattknut med sneda hak. Rödfärgad. Bottenyta 5,20 x 5,40 m Handslaget enkupigt lertegel. Undertak är på ena takfallet gammal lockpanel, andra takfallet är slät, bred rel nylagd panel. Över takkupan ligger äldre skivtäckning av plåt i dimension 120 x 60 cm. Trä, tjärade. Dörr Utåtgående av stående tjärade brädor, 1900- tal. Beslag sannolikt äldre, handsmidda. Fönster Interiör, golv Över dörren liggande överljusfönster. På norra långsidan större takkupa med fönster, trol tidigt 1900-tal. Brädgolv lagt direkt på mark. Övrigt 59

60

Inventering av äldre timmerbyggnader i Uppsala län 2004-2005 Datum: 041123 Inventerare: Magnus Henriksson Objekt: Enkelbod, södra tiondeboden. Fastighet: Skuttunge sn, Skuttungeby 10:1 Ägare: Stiftelsen Skuttunge prästgård Flyttad: är flyttad, byggd av återanvänt timmer Funktion, ursprunglig nuvarande: tiondebod Datering: Kulturhistoriskt skydd: Byggnadsminne Bedömning av miljön: Värdefullt byggnadsminne Antal stockar i långvägg: 15 i gavel: 23 Lägsta syllen i: Gavel Bottenbjälklag mellan: A1-C1 Stighöjd: 22 cm Mellanbjälklag: B-D Övrigt: Byggnadsdel Material, mått, ytbehandling etc Skick. åtgärd Sockel-mark Natursten under knutar Omgivande mark är alltför hög. Hörnstenarna bör höjas o marknivån planeras så att fukt ej samlas mot byggnaden. Stommeväggar Längd - bredd Timrets form, halsning, knuttyp Ytbehandling Tak Ev tidigare takkonstruktion Vindskivornock Dörr Övervägande utförd av återvunnet timmer. Vissa kan ursprungligen varit facettbilade. Nu släthuggna. Dubbelkattknut med raka hak. Ej halsningar. Rödfärgat Enkupigt lertegel på äldre locktak av spårade brädor, ev är hela taket av handkluvna brädor så som i takfoten? Rödfärgade vindskivor av trä. Tränock. Inåtgående paneldörr klädd med diagonal dubbelsidig fasspåntpanel. Tjärad. Sannolikt 1700-tal eller äldre. Gott skick. Fönster - Interiör, golv Ej besiktat Övrigt 61

62

Inventering av äldre timmerbyggnader i Uppsala län 2004-2005 Datum: 041123 Inventerare: Magnus Henriksson Objekt: Kombinerad visthusbod-bostadshus Fastighet: Skuttunge sn, Skuttungeby 10:1, Skuttunge prästgård Ägare: Stiftelsen Skuttunge prästgård Flyttad: Funktion, ursprunglig nuvarande: nattstuga, visthusbod Nu museum Datering: Kulturhistoriskt skydd: Byggnadsminne Bedömning av miljön: Värdefullt byggnadsminne Antal stockar i långvägg: 15/21 i gavel: 20 Lägsta syllen i: långsida Stighöjd: ca 22 cm Bottenbjälklag mellan: A1-C1, i fasad endast Mellanbjälklag: A10-C10 i boddelarna Övrigt: Byggnadsdel Material, mått, ytbehandling etc Skick. åtgärd Sockel-mark Stommeväggar Längd - bredd Timrets form, halsning, knuttyp Ytbehandling Tak Ev tidigare takkonstruktion Vindskivornock Natursten under knutar Fyrbilat timmer. Dubbelkattknut, raka hak, ej halsningar. Rödfärgat Enkupigt lertegel på äldre locktak av spårade brädor. Vindskivor och nock av tjärat trä. Syllstocken till den södra boddelen är skadad. Dörr Fönster Interiör, golv Övrigt Inåtgående paneldörr klädd med diagonal dubbelsidig fasspåntpanel. Tjärad. Sannolikt från första halvan av 1900-talet. Enkla bågar, indelad i två lufter. Byggnaden ej besiktad interiört. Ej besiktat 63

