Vi punktskriftsläsare

Vi punktskriftsläsare Utgiven av Myndigheten för tillgängliga medier och Punktskriftsnämnden Nr 1 2013 Eva Nilsson MTM:are med åsikter 8 000 böcker som envägslån Vi tipsar om avkopplande läsning i sommar

Innehåll 1/13 Punktskriftsutlåningen öppet 2 Redaktören har ordet 3 Notiser 3 När hantverket blev slöjd 4 Eva - MTM:are med åsikter 6 Barn & ungdom 8 8 000 böcker som envägslån 10 Ingrid Frimansson skriver krim med kvalitet 11 Punktskriftsnämnden informerar 12 5 frågor till Punktskriftsnämnden 12 Punktskriftsutlåningen öppet i sommar MTM:s punktskriftsutlåning har öppet som vanligt mellan 9 och 12 måndag till fredag hela sommaren. Telefon: 08-580 02 720 Vi punktskriftsläsare ges ut av Myndigheten för tillgängliga medier och Punktskriftsnämnden. Juni 2013 nr 1. Utgivning 2 ggr/år. Ansvarig utgivare: Roland Esaiasson. Redaktör: Inger Öhrqvist, inger.ohrqvist@ mtm.se. Layout: Carina Gerdin. Redaktion: Lena Boqvist, Eva Bäckwall, Ann-Sofie Falck, Carina Gerdin, Sofia Gydemo, Monica Hedbjörn, Jenny Nilsson, Gun Olsson, Björn Westling. Adress: Myndigheten för tillgängliga medier, Box 5113, 121 17 JOHANNESHOV. Prenumeration (gratis): telefon: 08-580 02 700 (vxl), e-post: info@mtm.se. Vi punktskriftsläsare finns i punktskrift, som trycksak samt på MTM:s webbplats, www.mtm.se. ISSN 1401-6524. Omslagsfoto: Eva Nilsson. Fotograf: Carina Gerdin 2

Redaktören har ordet Just nu kanske vi alla allra mest blickar framåt, mot sommaren, med alla möjligheter att försjunka i en god bok. I detta nummer av Vi punktskriftsläsare ger vi lästips för alla åldrar barn, unga och vuxna. Missa till exempel inte artikeln om några av Inger Frimanssons böcker (hon är för övrigt en personlig favorit). Vi gör ett nedslag på MTM i mötet med Eva Nilsson som arbetar hos oss sedan förra sommaren. Hon är en MTM:are med åsikter och framtidsvisioner. Vi blickar också bakåt i historien med artikeln om hur de synskadades hantverk har utvecklats. Punktskriftsnämnden rapporterar och ytterligare två medlemmar i nämnden presenteras. En användarundersökning bland punktskriftsläsare planeras just nu och ska genomföras under hösten. Där ställer vi även frågor om Vi punktskriftsläsare. Men vänta inte till dess om du har synpunkter, frågor eller tips på vad vi ska skriva Foto: Viveka Söderström om i tidningen hör av dig redan nu! Skriv e-post till redaktören inger.ohrqvist@mtm.se PS. Ni som läser tidningen i vanligt tryck får den för första gången i färg - vi hoppas att ni uppskattar det. DS Inger Öhrqvist, redaktör Ny matematik på punktskrift Punktskriftsnämnden har kommit med nya rekommendationer för hur man skriver matematisk punktskrift. De är samlade i boken Punktskriftens skrivregler för matematik och naturvetenskap som kan beställas från Punktskriftsnämnden och kostar 200 kronor. Den kan också laddas ner som pdf från Punktskriftsnämndens webbplats www.punktskriftsnamnden.se Användarundersökning Vi vill veta hur vi framöver på bästa sätt kan möta de behov och förväntningar som finns hos våra punktskriftsläsare. Under hösten kommer MTM därför att göra en användarundersökning. Några kommer bli utvalda att få svara på telefonfrågor om sina läsvanor och behov kring punktskriftsläsning. I undersökningen kommer det även ingå frågor om Vi punktskriftsläsare. Punktskriftsmärkta emballage Nu är kartongerna med punktskriftsböcker som man lånar som envägslån från MTM märkta i punktskrift med författare, titel och vilka delar av böckerna som finns i respektive kartong. Det gör det lättare att hitta rätt del av boken om den är omfångsrik och behöver skickas i flera kartonger. Legimus mediawebb och app MTM:s mediawebb Legimus har nu ersatt TPB-katalogen som stängdes för gott i maj. I Legimus mediawebb kan du enkelt söka bland alla våra 100 000 böcker med hjälp av stavningskontroll och sökförslag, beställa punktskriftsböcker och ladda ner talböcker. Legimus är också namnet på vår nya läs-app som har lanserats i sin första version. Läs mer på www.legimus.se Hela tidningar från Punktskriftsjänsten De som använder MTM:s punktskriftstjänst kan nu prenumerera på några hela tidningar istället för att, som tidigare, prenumerera på innehållsförteckningen och sedan beställa artiklar. Tidningsprenumerationen kommer inte att belasta den årliga sidkvoten och kostar 100 kronor per tidning. Det gäller Allers, Allt om Mat, Illustrerad Vetenskap, Populär historia och Svensk Damtidning. Dessa tidningar kommer inte att tillhandahållas på annat sätt av Punktskriftstjänsten. Vänd dig till oss via e-post, pskrift@mtm.se eller på telefon, 08-580 02 730. Telefontid alla vardagar 9-12. 3

