Tänkbar inredning i en byggnad i den vikingatida tätorten Birka.

2008-08-09 Tänkbar inredning i en byggnad i den vikingatida tätorten Birka. Kurs: Historiska byggnadstekniker -Vikingatida byggande, Vt. 2008 Av: Petra Ensjö Einarson & Ragnar Söderman Handledare: Magnus Sjöholm & Tove Eriksson 1

Abstract Detta arbete handlar om inredning/möbler från Nordeuropa under yngre järnåldern. Syftet är att skapa en bild av inredning i Birka. I första avsnittet behandlar vi runt 30 möbelfynd, både gravfynd men även utgrävda boplatser, samt rekonstruktioner. I del 2 går vi igenom sammanfogningar och utformning. I del 3 finns en genomgång av mönster och dekor från vikingatiden. I sista delen presenteras våra slutsatser i en tänkbar rekonstruerad inredning för en vikingatida stadsmiljö. 2

Innehållsförteckning Abstract...2 Inledning...4 Syfte...4 Metod och avgränsning...4 Disposition...4 Källkritiska problem...4 Del 1. Möbelfynd...5 Sängar...6 Stolar...10 Pallar...13 Övrigt...15 Studier av rekonstruerade järnåldersmiljöer...17 Fasta sängar...17 Del 2. Reflektioner kring utformning och tekniska aspekter för fallstudierna...20 Del 3. Dekoration...21 Översikt över vikingatida konststilar...21 Dekor i Birka...24 Del 4. Vårt rekonstruktionsförslag...27 Inredning i gjutarens hus version 2...27 Inredning i smedens hus (rekonstruktionsområdet Birka)...28 Vidare frågeställningar...29 Källor...30 3

Inledning Denna text är en fördjupningsuppgift som berör inredning och möblemang. Detta sker inom ramen för kursen vikingatida byggnadstekniker och rekonstruktionen av ett vikingatida hus på Björkö. Husrekonstruktionen baseras på ett reellt fynd från svarta jorden så långt det har varit genomförbart. I svarta jorden har dock i princip inte funnits något material som visar hur möblemang och inredningar kan ha sett ut och fungerat, varför vi har fått gå till andra fyndplatser för att få ett underlag. Syfte Att skapa ett underlag för att berika rekonstruktionerna på Ångholmen med interiörer. Vi hoppas på att få en tänkbar tolkning, som när möjlighet finns kan utvärderas, omtolkas och befästas eller falsifieras, genom experimentell arkeologi, av oss och andra. Metod och avgränsning Våra huvudsakliga källor har varit litteratur från ATA men vi har även haft stor hjälp av museipersonal för tips och råd. Därefter har materialet analyserats och vi har skrivit del 1-3. Vårat rekonstruktionsförslag är därefter utarbetat med hjälp av den insamlade informationen samt anpassats till husens specifika tekniska förutsättningar och funktionella behov. Vi behandlar i första hand större möbler och fast inredning. I brist på källmaterial av den typen som berör Birka specifikt har vi fått göra nedslag i tider och områden som är närliggande till staden och perioden. Vi vill dock undvika att basera våra tolkningar på fynd som inte har belägg innan 1000-tal och vi har dessutom inte rört oss lägre söder ut än Nordtyskland. Det mesta av källmaterialet är högreståndsmöbler. Vi har anpassat rekonstruktionsförslaget till de förhållanden som finns på platsen genom att förenkla utformning av dessa och komplettera med dekortyper typiska för Birka i möjligaste mån. Disposition Våran rapport är uppdelad i 4 delar där vi i del 1 behandlar möbelfynd från olika platser. I del 2 reflekterar vi kring utformning och tekniska aspekter för fallstudierna. I del 3 behandlas dekor. I del 4 presenteras våra rekonstruktionsförslag. Källkritiska problem Under följande punkter tar vi upp några av de problem som vi anser att tolkningen av materialet medför. Dessa beror på källornas omfång eller ur vilket perspektiv de är skrivna men även på vårat urval av källor. Dessa saker bör man ha i åtanke när man läser vår rapport. Det finns mycket begränsad litteratur om möblefynd i Sverige från vikingatid. Man kan fråga sig hur likt den kultur som fanns i Norge, Danmark och norra Tyskland var, jämfört med den som fanns i Birka. De skisser som finns från norden och norra Tyskland är rekonstruktioner som innehåller potentiell felkälla. Hur lättolkat är fyndmaterialet och hur välbaserade är rekonstruktionsskisserna? Materialet domineras av gravfynd från de högre stånden, hur nära ligger de vardagsföremål? Den dekor vi finner från Birka är på mindre föremål, ofta i metall eller ben. Vi vet inte hur nära den dekor som finns på dessa, ligger den på möbler och inredning? De skrivna källorna har bristande information om virkeskvalité och art. Hur vet vi vilken form av virke som användes och hur det formades, ex. med vilka verktyg? 4

