Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm 2015-11-16 REMISSYTTRANDE Från Stockholms studentkårers centralorganisation En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap (Ds 2015:41)
Sammanfattning Synpunkter Stockholms studentkårers centralorganisation (SSCO) välkomnar kunskapslyftet och tror att en stärkt yrkeshögskola kommer att gynna både studenter och arbetslivet. Vi tillstyrker förslaget i sin helhet, men har vissa synpunkter som presenteras nedan. Vår främsta kritik är att vi anser att remissen saknar ett studentperspektiv, vilket är en allvarlig miss. Studentinflytande är grunden för att en utbildning ska nå hög kvalitet. Vi vill också lyfta fram att utbildningspolitik och bostadspolitik behöver samordnas. Med regeringens satsningar på ett stort kunskapslyft behöver regeringen också fler satsningar på bostäder för studenter. Bostadsmarknaden är dyr och studenters betalningsförmåga behöver därför öka, exempelvis genom ett mer tillgängligt bostadsbidrag eller ett höjt studiemedel. Sammanfattningsvis föreslår vi att: i framtiden arbeta kontinuerligt med studenters erfarenheter och åsikter i kvalitetsarbetet och utvecklingen av yrkeshögskolan konkretisera förslaget om internationella sammarbeten för att det ska kunna införlivas omarbeta förslaget om LIA för att utbildningsanordnaren ska kunna erbjuda LIA-platser utveckla rättigheter för studerande som läser behörighetsgivande kurser studentinflytandet ska vara en självklar del av kvalitetsarbetet och kvalitetsgranskningen inom yrkeshögskolan se över möjligheterna till ett nationellt ansökningssystem lottning vid antagningsprocessen införs där det finns två eller fler kvalificerade sökande med samma meritpoäng Ärendet Promemorian En stärkt yrkeshögskola - ett lyft för kunskap har utarbetats inom Utbildningsdepartementet och baseras huvudsakligen på den översyn av Myndigheten för yrkeshögskolans uppgifter och vissa frågor om yrkeshögskolan som Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) den 22 oktober 2013 uppdrog åt kanslirådet Per Byström att biträda departementet med (U2013/6240/SAM). Förslaget remitterades 2015-08-17 och yttrandet ska senast vara regeringen tillhanda 2015-11-16. Stockholms studentkårers centralorganisation är inte en officiell remissinstans, men för oss är det en självklarhet att lämna synpunkter på remissen eftersom vi representerar studentkårer vid yrkeshögskolor i Stockholm. Om avsändarna Stockholms studentkårers centralorganisation (SSCO) Stockholms studentkårers centralorganisation (SSCO) grundades 1896 och är en medlemsorganisation för studentkårer i Stockholmsregionen. SSCO har i dagsläget ca 50 medlemskårer, både från akademiska utbildningar och yrkesutbildningar. Genom dem representerar vi cirka 85 000 studenter.
Synpunkter på förslaget Stockholms studentkårers centralorganisation vill poängtera att vi välkomnar kunskapslyftet som regeringen nu genomför. Att stärka yrkeshögskolan ytterligare menar vi är ett bra verktyg för att möta arbetsmarknadens behov men också för att stärka Sverige som kunskapsnation. Att använda erfarenhet och kunskap från arbetslivet i yrkeshögskolan är ett kreativt och bra sätt att nå fler studenter och ger bra förutsättningar för lärande. Vi tillstyrker förslaget i sin helhet men vill lyfta upp vissa frågor som vi anser vara extra viktiga eller som bör ses över. För det första vill vi påpeka att remissen helt och hållet saknar ett studentperspektiv. Istället är arbetsmarknaden utgångspunkten i remissen. Det finns några förslag som vi anser är extra viktiga för att stärka yrkeshögskolan: 9.1 Internationella aktiviteter Att öka samarbetet mellan yrkesutbildningar i olika länder tror vi ökar attraktiviteten för yrkeshögskolan i Sverige. Det är dels ett sätt för yrkeshögskolan att få kunskap om hur det fungerar i andra länder, men också en stor utvecklingsmöjlighet för studenter. I förslaget är det Myndigheten för yrkeshögskolan som ska främja internationella samarbeten genom att informera och ge stöd till utbildningsanordnaren. SSCO vill se ett mer utvecklat förslag om hur resurser ska fördelas för att gynna internationella samarbeten, hur processen och formen ska se ut samt vilka samarbeten som eftersträvas. Vi tror inte att internationella samarbeten kommer att ske i så stor utsträckning som önskat om det inte utarbetas en mer konkret plan med målsättningar. 