Effektanalys av stomnätsplan Seminar i Norge 13.3.2007
Vad är det frågan om STOMNÄTSPLAN Nationellt viktiga stomnät inom landtrafiken i Finland gäller vägar och järnvägar stomnätet ett nytt begrepp i Finland hittills fyra vägklasser: riksvägar, stamvägar, regionala vägar och förbindelsevägar en del av riksvägarna och stamvägarna nationellt viktiga stomvägar motsvarande en del av järnvägarna nationellt viktiga järnvägar BEDÖMNINGEN AV KONSEKVENSER AV STOMNÄTSPLANEN Lag om bedömning av miljökonsekvenserna av myndigheters planer och program 2
Bakgrund och process Arbetsgruppens rapport Nationellt viktiga trafiknäten och terminaler år 2003. På remiss. Avgränsning av arbetet 2/2004 tillsatte kommunikationsministeriet en arbetsgrupp för att definiera de trafikleder som skall bilda ett stomnät inom landtrafiken i Finland. Arbetsgruppens mellanrapport (KM 48/2005) Nationellt viktiga stomnät inom landtrafiken 5/2005 första förslag till stomnät utgångspunkter för bedömningen av konsekvenser och samråd Bedömningen av konsekvenser av somnätsplanen 08/2005 05/2006 under processen omfattande samråd två separata rapporter (KM 27/2006 och Statens ekonomiska forskningscentral 394/2006) Mellanrapport och värderingsrapporter på remiss 6-7/2006 Arbetsgruppens betänkande 9/2006 Förslag till stomnät lämnades till kommunikationsminister Lag om bedömning av miljökonsekvenserna av myndigheters planer och program 1.6.2005 Landsvägslag 1.1.2006 Banlag 1.1.2008 3
Varför stomnät Konkurrenskraft av näringslivet Transportkostnaders andel av export 2-3 gånger så stor som i länder av mellersta Europa Begränsade ekonomiska resurser Nödvändigt att koncentrera och prioritera 4
Målsättningar för stomnätsplan Smidiga, trygga och snabba förbindelser mellan de största städerna och från olika riksdelar till huvudstaden samt mellan landskapcentrum Snabba och effektiva internationella förbindelser Att förbättra effektiviteten av näringslivets logistik Att öka långsiktigheten av trafikledspolitik 5
Förslag till stomnät Stomvägnätet Banor för snabb persontrafik Banor för tung godstrafik 6
Konsekvenser av plan ur vilka synvinklar Konsekvenser av planer och program uppkommer vid olika tidpunkt. Konsekvenser förekommer på många nivåer. Vilka konsekvenser beror på stomnätsplan? Konsekvenser tidsmässigt Omedelbara konsekvenser Inverkan på målnivå på lång sikt Konsekvenser av utvecklingen av stomleder 7
Omedelbara konsekvenser Redan stomnätsbeslut har konsekvenser markanvändningsreservationer trafiksystemplanering anslutningstillstånd planer som ansluter sig till en stomled 8
Inverkan på målnivå - stomvägar Standard av stomväg Inte en viss teknisk målstandard Omstädigheter verkar Vissa egenskaper på målnivå Smidig trafik Trygg Hastighetsbegränsning i huvudsak 100 km/h Begränsat antal anslutningar 9
Stomvägar 2004 och 2030 Nuläget (2004) Målnivå (2030) Kaksi ajorataa/4 kaistaa 680 km Kaksi ajorataa/4 kaistaa 1 240 km Jatkuva ohituskaista 2+1 30 km ROVANIEMI Jatkuva ohituskaista 2+1 610 km ROVANIEMI 2-kaistainen tie jolla ohituskaistoja 410 km TORNIO-KEMI 2-kaistainen tie jolla ohituskaistoja 820 km TORNIO-KEMI 2-kaistainen tie 1 970 km OULU 2-kaistainen tie 420 km OULU KOKKOLA KAJAANI KOKKOLA KAJAANI TAMPERE VAASA IISALMI TAMPERE VAASA IISALMI SEINÄJOKI KUOPIO JOENSUU SEINÄJOKI KUOPIO JOENSUU PORI TAMPERE JYVÄSKYLÄ SAVONLINNA MIKKELI PORI TAMPERE JYVÄSKYLÄ SAVONLINNA MIKKELI TURKU ESPOO RAUMA TURKU VANTAA LAHTI KOUVOLA IMATRA HÄMEENLINNA LAPPEENRANTA R:MÄKI+HYVINK KOTKA SALO HELSINKI TURKU ESPOO HELSINKI RAUMA TURKU VANTAA LAHTI KOUVOLA IMATRA HÄMEENLINNA LAPPEENRANTA R:MÄKI+HYVINK KOTKA SALO HELSINKI HELSINKI 10