När hantverket blev slöjd Vissa former av hantverk förknippas fortfarande med synskadade. Man kan köpa traditionella och nydesignade borstar i specialbutiker i Stockholm och i många konsthantverksbutiker landet runt. Här berättar filosofie doktor Beatrice Christiensen Sköld om när hantverket blev slöjd. när valentin haüy, blindpedagogikens fader, grundade sin första skola i Paris år 1784 livnärde sig de flesta stadsbor på hantverk. Varje hantverk hade sin förening som kallades skrå. Ett hantverk lärde man sig inom skrået först som lärling, sedan som gesäll och om man var mycket skicklig kunde man avlägga mästarprov. Det fanns ett fåtal hantverk som inte omfattades av skråväsendet, sådana som gällde de dagliga sysslorna. Hit hörde borstbinderi och korgmakeri. Före uppfinning en av dammsugaren sköttes all städning med hjälp av borstar och kvastar. När man gick ut och handlade hade man en korg att lägga varorna i, det fanns varken papperspåsar eller plastpåsar. Borstbinderi och korgmakeri var de hantverk, som så att säga blev över, som lärdes ut till de blinda eleverna runt om i Europa, också långt efter det att skråväsendet upphävts. I Sverige upplöstes skråsystemet genom lag år 1846. Manligt kvinnligt I Sverige grundades den första 4 blindskolan som också tog emot döva elever av P A Borg år 1807. Där undervisades förutom i borstbinderi och korg makeri även i repslageri. Borstbinderi och korgmakeri var under blindundervisningens första 100 år i huvudsak manliga hantverk medan kvinnorna ägnade sig åt handarbete, det vill säga stickning, virkning, sömnad och vävning. Det var dock mycket svårt för de synskadade att försörja sig på sina produkter. Industrin tog över hantverkens roll och kunde dumpa priserna. Dessutom var blindprodukterna ofta gammalmodiga. De gjordes efter mall och följde inte med modets växlingar. Men Anna Wikströms hantverksskola för blinda kvinnor i Uppsala var ett undantag. Anna Wikström, själv blind, insåg att de blinda kvinnorna inte kunde leva på att sticka strumpor. På Wikströmska skolan tillverkades föremål som var mera i tiden och därför lätta att få avsättning för. Skolans lärarinnor hade uppenbarligen också tidigt inspirerats av Ellen Key, som Korgmakeri på 1890-talet. förespråkade en ny ljus heminredningsstil i bjärt kontrast till det sena 1800-talets plysch och mörka träslag. Ellen Key besökte själv skolan i Uppsala. Slöjden gör sitt intåg Ungefär samtidigt som Anna Wikström grundade sin skola introducerades slöjdpedagogiken av göteborgarna Otto Salomon (1849-1907) och August Abrahamsson (1817-1898). Denna pedagogik gick bland annat ut på att utveckla elevernas formsinne och estetik. Arbetsglädje stod också på schemat. Individen skulle sätta prägel på sitt verk. Salomon och Abrahamsson grundade ett slöjdseminarium år 1874 på Nääs gård utanför Alingsås dit lärare från hela Norden kom för att utbilda sig. Ämnet infördes snart i folkskolan men hade inte till syfte att vara yrkesförberedande. Slöjdämnet kom trots detta att utöva inflytande på hantverksundervisningen. Huruvida det var Ellen Key eller Otto Salomon som inspirerade lärarna på den Wikströmska

skolan att modernisera hantverksundervisningen går inte att belägga. Men säkert är att det runt förra sekelskiftet sker ett trendbrott. I undervisningen på den Wikströmska skolan börjar man tillverka korgmöbler som blev mycket populära. Näst i tur för att introducera slöjden var de två förskolorna för blinda barn, i Växjö och på Tomteboda i Solna. Två handarbetslärarinnor skickades till Nääs på utbildning. Varje sommar mellan 19041921 gjorde särskilda blind inspektörer besök hos de blinda hantverkarna. I rapporterna från 1910-talet framförde de kritik mot kvaliteten på blindarbetena. Kritiken resulterade i att den statliga hantverksskolan för blinda män i Kristinehamn började anordna repetitionskurser för blinda hantverkare. På dessa kurser fick de blinda hantverkarna lära sig att tillverka moderna modeller. Försäljning Länge saknades en effektiv försäljningsorganisation för