5. Lärande i arbete (LIA) Vad som kännetecknar yrkeshögskolas utbildningar är den nära kopplingen till arbetslivet. För att en utbildningsanordnade ska kunna erbjuda en kvalificerad yrkeshögskoleexamen behöver minst en fjärdedel av utbildningen vara förlagd vid en arbetsplats. Att få praktisk erfarenhet från arbetsplatser gynnar inte bara arbetslivet utan är också en rättighet för studenter som studerar för att ta en kvalificerad yrkeshögskoleexamen. I remissen föreslås en ändring där det ska anges i förordningen om yrkeshögskolan att den ansvariga utbildningsanordnaren ska se till att det finns platser för LIA på en arbetsplats och att dessa uppfyller de krav som finns för utbildningen, om sådant lärande ingår i utbildningen. Eftersom det är studenters rätt att få LIA vill vi föreslå en ändring så att förslaget innebär att en utbildningsanordnare inte får starta utbildningen om inte LIA-platser kan garanteras i de utbildningar där det ingår, och att det också skrivs in i lagen om yrkeshögskolan. Studenters rättigheter bör få större plats i förslaget. 8.6 Behörighetskomplettering bör underlättas Ett förslag i remissen är att det i lagen om yrkeshögskolan ska införas en upplysning om att regeringen med stöd av restkompetensen kan meddela föreskrifter om att en utbildning inom yrkeshögskolan får bedrivas som behörighetsgivande förutbildning på gymnasial nivå. Den ska erbjudas i anslutning till en ordinarie
yrkeshögskoleutbildning, om det finns brist på behöriga sökande till den ordinarie utbildningen och det behövs arbetskraft med sådan kompetens som den ordinarie utbildningen syftar till att ge. SSCO menar att det är en utmärkt idé att ge behörighetsgivande kurser till yrkeshögskolan. Dock ser vi en risk med att studenter som påbörjar behörighetsgivande kurser inte garanteras att sedan få läsa den tänkta yrkesutbildningen, eftersom yrkesutbildningar är dynamiska och ibland kortvariga. Vi vill att studenter som läser behörighetsgivande kurser ska ha rätt att läsa yrkesutbildningen när behörigheten är klar. 10.3 Tillsyn och kvalitetsgranskning Remissen innehåller även förslag som syftar till att tydliggöra skiljelinjer mellan tillsyn och kvalitetsgranskning. Granskningen ska ske utifrån kvalitetskriterier. Myndigheten för yrkeshögskolan föreslås bemyndigas att meddela föreskrifter om kriterierna. Innan detta görs ska myndigheten höra företrädare för arbetslivet. Kvalitetskriterierna bör stärkas vid kvalitetsgranskning av undervisningen, för att mäta kompetens och pedagogiska kvaliteter. Utbildningsdepartementet skriver att det kan också spegla de studerandes uppfattning om utbildningen och dess kunskapsbredd. SSCO anser att studerande ska vara en självklar del av kvalitetsgranskningen och i det löpande kvalitetsarbetet inom hela yrkeshögskolan. Studenter ska ges utrymme att bedriva påverkansarbete och kvalitetsarbete vid samtliga utbildningar inom yrkeshögskolan. Det behöver också instiftas kriterium och målsättningar för hur utbildningar ska arbeta med studentinflytande. 8. Tillträde till utbildning inom yrkeshögskolan För att elever vid gymnasieskolan ska se yrkeshögskolan som ett alternativ krävs det mer enhetliga kriterier för urvalsprocessen. Vi menar att behörighetskrav och krav på förkunskaper idag är otydlig och har olika kriterier vid olika utbildningar. När det är upp till utbildningsanordnaren och/eller ledningsgruppen att pröva sökandes behörighet och besluta om antagning finns det en stor risk att bedömningen sker utifrån olika bedömningsgrunder beroende på vilken utbildning studenter söker. Ur ett studentperspektiv bidrar detta till osäkerhet och okunskap om hur urvalsprocessen går till och studenter kan i slutändan behandlas olika. Vi anser därför att det är positivt att omarbeta urvalsprocessen och behörighetskriterierna för att upprätthålla en rättssäker ansöknings- och antagningsprocess. Vi ställer oss positiva till lottning i de fall där det finns två eller fler kvalificerade sökande med samma meritpoäng. Vi tycker att det är positivt att Myndigheten för yrkeshögskolan får i uppdrag att arbeta fram enhetliga förkunskapskrav och att endast i undantagsfall kräva särskilda förkunskaper. Vi föreslår att det införs ett nationellt ansökningssystem till yrkesutbildningar. Idag behöver studenter söka sig in till varje enskild utbildning via varje enskild yrkeshögskola. Ansökningsprocessen blir därför svårare, otydligare och utbudet är inte fullt synligt. Ett nationellt ansökningssytem skulle till exempel, genom digitala kanaler, underlätta en automatisk behörighetskontroll. Det skulle göra