Del 1. Möbelfynd I Birkas fyndmaterial finns inte mycket som visar hur möblemanget sett ut. Det enda vi har att gå på är det som Björn Ambrosiani, arkeologen som ledde 1990-talets utgrävningar i stadsområdet, tror. Enligt honom kan man anta att inredningen till viss del har bestått av väggfasta bänkar, dock finns inget som tyder på mullbänkar. Utöver detta är vi hänvisade till fynd från närliggande områden och perioder. Den litteratur som vi använder som huvudkälla till denna del är Barbara Groddes Hölzernes Mobila rim vor- und frühgeschichtlichen Mittel- und Nordeuropa. Våra fallstudier baseras i stort på hennes material. Vi tror att hennes beskrivning täcker in alla större fyndplatser i Nordeuropa, då vi i samtal med arkeologer i stort sätt bara blivit rekommenderade fynd som är representerade i hennes sammanställning. Utöver Groddes bok använder vi oss av specifik litteratur om Oseberg och Oberflacht samt ett par nerdyk i tidigt historiskt material. Det vore bra att komplettera med material från de ryska områdena, vi har dock inte hittat någon sådan. Nedan finns ett par exempel från Bronsålder och Merovingisk tid, som vi har med eftersom vi bedömer dem som i sin grund konstruktivt universala och/eller har kontinuitet i historiskt tid. Fallstudierna visar olika typer av möbler, men inte hur frekvent förekommande typerna är i förhållande till varandra, eftersom vi rensat bort en del som inte gav några tekniska eller utformningsmässiga nyheter. Bland annat finns många stol- och pallsitsar. Man bör ha i åtanke att de flesta av bilderna på möbelfynd är rekonstruktionsritningar, vi vet inte vilka osäkerhetsfaktorerna är i originalmaterialet, vår tolkning baseras på denna potentiella felkälla. 5

Sängar A. Säng, Köln Datering: Merovingisk tid Fyndsammanhang: Gravsäng/kista Mått: längd 137 cm, bredd 53 cm, höjd (utan ben) 50 cm. Teknisk beskrivning: Säng med fyra runda hörnstolpar. Det framgår inte av ritningen hur de utåtriktade krafterna motverkas. Sido och gavelstyckena i bottendelen är i över huvud taget inte intappade i stolparna. De svarvade spjälverket ovanför är intappat, men ej säkrat. Botten består av fyra plankor som är fastdymlade underifrån i urtag i underdelen av sidostyckena. På längden ovanför dessa finns två liggplankor. I rekonstruktionsbilden har ett underrede ritats till, förmodligen för att man inte har förstått hur botten hållits uppe annars. Utformning/Dekor: Består av svarvade former och linjemönster. B. Säng, Oberflacht Datering: Merovingisk tid Fyndsammanhang: Grav (grav 92) Mått: längd 185 cm Teknisk beskrivning: Säng med fyra runda hörnstolpar. Konstruktion oklar, sidostycken är troligen infällda en bit och dymlade. Botten tycks bestå av vinkelräta lager av tunna pinnar. Utformning/Dekor: Svarvade dockor mellan ett övre respektive nedre stycke, stolparnas topp har en enkel svarvad antydan till knopp. 6

C. Säng, Oseberg Datering: Vikingatid, mitten av 800talet. Fyndsammanhang: Gravgåva, högre ståndsgrav Mått: längd 220 cm, bredd 190 cm, höjd 159 cm. Teknisk beskrivning: Sidostycket är fäst med tre dymlingar på insidan av den stående/bärande sidostycket i huvudändan. I fotändan är sidostycket intappat genom hörnstolpen och säkrad med dymling på andra sidan. Gavelstycket i huvudändan är intappat rakt igenom de bärande sidostyckena och säkrat med dymling. Gavelstycket i fotändan är intappat, men inte rakt igenom stolparna och inte säkrat. Botten består av plankribbor infästa rakt igenom sidodelarna och den plankan som är längst mot fotändan är säkrad med dymling rakt igenom den utstickande delen. Utformning/Dekor: De stående sidostyckena avslutas med djurhuvudornamentik. Benen i fotändan är avsmalnande upp mot en tärnings/diamanat-formad nacke/krage under trapetsoidformad knopp. D. Säng, Oseberg Datering: Vikingatid, mitten av 800-talet. Fyndsammanhang: Gravgåva, rik båtgrav (typ 192) Mått: längd 176 cm, bredd 112 cm, höjd 100 cm. Teknisk beskrivning: Sidostycket består av två plankor som är tappade igenom, i liv med de fyrkantiga hörnstolparna. Dymlingar igenom stolparna säkrar. Gavel och sidopartierna är i linje med varandra i överkant och detta medför att tapparna inte hamnar mitt i plankorna. Gavelstyckena är tappade igenom stolparna på motsvarande sätt, men vi kan inte se några dymlingar som säkrar. Botten ligger ganska högt och består av 2 (eller är det 3?) lager vinkelrätt lagda pinnar. Utformning/Dekor: De raka, fyrkantiga stolparna avslutas men en platt rundad nacke/krage med en högsträckt rundad knopp. 7