Inverkan på målnivå - stombanor Egenskaper Banor för snabb persontrafik hastighet 160 km/h inte plankorsningar passagekontrol och säkerhetsanordningar Banor för tung godstrafik axeltryck 25 ton och på några banor 30 ton Tillräcklig kapacitet dubbelspår om banan tjänar både snabb persontrafik och tung godstrafik 11
Konsekvenser av utvecklingen av stomnät Trafikpåverkningar Konsekvenser på regional utveckling Påverkningar till näringslivet Miljökonsekvenser Separat studie på regional ekonomi 12
Jämförelsealternativ 0+ Planutkastet för år 2030 jämfördes med alternativ 0+, som innehåller de vägar och järnvägar för vilka finansieringsbeslut har tagits. Jämförelsealternativet är teoretiskt och konsekvenserna av bedömningen kan ses mer som vägledande. 13
Sammandrag av konsekvensbedömning MÅLSÄTTNING Förstärkning av områdens konkurrenskraft Försäkring av servicestruktur i hela landet Balanserad utveckling mellan områden Enhetlig och hög kvalitetsnivå och funktionssäkerhet Förbättring av servicenivån i stomnätet Förbättring av trafiksäkerheten Snabba och effektiva nationella och internationella kommunikationer Förutsättningar för transporternas punktlighet och snabbhet Minskning av utsläpp Minskning av bullerstörningar Bevarning av naturens levnadsvillkor Bevarning av kulturområdet Utveckling av mobilitetsbehov minskande samhällsstrukturen Stomvägar Stombanor 14
Konsekvenser av utvecklingen av stomnät 1 Regional utveckling främjas speciellt genom utvecklingen av stombanor för persontrafik. Genom utvecklingen av stomvägar förbättras trafiksäkerheten avsevärt och trafiken blir smidigare. På stomvägar blir trafiksäkerheten för gång- och cykeltrafiken bättre men den lokala gängligheten kan I viss grad försämras genom att lederna förlängas. Borttagning av plankorsningar på banor för snabb persontrafik förbättrar trafiksäkerheten mycket avsevärt. 15
Konsekvenser av utvecklingen av stomnät 2 Vägtransporterna blir exaktare och transportkostnaderna minskar avsevärt men å andra sidan är påverkningarna på transport- och restider minimala. På järnvägar förkortas restider avsevärt. Järnvägskapacitet ökar och avlägsnar de nuvarande kapacitetsproblemen. 16
Konsekvenser av utvecklingen av stomnät 3 Genom att konkurrenskraften av järnvägstrafik ökar minskar energiförbrukningen och utsläppen. När hastigheter ökar, växer bullerområden trots att bullerhinder byggs. Genom förbättringen av grundvattenskydd och trafiksäkerhet kan förstörningen av grundvatten minskas fastän trafiken växer. Utvecklingen av trafikleder sliter på naturresurser och kan främja splittringen av djur- och växtpopulation. Regional markanvändning och människors livsförhållanden kan lokalt påverkas negativt. Stomnäten beräknas utvidga pendlingsområden vilket i sin tur kan öka splittringen av samhällsstruktur. 17
Förändringar av totalekonomin av landskap när stomnätsplanen har genomförts Ahvenanmaa Lappi Uusimaa 0,25 0,20 Kokonaistaloudellinen muutos, prosenttia peruslaskelmasta Varsinais-Suomi Satakunta Pohjois-Pohjanmaa Kainuu 0,15 0,10 0,05 Kanta-Häme Pirkanmaa Keski-Pohjanmaa 0,00 Päijät-Häme Pohjanmaa Kymenlaakso Etelä-Pohjanmaa Keski-Suomi Pohjois-Karjala Etelä-Savo Pohjois-Savo Etelä-Karjala Nationalprodukt Välstånd 18
Samråd Bedömningen gjordes enligt lag om bedömning av miljökonsekvenserna av myndigheters planer och program. Kommunikationsministeriet ansvarig för processen Man hördes andra myndigheter social- och hälsovårdsministeriet miljöministeriet inrikesministeriet handels- och industriministeriet de regionala miljöcentralerna (13) landskap (19) kommuner (över 400) Allmänheten hade möjlighet att få information samt att yttra sig i frågan. Materialen var hela tiden fritt att läsa via internet där fanns också möjlighet att ge feedback. Officiella kungörelser och meddelanden samt remissbehandling 19