64

Inventering av äldre timmerbyggnader i Uppsala län 2004-2005 Datum: 041123 Objekt: Skuttunge prästgård: visthusbod Ägare: Stiftelsen Skuttunge prästgård Flyttad: Inventerare: Magnus Henriksson Fastighet: Skuttunge sn, Skuttungeby 10:1, Skuttunge prästgård Funktion, ursprunglig nuvarande: mjölbod, nu museum Datering: Kulturhistoriskt skydd: Byggnadsminne Bedömning av miljön: Värdefullt byggnadsminne Antal stockar i långvägg: 14 i gavel: 21 Lägsta syllen i: långsida Bottenbjälklag mellan: A1-C1 Stighöjd: ca 22 cm Mellanbjälklag: Övrigt: Byggnadsdel Material, mått, ytbehandling etc Skick. åtgärd Sockel-mark Stommeväggar Längd - bredd Timrets form, halsning, knuttyp Ytbehandling Tak Ev tidigare takkonstruktion Vindskivornock Dörr Natursten under knutar Fyrbilat timmer. Dubbelkattknut, raka hak, ej halsningar. Rödfärgat Enkupigt lertegel på äldre locktak av spårade brädor. Vindskivor och nock av tjärat trä. Paneldörr klädd med liggandel dubbelsidig fasspåntpanel. Tjärad. Syllstocken till den södra boddelen är skadad. Fönster - Interiör, golv Ej besiktat Övrigt 65

66

Älvkarleby kommun 67

Inventering av äldre timmerbyggnader i Uppsala län 2004-2005 Datum: 050408 Inventerare: Magnus Henriksson Objekt: Härbre från Nedergården i Gårdskär Fastighet: Älvkarleby sn, Älvkarleby hembygdsgård, Ägare: Älvkarleby hembygdsförening Flyttad: Omkring 1940 Funktion, ursprunglig nuvarande: Datering: Kulturhistoriskt skydd: Bedömning av miljön: Samtliga byggnader flyttade till platsen. Väl vårdade. Antal stockar i långvägg: 10 i gavel: 16 Lägsta syllen i: gavel Stighöjd: 24 Bottenbjälklag mellan: A1-C1 Mellanbjälklag: Övrigt: Skänkt av Stora Kopparberg Byggnadsdel Material, mått, ytbehandling etc Skick. åtgärd Sockel-mark Låg sockel av markfunnen sten. Baksidan bör röjas från sly Stommeväggar Längd - bredd Timrets form, halsning, knuttyp Ytbehandling Tak Ev tidigare takkonstruktion Vindskivornock Dörr Fyrbilat skavt timmer. Raka dubbelkattknutar. Rödfärgat. Bottenyta 3.95 x 4,40 m. Färjtak - Mkt breda tjärade kilsågade stående brädor. Smidd spik och beslag. Fönster - Interiör, golv Golvet fortsätter ut under överkragningen. Övrigt 68

69

Inventering av äldre timmerbyggnader i Uppsala län 2004-2005 Datum: 050408 Objekt: Parstuga från Nedergården i Gårdskär Ägare: Älvkarleby hembygdsförening Flyttad: Omkring 1940 Inventerare: Magnus Henriksson Fastighet: Älvkarleby sn, Älvkarleby hembygdsgård, Funktion, ursprunglig nuvarande: bostadshus Datering: Kulturhistoriskt skydd: Bedömning av miljön: Samtliga byggnader flyttade till platsen. Väl vårdade. Antal stockar i långvägg: 11 i gavel: 20 Lägsta syllen i: gavel Bottenbjälklag mellan: Stighöjd: 27 cm Mellanbjälklag: Övrigt: Gott skick. Skänkt av Stora Kopparberg Byggnadsdel Material, mått, ytbehandling etc Skick. åtgärd Sockel-mark Natursten under knutar Kring dörren kan marknivån sänkas något. Stommeväggar Längd - bredd Timrets form, halsning, knuttyp Ytbehandling Tak Ev tidigare takkonstruktion Vindskivornock Dörr Fönster Interiör, golv Fyrbilat skavt timmer. Raka dubbelkattknutar, liknande härbrets. Rödfärgad. Bottenyta 14,60 x 5,35 m Färgtak - Dubbeldörr, delad horisontellt, sk halvdörr, Bred dubbelfasspånt i rombmönster. Bågar med kittfals, troligen 1800-talets andra hälft. Mkt välbevarad Övrigt 70