E. Säng, Oseberg Datering: Vikingatid, mitten av 800-talet. Fyndsammanhang: Gravgåva, rik båtgrav (typ 234) Mått: längd 171 cm, bredd 120 cm, höjd 98 cm. Teknisk beskrivning: Både sidostycken och gavelstycken är intappade rakt igenom och i liv med de fyrkantiga stolparna och säkrade med dymlingar. Gavelstyckena är svagt konvexa. Sängbotten är flätad. Utformning/Dekor: De svagt på mitten ansvällande fyrkantiga stolparna avslutas med en tärnings/diamanat-formad nacke/krage med en högsträckt trapetsoid knopp. F. Säng, Gokstad Datering: Vikingatid, sent 800tal/ tidigt 900-tal. Fyndsammanhang: Gravgåva, högre stånds båtgrav Mått: längd 143cm, bredd 110 cm, höjd 75 cm Teknisk beskrivning: Säng med fyra hörnstolpar vari sido- och gaveldelarna är intappade rakt igenom och fästa med dymlingar. Botten består av plankribbor infästa rakt igenom sidodelarna på samma sätt som ovan och säkrade med dymling rakt igenom den mittersta utstickande delen. Utformning/Dekor: hörnstolparna är formade smäckrare nertill och en midja med rundad kula under en trapetsoidformad knopp upptill. I övrigt odekorerad. 8

G. Tvillingsäng, Skansen Datering: Framgår ej Fyndsammanhang: Väggfast säng i Hedninghuset på Skansen. Mått: längd ca 340 cm, bredd ca 85 cm, höjd ca 65 cm Teknisk beskrivning: Väggfast frontstycke och två infällda tvärbjälkar är den huvudsakliga bärande konstruktionen i sängen. Sekundärt är denna uppstöttad underifrån med klossar. Sängbotten är klovor och plank som vilar på tvärbalkarna. Mellanväggen är infäst i det stående frontstycket i ett spår. Detta är i sin tur stabiliserat upptill av en väggfast överliggare. Utformning/Dekor: frontstyckets översta delar är tagna av en rotdel och naturligt kurvade, det stående frontstycke har en platta med punktringornamentik. Överliggaren är djurhuvudformad. Ritning: Petra Ensjö Einarson 9

Stolar A. Fällstol, Daensen Datering: Bronsålder Fyndsammanhang: Fynd från Norra Tyskland. Flera stolar med samma konstruktion och från samma tid, finns i området. Högreståndsbetonat. Mått: framgår ej. Ev. ca 40 cm hög. Teknisk beskrivning: Nitad i ledpunkten. Benen är möjligen infällda i underliggarna. Andra exempel är även dymlade. Sitsen är skinn eller möjligen tyg och fastsatt med nitar. Utformning/Dekor: Benen är ansvällande på mitten och mjukt avsmalnande mot ändarna. I hörnen sitter utsmyckade bleck med metallhängen. B. Dubbelstol, Oberflacht Datering: Merovingisk tid Fyndsammanhang: Gravfynd (grav 84), ev. rituell karaktär. Mått: längd 100cm, bredd 65 cm, total höjd 80 cm, sitshöjd 40cm. Teknisk beskrivning: Grunden tycks bestå av 6 stolsben. Det mittersta paret bär upp ett löstagbart ryggstöd. Rekonstruktioner har gjorts både med ryggstödet som bilden visar och med konstruktionen vänd upp och ner med ryggstödet på samma benpar men åt motsatt riktning. Då fungerar den inte längre som stol. Sitsribborna är infällda i liv med sidostyckena. Flera horisontella delar är infällda rakt igenom och i liv med de vertikala, vissa tycks delvis låsa varandra. Utformning/Dekor: Utformning och dekor bygger helt på svarvning, med skarpa linjespel. 10