de hantverks- och hemslöjdsprodukter som de blinda framställde. Den första organisation som började sälja blindarbeten var Föreningen De Blindas väl men så småningom tog de blindas egen organisation, De Blindas förening, DBF, över denna verksamhet. Även hemslöjdsrörelsen var involverad då det gällde försäljning av blindas hantverksprodukter. Skaraborgs läns hemslöjd tog från och med år 1912 emot blindarbeten från några särskilt duktiga kvinnor. Emmy Stenquist (född Hammarstrand) var en av dem. De hade också fått utmärkelser på hemslöjdsutställningen i Halmstad år 1912. Ungefär samtidigt Vi kunna inte alla bli hantverkare kom förslag från Blindinstitutet om att hemslöjdsbodarna skulle sälja blindarbeten. Vi kunna inte alla bli hantverkare I längden blev det dock svårt för de blinda eleverna att livnära sig på hantverk. Ja, i själva verket var det ytterst få som någonsin kunnat försörja sig på detta sätt. Runt tiden för första världskriget kom också krav på moderniser ing av blindundervisningen. Vi kunna inte alla bli hantverkare skrev den blinda bibliotekarien Elin Hök, som också verkade för en reformering av yrkesutbildningen för synskadade. Nu kom metallsvarvning, maskinskrivning, maskinstickning och cigarettrullning med på schemat men undervisningen i borstbinderi och korgmakeri fortsatte fram till dess blindskolan lades ned på 1980-talet. Parallellt fanns också ämnet slöjd, både trä- och textilslöjd. Elin Hök, bibliotekarie som arbetade för en förändrad yrkesutbildning för synskadade. Synskadades hantverk lever De Blindas förening ombildades till Synskadades Riksförbund 1976 och driver idag SRF Iris Hantverk AB med två butiker i Stockholm. Personer med synskada är verksamma som konsthantverkare. Synskadade konstnärer och konsthantverkare har en egen förening SKKF, www. synskadade-konstnarer.se.. Text: Beatrice Christensen Sköld Tips! Ellen Key. Foto från Stockholms stadsmuseums bildsamling Stockholmskällan. Läs artikeln Cigarettrullerskorna av Beatrice Christensen Sköld i Vi punktskriftsläsare nr 1 2012. Gamla nummer av tidningen finns som pdf på www.mtm.se 5

Eva MTM:are med åsikter Eva Nilsson är en stark personlighet som inte verkar rädas någonting. Hon har arbetat i Afrika i omgångar, varit ombudsman inom SRF med bland annat stort intresse för påverkansfrågor och informationsteknik och nu veckopendlar hon från hemmet i Örebro till arbetet på MTM:s utvecklingsavdelning i Stockholm. stormade in på MTM förra året var vi många som imponerades av hennes fart och fläkt. Att hon är blind efter en kuvösskada i samband med förlossningen hindrar henne inte från någonting som hon vill göra. Jag ser inget. Det kan irritera mig ibland, men det är inte min identitet, det är ett praktiskt hinder som jag behöver övervinna. när vår nya arbetskamrat Man måste ha ett skriftspråk Att använda punktskrift är viktigt för Eva. Det är ett sätt att få egen kontakt med texten utan mellan hand. När jag började läsa talböcker gjorde jag det av tvång för att det jag ville läsa inte fanns på punktskrift. 6 Hon tycker inte att punktskriften är mindre viktig nu trots alla möjligheter till inlästa eller syntetiskt upplästa medier. Även om det ju är bekvämare att ta med sig en talbok till stranden än en punktskriftsbok. Och på frågan om hon tycker att det är viktigt för barn att lära sig punktskrift svarar hon ett obetingat ja. Man måste ha ett skriftspråk. Det måste vara självklart med gedigen kunskap i punktskrift. Barn ska inte kunna välja bort det det vore ju som om seende barn skulle kunna välja att inte lära sig läsa och skriva! Det kanske är svårt för en del att lära sig men vissa nödvändiga saker i livet är svåra men man måste ändå göra dem. Lärde sig mycket i Kenya Efter Tomtebodaskolan, Ekeskolan i Örebro och några år i vanlig skola gick Eva humanistisk linje på gymnasiet. Sedan fick hon arbete på SRF. Hon gick deras ombudsmannautbildning och arbetade framför allt med intressepolitik. Med hennes intresse för internationella frågor var steget sedan inte långt till volontärarbete i Kenya, där hon var ett år. Men det var ju helt galet att skicka en så ung och oerfaren människa som mig till en så främmande kultur. Fast jag lärde mig mycket, till exempel att världen inte är så svartvit som jag hade trott. Och att man kan skämta om det mesta, även svåra saker!