ansökningsprocessen enklare, tydligare, attraktivare och mer jämlik oavsett vilken utbildning studerande söker. Generella synpunkter Var är studenternas röster i kunskapslyftet? Vi saknar ett studentperspektiv i remissen och tycker att det är en allvarlig miss att Utbildningsdepartementet inte presenterar förslag för att stärka studenters rättigheter, inflytande och medverkan inom yrkeshögskolan. Att det finns ett behov av ett stärkt studentinflytande är bland annat kartlagt av Sveriges förenade studentkårers rapport Femton förslag för ett bättre studerandeinflytande på yrkeshögskolan, som skrevs på uppdrag av Myndigheten för yrkeshögskolan HT13. Studentinflytande är nödvändigt både för utbildningarnas kvalitet och för studenters intresse för utbildningarna. Studentinflytande är inte en förmån utan en rättighet Idag står det i lagen om yrkeshögskolan (18 ) att de studerande i en utbildning inom yrkeshögskolan ska ha rätt att utöva inflytande över utbildningen. Utbildningsanordnaren ska verka för och förorda att studerande tar en aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen. Om detta har realiserats under de senaste åren på landets utbildningar så har det inte tagits tillvara på i förslaget. Vi vill se mycket högre ambitioner med att skapa förutsättningar för studenter att påverka sin utbildning. Nu när det finns en ambition att göra yrkesutbildningarna mer långsiktiga borde studentengagemang gå hand i hand med satsningen. Vi vill se fler förslag och krav för att möjliggöra studentinflytande vid utbildningarna. Förslagsvis ett liknande regelverk som gäller för studenter inom de akademiska utbildningarna, vars rättigheter återfinns i bland annat högskolelagen, högskoleförordningen och studentkårsförordningen. Förutsättningar för studier Studenter i Stockholm har svårt att fokusera på att bedriva studier på grund av bristande förutsättningar. De stora problemen är studentbostadsbristen, studenters låga betalningsförmåga och studenters hälsa, vilken påverkas starkt av den prestationsbaserade tillvaro studenter befinner sig i. Förutsättningarna för att bedriva studier måste samordnas med de utbildningssatsningar som regeringen vill genomföra. Kunskapslyftet måste gå hand i hand med ett studentbostadslyft Den omfattande utbyggnaden av yrkeshögskolan och andra eftergymnasiala utbildningar kräver också en ännu större satsning på just bostäder för studenter. Politiken behöver samordna utbildning och bostäder för studenter. Politiken behöver också inkludera studenter vid yrkeshögskolan att få tillträde till studentbostäder eftersom de ska, liksom andra studenter, ha rätt till studentbostad under studietiden. Ett tryggt boende under hela studietiden är en förutsättning för att klara av studierna och en viktig aspekt av breddad rekrytering till utbildningarna.
Öka studenters betalningsförmåga Boendesituationen för många studenter är idag alldeles för osäker. Hyrorna är ofta dyra och studenters betalningsförmåga täcker inte alltid alla kostnader. Studenters betalningsförmåga behöver stärkas till exempel genom ökat studiemedel och att bostadsbidraget tillgängliggörs för fler och är enklare att söka. Vi ser även att inkomstkraven och de långa kötiderna för hyresrätter gör denna del av bostadsmarknaden otillgänglig för studenter eftersom vi ofta inte kan möta dem. Inkomstkravet för studenter bör därför ses över och anpassas utifrån studenters ekonomiska förutsättningar. Politiken behöver bli bättre på att samordna olika frågor som rör studenter eftersom vi redan idag är en utsatt grupp på bostadsmarknaden. Stockholms studentkårers centralorganisation (SSCO) Anna Wallgren Veronica Sällemark Ordförande Vice ordförande ordf@ssco.se vordf@ssco.se 0708 99 77 15 0708 99 77 14