C. Svarvad stol, Oberflacht Datering: Merovingisk tid Fyndsammanhang: Gravfynd (grav 92) Mått: längd 50 cm, bredd 50 cm, total höjd, 80 cm, sitthöjd 45 cm. Teknisk beskrivning: Raka runda stolsben i vilka sittsramens delar är infälld och säkrade antingen med en dymling eller med material från vinkelställd del, dvs. gaveldelarna säkras av långsidornas intappning. Det finns även en annan stol från Oberflacht (grav 80) där rekonstruktionsförslaget visar bandflätad stolsits och en platta nederst som hålls samman benen. Utformning/Dekor: Sparsam utformning, 7 svarvade dockor i ryggstödet. D. Stol, Oseberg Datering: Vikingatid, mitten av 800-talet. Fyndsammanhang: Gravgåva, rik båtgrav. Mått: längd ca 55cm, bredd ca 50 cm, total höjd ca 67 cm. Teknisk beskrivning: kubformad stol med sidostycken intappade i benen på mitten, fram- och bakstycken intappade uppe och nere. Delarna är säkrade med dymlingar genom tapparna i stolparna. Ryggstöd är intappat i stolparna i en grund ränna. Sitsen är sydd i kanten och flätad. Utformning/Dekor: Kubisk utformning med utåt sluttande ryggdel, linjedekor bildar ram runt styckena. 11

E. Hängsmycke, Birka Datering: Vikingatid. Fyndsammanhang: Hängsmycken föreställande kubbstolar. (grav 632, 968 och 844) Liknande finns med stor spridning i Norden. Mått: höjd mellan 1,0-1,6 cm. Teknisk beskrivning: Gjutna miniatyrkubbstolar i metall. Runda och kubiska. Utformning/Dekor: Stiliserade blommor, och punktringsornamentik. F. Stol, Lund Datering: Sen vikingatid, 1000-1050 Fyndsammanhang: Framgår ej. Mått: bredd ca 50 cm, sitthöjd ca 40 cm. Teknisk beskrivning: De horisontella rundstavarna är infällda och i liv med stolsbenen. Sidostavarna ligger över fram- och baksidans stavar. Ryggstödets delar är intappad och säkrat med dymlingar i överdelen. Utformning/Dekor: Rak och enkel utformning. 12

Pallar A. Pall, Oberflacht Datering: Merovingisk tid Fyndsammanhang: Barngrav (grav 22) Mått: längd ca 42 cm, bredd ca 25 cm, höjd cm. Teknisk beskrivning: A-formade sidostycken med två rundstavar som håller upp sittbrädan fästa igenom. Utformning/Dekor: Ingen utmärkande dekor. B. Pall, Elizenhof Datering: Vikingatid Fyndsammanhang: Framgår ej, funnen tillsammans med en stolsitts och en pallsitts. Mått: höjd 16,2 cm, bredd 15,9 cm Teknisk beskrivning: Sittplattan är fäst vid sidostyckena med laxning och säkrad med dymlingar. Utformning/Dekor: Kanterna är avfasade, det ger en flerkantig genomskärning. C. Pall, Hedeby Datering: Vikingatid Fyndsammanhang: Boplattsfynd Mått: längd 29,5 cm Teknisk beskrivning: Rektangulär stolssitts med rundade hörn och fyra lite snett utåtställda ben, intappade genom sitsen. Utformning/Dekor: Ingen utmärkande dekor eller utformning. 13

D. Pall, Oseberg Datering: Vikingatid, mitten av 800-talet. Fyndsammanhang: Gravgåva, rik båtgrav. Mått: längd 92,5 cm, bredd 29 cm, höjd 28,5 cm. Teknisk beskrivning: Oregelbunden rektangulär stolssitts med fyra lite snett utåtställda ben, intappade genom sitsen. Utformning/Dekor: Ingen utmärkande dekor eller utformning. E. Pall, Sigtuna Datering: Sen vikingatid Fyndsammanhang: Boplatts, i ett hus. Mått: Framgår ej. Teknisk beskrivning: Pallen har fyra ben och ett handtag i samma stycke som sitsen. Sedd uppifrån Utformning/Dekor: Ingen utmärkande dekor eller utformning. F. Pall, Lund Datering: Sen vikingatid Fyndsammanhang: Framgår ej. Mått: längd 40 cm. Teknisk beskrivning: Sitsen är halvmåneformad, med tre lite snett utåtställda ben, intappade genom sitsen. Utformning/Dekor: Stolsbenen är något tjockare nertill. 14

Övrigt A. Vagga, Elisenhof Datering: Vikingatid Fyndsammanhang: Framgår ej Mått: bredd 36,5 cm, höjd 16 cm Teknisk beskrivning: Två gavelstycken, med sido- och bottendelar intappat rakt igenom och troligen säkrad med nubb. Utformning/Dekor: Ingen utmärkande dekor B. Matbord, Hörning Datering: Vikingatid Fyndsammanhang: Framgår ej Mått: längd 50 cm, bredd 50 cm, höjd ca 20 cm. Teknisk beskrivning: Fyrkantig platta med kantbrädor knutade i varandra. Kantbrädorna och de fyra benen är fastdymlade i plattan Utformning/Dekor: Plankorna är jämnt profilerade. D. Matbord, Sala Datering: Vikingatid Fyndsammanhang: Gravfynd, (grav 4) Mått: längd 45 cm, bredd 20 cm, höjd 10,5 cm. Teknisk beskrivning: Rektangulär platta med fyra lite snett ställda ben, intappade genom plattan. Vi har även sett den tolkad som en pall. Utformning/Dekor: En kantlinje 15

