SymCity 2016 VÄLKOMNA! TRANSFORM! Transformation Omställning Mot en hållbar stad!
Varför ska vi tala omställning? Städerna har under det senaste årtiondet tagit täten i klimatfrågan Sverige vill vara världsmästare i hållbar stadsutveckling! Stolta stadsbyggnads- och planeringstraditioner! Flera svenska städer kan visa upp framstående ekostadsprojekt (Hammarby sjöstad, Västra hamnen) och har vunnit internationell ryktbarhet (särskilt Stockholm, Malmö och Växjö)! Alltfler svenska städer deklarerar djärva klimatmål t.ex.: Klimatneutralt Eskilstuna 2020 (kommunkoncernen) Klimatneutralt Linköping 2025 (2011) Fossilfritt Växjö 2030 (1996) Fossilfritt Stockholm 2050 (2006) Fossilfritt Malmö 2030 (2009) Fossilfritt Örebro 2050 (2010)
Varför ska vi tala omställning?
Varför ska vi tala omställning? MEN Bara begränsade strukturella förändringar på stadsnivå under senaste årtiondena Energieffektivitetsutvecklingen släpar efter! Trafikproblematiken i större städer oförändrad eller värre! Integration och samverkan har det talats länge om, men hur lyckas vi egentligen lära av erfarenheter och finna synergier och multifunktionella lösningar? Växande bostads- och storstadskris!
SymCity 2016 FOKUSOMRÅDEN: - Industriell Symbios Omställning mot en resurseffektiv cirkulär ekonomi - Bostadsområden Omställning mot ett mer hållbart boende och liv i staden - Planering/Samverkan Processer för hållbar stadsomställning
Industriell/Urban symbios Medel för: Stor potential i samverkan mellan industrier, men inte minst mellan industri och stad? Förnyad energieffektivisering? Faktorhopp? Ny organisering av energioch materialströmmar Ny produktion? Grön biobaserad ekonomisk utveckling?
Accelererande befolkningsökning
Storstadsområdena dominerar befolkningstillväxten alltmer (Prognos Svenskt Näringsliv 2011) Storstadsområdena står för drygt 2/3 av landets befolkningsökning Centrala tätorter växer dramatiskt Tätortsbefolkningsutveckling 2005-2010: Lomma +14% Sundbyberg +14% Solna +12% Malmö +10% Stockholm +10%
Svenska bostadskrisen BYGGAKTIVITETEN PÅ SPARLÅGA SEDAN LÄNGE! ALARMEN DUGGAR TÄTT: 122 000 BOSTÄDER SAKNAS I STOCKHOLMS LÄN! (Bov erket 2014) För att råda bot på bostadsbristen behöv s 400 000 nya bostäder inom de kommande fem åren, enligt Bov erket. Vilket motsv ararett nytt Stockholm. 28 juni 2015 Bov erket slår nu larm öv er att 900 000 personer i Sv erige inte har råd med en bostad. Man föreslår att staten ska bygga särskilda slumghetton, så kallad social housing, åt dessa låginkomsttagare eller bidragstagare 8 januari 2016
Otillräckligt, bristande, föråldrat bostadsbestånd <20% av bostäderna byggda efter 1980
Den svenska storstadskrisen! Tilltagande bostadsbrist! Tilltagande kontraster i storstadsområdena: Rikare, aldrig fler arbetsplatser, men kroniskt låg sysselsättning och fattigare i växande delar! Ökad segregation, utanförskap, fattigdom, trångboddhet, kroniskt svaga skolresultat i ekonomiskt svaga stadsdelar och förorter
Är det rätt hållbarhetsproblem vi prioriterar? EXTREMEXEMPLET Rosengård/Herrgården 5,000 (kanske 7000) invånare 15% har arbete 98% invandrarbakgrund
Varför måste vi samarbeta? Makropolitik, utbildning eller forskning i sig knappast tillräckliga för att möta dagens globala och lokala utmaningar Klimat-resurstransitionen kräver utveckling av samhället i form av lärande/tekniska och sociala innovationer/institutionell utveckling Vi måste bli bättre på att finna synergier! Vi är tvungna att utgå från där vi är! Ta vara på möjligheter och hellre ta små steg än stå stilla.
INRAMANDE FRÅGOR NYCKLARNA FÖR ATT SKAPA HÅLLBAR TRANSFORMATION Vilka är de viktigaste fronterna på kortare eller längre sikt? Varför så svårt att åstadkomma "omställning"? Centrala hinder? Hur kan de överbryggas? Behövs nya medel, institutionella ramar-regler, organisations- och finansieringsformer? EKOLOGISK OCH SOCIAL HÅLLBARHET I SAMSPEL Hur får vi till bättre integration och synergier mellan olika välfärdsmål? Hur skapas deltagande och delaktighet? Eller ska vi sikta mot lösningar som inte kräver något större deltagande? FORSKNINGENS ROLL Vilken är forskningens roll i samband med hållbar stadsomställning? Utmaningar för samverkansforskning? Hur behöver forskningen utvecklas? Hur kan den finansieras?