Böcker om informationsteknik banade vägen Tjugo år senare var hon tillbaka i Afrika, denna gång i Tanzania. Nu som en mycket mognare, mer erfaren och klokare person. Dessemellan hade hon bland annat hunnit plugga på universitet, där hon gick linjen för personaloch arbetslivsfrågor och fortsatt arbeta inom SRF. Nu hade informationsteknologin börjat bli allt viktigare och Evas nyfikenhet förde in henne på den. Hon var bland annat med och skrev Vi som inte klickar, en liten bok om de enklaste handgreppen för att kunna ordbehandla, skicka e-post och använda Windows 98 med Officepaketet och som kom 2001. Ett år senare kom ett mycket uppskattat cirkelmaterial och handledning till Daisy-spelare med titeln Läs på nytt sätt med Daisy. Kunskapen om informationsteknik var det som förde Eva till MTM där hon nu arbetar i projektet om teknikskifte för taltidningar. Svårare använda punktskrift på datorn Eva använder punktskrift så mycket det går i vardagen. Men hon tycker att det har blivit mycket svårare sedan operativsystemet för datorer Windows 2007 infördes för några år sedan, det fungerar inte alls lika bra som det gamla systemet. Många kompisar använder mycket mindre punktskrift på datorn för att man inte får lära sig tillräckligt. Men nedskärningar gör tyvärr att det har skurits ner på utbildningen. Jag tycker det borde komma en manual med punktskriftsskärmen Så här läser du punktskrift. Och att det borde utbildas mer i hur man kan man få ut mesta möjliga punktskrift av sin dator. Punktskriftsnoter för körsång Eva har många fritidsintressen, hon gillar till exempel matlagning och att läsa. Men hennes största fritidsintresse är musiken. Hon både spelar blockflöjt och sjunger i kyrkokör. Just nu när hon veckopendlar är det lite svårt men hon har i 13 år sjungit i kyrkokören Olaus Petri Cantores. Med dem har hon varit med om att uppföra verk som Bachs H-moll-mässa och Brahms Requiem. Punktskriftstjänsten på MTM har tagit fram texterna. Men det är svårare med noterna. Därför ligger frågan om punktskriftsnoter henne extra varmt om hjärtat. Idag kan svenska punktskriftsanvändare beställa noter från danska Nota, men de noterna är gjorda enligt ett system som inte fungerar så bra tycker Eva. Därför hoppas hon att regeringen snart ska ge uppdraget till MTM att ha ansvar för punktskriftsnoter. Punktskriften i fara Hon tycker att punktskrift ska vara grunden när man har en synnedsättning som gör att man inte kan läsa tryckt text. Inläsningar och uppläsningar ska vara ett komplement. Om man inte satsar på barnens utbildning eller lär ut hur man använder punktskrift på datorn finns det en risk att man inte får hjälpmedel i den utsträckning man behöver och i förlängningen att punktskriften försvinner. På MTM arbetar Eva alltså framförallt med teknikskiftet för taltidningarna. Hon skulle gärna framöver få arbeta med utveckling av punktskrift.. Text: Inger Öhrqvist Foto: Carina Gerdin Punktskriftstjänsten Punktskriftsläsare kan få tryckt material av olika slag överfört till punktskrift genom Punktskriftstjänsten. Öppet 9-12 alla vardagar. Telefon 08-580 02 730. Eva Nilsson berättade om den nya tekniken för distribution av taltidningar för kulturminister Lena Adelsohn-Liljeroth på MTM i december 2012. Evas lästips Dikter 1945-2002 av Wislawa Szymborska. Eva läser Szymborska på punktskrift därför att: Hennes dikter lämnar ingen oberörd och jag vill inte att någon inläsare ska stå i vägen för orden. Foto: Richard Stones. Foto: Maria Söderberg 7

Barn & ungdom Här skriver vi om nyheter som rör barn och ungdomars läsning. Tema i detta nummer är sommar. Bland månfåglar, spökriddare och hemliga speglar Nya högläsningsböcker för de äldre barnen Många vuxna längtar så här års efter det stilla livet på landet, kanske utan både tv och dator. Men alla barn uppskattar inte alltid det där lugna livet. Då är det bra att ha böcker i beredskap! För egen läsning förstås, men också för högläsning. Prova att läsa högt även för de äldre barnen. Det utvecklar språket, men framför allt är det en trevlig gemensam upplevelse. Vad ska man läsa? Med barn i olika åldrar, kanske från 8 till 12-årsåldern, kan