B. Matbord, Oberflacht Datering: Merovingisk tid Fyndsammanhang: Gravfynd (grav 80) Mått: diameter 52 cm. Teknisk beskrivning: Rund skiva med svagt upphöjda kanter. Tre ben. Utformning/Dekor: Ingen utmärkande dekor eller utformning. C. Vävstol, Oseberg Datering: Vikingatid, mitten av 800-talet. Fyndsammanhang: Gravgåva, rik båtgrav. Mått: höjd ca 130 cm, bredd ca 66 cm. (trådstocken är ca 33 cm.) Teknisk beskrivning: Upprättstående sidostycken är infällda i fotstycket. Trådstocken har runt tvärsnitt och hänger från överstycket med snören. Tappar håller upp det lösa tvärstycket. Utformning/Dekor: Elegant format fotstycke och linjedekor på de stående sidostyckena. Tapphålen för det lösa tvärstycket satta i sicksack. D. Barnstol, Lund Datering: Sen vikingatid Fyndsammanhang: Framgår ej Mått: längd 46,5 cm Teknisk beskrivning: Bakstycke och sittskiva är intappade i sidostyckena. Bakstycket sitter fast av okänd anledning men sittskivan är säkrad med plugg. En rundstav hindrar barnet från att tippa framåt. Utformning/Dekor: Ingen utmärkande dekor, lite formade kanter på sidostyckena. 16

Studier av rekonstruerade järnåldersmiljöer A. Sängrekonstruktion, Eketorp Datering: rekonstruktion av folkvandringstida sängar. Mått: längd ca 200 cm, bredd ca 80 cm. Teknisk beskrivning: 2 väggfasta tvillingsängar. De 4 bärande bjälkarna är infästa i inhugg i en rad väggstående stolpar på ena sidan och en takbärande stolprad på andra sidan. Infällningen säkras med Foto: Magnus Sjöholm dymling rakt igenom de bärande bjälkarna. I det ena fallet ligger på dessa en längsgående ram i vilken sängbotten är infäst, sängbotten består i sin tur av tvärgående ribbor. I tvillingsängen på andra sidan rummet, ligger en botten av ekklovor direkt på bjälkarna. I båda fallen finns en sängram med sido- och gavelstycke ovanpå sängbotten. Gavelstyckena är fästa i sidostyckena med en tapp som går igenom och i liv. Detta säkrar också sidostyckena som blir klämda mellan gavelstycke och takbärande stolpe. Utformning/Dekor: Sängarna pryds av utsnidade figurer på de övre delarna av de takbärande stolparna. Fasta sängar A. Sängar, Dublin Datering: Sen vikingatid Fyndsammanhang: Stadsmiljö Mått: Varierar Teknisk beskrivning: Låga flätade sängkanter eller liggande/stående brädor med mullbänk innanför. I vissa hus ligger sängen långs en vägg i andra bildar det som ett L- eller en hästskoform. Utformning/Dekor: ingen utmärkande dekor. 17

18

B. Säng, Hedeby Datering: Vikingatid, 800-tal Fyndsammanhang: Stadsmiljö Mått: Framgår ej. Teknisk beskrivning: Liggande/stående brädor som trycks emellan en mullbänk på insidan och upprättstående pinnar nedslagna i jorden, på utsidan. (Här visas även en annorlunda tolkning med möbler och annat löst liggande, i själva sängområdena.) Utformning/Dekor: Ingen utmärkande dekor. 19

Del 2. Reflektioner kring utformning och tekniska aspekter för fallstudierna. Det vi framför allt tycker oss se i fallstudierna är: Klart redovisad konstruktion, infästningar och sammanfogningar syns tydligt. Övergripande form och funktion på lösa stolar och sängar ser ut som idag. Träet är bearbetat, dvs. inte massa naturliga klykor och krokiga pinnar. Svarvning hör merovingiskt tid till i materialet och finns vad vi kan se inte i Skandinavien och under vikingatid. Mestadels odekorerade möbler, men vissa har enklare linjedekor. Detta motsäger tyvärr vår tanke om rik dekoration på möbler. Möbeldelarna är ofta elegant utformade. Fynden från hus i stadsmiljöer är väggfasta sängar och en pall. Samtliga av dessa har en enklare utformning. Det är svårt att säga om det beror på att man tagit med sig och återanvänt mer bearbetade saker eller om man aldrig hade lika fina saker omkring sig i vardagen som de man begravdes med. Nedanstående tekniska lösningar finns representerade i fallstudierna ovan; Infästningar Sängbottnar och stolsitsar 20