Utlåtanden Över 100 utlåtanden. Tackades öppenhet och regionala tillfällen. Tycktes att bedömningen var i stora drag men tillräcklig, också lite grann kritik. Tycktes att omfattningen av bedömningen var i huvudsak god, men hoppades på lokala kompletteringar. Allmänt hoppades på snabbt beslutfattande Planen har inte betydelse utan finansiering 20
Nytt förslag - stomvägar Rv 1 Helsinki - Turku Rv 3 Helsinki - Tampere - Vaasa Rv 4 Helsinki - Rovaniemi Rv 5 Lusi - Kuopio - Iisalmi - Kajaani Rv 6 Koskenkylä - Lappeenranta - Joensuu Rv 7 Helsinki - Kotka - Vaalimaa Rv 8 Turku - Pori Rv 9 Turku - Tampere - Jyväskylä Rv 10/12 Hämeenlinna (rv3) - Lahti - Kouvola (rv6) Rv 19/8 Jalasjärvi (rv3) - Seinäjoki - Ytterjeppo (rv8) - Kokkola Rv 29 Keminmaa (rv4) - Tornio (gräns) Sv 40 Turun kehätie mellan rv8 - rv1 Sv 50 Kehä III mellan rv1 - rv7 21
Nytt förslag stombanor för snabb persontrafik Banor för snabb persontrafik Helsinki - Turku Helsinki - Tampere - Jyväskylä Tampere - Seinäjoki - Oulu Helsinki - Lahti - Kouvola - Kuopio Kouvola - Imatra Luumäki - Vainikkala Kokkola Kemi Rovaniemi Oulu Kajaani Vaasa Seinäjoki Kuopio Joensuu Jyväskylä Pori Rauma Tampere Imatra Lahti Kouvola Vainikkala Turku Kotka Hamina Hanko Helsinki 22
Nytt förslag stombanor för tung godstrafik Banor för tung godstrafik Helsinki - Oulu Tampere - Rauma Turku - Toijala Vuosaaren rata Riihimäki - Lahti Kerava - Lahti Lahti - Kouvola Kouvola - Kotka/Hamina Kouvola - Kontiomäki - Oulu Tampere - Pieksämäki Kouvola - Luumäki Luumäki - Vainikkala Luumäki - Joensuu Niirala - Säkäniemi Joensuu - Uimaharju Imatrankoski - Imatra Oulu - Tornio Kontiomäki - Vartius Kolari Rovaniemi Tornio Kemi Oulu Raahe Kokkola Vaasa Seinäjoki Jyväskylä Pori Tampere Rauma Toijala Lahti Riihimäki Turku Helsinki Vuosaari Hanko Kajaani Kuopio Kouvola Iisalmi Pieksämäki Hamina Kotka Kontiomäki Imatra Vainikkala Vartius Uimaharju Joensuu Niirala 23
Några nyckeltal - kostnader Utvecklingskostnader av stomnätsplan till år 2030 Stomvägar 3 750 milj. Stombanor 3 300 milj. Tillsammans 7 050 milj. I medeltal cirka 280 milj. /år 24
Några nyckeltal - vägar Vägar km Längd % Trafikarbete milj. bilkm/år % Landsvägar (Allmänna vägar) 78 200 100,0 33 000 100,0 Riks- och stamvägar 13 260 17,0 20 500 62,1 Stomvägar 3 140 4,0 10 600 32,1 25
Några nyckeltal - järnvägar Längd Trafikarbete Järnvägar km % milj. personkm/år milj. tonkm/år % Allmänna järnvägar 5 850 100,0 persontrafik 3 305 100,0 godstrafik 9 664 100,0 Stomnätet av järnvägar persontrafik 1 600 27,3 84,0 godstrafik 2 770 47,4 82,0 26
Härifrån framåt Landsvägslag trädde i kraft 1.1.2006 Kommunikationsminister fattar beslut om stomvägar Banlag Regeringen föreslog den 1 februari att banlagen stadfästas Lagen träder i kraft i början av år 2008 Kommunikationsminister beslutar stombanor Arbetsgruppens förslag till stomvägar och banor lämnades till kommunikationsminister i slutet av september 2006 Minister sköt upp ett beslut till år 2007 Innan ministeriet fattar beslut bör frågan om stomnätet tas upp till behandling i ett lämpligt ministerutskott Riksdagsvalet 2007 just nu (den 18 mars) 27
Tilläggsuppgifter Kommunikationsministeriet mikko.ojajarvi@mintc.fi petri.jalasto@mintc.fi Pöyry Environment sakari.gronlund@poyry.com Statens ekonomiska forskningscetral juha.honkatukia@vatt.fi 28