man tycka att det är svårt att hitta något att läsa som passar alla. Men det fina med högläsning är ju att man som vuxen kan förklara för de yngre om något verkar svårt att förstå eller är läskigt. Så sikta på böcker som tilltalar de äldre, så hänger de yngre på. Nya högläsningsböcker Under 2012 kom flera böcker i punktskrift som passar för högläsning. Samtliga är envägslån, vilket väl passar utmärkt att ha ute på landet, och alla är som mest fem volymer. Gemensamt för böckerna är att de är spännande och har övernaturliga inslag. Ofta handlar det om barn som till en början är lite vilsna, men som genom sina äventyr växer sig starkare. Månfågel Ingelin Angerborn skriver vanligtvis humoristiska böcker för de yngre barnen, men här riktar hon sig till de äldre med en mörkare berättelse. Det börjar med ett brev. Tolvåriga Vendela skriver det en kväll när hon känner sig ensammast i världen. Gabriel bryr sig inte om henne och bästa kompisen Minna har flyttat till London. Vendela tar med sig brevet ner till ån och stoppar in det mellan två stenar vid strandkanten. Och Vendela får svar. Ett brev skrivet på ålderdomlig svenska. Men vem är det egentligen som svarar? Driver någon med henne? Spökriddaren och hans väpnare Cornelia Funke är en mycket produktiv, tysk författare som i den här boken tar oss med till den engelska staden Salisbury. Jon Whitcroft är 11 år när han mot sin vilja skickas till en internatskola i Salisbury. Den sjätte natten på skolan ser han spöken som hans båda rumskamrater inte ser. Jon träffar som tur är Ella, vars mormor är spökintresserad. Det blir många strider med spöken där Jon och Ella får hjälp av en spökriddare som strider på det godas sida. Miljön i Salisbury är mycket väl beskriven och ger en alldeles särskild, kuslig stämning. Spegelns hemlighet Ewa Christina Johansson är bra på att skriva lättläst och spännande. Hon har skrivit en serie på tre böcker om flickan Mest utlånade envägslån Punktskriftsböcker för barn som låg i topp under första kvartalet 2013: Trubbel av Anna Bergholtz Sunes skolresa av Sören Olson Teddy en sommardag av Lin Hallberg Tävlingsdax av Pia Hagmar Sune the superstar av Sören Olsson Ella. Det kan vara ett sätt att upptäcka en författare, att någon först läser högt så kan man läsa de andra böckerna själv. I den här boken är Ella på en loppmarknad i en stor lagerlokal med betonggolv. Överallt finns möbler, porslin och annat, som Ella bara tycker är skräp. Mitt i alltihop hittar hon en spegel. Den är dammig och glaset är fullt av repor. Men när hon tittar närmare ser hon skuggor som sakta tar form i spegelglaset. Plötsligt är det som om någonting håller henne fast och drar henne in i spegeln. Text: Jenny Nilsson, barn- och ungdomsbibliotekarie på MTM. Fler högläsningstips Huset i dimman av Cecilia Davidsson Spöken och spioner av Katarina Mazetti 8

5 sommarböcker för unga Säg ordet sommar och många associerar till sol och bad. Andra tänker på blöta sovsäckar och mygg. En del tänker på sommarjobb. Även i böckernas värld ser sommaren olika ut. De fem boktipsen utspelar sig alla under sommaren. Men där slutar likheterna. Böckerna handlar om en språkresa som går överstyr, att upptäcka nya sidor av sig själv, ett mysterium med en försvunnen egyptisk staty, ett magiskt och otäckt äventyr ute i skogen och ungdomar som utövar parkour i husruiner, där allt kan hända. Språkresan av Mats Berggren Mycket mer än så av Sarah Dessen Tordyveln flyger i skymningen av Maria Gripe Jag väntar under mossan av Amanda Hellberg Luftsprång av Annika Widholm Alla böcker finns som envägslån. Amanda Hellbergs bok Jag väntar under mossan är ett av sommartipsen. Tips på taktila collageböcker De tre små grisarna Den klassiska folksagan Tre små grisar i ny dräkt. De tre små grisarna beger sig ut i världen för att bygga sig varsitt hus. Den första bygger av halm, den andra av kvistar, men båda blir omkullblåsta av vargen som är ute efter en munsbit. Den tredje bygger sitt hus av tegel och hur vargen än försöker så kan han inte blåsa omkull huset. En lagom hemsk berättelse för de mindre barnen. Boken är återberättad av Martin Harris. Collagebilder