Del 3. Dekoration Nedan går vi igenom de rådande dekorstilarna under vikingatiden och tittar sedan närmare på Birka specifikt. Översikt över vikingatida konststilar Det vanligaste sättet att dela in konst/ornamentikstilar under vikingatid är i sju kategorier, ofta namngivna efter den plats där stilen först blev påträffad och/eller varit extra påtaglig. Stilarna innefattar främst djurornamentik. Det bör påpekas att det under hela perioden är vanligt med enklare typer av flätbandsornamentik, snoddmönser och stämpelornamentik. I slutet av vikingatiden tas även växtornamentik i bruk. Stil III/E: Utvecklas under Vendeltid och lever kvar i tidig vikingatid. Motiv är bandformiga sidosedda, mycket stiliserade djur och långsträckta S och 8formiga slingor. Extremiteter upplöses i linjefätor. Underlaget till vår husrekonstruktion Broastil/Gripdjursstil: I denna stil är ramverket viktigt och vanligt förekommande. Ramverket kan dela in det dekorerade objektet i rutor. Huvudmotivet är olika typer av stiliserade fyrfotadjur eller fåglar vars extremiteter oftast upplöses i linjeflätor. Ett annat motiv som karaktäriserar stilen är gripdjuret. Gripdjuret betecknar enligt James Graham- Campbell, början på de vikingatida stilarna, till skillnad från den i övrigt ganska likartade tradition som varit innan. Motiven kan ibland ligga bakom ramverket, på ett sätt som får det att se ut som man ser det genom ett spröjsat fönster. Ett motiv kan också ligga inramat i en ruta eller kopplas till ramverket genom att den griper om ramen. Stilen utförs oftast i låg relief. 21

Osebergstil/Gripdjursstil: Stilen har samma motiv som kringliggande stilar, dvs. det bandformade djuret och gripdjuret, fast i mer plastiskt/djupare relief. Ibland kan djuren kräla på varandra i tre lager. Till detta kommer mer naturalistiska glada eller sura gubbar med pipskägg och tofsar. Kropparna kan vara ifyllda med tätt rutmönster. Borrestil/Gripdjursstil: Flertrådiga ringflätor med knutar på, används mycket. Karaktäristiskt för stilen är att djurhuvudena är trekantiga och ses uppifrån/framifrån (beroende på hur djuret tittar). De har stora kulögon och mussepiggöron. Även gripdjuren får dessa huvuden och utöver detta blir deras kroppar ofta sexformiga och med en lång hals som bildar båge mellan huvud och kropp. Det trekantiga huvudet går igen i hela gripdjurets form. Jellingestilen: Bandformiga jämnbreda fantasidjur sedda från sidan. Trubbig öppen nos och runt öga. Kroppen oftast tvärstrimmig med spiralformer i lår och bogpartier. Frambenet är lyft framåt uppåt. 22

Mammen-stil: Mammen-stilen är en i början nästan omärklig vidareutveckling av Jellingestilen. Gradvis utvecklas motiven till mer naturalistiska former, samt att spiralerna i ljumskar och armveck blir allt mer tydliga. I och med att kroppen får större yta, ifylls denna med utsmyckning. Första inslag av växtornamentik förekommer också i denna stil. Runstenstil: Existerar parallellt med Mammen-, Ringrike- och Urnesstilarna. Huvudmotivet är det stora djuret som oftast slingrar sig i en åtta. Djuret har utdragna huvuden med stora ögon, utdragna nackoch nosflikar. Vältecknade fötter med tydliga tår. Ringerike-stil: Ringerike-stilen utvecklas utifrån Mammen-stilen. Det stora sidosedda slingrande djuret från Jellinge och mammenstilarna finns kvar men utsmyckningen på kroppen minskar jämfört med mammen-stilen. Den sporadiska växtornamentiken utvecklas. Linjeföljden är kraftig och tydlig. Traditionen att resa stenar sprider sig samtidigt. Urnesstil: Urnesstilen är den sista stil som räknas till vikingatid, även denna kan ses som en direkt utveckling från de föregående. Det kännetecknas av häst eller hjort- liknande djur vars kroppar består av ömsom svällande och kraftigt avsmalnande former. Droppformade ögon och utdragna nosflikar pryder huvudet. Stämpelornamentik: Trianglar vanligt under vikingatid, ofta med punkter i, även cirklar med punkter. Gripdjuret: Gripdjuret är ett fyrfota fantasidjur och har ett litet runt eller trekantigt huvud ofta med nacktofs. Huvudet avbildas vanligen framifrån. Delar av kroppen är trådsmal och kan vara böjd i konstiga vinklar. Tassarna är tretåiga och griper tag i saker. 23

Dekor i Birka Vi vill nedan ge en kortare reflektion av vad vi tycker oss se i Birkas gravmaterial genom Die Gräber. Detta för att i så stor mån som möjligt kunna använda oss utav tids och ortstypiska mönster i vårt rekonstruktionsmaterial. I Die Gräber finns inte några dateringar angivna, och i historiska museets fyndsök är dateringarna inte sökbara. Detta medför att vi inte kunnat begränsa oss till 7-800 tal. Vi har delat in fynden i kategorier för att se vilken typ av dekor som används tillsammans med vilken och på vilken typ av fynd och material. Vi har studerat smide som saxar, beslag och mantelspännen, keramik, mest förvaringskärl, gjutna örslevar, pincetter, spännen och doppskor. Rikligt med horn och benföremål som kammar och sylar. Dessutom har vi hittat ett träföremål som fortfarande har urskiljbar dekor kvar. Det vi tycker oss se är; Mest tryckmönster på keramik, ben horn, smide Punktringar, sicksackmönster och linjer är absolut vanligast. (Något som idag ses som sydsamisk ornamentik.) Mest platt relief på tryckmönster och enklare linjeflätning En del mer plastisk relief och helt 3d när det kommer till djurornamentik. Mest stilistisk djurornamentik på gjutna saker. Tryckornament kan ibland blandas med 3d djurornament men inte så ofta. Dekoren varierar mer med material än funktion. Borre och Jellingestilen tycks vara vanligast. Vi ser även Oseberg och Broa, samt något enstaka Ringerike. Det finns lite växtornamentik. Att föremål kan innehålla flera stilar. Dekoren är styrd av materialets förutsättningar. En frågeställning som är viktig att funder över är; Vad har trä för egenskaper som styr dekoren? Vi vet fortfarande inte hur specifika den typ av mönster vi ser i Birka är för platsen, eller viken tid de hör till. Formspråket är svårt att beskriva men vi har bildat oss en uppfattning så att vi har en bra chans att använda ett Birkaformspråk. Nedan följer ett urval över dekor/motiv från Birka: 24

25

26

Del 4. Vårt rekonstruktionsförslag Efter att ha gått igenom fallstudierna bör vi fråga oss hur i vilken mån de ger en helhetsbild av den vikingatida inredningen; Vad bör ha funnits i ett hem som inte finns bland gravfynden? Hyllor, arbetsredskap och bänkar samt förvarig bör ha funnit i ett hus där man både arbetar och bor. Väggfasta sittbänkar är också en möjlighet. Dekoration är en viktig del att studera om man ska rekonstruera vikingatida möbler. I vikingatida fyndmaterial finner man en rik skandinavisk dekorationskultur. Såväl smycken, kammar, vapen och träföremål är överdådigt dekorerade. Detta kan tänkas återspeglas även i vardagssammanhang. Gunnar Andersson, arkeolog på historiska museet och som grävt landsortsbebyggelse på Birka, menar att dekoren var likartad till vardags som till högre stånd men mindre överdådig. De möbelfynd vi tittat på har dock ofta haft sparsam dekoration även om designen varit genomtänkt. Vi föreslår rekonstruktioner med varierad grad av design och dekor. Inredning i gjutarens hus version 2 Tanken är att göra en relativt avancerad inredning i gjutarens hus. Vi vill hålla sitt, ligg och arbetsytor på en relativt hög höjd i jämförelse med smedens hus (se nedan). Denna tanke inspireras av de fristående möblerna vi tittat på. De flesta av dessa har modern höjd. I och med de många rika gravarna som finns på Birka så vill vi gärna representera en lite rikare inredning. En gjutare kan mycket väl ha hört till ett högre stånd under vikingatid. Förhoppningsvis kommer loftgolv och röktratt hålla röken borta för att man ska kunna ha en högre arbets- och levnadshöjd. Vi tänker oss en väggfast dubbel tvillingsäng med sittbänk framför, liggbritts/sittbänk, en kubbstol, en fällbar stol, en pall, ett lågt brickbord, en arbetsbänk och en kittelhängare med svängarm. 27