av Maria Beskow. Texten är i storstil och med färgad punktskrift i glestryck. Castor bakar Castor älskar sockerkaka! Och idag har han fått besök av Frippe som vill gratulera Castor på födelsedagen. Vad passar då bättre än att ta fram receptet och börja baka. Allt finns hemma, socker, ägg, smör, mjölk och mjöl. Just när kakan är färdig ringer det på dörren... Berättelsen avslutas med ett kakrecept. Boken är skriven av Lars Klinting. Collagebilder av Eva Eriksson Design. Texten är i storstil och med punktskrift i glestryck. Blåbärspatrullen och spöktåget Det börjar med en mysig midsommarafton då Millas pappa berättar om gruvan där man bröt silver och den gamla järnvägen som gick dit, men det är länge sedan och det går inte längre att se några spår av den. Blåbärspatrullen beslutar sig för att försöka hitta järnvägen och det visar sig bli ett riktigt spännande äventyr. Passar barn i låg- och mellanstadium. Boken är skriven av Stefan Casta. Collagebilder av Annica Norberg Design. Texten är i storstil och med färgad punktskrift i glestryck. Ill: Helena Lunding Hultqvist Schlagersabotören multimedium i punktskrift I Martin Widmarks populära serie om LasseMajas detektivbyrå har barnen fått ett nytt mysterium att lösa. I boken Schlagersabotören ska det bli schlagerfest i Valleby. Men något går på tok och hela tävlingen är hotad. Ni kan nog gissa vilka som blir de räddande änglarna Tillsammans med punktskriftsboken följer originalboken och en cd med boken inläst. På cd-n finns också ett antal nyskrivna schlagers med flera välkända artister som Lill-Babs, Bröderna Rongedal och Siw Malmkvist. Foto: Tina Stafrén 9

8 000 böcker som envägslån! Från och med årsskiftet finns det cirka åtta tusen böcker som envägslån en service som gör det snabbare och enklare att låna punktskriftsböcker. Vi har pratat med Bitte Kronkvist, marknadschef på MTM och ansvarig för punktskriftsböckerna. vi är glada över att vi nu kan erbjuda envägslån på nästan alla våra punktsskriftsböcker, säger Bitte Kronkvist. För alla punktskriftsläsare som tidigare har varit tvungna att stå i kö på en populär bok är detta en stor förbättring. Envägslån innebär att när en låntagare beställer en bok som finns i Legimus trycks den upp från en tryckfil som finns på tryckeriet. Därifrån skickas den direkt till låntagaren. Boken lämnas sedan till pappersåtervinningen, den ska alltså inte skickas tillbaka till MTM. Alla fördelar med envägslån gör att det bara är positivt. Samma bok kan lånas av hur många låntagare som helst samtidigt. Ingen kö, inga väntetider och inget krångel med att skicka tillbaka boken. MTM började digitalisera produktionen av punktskriftsböcker redan 1984-85, vilket var ovanligt tidigt. Det är tack vare denna framsynthet som nu många av dessa punktskriftsböcker som utgjorde 80 procent av punktskriftsbiblioteket har kunnat göras om till tryckfiler för envägslån snabbt, enkelt och till en rimlig kostnad. Gamla böcker blir nya I samband med att flertalet av punktskriftsböckerna gjorts om till envägslån kommer större delen av de gamla punktskriftsböckerna att försvinna. En del av de äldre böckerna kommer dock att nyproduceras som envägslån, upp till en fjärdedel tror Bitte Kronkvist. Det som kommer att styra vilka titlar det blir är dels ett urval som görs av MTM:s bibliotekarier, dels efterfrågan genom förslag från användarna. MTM får inga extra resurser för detta. Vi måste göra en bedömning av hur våra resurser ger mest nytta och glädje för flest låntagare. Om vi skulle göra om alla de äldre böckerna till envägslån skulle vi få avstå från att göra andra, aktuella böcker. Dessutom har de flesta av de äldre böckerna inte lånats ut på mycket länge, säger Bitte Kronkvist. I Legimus kan man fortfarande söka på alla punktskriftsböcker som funnits till utlåning och om man vill beställa en bok kontaktar man MTM:s punktskriftsutlåning (se faktaruta). Boken produceras då på nytt med en beräknad produktionstid på sex till åtta veckor. Fördelarna överväger Ser du att det i praktiken innebär någon förändring för punktskriftslåntagarna att de äldre böckerna försvinner? En låntagare som vill låna