Inredning i smedens hus (rekonstruktionsområdet Birka) Eftersom vi fick i uppdrag av Magnus Sjöholm att göra inredning i Smedens hus, så utformade vi samt byggde en rekonstruktion där. Inspirationen hämtades främst från de låga mullbänksängarna i Hedeby och Dublin. Tanken är att all inredning ligger nära golvet så att levnad och arbetsnivån där inne blir på huk. Detta för att testa och illustrera en teori. Beställarna Strömma kanalbolag hade önskemål om att använda huset till barnövernattningar. Detta krävde sängar som var tillräckligt stora och hållbara. Resultatet kom att tillfredställa både våran och Magnus tanke, samt Strömmas önskemål. Vi har valt att ha sparsam dekor i inredningen för att ge ett enklare intryck. Detta stämmer väl överens med materialet i fallstudierna. Nedanstående skall kompletteras med en Osebergsvävstol, kista, fler hyllor, ett jordgolv samt att sängarna ska bli mullbänkar. Härden har byggds och designats av Emma Osterman. Foto: Ragnar Söderman Foto: Ragnar Söderman 28

Vidare frågeställningar I detta arbete har vi skapat på ytan av kunskap och lärdomar som finns att ta reda på vad det gäller vikingatidens inredning. Under arbetets gång har nya frågor och tankar dykt upp, om hur man kan gå vidare. Ett bättre underlag skulle vi få om vi undersökte hur antydningarna till fast inredning ser ut på fler boplatser. Andra intressanta frågor är rörande material; Vilket virke valde man? Vilka delar av virket? Hur ser ytbehandlingen ut? Mycket intressant vore det även att titta närmare på fyndunderlaget i Österled med tanke på Birkas frekventa handelsförbindelser österut. 29

Källor Von Arbman, Holger, (1939) Birka Von Arbman, Holger, (1940) Birka 1 Die Gräber text Von Arbman, Holger, (1943) Birka 2 Die Gräber tafeln Graham-Campbell, James (1980) The Viking World. Francis Lincoln Publisher, London. Graham-Campbell, James/ Dafydd, Kidd (1980) The Vikings, British Museum Publications, Norwich. Red. Thunmark-Nylén, Lena (1981) Vikingatidens ABC, Statens historiska museum Lang, James T. (1988) Viking-Age Decorated Wood, Royal Irish Academy, Dublin. Grodde, Barbara (1989) Hölzernes Mobila rim vor- und frühgeschichtlichen Mittel- und Nordeuropa Paulsen, Peter, (1992) Die Holzfunde auf dem Gräberfeld bei Oberflacht und ihre kulturhistorische Bedeutung, Kommissionsverlag, Konrad thess verlag, Stuttgart. Christensen/ Ingestad/ Myhre (1992) Osebergdrottningens grav. Schibsted, 0slo Red. Rosndahl, Else. (1992) Viking og Hvidekrist Norden og Europa 800-1200. Nordisk Ministerråd og forfatterne, Köpenhamn Wallace, Patrick F. (1992) The Viking age buildings of Dublin. Royal Irish Academy, P.1 Text Wallace, Patrick F. (1992) The Viking age buildings of Dublin. Royal Irish Academy, P.2 Illustrations Smith, A.G. (1999) Viking designs. Dower publications, inc. New York. Övriga källor Björn Ambrosiani, muntligt och via mail om husen i Birka Sten Ters muntligt om Sigtuna Gunnar Andersson, muntligt, historiska museet Nybjörn Gustavsson, muntligt, historiska museet Hedninghusets säng och kubbstol på Skansen Historiska museets fornsök. Internet: www.sigtunamuseum.se, boken Makt och människor. Bilder Bildförtäckning över bilder från litteraturen. På övriga foton och ritningar är upphovsmännen redovisade i arbetet. Grodde, Barbara (1989) Hölzernes Mobila rim vor- und frühgeschichtlichen Mittel- und Nordeuropa Sid Bild nr 5 6 7 8 10 alla alla 1 alla alla 30

11 12 13 14 15 16 20 1 alla alla 1&3 1&3 1&3 alla Paulsen, Peter, (1992) Die Holzfunde auf dem Gräberfeld bei Oberflacht und ihre kulturhistorische Bedeutung, Kommissionsverlag, Konrad thess verlag, Stuttgart. Sid 15 Bild nr 2 Christensen/ Ingestad/ Myhre (1992) Osebergdrottningens grav. Schibsted, 0slo Sid Bild nr 7 11 16 2 2 2 Wallace, Patrick F. (1992) The Viking age buildings of Dublin. Royal Irish Academy, P.2 Illustrations Sid 17 18 Bild nr 2 alla Red. Thunmark-Nylén, Lena (1981) Vikingatidens ABC, Statens historiska museum Sid Bild nr 22 23 24 1,2 alla 1,2 & 4 Von Arbman, Holger, (1943) Birka 2 Die Gräber tafeln Sid 24 25 26 Bild nr alla alla alla 31

Graham-Campbell, James (1980) The Viking World. Francis Lincoln Publisher, London. Sid 21 22 Bild nr 3 4 Internet: www.google.se Bildsök Haithabu Sid 19 Bild nr alla Internet: www.sigtunamuseum.se, boken Makt och människor. Sid Bild nr 14 2 32