en bok som gjordes 1972 kan just i det fallet få vänta på en nyproduktion av boken. Men under tiden hinner man ju få hem och läsa flera böcker som redan finns som envägslån och det är ju en klar förbättring!. Text: Inger Öhrqvist Foto: Carina Gerdin MTM:s punktskriftsutlåning För att låna och köpa punktskriftsböcker kan man ringa eller skicka e-post till MTM. Man kan också låna direkt från Legimus, och då behöver man ett användar-id som beställs via e-post. Tel 08-580 02 720. E-post lib@mtm.se Bitte Kronkvist, marknadschef på MTM. Barnböcker Allt kan inte göras om till envägslån. Barnböcker med collagebilder och böcker där originalboken ingår är exempel på det. De kommer finnas kvar i Umeå för utlåning fram till våren 2014. Därefter finns de på Ekeskolan i Örebro där Resurscenter syn håller till. Alla punktskriftsläsande barn och deras föräldrar kommer på årskursbesök till Resurscenter syn, som är en del av Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM. 10

En kriminalroman kan vara så mycket. Genren spänner över vitt skilda områden som klassiska pusseldeckare, hårdkokta historier och samhällskritiska polisromaner. Sen finns de där andra böckerna också, de som kan vara lite svårare att definiera men där psykologisk thriller kanske är det som kommer närmast. Sådana böcker skriver Inger Frimansson. Inger Frimansson skriver krim med kvalitet Inger Frimansson föddes 1944 och blev senare journalist. Från början delade hon sin tid mellan arbete och skrivande men är numera sedan många år verksam som författare på heltid. Hon har skrivit i olika genrer, även ungdomsböcker, men är nog mest känd för sina krypande otäcka thrillers där det vardagliga, till synes trygga, hela tiden balanserar på randen mot en katastrof. Som läsare inser man att vi inte är säkra någonstans, det finns ondska som fiskas upp ur bråddjup man aldrig anat. För God natt min älskade fick Inger Frimansson Svenska Deckarakademins pris för bästa svenska kriminalroman 1998. Ensam i en strandnära stenvilla i Hässelby lever Justine Dalvik. Hennes enda sällskap är en stor, tam fågel. Men vem är hon egentligen? Varför drar hon sig undan sin omgivning? I återblickar får man följa Justine på en resa tillsammans med Nathan, som hon är förälskad i. Han planerar att starta en resebyrå för äventyrsresor och behöver rekognosera. Men den strapatsrika tiden i Malaysias regnskog blir för mycket för Justine. Hon blir sjuk och drabbas också av svår svartsjuka när Nathan intresserar sig för en yngre kvinna i gruppen. Minnen av barndomens förödmjukelser blossar upp och till slut brister det för Justine. God natt min älskade är en skrämmande historia om hämnd och utsatthet. Den håller fast sin läsare hårt och släpper inte taget förrän man läst färdigt. Om ens då. I Råttfångerskan möter vi bokförläggare Titus Bruhn, som är svårt sjuk och snart ska dö. För många år sedan bröt han upp från äktenskapet med Rose, mor till hans två nu vuxna döttrar, för att gifta om sig med bokhandlaren Ingrid. Äktenskapet med Ingrid blev harmoniskt men det som skaver i Titus är hans önskan om att före sin död få försonas med sin första hustru. Rose lever isolerat i en stuga på landet med några råttor som enda sällskap, råttor som hon försöker tämja. Ingrid känner stark motvilja men ger till slut efter för Titus önskan om att ta kontakt med Rose, för att förmå henne att tala med Titus. Eftersom Rose inte svarar i telefonen måste Ingrid söka upp henne i hennes stuga. När Rose öppnar dörren för Ingrid vill man som läsare på ett nästan fysiskt sätt gripa in i handlingen och sätta stopp, bromsa upp händelseförloppet. Men det låter sig inte göras och man blir vittne till en fruktansvärd kamp mellan två kvinnor. Även detta är en historia om hämnd, hat och besatthet. Inger Frimansson är en mästare inom sitt område. Det som skrämmer och fascinerar i hennes böcker är det som sker mellan människorna, det som ligger dolt under ytan där man minst anar det. Många av Inger Frimanssons böcker finns att låna i punktskrift.. Text: Eva Bäckwall, bibliotekarie på MTM. Foto: Dag Sundberg Möt Wallanders värld Boken Wallanders värld av Annika McClintock låter oss möta platser och företeelser som förekommer i Henning Mankells spännande historier om Kurt Wallander. Vi får träffa personer som kan berätta om film inspelningarna. Filmatiseringarna av böckerna har gjorts i trakterna kring Ystad. Henning Mankells böcker om poliskommissarie Kurt Wallander är välkända över hela världen och många turister åker till Wallanders hemstad för att titta på de miljöer där han och hans polis kolleger löser mordgåtor. Punktskriftsboken är illustrerad av Annica Norberg med taktila bilder i svällpapper. Boken finns som envägslån. Mest utlånade envägslån Placeringarna gäller det första kvartalet 2013. Peace, love and food av Renee Voltaire Vittnet av Laila Brenden Gubbe och katt av Nils Uddenberg Brobyggarna av Jan Guillou Dandy av Jan Guillou Rent hus av Maja-Lisa Furusjö Den dag jag blir fri av Lawen Mohtadi Vi kom över havet av Julie Otsuka Återförening av Laila Brenden 11

Myndigheten för tillgängliga medier Box 5113 121 17 Johanneshov B ENSKEDE 1 Porto betalt Port payé P 3 Punktskriftsnämnden informerar I slutet av förra året hölls för fjärde gången ett seminarium om Barn och taktil läsning. Det stora intresset för seminarierna visar att det finns ett stort behov av information och samverkan för dem som arbetar med barn med synnedsättning. Det gäller till exempel personal på syncentraler och specialpedagoger. På seminariet presenterade SPSM och dåvarande TPB vad de har att erbjuda barn som läser punktskrift. Känselplattan Flexiboard visades tillsammans med ett startset för blivande punktskriftsläsare som SPSM har tagit fram. Det är ett spännande material med ännu större potential. En studie om en särskild metod för läsinlärning för barn som lär sig punktskrift presenterades, liksom hur utbildningsläget inom synpedagogik ser ut. Stockholms universitet driver sedan flera år en masterutbildning i synpedagogik och sedan 2012 görs det tillsammans med Trondheims universitet. En nyhet på utbildningsområdet är att Yrkeshögskolan i Härnösand startar en utbildning till synrehabiliterare. Det är en heltidsutbildning på distans och kommer antagligen att fylla en lucka. Ett av många problem har nämligen varit bristen på olika typer av utbildningar.. Text: Björn Westling, sekreterare i Punktskriftsnämnden 5 frågor till medlemmar i Punktskriftsnämnden Richard Domeij Vem är du? Man, 54 år, bor i Gröndal i Stockholm Vad arbetar du med? Jag är språkvårdare i svenska på Språkrådet, mitt specialområde är språk och it. Det är jättespännande att följa utvecklingen av digitala medier och se hur det påverkar vårt sätt att kommunicera. Kan du läsa punktskrift? Nej, det kan jag inte, annat än något enstaka tecken. Men jag skulle vilja lära mig mer, det är kul med språk i olika former, det gör att man ser världen på nya sätt. Vad tycker du är Punktskriftsnämndens viktigaste uppgift? Att se till att alla som behöver kommunicera med hjälp av punktskrift och taktila bilder får större möjligheter än idag. Vad gör du helst när du är ledig? När jag får en stund för mig själv kastar jag mig över kontrabasen. Catarina Hägg Vem är du? Jag är 49 år och bor i Saltsjö-Boo. Vad arbetar du med? Jag arbetar som projektledare på Läromedelsavdelningen på SPSM (Specialpedagogiska skolmyndigheten). Våra målgrupper är barn, elever, studerande med synnedsättning/ blindhet, i förskola, grundskola, gymnasiet, Komvux, SFI och Grundvux. Kan du läsa punktskrift? Jag kan läsa punktskrift med mina ögon. Jag lärde mig det när jag läste till specialpedagog med inriktning syn. Jag har också undervisat i punktskrift. Idag arbetar jag med att producera böcker på punktskrift, både tryckt och digitalt. Vad tycker du är Punktskriftsnämndens viktigaste uppgift? Eftersom jag jobbat med barn och ungdomar i hela mitt yrkesliv så vet jag att en framgångsfaktor i livet är att kunna läsa och skriva. Så att främja punktskrift som läs- och skrivmedium tycker jag är en väldigt viktig uppgift. Vad gör du helst när du är ledig? När jag är ledig läser jag böcker, tittar på film och målar. Sen älskar jag att vara utomhus och att röra på mig genom att spela tennis, åka skidor och springa. 12